Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kontrollavdelningen BESLUT 2008-05-22 Dnr 91 6190/08 Kontrollinstruktion 2008 till kontrollprotokoll för tvärvillkor avseende grundvatten fågel/habitat avloppsslam gödsel och grön mark växtskyddsmedel djurskydd livsmedel och foder 1 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Innehåll Inledning....................................................................................................................................... 4 Nyheter 2008 ................................................................................................................................ 4 Nyckelbegrepp ............................................................................................................................. 5 Grundprinciper vid minskning av stödbelopp ......................................................................... 6 Anvisningar om kontrollprotokoll ............................................................................................. 8 Grundvatten ............................................................................................................................... 12 Fågel/habitat .............................................................................................................................. 13 Bedömningsvägledning för grundvatten och fågel/habitat ................................................................................... 18 Avloppsslam ............................................................................................................................... 19 Bedömningsvägledning avloppsslam ................................................................................................................... 23 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område ........................................................................................................................................ 26 Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark – inom känsliga områden ................................................................................................................................................. 37 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område ........................................................................................................................................ 45 Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst-eller vinterbevuxen mark – utanför känsliga områden ................................................................................................................................................. 54 Växtskydd................................................................................................................................... 60 Bedömningsvägledning växtskydd ...................................................................................................................... 68 Djurskydd nötkreatur ............................................................................................................... 71 Djurskydd gris ........................................................................................................................... 85 Djurskydd animalieproduktionens djur ................................................................................. 99 Bedömningsvägledning djurskydd ..................................................................................................................... 108 2 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Livsmedel - vegetabilieproduktion......................................................................................... 109 Livsmedel - uppfödning av djur eller produktion av primärprodukter av animaliskt ursprung ................................................................................................................................... 113 Livsmedel – mjölkproduktion ................................................................................................ 119 Livsmedel - äggproduktion ..................................................................................................... 125 Bedömningsvägledning livsmedel ..................................................................................................................... 126 Foder ......................................................................................................................................... 127 Bedömningsvägledning foder ............................................................................................................................ 133 Bemyndiganden att utföra kontroller och beakta resultat av andra myndigheters kontroller .................................................................................................................................. 134 3 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Inledning De bestämmelser (texter ur EG-direktiv, EG-förordningar, svenska lagar, förordningar och föreskrifter) som citeras i kontrollinstruktionen kan förändras. Jordbruksverket har ambitionen att uppdatera kontrollinstruktionen när det sker förändringar i bestämmelserna, men det ligger ett ansvar på såväl jordbrukarna som kontrollmyndigheterna att hålla reda på vilka bestämmelser som gäller vid varje tillfälle. I samband med en reform av EU:s jordbrukspolitik infördes successivt 2005-2007 s.k. tvärvillkor för areal- och djurrelaterade jordbrukarstöd. Tanken är att jordbrukare som inte följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på jordbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och hela jordbruksföretagets jordbruksmark. Kontrollen av tvärvillkoren sker av behörig myndighet, vilket i de flesta fallen innebär att länsstyrelserna genomför kontrollen. I de fall kommunerna eller andra myndigheter har ansvaret för kontrollen av den lagstiftning som utgör tvärvillkor ska även resultatet från den kontrollen beaktas. Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och skötselkrav. Verksamhetskraven består av ett antal EG-direktiv och EG-förordningar som jordbrukarna måste beakta för att få fullt stöd. Skötselkrav (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) fastställs av medlemsstaten och anger minsta hävdnivå för jordbruksmark. Gemensamt för verksamhetskrav och skötselkrav är att den enskilda jordbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det fall kontrollmyndigheterna konstaterar överträdelse av bestämmelserna. När det gäller gödsel och växtskyddsmedel finns ett antal krav som utgör så kallade extra tvärvillkor för miljöersättningar. Av samordningsskäl har Jordbruksverket valt att ta med dessa krav i samma protokoll, vägledningar och IT-system som tvärvillkoren inom samma ämnesområden. Överträdelser av extra tvärvillkor för miljöersättningar leder till avdrag på jordbrukarens miljöersättningar med åtagandeår 2007 eller senare, men inte på andra stöd som t.ex. gårdsstöd, handjursbidrag och kompensationsbidrag. Detta dokument behandlar inledningsvis några övergripande tvärvillkorsprinciper, men är för övrigt helt inriktat på vissa av verksamhetskraven och de extra tvärvillkoren för miljöersättningar. Målgrupp för dokumentet är både länsstyrelsernas kontrollanter och kommunernas inspektörer. Avsnitten om fågel- och habitatdirektiven berör dock endast länsstyrelserna. Nyheter 2008 Jämfört med 2007 påverkar främst följande nyheter kontrollerna av de tvärvillkor som behandlas i detta dokument. 1. Länsstyrelserna ska utföra så kallad fullständig tvärvillkorskontroll hos en viss andel av de jordbrukare som söker stöd. Kontrollfrekvensen fastställs länsvis av Jordbruksverket. En fullständig tvärvillkorskontroll utförd av länsstyrelsen 2008 ska innefatta fågel- och habitatdirektiven, grundvatten, avloppsslam, gödsel och grön mark, växtskyddsmedel, livsmedels- och foderhygien, djurskydd, identifiering och registrering av djur samt skötselkraven för jordbruksmark. 2. Länsstyrelserna ska beakta de tvärvillkorsöverträdelser som kommunerna konstaterar i sin ordinarie kontroll/tillsyn, men kommunerna behöver inte utföra något visst antal tvärvillkorskontroller. De tvärvillkorsrättsakter kommunerna berörs av 2008 handlar om 4 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 3. 4. 5. 6. 7. grundvatten, avloppsslam, gödsel och grön mark, växtskyddsmedel, livsmedels- och foderhygien samt djurskydd. De kontrollpunkter som kommunerna berörs av finns samlade i ett enda kontrollprotokoll. För kommunerna räcker det att skicka in de delar av protokollet som har med konstaterade överträdelser att göra. En ny kontrollpunkt Vskydd 7 har lagts till för att underlätta rapporteringen av vissa överträdelser avseende växtskyddsmedel. I avsnitten om livsmedels- och fodersäkerhet har vissa kontrollpunkter tillkommit (mjölk- och ägghantering) medan andra har strukits (egen inblandning av läkemedel i foder). I de fall EU-kommissionen i sina vägledande arbetsdokument har bedömt att EGdirektiven i sig bör utgöra grund för tvärvillkorsbedömningen ska detta gälla i kontrollarbetet, även när de svenska bestämmelser som har sin grund i respektive direktiv är mer långtgående. För vissa av verksamhetskraven finns därför både direktivstexten och motsvarande svenska bestämmelser beskrivna i detta dokument. ”Mindre överträdelse” kommer med mycket stor sannolikhet att bli är ett nytt begrepp i tvärvillkorssammanhang retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2008. Förutsatt att en överträdelse uppfyller kriterierna för detta begrepp, och förutsatt att jordbrukaren inom viss tid åtgärdar överträdelsen, behöver den inte leda till avdrag på jordbrukarens stöd. Nyckelbegrepp - - - - - - - bedömningsvärde – den siffra (endast heltalen 0, 1, 2 eller 3) med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. Bedömningsvärdet 0 motsvarar en mindre överträdelse enligt en separat vägledning som kommer att färdigställas senare under 2008, 1 motsvarar 1 % beloppsminskning, 2 motsvarar 3 % och 3 motsvarar 5 %. krav – utifrån aktuell rättsakt fastställt krav enligt den struktur som Jordbruksverket valt för att gruppera vissa detaljbestämmelser (motsvarande begrepp för skötselkraven är norm). En rättsakt kan innehålla flera krav. rättsakt – aktuell EG-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. område – det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är 1. miljö, 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, 4. skötselkraven. De extra tvärvillkoren för miljöersättningar utgör ett femte område. allvar – en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. omfattning – en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, t.ex. antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. varaktighet – en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. mindre överträdelse – en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av jordbrukarens stödbelopp bör ske. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. En separat vägledning om mindre överträdelser 5 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 planeras. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp. En förutsättning för att jordbrukaren ska slippa avdrag på stöden är att hon/han inom viss tid åtgärdar överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad. Grundprinciper vid minskning av stödbelopp Detta är en bakgrund som kontrollanten egentligen inte behöver kunna, men som kan vara bra att känna till om man får frågor av jordbrukaren under eller efter kontrollbesöket. Enligt artikel 66 i förordning (EG) nr 796/2004 ska vid överträdelser av flera rättsakter inom samma tvärvillkorsområde detta betraktas som en enda överträdelse. Vid överträdelser av flera tvärvillkorsområden ska varje överträdelse beaktas för sig och sedan adderas. Vid första tillfället överträdelsen konstateras får minskningen av stödbeloppet uppgå till högst 5 %. Detta innebär t.ex. att om en jordbrukare bryter mot avloppsslamdirektivet och nitratdirektivet (båda direktiven faller under område ”miljö”) ska detta betraktas som en enda överträdelse vid beräkning av beloppsminskning. Om jordbrukaren däremot bryter mot växtskyddsmedelsbestämmelserna (område folk- och djurhälsa) och nitratdirektivet (miljö) ska minskningen för respektive område summeras. Minskningen av stödbeloppet får dock högst uppgå till 5 % vid första tillfället. Utgångspunkten för att fastställa minskning är att kontrollanten gör en bedömning av överträdelsen utifrån kriterierna allvar, omfattning och varaktighet samt anger ett bedömningsvärde för respektive överträdelse. För att kunna göra en sammanvägd bedömning av vilken effekt överträdelser ska få på stödet fordras en princip för hur kontrollresultatet ska omvandlas till en procentsats för beloppsminskning. Den sammanvägda bedömningen för respektive krav bör utgöras av det genomsnittliga bedömningsvärdet för överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. I de fall något av kriterierna allvar, omfattning och varaktighet inte är aktuellt används endast det faktiskt noterade antalet bedömningsvärden i genomsnittsberäkningen. Om det genomsnittliga värdet hamnar på 1,50 eller 2,50 avrundas den samlade bedömningen nedåt till närmaste heltal (se exempel nedan). Exempel 1. Beräkning av genomsnittligt sammanvägd bedömning vid överträdelse inom en rättsakt Allvar Omfattning Varaktighet Bedömningsvärde 2 1 2 2 Allvar Omfattning Varaktighet 1 1 2 1 ((1 + 1 + 2) / 3 = 1,33) 3 Allvar Omfattning Varaktighet 2 1 Ej aktuellt 1 ((2 + 1) / 2 = 1,50) Krav 1 Sammanvägd bedömning 2 ((2 + 1 + 2) / 3 = 1,67) 6 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Nästa steg är att utifrån den sammanvägda bedömningen fastställa minskning vid överträdelse av tvärvillkoren. Exempel 2. Minskning vid flera överträdelser inom samma område Område Miljö Rättsakt Avloppsslam Nitrat Krav 1 1 Krav 2 Krav 3 Minskning 2 3% 1 1 1% Total minskning 3% Eftersom alla överträdelser är begångna inom samma område används den högsta siffran, i detta fall bedömningsvärdet 2. Detta trots att jordbrukaren i exemplet har ytterligare överträdelser. Observera att en rättsakt kan innehålla flera krav. Exempel 3. Minskning vid flera överträdelser inom flera områden. Område Miljö Folk- och djurhälsa Rättsakt Avloppsslam Nitrat Krav 1 1 Växtskyddsmedel Skötselkrav Krav 2 Krav 3 Minskning 2 3% 1 1 (1 %) 1 2 Total minskning 1% 3% 5 % (7 %) När flera överträdelser berör olika områden adderas minskningen. I detta fall begränsas dock avdraget till 5 % första gången. Avsiktlig överträdelse Så länge länsstyrelsens bedömning är att överträdelsen är en försummelse får minskningen av stödbeloppet vara högst 5 % första gången (artikel 66 i förordning (EG) nr 796/2004). Om däremot länsstyrelsen, baserat på egna eller andra myndigheters kontrollresultat, bedömer en överträdelse som avsiktlig gäller enligt artikel 67 i nämnda förordning att minskningen av stödbeloppet i normalfallet ska sättas till 20 %, med möjlighet till variation mellan 15 % och 100 %. Begreppet avsikt bör användas restriktivt och undvikas om inte länsstyrelsen kan styrka att jordbrukaren haft för avsikt att 1. erhålla fullt stöd utan att försöka följa tvärvillkoren eller 2. genom aktiva åtgärder åstadkomma den skada för miljö, hälsa eller djurskydd som orsakats av överträdelsen. Exempel på punkt 1 kan vara att jordbrukaren sökt ersättning för betesmark utan att sätta upp stängsel eller göra några som helst ansatser att skaffa egna eller hyra in andras betesdjur. Exempel på punkt 2 kan vara att jordbrukaren spridit gödsel vid otillåten tidpunkt trots riktad uppmaning från ansvarig myndighet att inte sprida gödsel på just den marken vid den tidpunkten. 7 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Upprepning Upprepad överträdelse är när någon kontrollmyndighet mer än en gång under en treårsperiod konstaterar en överträdelse av samma krav/norm hos en jordbrukare, förutsatt att jordbrukaren har uppmärksammats på den föregående överträdelsen och har haft möjlighet att åtgärda den. Överträdelser som konstaterades före den 1 januari 2005 kan aldrig utgöra utgångspunkt för upprepning i detta sammanhang. Alla överträdelser som rapporterats fr.o.m. 2005 lagras i Jordbruksverkets tvärvillkorssystem. Därför behöver ingen enskild tjänsteman hålla reda på vilken gång i ordningen samma typ av tvärvillkorsöverträdelse konstaterats hos en jordbrukare. Effekten av upprepad överträdelse första gången ska vara att länsstyrelsen multiplicerar den enligt grundprinciperna beräknade avdragsprocenten för respektive krav med tre. Varje kalenderår räknas för sig. Om överträdelse inom samma krav konstateras i mars och november 2008 är det inte upprepning i stödsammanhang. Om däremot överträdelse inom samma krav har konstaterats i november 2007 och i mars 2008 utgör överträdelsen 2008 en upprepning, förutsatt att jordbrukaren har uppmärksammats på den föregående överträdelsen och har haft möjlighet att åtgärda den. Vid ytterligare upprepning ska den avdragsprocent som fastställdes vid närmast föregående upprepning multipliceras med tre. Dock finns en begränsning vid 15 %. När den gränsen har uppnåtts ska länsstyrelsen informera jordbrukaren om att ytterligare upprepning inom samma krav kommer att betraktas som en avsiktlig överträdelse. Om ytterligare upprepning konstateras därefter sker multiplikation med tre utan någon övre gräns. Exempel: En jordbrukare har genom försummelse 2008 för andra gången inom en treårsperiod förvarat farliga ämnen på ett sätt som medfört uppenbar risk för kontaminering av foder. Kontrollanten 2008 har satt bedömningsvärde 2 (motsvarar 3 % avdrag) på allvar, omfattning och varaktighet. Eftersom försummelsen är första upprepningen blir i stället avdraget 3 x 3 % = 9 % (innevarande års bedömning multiplicerad med tre). Anvisningar om kontrollprotokoll Vid konstaterade överträdelser kommer kontrollprotokollet och all tillhörande dokumentation att utgöra underlag för länsstyrelsens beräkning av eventuellt avdrag på jordbrukarens stödbelopp. Det är mycket viktigt att föra noggranna anteckningar så att det finns ett bra underlag för beslutsfattaren. Daterad fotodokumentation är ofta en fördel om det finns något av relevans att fotografera. Vid överträdelser avseende t.ex. buller, gaser och damm bör dokumenterade mätvärden finnas. Länsstyrelsen ansvarar för att jordbrukaren ges möjlighet att ta del av och kommentera kontrollprotokoll och annat underlag före beslut. Om länsstyrelsen får tydligt besked om att kommunen redan har utfört detta moment behöver inte länsstyrelsen göra samma sak en gång till. Länsstyrelsens beslut om avdrag på stöden ersätter inte i något avseende de åtgärder som ansvarig myndighet har att vidta enligt miljöbalken, djurskyddslagen eller annan lagstiftning. Länsstyrelsen skickar meddelande om beslut om avdrag och beslut om stödbelopp till jordbrukaren. Jordbrukaren kan överklaga länsstyrelsens beslut. Jordbruksverket håller på att utarbeta en separat rekommendation om bl.a. kommunicering med jordbrukaren. Det dokumentet berör inte det direkta kontrollarbetet på gården utan är mer inriktat på hur kontrollresultatet sedan ska hanteras fram till beslut. 8 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Gällande versioner av kontrollprotokoll, kontrollinstruktioner m.m. finns via Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se Stöd till landsbygden / Tvärvillkor / Information till tillsynsmyndigheterna. 9 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 SÅ HÄR FYLLER DU I PROTOKOLLET: A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i verksamhetsutövarens/djurhållarens/jordbrukarens personuppgifter. Namn, adress och person- respektive organisationsnummer är obligatoriska uppgifter. Uppgift om jordbrukarens kundnummer hos länsstyrelsen (länsbokstav och löpnummer) underlättar länsstyrelsens arbete betydligt. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer är frivilliga uppgifter. B. KOMMUN/LÄNSSTYRELSE Ange vilken kontrollmyndighet du gör kontrollen för. Fyll i ditt namn. Ange din e-postadress, ditt telefonnummer och ditt mobilnummer på arbetet om formuläret innehåller noteringar om överträdelser m.m. som kan föranleda att länsstyrelsens beslutsfattare behöver kontakta dig. C. KONTROLLEN - ALLMÄNT Fyll i namnet på de personer som var med på inspektionen, t.ex. jordbrukaren och/eller någon anställd vid jordbruksföretaget. Svara på frågan om jordbrukaren har aviserats om kontrollen i förväg genom att kryssa i aktuell ruta. Om du kryssar i ”Ja” ange datum för när jordbrukaren meddelades. Förutsatt att det inte strider mot kontrollens syfte får kontrollen föranmälas. Anmälan ska begränsas till den minsta tidsperiod som behövs, och får inte överstiga 14 dagar. Anmälan högst tre timmar före planerad ankomst till jordbruksföretaget räknas inte som avisering i detta sammanhang utan kan markeras med ”Nej”. Fyll i datum för inspektionen. Om inspektionen inte har kunnat genomföras utan hinder markera då ”Nej”-rutan. Om du kryssar i ”Nej”, beskriv då under E. ”Övriga kommentarer” på vilket sätt jordbrukaren aktivt hindrade inspektionen. Effekten av att jordbrukaren hindrar en kontroll blir i regel att jordbrukaren inte får några tvärvillkorsrelaterade stöd utbetalda alls för det aktuella året. D. RESULTAT (kommunerna behöver inte fylla i avsnitt D 2008) Oavsett frågornas formulering innebär ”Ja” att du vid kontrolltillfället inte har kunnat konstatera någon överträdelse, inte att du garanterar att jordbrukaren vid varje tillfälle under året uppfyller kraven. Markera ”Nej” endast i de fall du konstaterar en överträdelse. ”Nej” ska alltid kombineras med att du beskriver och graderar den konstaterade överträdelsen i avsnitt G. Om en viss fråga inte är aktuell att kontrollera hos jordbrukaren, till exempel för att denne inte använder växtskyddsmedel eller inte har den djurkategori frågan avser, kryssas ”Ej aktuellt” i. I de fall ett helt djurskyddsavsnitt saknar relevans för kontrollföretaget räcker det att markera ”Ej aktuellt” i den särskilda rutan för detta högt upp på sidan i respektive avsnitt. Om du av någon anledning inte har kontrollerat en fråga kryssar du i ”Ej kontrollerat”. Lämna en förklaring under E. ”Övriga kommentarer” i ett sådant fall. 10 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 E. ÖVRIGA KOMMENTARER Här kan du lämna övriga uppgifter. F. UNDERSKRIFTER Det finns inget förordningskrav om underskrift, men här ges möjlighet att ändå underteckna protokollet, och erbjuda jordbrukaren möjlighet att underteckna att hon/han fått ta del av de noteringar du gjort under kontrollbesöket. G. BEDÖMNING AV ÖVERTRÄDELSE NR… Då en överträdelse har konstaterats ska denna bedömas i avsnittet ”G. Bedömning av överträdelse nr…”. Fyll i beteckningen på aktuell överträdelse i rubriken (se beteckning/numrering i avsnitt ”D. Resultat”). Då flera överträdelser har konstaterats ska ett avsnitt för varje överträdelse fyllas i. Beskriv överträdelsen så detaljerat som möjligt i fritextfältet. Överträdelsen ska graderas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet på en skala 1-3 där 3 är allvarligast. Använd de bedömningsvägledningar som finns vid respektive avsnitt nedan. Avsiktlighet bör utredas Ta slutligen ställning till om du som kontrollant/inspektör anser att länsstyrelsen bör utreda om överträdelsen är avsiktlig och därför bör leda till betydligt högre avdragsprocent än vad som gäller vid försummelse. Begreppet avsiktlighet bör användas mycket restriktivt, endast vid mycket allvarliga överträdelser som bevisligen har skett trots att jordbrukaren haft full vetskap om bestämmelserna. Ett ”Ja” här måste kompletteras med noggrann motivering. Information till jordbrukaren (rutan är avsedd för kommunerna) Jordbrukaren ska inom tre månader från kontrolltillfället informeras om överträdelsen och bedömningen av den. Det är länsstyrelsen som i egenskap av beslutande myndighet är skyldig att kommunicera jordbrukaren. Om kommunen, i de fall det handlar om en kommunal kontroll, redan har överlämnat eller skickat ut resultatet samt bedömningen av överträdelsen, är det överflödigt att länsstyrelsen skickar ut en kopia av kommunens kontrollresultat. Fyll därför i rutan som visar om kommunen har informerat jordbrukaren eller inte. 11 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Grundvatten Grundv 1 Fritt från synliga tecken på direkta utsläpp till grundvatten av otillåtna ämnen? Instruktioner Kontrollera att det inte finns några synliga tecken på utsläpp direkt till grundvattnet av de aktuella ämnena i bilagans förteckning 1. (Se förteckningen nedan) Kommentarer Kan man vid en okulär besiktning eller utifrån eventuellt tagna prover se tecken på utsläpp av de aktuella ämnena? Titta i brunnar, markrör och liknande. De angivna ämnena kan ingå i t.ex. färg, bekämpningsmedel och andra kemiska produkter. Ämnena kan ofta också ingå i varor, t.ex. impregnerat eller målat virke, och kan lakas ur dessa varor direkt till grundvattnet. Har ämnena släppts ut direkt, runnit ur slängda förpackningar eller nått grundvattnet direkt på annat sätt? Föreskrifterna anger att ämnet inte får ”släppas ut” dvs. att det inte får finnas i grundvattnet. Om ämnena finns i produkter som har dumpats direkt i grundvattnet behöver det inte innebära att ämnet har släppts ut. Provtagningar och förpackningars innehållsförteckning bör kunna ge vägledning om ämnena ingår i produkterna och om ämnet kan ha kommit ut i grundvattnet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Statens naturvårdsverk föreskrifter (SNFS 1996:11) om skydd för grundvatten mot förorening med vissa ämnen 4 § 4 § Ämne som anges i bilagans förteckning 1 får inte släppas ut direkt till grundvatten. Bilagans förteckning 1 1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljön. 2. Organiska fosforföreningar. 3. Organiska tennföreningar. 4. Ämnen som har cancerogena, mutagena eller teratogena egenskaper i eller genom vattenmiljön. 5. Kvicksilver och dess föreningar. 6. Kadmium och dess föreningar. 7. Mineraloljor och kolväten. 8. Cyanider. Bedömningsvägledning för grundvatten Se vägledning under sista kontrollpunkten om fågel/habitat. 12 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fågel/habitat De tre punkterna om fågel/habitat ska kontrolleras av länsstyrelsernas kontrollanter, de ingår inte i kommunernas ansvarsområde. Relevanta överträdelser i tvärvillkorssammanhang är enbart sådana otillåtna åtgärder eller försummelser som direkt kan tillskrivas den stödsökande jordbrukaren i dennes jordbruksverksamhet. Fågel/habitat 1 Natura 2000-område Har jordbrukaren utan tillstånd genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område? Instruktion Kontrollera att jordbrukaren inte utan tillstånd har genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. om jordbrukaren har sökt tillstånd för åtgärder som påverkar Natura 2000-området, har länsstyrelsen beviljat tillståndet? att eventuell tillståndspliktig åtgärd har utförts i enlighet med tillståndet. Kan kontrolleras i diarium eller med handläggare. att inte åtgärder som beskrivs som hotbild i Natura 2000-områdets bevarandeplan har utförts utan tillstånd eller i strid mot ett sådant tillstånd. Det kan t.ex. röra sig om plöjning och sådd i en naturlig gräsmark, eller utlagd gödsel i anslutning till ett vattendrag. Kommentarer För att få utföra en åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000område krävs särskilt tillstånd som normalt söks hos länsstyrelsen. Vilka åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt i det aktuella området anges i en bevarandeplan. Länsstyrelsen tar fram dessa efter samråd med bl.a. markägare. De återfinns oftast på länsstyrelsens hemsida och är diarieförda. I bevarandeplanen anges under rubriken ”hotbild” vilka dessa åtgärder kan vara. Jordbrukaren bör samråda med länsstyrelsen innan sådana åtgärder vidtas. Observera att försiktighetsprincipen ska följas, d.v.s. redan åtgärder som kan innebära en betydande påverkan omfattas. Det handlar vidare om åtgärder på naturmiljön i området, inte bara enskilda naturtyper och arter. Åtgärden kan också ske utanför, men påverkar Natura 2000-området. Kontrollera innan fältbesöket om skiftet ligger inom ett Natura 2000-område eller om det ligger så att åtgärder inom skiftet kan påverka ett Natura-2000 område (via vattendrag, grundvatten, ljud eller luft). Kontrollera på länsstyrelsen eller via Naturvårdsverkets Web/VIC-natur (Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbetsverktyg för områdesskyddet). Informationen finns även tillgänglig via kartverktyget, skyddad natur, www.naturvardsverket.se/sv/Arbetemed-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Skyddad-natur eller via kartverktyget Sveriges Natura 2000-områden, http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/main.jsp. Om så är fallet, kontrollera om jordbrukaren har sökt tillstånd för någon åtgärd som på ett betydande sätt kan skada Natura 2000-området. 13 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Miljöbalken (1998:808) 7 kap 28-29 §§: 28 § Regeringen får förklara ett naturområde som särskilt skyddsområde, om området enligt direktiv 79/409/EEG är särskilt betydelsefullt för skyddet av vilda fåglar. Ett område som enligt artikel 4.4 i direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter har valts ut som ett område av intresse för gemenskapen skall av regeringen förklaras som särskilt bevarandeområde. Regeringen får efter samråd med kommissionen upphäva en förklaring enligt första eller andra stycket, om områdets naturvärden inte längre motiverar en sådan förklaring. Lag (2001:437). 28 a § Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket 1 eller 2. Tillstånd enligt första stycket krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området. Lag (2001:437). 28 b § Tillstånd enligt 28 a § får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Lag (2001:437). 29 § Trots bestämmelserna i 28 b § får tillstånd enligt 28 a § lämnas, om 1. det saknas alternativa lösningar, 2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Ett beslut om tillstånd med stöd av första stycket får lämnas endast efter regeringens tillåtelse. Lag (2001:437). Bakomliggande EG-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Natura 2000 i Sverige – Handbok med allmänna råd 2003:9, www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0131-0.pdf Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-mednaturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Natura-2000/Vagledning/Art--ochnaturtypsvisa-vagledningar-for-Natura-2000-/ Om jordbrukaren är närvarande vid kontrollen kan man fråga jordbrukaren om han tagit del av bevarandeplanen och om han är medveten om vad tvärvillkoret innebär. Fågel/habitat 2 TV Fridlysning av växter Har jordbrukaren skadat några fridlysta väster på sin jordbruksmark? Instruktion Kontrollera att jordbrukaren inte har skadat några fridlysta växter på sin jordbruksmark, om några åtgärder har vidtagits som har skadat fridlysta växter, om anläggningsarbete har utförts i livsmiljöer för fridlysta arter och om jordbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter, 14 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 om det finns tecken på att gödsling, spridning av växtskyddsmedel, dikesrensning eller någon annan åtgärd har utförts som kan ha påverkat naturtyper som är livsmiljö för fridlysta arter, och om jordbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter. Kommentarer Innan kontrollen söker kontrollanten information på länsstyrelsen om förekomst av fridlysta arter på den aktuella fastigheten. Om länsstyrelsen inte har några uppgifter kan eventuellt information sökas hos den lokala Naturskyddsföreningen eller botaniska föreningen. Adresser till lokala naturskyddsföreningar och botaniska föreningar finns hos Svenska Naturskyddsföreningen (www.snf.se) respektive Svenska Botaniska Föreningen (www.sbf.c.se). Det är inget krav att länsstyrelsen letar efter information som inte går att få fram på den egna myndigheten. Mer information med uppgifter om arternas biologi och utbredning finns bl.a. i ”Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000” (Cederberg, B. & Löfroth, M. (red.) 2000). För de fridlysta arter som är rödlistade finns artfaktablad hos ArtDatabanken (www.artdata.slu.se). Om jordbrukaren är närvarande vid kontrollen kan kontrollanten fråga om det finns förekomster av fridlysta arter på fastigheten och om jordbrukaren är medveten om vad tvärvillkoret innebär. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artskyddsförordningen (2007:845) 7 §, 16 § 2, 23 § 2, 25 § 2 (utdrag): 7 § I fråga om sådana växtarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N är det förbjudet att avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen. Förbudet gäller alla stadier i växternas biologiska cykel. 16 § Utöver det som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 338/97 är det förbjudet att importera, exportera eller reexportera 2. levande djur och växter av arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. 23 § Det är förbjudet att förvara eller transportera 2. levande djur och växter av de arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. 25 § Det är förbjudet att förvara för försäljning eller bjuda ut till försäljning, sälja, köpa eller byta levande eller döda 2. djur, växter, ägg, fröer, sporer och delar av djur och växter av de arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. Bakomliggande EG-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Åtgärdsprogram för hotade arter, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skyddoch-atgarder-for-djur-och-vaxter/Atgardsprogram-for-hotade-arter/ 15 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-mednaturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Natura-2000/Vagledning/Art--ochnaturtypsvisa-vagledningar-for-Natura-2000-/ Fågel/habitat 3 Hänsyn till vilda fåglar Har jordbrukaren genomfört en åtgärd som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir? Instruktion Kontrollera att jordbrukaren inte har genomfört en åtgärd som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir. Kommentar Det är inte tillåtet att avsiktligt störa fåglar, speciellt inte under deras häckningstid. Det är inte heller tillåtet att avsiktligt förstöra eller skada ägg eller bon. Med avsiktligt menas att jordbrukaren insett att en åtgärd leder till en störning eller förstörelse, även om detta inte är syftet med åtgärden. Detta innebär att en jordbrukare måste ta hänsyn till den information som jordbrukaren har angående vilka fåglar som regelbundet uppehåller sig på dennes marker och särskilt då de fåglar som valt att häcka i området. Det finns inget krav på att jordbrukaren ska ha inventerat sina marker, men det är samtidigt ett delat ansvar att hämta in information där jordbrukaren bör vara uppmärksam på om det finns särskilda tecken på att fåglar häckar på dennes mark. Där fåglar häckar kan särskild hänsyn behöva tas i brukandet av marken för att undvika att häckningen misslyckas. Exempel på åtgärder som kan störa fåglar och som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir kan vara att jordbrukaren i anslutning till eller på jordbruksmark rivit ner bon i någon byggnad eller skadat bon i sandtag eller träd. Har jordbrukaren vidtagit några åtgärder för att minska risken för störning eller förstörelse av häckningsplatsen? Detta är inte ett krav men frågan kan vara berättigad vid en del tveksamma situationer av störning. Notera att vissa arter får jagas även under häckningstid och deras bo förstöras för att förebygga skada av vilt enligt bestämmelserna i jaktförordningen (1987:905), bilaga 4. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artskyddsförordningen (2007:845) 4 § 2-4, 16 § 2, 23 § 1 och 2 (utdrag): 4 § I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. 16 § Utöver det som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 338/97 är det förbjudet att importera, exportera eller reexportera 16 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 2. levande djur och växter av arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. 23 § Det är förbjudet att förvara eller transportera 1. levande fåglar och fågelägg med embryo av arter som lever vilt inom Europeiska unionens europeiska territorium, 2. levande djur och växter av de arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. Jaktlagen (1987:259) 3 och 31 §§ (utdrag): 3 § Viltet är fredat och får jagas endast om detta följer av denna lag eller av föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. När viltet är fredat, gäller fredningen också dess ägg och bon. 31 § Jakt får inte ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Sådana fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Jaktförordningen (1987:905) 10 § och bilaga 5 (utdrag): 10 § Vid jakt får endast sådana vapen och andra jaktmedel användas som uppfyller de krav som Naturvårdsverket föreskriver. I fråga om vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, utter, bäver, valar och fladdermöss samt i fråga om annat vilt som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) har markerats med N, n eller F är det förbjudet att för fångst eller dödande använda medel eller metoder som anges i bilaga 5 till denna förordning eller andra medel eller metoder som inte är selektiva och som lokalt kan medföra att populationen av arten försvinner eller utsätts för en allvarlig störning. Snaror får dock användas för jakt efter dalripa och fjällripa norr om 58 grader nordlig bredd. Vid jakt med skjutvapen får vapnet inte gillras. Förordning (2007:955). Bilaga 5 Förbjudna medel och metoder för fångst och dödande Icke-selektiva medel Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av fåglar – Användning av snaror, lim, krokar, bandspelare och elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama. – Användning av blinda eller lemlästade levande fåglar som lockfåglar. – Användning av artificiella ljuskällor, speglar, anordningar för belysning av målet eller siktanordningar för mörkerskytte vari elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare ingår. – Användning av sprängämnen. – Användning av nät eller fällor eller användning av beten som innehåller gift eller bedövningsmedel. – Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasin som rymmer mer än två patroner. Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av däggdjur – Användning av blinda eller lemlästade djur som levande lockbete. – Användning av bandspelare. – Användning av elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama. – Användning av artificiella ljuskällor. – Användning av speglar eller andra bländande anordningar. – Användning av anordningar för belysning av målet. 17 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 – Användning av nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare. – Användning av sprängämnen. – Användning av nät med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av nät. – Användning av fällor med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av fällor. – Användning av gift eller beten som innehåller gift eller bedövningsmedel. – Gasning eller utrökning. – Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasinskapacitet som överstiger två patroner. Transportmedel från vilka fångst eller dödande av fåglar inte får ske – Flygplan och motordrivna fordon. – Båtar som framförs med högre hastighet än fem kilometer i timmen. Transportmedel från vilka fångst eller dödande av andra djur än fåglar inte får ske – Flygplan. – Motorfordon i rörelse. Bakomliggande EG-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Effekter av störningar på fåglar, NV rapport 5351, www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5351-5.pdf Åtgärdsprogram för hotade arter, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skyddoch-atgarder-for-djur-och-vaxter/Atgardsprogram-for-hotade-arter/ Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-mednaturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Natura-2000/Vagledning/Art--ochnaturtypsvisa-vagledningar-for-Natura-2000-/ Bedömningsvägledning för grundvatten och fågel/habitat Bedömningsvärde 2 bör utgöra utgångspunkten vid konstaterad överträdelse. Detta motsvarar 3 procent minskning av jordbrukarens stödbelopp, vilket utgör den nivå som i allmänhet ska användas enligt artikel 66.1 i förordning (EG) 796/2004. Jordbruksverket anser att erfarenheten av överträdelser på dessa områden är så begränsad att det inte är meningsfullt att för 2008 utarbeta någon detaljerad vägledning för gradering av olika slags överträdelser. Varje överträdelse ska bedömas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet. I vissa fall kan förhållandena vara sådana att endast ett eller två av kriterierna är relevant att bedöma. Kontrollanten får ange det bedömningsvärde som passar bäst i varje enskilt fall. 18 Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav Avloppsslam Den svenska lagstiftningen utgör tvärvillkor i samtliga kontrollfrågor rörande avloppsslam. Slam 1 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränser för mängden totalfosfor respektive ammoniumkväve per hektar? Instruktioner Kontrollera med hjälp av eventuella markkarteringsuppgifter, slamanalysen och spridningsjournalen att växtnäringstillförseln förefaller ligga inom tillåtna värden för varje skifte där avloppsslam har spridits. Kommentar Man får maximalt ge en 7-årsgiva vid ett och samma tillfälle. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 5 § 5 § Avloppsslammet skall användas med beaktande enligt bilaga A av växternas näringsbehov och på ett sådant sätt att kvaliteten hos jorden samt yt- och grundvattnet inte försämras. Bilaga A i SNFS 1994:2 Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam Totalfosfor Maximal mängd totalfosfor per hektar som vid tillämpning av 5 § högst får tillföras åkermark via avloppsslam Kilogram per hektar och år Kilogram per hektar och Jordens fosforklass1 Årsmedelvärde spridningstillfälle I och II 35 245 III–V 22 154 1 Lättlöslig fosfor (P-AL): SNFS 1998:4 Fosforklass I II III IV V mg per 100 gram torr jord <2 2,0 — 4,0 4,1 — 8,0 8,1 — 16,0 >16 Vid varje slamspridningstillfälle får maximalt spridas 250 kg totalfosfor per hektar på jordar i fosforklass I och II, respektive 160 kg totalfosfor per hektar på jordar i fosforklass III-V. 19 Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav Observera att fosforgivan även regleras av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Ammoniumkväve Maximal mängd ammoniumkväve per hektar som vid tillämpning av 5 § högst får tillföras åkermark via avloppsslam Kilogram per hektar och år 150 Kilogram per hektar och spridningstillfälle 150 Tillförseln kan delas upp på flera spridningstillfällen, men den totala mängden får inte överstiga 150 kg ammoniumkväve per hektar under spridningsåret. SNFS 1998:4. Slam 2 Har avloppsslammet antingen behandlats före spridning, eller brukats ned inom ett dygn efter spridning? Instruktioner Kontrollera uppgifterna om hur slammet är behandlat. Jämför med spridningsjournalen. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 6 § 6 § Avloppsslammet skall behandlas innan det används i jordbruket. Obehandlat avloppsslam får dock användas om det brukas ned senast inom ett dygn från spridningen och användningen inte leder till olägenheter för närboende. Slam 3 Har avloppsslam endast använts på sådan åkermark där det får spridas? Instruktioner Kontrollera med hjälp av spridningsjournalen och eventuell växtodlingsplan att avloppsslam inte har spridits på mark som räknas upp i bestämmelsen nedan. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 7 § 7 § Avloppsslam får inte användas på: 1. betesmark, 2. åkermark som ska användas för bete eller om vallfodergrödor ska skördas inom tio månader räknat från spridningstillfället, 3. mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock inte frukt på träd, 4. mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden. 20 Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav Slam 4 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för halten metaller i åkermark? Instruktioner Kontrollera med hjälp av eventuella markkarteringsuppgifter, spridningsjournalen och lokal kännedom om eventuella höga metallhalter att avloppsslam endast har spridits där gränsvärdena kan antas hålla sig inom tillåtna ramar. Kommentar Det finns inget generellt krav på att testa markens metallhalt före spridning av avloppsslam, men den som sprider avloppsslam måste ta analys på jordprov om det finns skäl att anta att metallhalterna är höga t.ex. för att det finns risk för att marken naturligt innehåller höga metallhalter, marken är förorenad genom en olyckshändelse, industriella utsläpp sker eller har skett i närheten. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 8 § 8 § Avloppsslam får inte användas om halten av en eller flera metaller i åkermarken överstiger de gränsvärden som anges i bilaga B. Bilaga B i SNFS 1994:2 Metaller i åkermark Gränsvärden enligt 8 och 10 §§ för halten metaller i åkermark vid användning av avloppsslam Metall Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink mg/kg torrsubstans i jord 40 0,4 40 60 0,3 30 100 Trots vad som sägs i tabellen får åkermarkens zinkhalt uppgå till 150 mg/kg torrsubstans jord i Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län. SNFS 1998:4. Slam 5 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för mängden metaller som högst får tillföras åkermark? Instruktioner Kontrollera med hjälp av slamanalysen och spridningsjournalen att metalltillförseln förefaller ligga inom tillåtna värden för varje skifte där avloppsslam har spridits. 21 Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav Bestämmelser som utgör tvärvillkor Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, 9 § 9 § Den största mängd metaller som årligen får tillföras åkermarken genom användning av avloppsslam får inte överskrida de gränsvärden som anges i bilaga C. Bilaga C Tillförsel av metaller i åkermark Gränsvärden enligt 9 § för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en sjuårsperiod. Metallmängderna anges i gram per hektar och år. Gränsvärde (gram per hektar och år) gällande från och med denna kungörelses år 1995 år 2000 ikraftträdande 200 100 25 4,0 1,75 0,75 600 600 300 100 100 40 5 2,5 1,5 50 50 25 800 800 600 Metall Bly Kadmium Koppar1 Krom Kvicksilver Nickel Zink 1 1För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där avloppsslam ska spridas behöver koppartillskott. Gränsvärden för metaller Metall Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink Maximal metallhalt i mark, mg/kg torrsubstans 40 0,4 40 60 0,3 30 1002 Maximal metallhalt Årlig maximal tillförsel i slam, mg/kg av metaller med slam, gram per hektar1 100 2 600 100 2,5 50 800 25 0,75 300 40 1,5 25 600 Genomsnitt räknat för en 7-årsperiod I följande län får markens zinkhalt uppgå till 150 mg/kg torrsubstans i jord: Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län. 1 2 22 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bedömningsvägledning avloppsslam Fråga Krav Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar 1 Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränser för mängden totalfosfor respektive ammoniumkväve per hektar, enligt bilaga A i SNFS (1994:2)? Har avloppsslammet behandlats, enligt SNFS (1994:2), innan det används i jordbruket? Om ”Nej”: Har avloppsslammet brukats ner inom ett dygn från spridningen? Varaktighet 0 Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger mindre än Gränserna har 10 % över tillåten tillförsel med slam. överskridits, dock på mindre än 1ha mark Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger 10–30 % Gränserna har över tillåten tillförsel med slam. överskridits på 1–5 ha mark. Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger mer än 30 Gränserna har % över tillåten tillförsel med slam. överskridits på mer än 5 ha mark. Ej aktuellt 1 Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn. Jordbrukaren har dock fått informationen av entreprenören/slamproducenten att slammet är behandlat. Obehandlat slam är nedmyllat mindre än 2 dygn senare än tillåtet. 2 Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn. 1 2 3 2 Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt 0 3 Obehandlat slam har spridits, dock på mindre än 1 ha mark. Obehandlat slam har spridits på 1–5 ha mark. Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn Obehandlat slam har trots att jordbrukaren är medveten om att slammet spridits på mer än 5 ha är obehandlat. mark. 23 Obehandlat slam är nedmyllat 2–5 dygn senare än tillåtet. Obehandlat slam är nedmyllat mer än 5 dygn senare än tillåtet. Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav 3 4 Har avloppsslam endast använts på sådan åkermark där det får spridas, enligt SNFS (1994:2)? Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för halten metaller i åkermark, enligt bilaga B i SNFS (1994:2)? Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Varaktighet 1 Slam har använts vid insådd av vallfodergrödor som skördas inom 10 månader. Otillåten spridning har skett, dock på mindre än 1 ha mark. Ej aktuellt 2 Slam har använts för insådd av gröda som betas inom 10 månader. Otillåten spridning har Ej aktuellt skett på 1–5 ha mark. 3 Slam har använts på redan insått bete som betats efter spridning eller på mark med odling av bär, potatis, grönsaker, rotfrukter eller kommande odling av bär, potatis osv. Otillåten spridning har skett på mer än 5 ha mark. 1 Använd endast allvarsnivå 2 eller 3 vid överträdelser på denna fråga. 2 Slam har spridits utan kontroll av metallhalterna i marken trots att jordbrukaren känt till att vissa metallhalter är höga i området. Spridning på Ej aktuellt okontrollerad mark har skett, dock på mindre än 1 ha mark. Spridning har skett på Ej aktuellt 1–5 ha okontrollerad mark. 3 Slam har spridits trots jordbrukarens vetskap om att metallhalterna i berörd mark överstiger gränsvärdena. Spridning har skett på mer än 5 ha okontrollerad mark. 0 Ej aktuellt 0 24 Ej aktuellt Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar 5 Har man vid spridningen av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för mängden metaller som högst får tillföras åkermark enligt bilaga C i SNFS (1994:2)? Omfattning Varaktighet 0 1 2 3 Tillförd mängd av någon reglerad metall är mindre Spridning av än 10 % över tillåten tillförsel. okontrollerat slam har skett, dock på mindre än 1 ha mark. Tillförd mängd av någon reglerad metall är 10–30 Spridning av % över tillåten tillförsel. okontrollerat slam har skett på 1–5 ha mark. Ej aktuellt Tillförd mängd av någon reglerad metall är mer än 30 % över tillåten tillförsel, eller tre av de reglerade metallerna överstiger tillåten tillförsel med minst 20 %. Ej aktuellt 25 Spridning av okontrollerat slam har skett på mer än 5 ha mark. Ej aktuellt Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område Kontrollpunkterna Vnäring 1 – 11 gäller inom känsligt område, varav Vnäring 10 – 11 endast i Skåne, Halland och Blekinge. Kontrollpunkterna Vnäring 1 – 5 utgör tvärvillkor med inverkan på alla areal- och djurbaserade jordbrukarstöd. Vnäring 1 Uppfylls kraven på lagringskapacitet för stallgödsel? Instruktion Kontrollera att lagringskapaciteten, dvs. storleken på utrymmet, uppfylls. Kommentar Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, får lagring direkt på mark utomhus inte räknas in i lagringskapaciteten. Däremot får lagring inne i stallbyggnad, exempelvis i en djupströbädd, räknas in. I förordning (1998:915) om mijöhänsyn i jordbruket, anges lagringskapaciteten i antal månader och därför används detta för bedömningskriteriet omfattning. Det innebär att den faktiska volym som motsvarar t.ex. nivå 1 kommer att vara olika i olika verksamheter beroende på hur stor gödselproduktion de har. Endast uppfyllande av miniminivån utifrån förordningen ska bedömas. Skåne, Halland, Blekinge och Gotland samt Öland och känsliga kustområden Övriga känsliga områden Antal djurenheter Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning fler än 100 8 mån 10 mån 8 mån 10 mån fler än 10 upp till 100 8 mån 10 mån 6 mån 10 mån fler än 2 upp till 10 6 mån 6 mån 6 mån 6 mån Bestämmelser som utgör tvärvillkor Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 6 § 6 § Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter skall ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. Inom de områden som anges i 5 § första stycket 1 skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 26 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 2. tio månader vid annan djurhållning. I övriga delar av landet skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. Inom områden som anges i 5 § skall jordbruksföretag där tio eller färre djurenheter hålls ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader. Jordbruksverket får föreskriva att kravet på lagringskapacitet inte skall gälla djurhållning som omfattar högst ett visst antal djur av ett visst djurslag. Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring,, 4 §, 6-7 §§ 4 § I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis. 6 § Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme för lagring av stallgödseln. 7 § I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus inte inräknas. Vnäring 2 Är lagringsutrymmet utformat så att läckage eller avrinning inte sker till omgivningen? Instruktion Kontrollera att lagringsutrymmet är utformat så att avrinng eller läckage inte sker till omgivningarna. Kommentar Utformningen ska bedömas på den del av lagringsutrymmet som behövs för att uppfylla kraven på lagringskapacitet enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Utformningen bedöms på det lagringsutrymme som faktiskt finns. Saknas lagringskapacitet görs bedömningen av den överträdelsen enligt fråga Vnäring 1. Överträdelser av utformningskravet bedöms endast utifrån dess allvar. Allvaret graderas utifrån om det sker läckage eller inte och vilken påverkan läckaget bedöms ha på omgivningen. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 § punkt 1 7 § Vid lagring av stallgödsel skall 1. sådana lagringsutrymmen som avses i 6 § vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker Vnäring 3 Är arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel, samt förs anteckningar om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel? 27 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Anmärkning Frågan är uppdelad i två bedömningsvägledningar. (a) för dem som använder övergångsbestämmelserna om djurtäthet (b) för dem som sprider enligt de nya bestämmelserna om högsta tillåtna tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel motsvarande 22 kg fosfor per år. Tillförsel enligt (b) beräknas som ett genomsnitt över en femårsperiod. Instruktion Kontrollera att arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel det förs anteckningar om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel Kommentar Eftersom tid före 2006 inte ska räknas med kan bestämmelsen slutligen kontrolleras tidigast vid utgången av år 2010. Bedömningsvägledning (b) kommer alltså inte att bli aktuell att använda förrän dess. En överträdelse bedöms endast i omfattning. Omfattningen bedöms utifrån hur mycket spridningsareal som saknas. Saknas anteckningar som styrker att stallgödsel förts bort från företaget får man utgå från att gödseln spridits i verksamheten. Observera att även de som kan använda djurtäthetsbestämmelserna normalt sett måste följa de nya bestämmelserna om 22 kg fosfor vid spridning av andra organiska gödselmedel eller stallgödsel som tas emot från ett annat företag. I sådana fall räknar man först bort den areal som krävs för den egna stallgödseln. Räcker inte arealen ens för den egna gödseln görs bedömning utifrån vägledning (a). En bedömning av om tvärvillkoren uppfylls när det gäller tillförseln av organisk gödsel eller stallgödsel från ett annat företag får göras när det detta blir möjligt, dvs. tidigast vid utgången av år 2010. På areal som är kontrakterad enligt de gamla djurtäthetsbestämmelserna, får under en övergångsperiod, gödsel spridas i samma mängd som i djurtäthetsbestämmelserna. Kontraktet ska då vara ingånget senast 31 december 2005. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring,, 8-15 §§, 18-19 §§ Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får tillföras 8 § Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. 9 § Om stallgödsel förs bort från ett jordbruksföretag för spridning på ett annat jordbruksföretag, för att villkoren i 8 § ska kunna uppfyllas, ska ett stallgödselavtal enligt 15 § finnas. Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur 28 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 10 § Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av 8 och 9 §§ vad gäller gödsel från de egna djuren. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel utöver den gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först räknas bort. Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. Fram till 1 januari 2013 får dock beräkningen av spridningsarealen för de egna djuren ske utifrån bilaga 5, för de djurslag som finns med i bilagan. 11 § Jordbruksföretag med i genomsnitt fler än tio djurenheter på årsbasis får fram till den 1 januari 2013 använda sig av följande bestämmelser: 1. När det gäller djurslag som finns med i bilaga 5 får företaget på årsbasis hålla det antal djur per hektar spridningsareal som framgår av bilagan, även om det innebär att 8 § inte kan följas. 2. Om gödsel från djurslag som finns med i bilaga 5 förs bort från företaget får djurantalet ökas i motsvarande grad. För att antalet djur ska få ökas då stallgödsel förs bort ska anteckningar enligt 14 § föras. Förs stallgödsel bort för spridning på ett annat jordbruksföretag ska dessutom ett stallgödselavtal som uppfyller kraven i 15 § finnas. 3. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel på företagets spridningsareal, utöver den gödsel som kommer från egna djur som finns med i bilaga 5, får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som krävs för de egna djuren enligt bilaga 5 ska först räknas bort. 12 § De särskilda bestämmelserna i 11 § gäller dock inte för jordbruksföretag med fler än tio djurenheter som efter den 1 januari 2006 får ett tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller gör en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 21 § i samma förordning om den förändring som ligger till grund för tillståndet eller anmälan medför att antalet djurenheter utökas i jordbruksföretaget. Dessa jordbruk ska följa bestämmelserna i 8 §. Anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra organiska gödselmedel 13 § Jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska anteckna gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor gödseln motsvarar, datum för mottagandet samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor. Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex år. 14 § Jordbruksföretag som för att uppfylla kraven i 8 eller 11 §§ för bort stallgödsel ska anteckna stallgödselmängden som levereras, vilket djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt till vem gödseln levereras. Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex år. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av bestämmelserna i första stycket. Vad gäller för stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag? 15 § Vid upprättande av stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag gäller följande: 1. Avtalet ska vara skriftligt och gälla i minst ett år. 2. Av avtalet ska framgå hur mycket gödsel som producenten av stallgödsel har rätt att leverera till mottagaren under avtalets giltighetstid. I avtalet ska anges vilka djurslag och vilket antal djur som gödsel får levereras ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln motsvarar. 29 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 I fråga om avtal om spridning av gödsel som har ingåtts före den 1 januari 2006 behöver dock inte avtalet ange från vilka djurslag gödsel ska levereras. Detta gäller under avtalets giltighetstid, dock längst till den 31 december 2010. Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen? 18 § I spridningsarealen får följande mark räknas in: 1. Åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. 2. Betesmark om betesdjur finns på företaget. Endast den del av betesmarken som motsvarar betets andel av djurens foderstat får räknas in i spridningsarealen. Beräkningen ska ske på årsbasis. 19 § Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt. Vnäring 4 Uppfylls villkoren om grödans behov, spridningstidpunkter, nedbrukning under vintern, snötäckt mark m.m. vid spridning av gödsel? Anmärkning Bedömningsvägledningen för fråga 4 är uppdelad i fyra delfrågor. I de fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i där det framgår vilken typ av överträdelse det rör sig om enligt nedan. Instruktion Kontrollera att spridning har skett utifrån grödans behov (20 §). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett. villkoren uppfylls för spridning av gödsel då marken är frusen, snötäckt, vattenmättad eller översvämmad (24 §). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett. På denna fråga ska även allvar bedömas. villkoren uppfylls om spridningstidpunkter för gödsel (25–26 §§). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett. kraven uppfylls på nedbrukning under vintern (22 §). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring,, 20 §, 22 §, 24-26 §§ Ytterligare bestämmelser inom känsligt område 20 § Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. Tillförseln ska dessutom avpassas utifrån växtplatsens miljömässiga förutsättningar och de ekonomiska förutsättningarna för kvävegödsling till den enskilda grödan. Följande ska särskilt beaktas vid beräkning av kvävetillförseln via gödselmedel till en enskild gröda: 1. Grödans beräknade kvävebehov och kvävetillförseln från samtliga kvävekällor. 2. Växtplatsens beskaffenhet det gäller mark, jordart och lutning. 30 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 3. Växtplatsens förhållanden vad gäller klimat, nederbörd och bevattning. 4. Markanvändning och jordbruksmetoder, inklusive växtföljd, på växtplatsen. Bestämmelser som gäller i hela landet 22 § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den 1 december – den 28 februari ska brukas ned samma dag. Ytterligare bestämmelser för känsliga områden 24 § Inom känsliga områden får inte 1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark, 2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, 3. gödselmedel spridas på frusen mark. Spridning på frusen mark får dock ske om det inte strider mot någon annan bestämmelse i dessa föreskrifter och om någon av följande förutsättningar är uppfyllda: a. Marken är tinad från ytan till ett sådant djup att man kan utföra en myllning. Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som sprids i annat än vall ska myllas eller brukas ned åtminstone samma dag b. Marken är tinad från ytan till ett djup om minst 15 cm. Under sådana förhållanden ska inte ytlig nattjäle räknas som frusen mark. c. Marken är bevuxen med vall. Spridning på vall på frusen mark får ske under våren, efter den 28 februari. 25 § Inom känsliga områden får inte heller 1. mineralgödselkväve spridas under tiden den 1 november – den 15 februari, 2. stallgödsel eller andra organiska gödselmedel spridas under tiden den 1 januari - den 15 februari. 26 § Inom Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands län samt på Öland och inom de kustområden som anges i bilaga 2 får stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti – den 30 november bara spridas i växande gröda, undantaget fånggröda, eller före höstsådd. Fasta gödselslag, med undantag av fjäderfägödsel, får dock spridas på obevuxen mark, utan krav på efterföljande höstsådd, under tiden 1. den 20 oktober – den 30 november i Blekinge, Skåne och Hallands län om nedbrukning sker inom fyra timmar, och 2. den 10 oktober – den 30 november i Gotlands län samt på Öland och inom kustområdena i bilaga 2 om nedbrukning sker samma dag. Vnäring 5 Uppfylls kraven på höst- eller vinterbevuxen mark? Anmärkning Gäller endast i Götaland. Instruktion Kontrollera att kraven på andelen höst- eller vinterbevuxen mark uppfylls inom respektive område kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls inom respektive område för att åkermarken ska anses som höst– eller vinterbevuxen 31 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 § 11 § Jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark i Blekinge, Skåne och Hallands län skall ha minst 60 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. För Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län skall motsvarande andel av marken vara minst 50 procent. Jordbruksverket får meddela närmare föreskrifter om odlingen. Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen besluta om undantag. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 29-34 §§ Krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen Inledande bestämmelser 29 § I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst– eller vinterbevuxen. Godkända grödor och obearbetad åkermark 30 § Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är 1. vall, 2. höstoljeväxter, 3. höstsäd, 4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter, 5. fleråriga frukt– och bärodlingar, 6. energiskog, och 7. fånggrödor. Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. 31 § Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får räknas som höst– eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från axgång i spannmålsodling respektive från blomning i oljeväxtodling. Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning 32 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås 1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. 33 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga frukt– och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas 1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. 34 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får 1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande vårsäsong, och 2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong. 32 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kontrollpunkterna Vnäring 6 – 11 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De får därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att jordbrukaren inte söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandestart 2007 eller senare. Gå hellre igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd jordbrukaren söker än att löpa risken att tvingas åka tillbaks och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle. Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de stöd/ersättningar där de är relevanta. Vnäring 6 Täcks urin- och flytgödselbehållare av ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusten, och sker påfyllning under täckning? Instruktion Kontrollera att påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare sker under täckning vid lagring av stallgödsel flytgödselbehållare och urinbehållare har ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Kommentarer Allmänna råd utgör inte i sig extra tvärvillkor för miljöersättningar men i Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m. finns vägledning till hur bestämmelserna kan uppfyllas då behållaren täcks med svämtäcke eller annan flytande täckning. I de allmänna råden finns angivet vilka egenskaper ett svämtäcke bör ha för att anses stabilt, råd om tider för återskapande av svämtäcke samt påfyllning under täckning i de fall behållaren täcks av svämtäcke eller annan flytande täckning. Överträdelsens omfattning bestäms av andelen av den totala gödselytan som saknar täckning och om eventuellt svämtäcke kan bedömas som stabilt. När det gäller andel av ytan som saknar täckning kan det röra sig om att en enskild brunn saknar stabilt svämtäcke eller annan form av flytande täckning på en del av ytan. Det kan också handla om att det finns flera brunnar på gården och någon av dem saknar täckning medan andra uppfyller kraven. När det gäller fast tak görs bedömningen om taket uppfyller kraven på täckning eller inte, vilket innebär att antingen uppfyller hela brunnens yta kravet eller inte. Är svämtäcket uppbrutet, tunt eller blött måste en bedömning göras av om det uppfyller kravet på att vara stabilt. I så fall kan omfattning nivå 2 vara aktuellt ”behållaren täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt svämtäcke”. Om påfyllning inte sker under täckning motsvarar detta omfattning nivå 2. Allvaret bedöms av i vilken grad det påverkar täckningens funktion. Om gödseln faller rakt ner och in under täckningen med ett litet hål i täckningen som följd motsvarar detta allvar nivå 1, men om gödseln hamnar ovanpå täckningen eller om påfyllningen ger större skador på täckningen motsvarar detta allvar nivå 3. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 § punkt 2 och 3, 8 § andra stycket 7 § Vid lagring av stallgödsel skall 2. påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare ske under täckning 3. flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. 33 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 8 § Bestämmelserna i 7 § 2 och 3 gäller enbart för jordbruksföretag i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt i slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län med fler än tio djurenheter. Övrig information Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagrin och spridning av gödsel m.m. Täckning och påfyllning under täckning av urin- och flytgödselbehållare Allmänna råd till 7 § punkt 2 och 3 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Ett svämtäcke bör anses vara stabilt om det har en skorpliknande yta och står emot normala vind- och regnförhållanden. Det bör dessutom vara sammanhängande utan sprickor eller andra öppna gödselytor. Invid platsen för påfyllning bör dock en mindre öppen gödselyta på några m² kunna accepteras. Påfyllning av urin- och flytgödselbehållare ska enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ske under täckning. Om behållaren täcks av ett stabilt svämtäcke eller annan flytande täckning bör bestämmelserna dessutom kunna anses vara uppfyllda i följande situationer: 1. om påfyllning av icke pumpbar gödsel (fast- och kletgödsel) sker ovanifrån på ett sådant sätt att högst några m² invid platsen för påfyllning saknar stabilt svämtäcke eller annan flytande täckning. 2. om påfyllning sker innan ett svämtäcke återskapats. Om en flytande täckning på en behållare skadas eller bryts bör den återskapas snarast möjligt. Om svämtäcket på en flytgödselbehållare skadas eller bryts i samband med omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke ha återskapats inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att t.ex. blanda ner fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning räknas från det att gödsel åter börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare bör ett stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar efter spridning. Vnäring 7 Denna fråga utgår. Anmärkning Eftersom spridning före 2006 inte ska tas med kan en första bedömning av hur bestämmelsen uppfyllts först ske vid utgången av år 2010. Bedömningsvägledningen som gäller det här tvärvillkoret är därför inte aktuell att använda förrän dess. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, , 17 § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över spridningsarealen 17 § Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska gödseln under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har företaget tillgång till en större spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla bestämmelserna i 8 § behöver stallgödsel eller andra organiska gödselmedel endast tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 § ska kunna uppfyllas. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna från kraven att tillföra gödseln på hela spridningsarealen när det gäller gödseln från de egna djuren. På företag med fler än tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis och som omfattas av bestämmelserna i 11 §, ska 34 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 under en femårsperiod gödsel från de egna djuren istället tillföras på minst den spridningsareal som behövs för djuren enligt bilaga 5. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. Vnäring 8 Uppfylls kraven på att gödsel ska spridas så att den inte hamnar utanför åkern och att gödsel inte ska spridas på ängs- eller betesmark om det skadar natur- och kulturvärden? Instruktion Kontrollera att gödsel inte sprids på åkermark så att det hamnar utanför åkern gödsel inte sprids på ängs- eller betesmark så att natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen Kommentar Det är allvaret i överträdelsen som bedöms. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:199) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, 10-11 §§ 10 § Handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på åkermark så att det hamnar utanför åkern. 11 § Handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på ängseller betesmark om natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen. Vnäring 9 Uppfylls kraven på nedbrukning för att minska ammoniakförluster vid spridning av mineralgödsel baserade på urea? Instruktion Kontrollera att mineralgödsel baserad på urea vid spridning på obevuxen mark har myllats eller brukats ned inom fyra timmar från spridningen Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23 § 23 § Mineralgödsel baserad på urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. 35 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Vnäring 10 Uppfylls kraven på nedbrukning för att minska ammoniakförluster vid spridning av stallgödsel? Anmärkning Gäller endast inom K, M och N län. Instruktion Kontrollera att kraven på nedbrukning av stallgödsel uppfylls inom respektive område Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 27 § 27 § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska stallgödsel som sprids på obevuxen mark under perioden den 1 mars – 19 oktober myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. Stallgödsel som sprids på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län under perioden den 20 oktober – 31 december och den 16 – 28 februari ska brukas ned inom fyra timmar. Vnäring 11 Har spridning av flytgödsel i växande gröda skett med en teknik som minskar ammoniakförlusterna? Anmärkning Gäller endast inom K, M och N län. Instruktion Kontrollera att kraven för spridning av flytgödsel uppfylls med någon av de metoder som föreskrivits. Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 28 § 28 § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande gröda ske med någon av följande metoder: 1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på marken under växttäcket, 2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i marken, 3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före spridningen, eller 4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 millimeter vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad inom tolv timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas från kravet på minst 10 millimeter vatten. 36 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark – inom känsliga områden Fråga Krav Vnäring 1 Uppfylls kraven på lagringsutrymme för stallgödsel enligt förordningen? Tvärvillkor för samtliga stöd Vnäring 2 Tvärvillkor för samtliga stöd Är lagringsutrymmet utformat så att läckage eller avrinning inte sker till omgivningen? Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning 0 1 Ej aktuellt Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mindre än 1 månad fattas. 2 Ej aktuellt Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under 1-2 månader fattas. 3 Ej aktuellt Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mer än 2 månader fattas. 0 1 2 3 Läckage eller avrinning kan ske eller har skett men bedöms inte leda till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Läckage eller avrinning Ej aktuellt kan ske eller har skett och bedöms kunna leda till/har lett till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Ej aktuellt 37 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Vnäring 3 Krav (a)3 Tvärvillkor för samtliga stöd Vnäring 3 (b) Tvärvillkor för samtliga stöd Är spridningsarealen tillräcklig? Är spridningsarealen tillräcklig? Bedömning enligt de gamla djurtäthetsbestämelserna. Kan kontrolleras varje år. Kontrollen avser föregående år. Bedömning enligt nuvarande regler (max 22 kg fosfor/ha och år). Kan slutligen bedömas tidigast vid utgången av år 2010. Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning 0 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Varaktighet Spridningsareal saknas, men Ej aktuellt motsvarande minst 90 % av erfordrad areal finns. Spridningsareal saknas men Ej aktuellt motsvarande 60-90 % av erfordrad areal finns. Spridningsareal saknas men Ej aktuellt motsvarande mindre än 60 % av erfordrad areal finns. 0 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Stallgödsel och andra organiska Ej aktuellt gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 22 kg men mindre än 25 kg fosfor per hektar. Stallgödsel och andra organiska Ej aktuellt gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande 25–35 kg fosfor per hektar. Stallgödsel och andra organiska Ej aktuellt gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 35 kg fosfor per hektar. För fråga 3,4 och 6 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna ska bedömas för de olika delarna var och en för sig. I del fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 3,4 eller 6 som överträdelsen gäller. 3 38 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Vnäring 4 (a) Tvärvillkor för samtliga stöd Vnäring 4 (b) Tvärvillkor för samtliga stöd Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Har spridning skett Kvävemängd– 0 utifrån grödans grödans behov 1 Ej aktuellt Spridning har skett i strid med behov? bestämmelserna, dock på mindre än 3 hektar mark. 2 Ej aktuellt Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 3–10 hektar mark. 3 Ej aktuellt Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 10 hektar mark. Uppfylls villkoren Förhållanden: 0 för spridning av vattenmättad, Gödsel från spridningen Spridning har skett i strid med gödsel då marken är översvämmad, 1 har sannolikt eller bestämmelserna, dock på mindre frusen, snötäckt, snötäckt, kommer sannolikt inte att än 1 hektar mark. vattenmättad eller frusen mark orsaka olägenhet för översvämmad? människors hälsa eller miljön. 2 Ej aktuellt Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 1–3 hektar mark. 3 Spridningen av gödsel har Spridning har skett i strid med sannolikt eller kommer bestämmelserna på mer än 3 hektar sannolikt att orsaka mark. olägenhet för människors hälsa eller miljön. Krav 39 Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Vnäring 4 (c) Uppfylls villkoren Tidpunkt för för spridning spridningstidpunkter för gödsel? (25–26 §§ SJVFS 2004:62) Tvärvillkor för samtliga stöd Vnäring 4 (d) Tvärvillkor för samtliga stöd Vnäring 5 Tvärvillkor för samtliga stöd Uppfylls kraven på nedbrukning under vintern? (22 § SJVFS 2004:62) Uppfylls kraven på höst- och vinterbevuxen mark? (11 § FMJ, 29–34 §§ SJVFS 2004:62) Nedbrukning Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning 0 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Varaktighet Spridning har skett vid tidpunkt då Ej aktuellt förbud råder, dock på mindre än 1 hektar mark. Spridning har skett på 1–3 hektar Ej aktuellt mark vid tidpunkt då förbud råder. Spridning har skett på mer än 3 Ej aktuellt hektar mark vid tidpunkt då förbud råder. 0 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Ej aktuellt Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 0 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt 40 Ej aktuellt Ej aktuellt Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Vnäring 6 Krav (a)4 Extra tvärvillkor för miljöersättningar Täcks urin- och Täckning flytgödselbehållare av ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna? (7 § punkt 3, 8 § andra stycket SFS 1998:915) Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning 0 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Stabilt svämtäcke eller annan täckning saknas men mer än 90 % av den totala gödselytan är täckt. Varaktighet Ej aktuellt OBS! Enligt Jordbruksverkets allmänna råd bör det anses godtagbart att några m2 invid påfyllningsplatsen saknar svämtäcke eller annan flytande täckning. Stabilt svämtäcke eller annan Ej aktuellt täckning saknas men 50–90 % av den totala gödselytan är täckt, eller hela ytan täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt svämtäcke. Stabilt svämtäcke eller annan Ej aktuellt täckning saknas och mindre än 50 % av gödselytan är täckt. För fråga 3,4 och 6 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna ska bedömas för de olika delarna var och en för sig. I del fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 3,4 eller 6 som överträdelsen gäller. 4 41 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Vnäring 6 (b) 5 Sker påfyllning Påfyllning under täckning? (7 § punkt 2, 8 § andra stycket SFS 1998:915) Extra tvärvillkor för miljöersättningar Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning 0 1 2 3 Vnäring 7 Extra tvärvillkor för miljöersättningar Har gödseln någon gång under de senaste fem åren spridits på åtminstone den minsta spridningsareal som krävs? (17 § SJVFS 2004:62) Kan slutligen 0 bedömas 1 tidigast vid utgången av år 2010. 2 3 Varaktighet Påfyllning av flytgödsel eller urin sker inte under täckning men det har endast haft liten inverkan på täckningens funktion. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Påfyllning av flytgödsel eller urin sker inte under täckning och det har lett till att täckningen inte fungerar som avsett. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Spridning har inte skett på hela Ej aktuellt arealen, men spridning har skett på mer än 90 % av erfordrad areal. Spridning har skett på 60–90 % av Ej aktuellt erfordrad areal Spridning har skett på mindre än Ej aktuellt 60 % av erfordrad areal Ej aktuellt Ej aktuellt För fråga 3,4 och 6 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna ska bedömas för de olika delarna var och en för sig. I del fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 3,4 eller 6 som överträdelsen gäller. 5 42 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Vnäring 8 Uppfylls kraven på att gödsel ska spridas så att den inte hamnar utanför åkern och att gödsel inte ska spridas på ängs- eller betesmark om det skadar natur- och kulturvärden? (10-11 §§ SJVFS 1999:119) Extra tvärvillkor för miljöersättningar Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning 0 1 2 3 Varaktighet Spridning har skett så Ej aktuellt gödseln hamnat utanför åkern eller spridning har skett på ängs- eller betesmark som kan skadas av spridningen, men det har troligen inte uppkommit någon skada på miljön eller på natureller kulturvärden. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Spridning har skett så Ej aktuellt gödseln hamnat utanför åkern eller spridning har skett på ängs- eller betesmark som kan skadas av spridningen, och det har eller kommer troligen resultera i skada på miljön eller på natur- eller kulturvärden. Ej aktuellt 43 Ej aktuellt Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning 0 Vnäring 9 och 10 Uppfylls kraven på nedbrukning för att Extra tvärvillkor minska för miljöammoniakförluster ersättningar vid spridning av mineralgödsel baserade på urea och vid spridning av stallgödsel i K, M och N län? (23 och 27 §§ SJVFS 2004:62) Kan slutligen bedömas 1 tidigast vid utgången av år 2 2010. Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Vnäring 11 Kan slutligen 0 bedömas 1 tidigast vid utgången av år 2 2010. Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Extra tvärvillkor för miljöersättningar Har spridning av flytgödsel i växande gröda skett med en teknik som minskar ammoniakförlusterna? (28 § SJVFS 2004:62) Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Ej aktuellt Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3–10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Ej aktuellt 44 Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område Kontrollpunkterna Vnäring 12 – 19 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De får därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att jordbrukaren inte söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandestart 2007 eller senare. Gå hellre igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd jordbrukaren söker än att löpa risken att tvingas åka tillbaks och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle. Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de stöd/ersättningar där de är relevanta. Kontrollpunkterna Vnäring 15 och 19 gäller bara i delar av de icke känsliga områdena. De gäller t.ex. inte alls i Norrland. Vnäring 12 Uppfylls kraven på lagringskapacitet för stallgödsel? Instruktion Kontrollera att lagringskapaciteten, dvs. storleken på utrymmet, uppfylls. Kommentar Lagringskapaciteten, dvs. storleken på utrymmet, bör som regel bedömas innan utformningen bedöms (fråga 13). Enligt föreskrifterna (SJVFS 2004:62) får lagring direkt på mark utomhus inte räknas in i lagringskapaciteten. Däremot får lagring inne i stallbyggnad, exempelvis i en djupströbädd, räknas in. I förordningen om miljöhänsyn i jordbruket anges lagringskapaciteten i antal månader och därför används detta för bedömningskriteriet omfattning. Det innebär att den faktiska volym som motsvarar t.ex. nivå 1 kommer att vara olika i olika verksamheter beroende på hur stor gödselproduktion de har. Endast uppfyllande av miniminivån utifrån förordningen ska bedömas. Områden utanför känsliga områden Antal djurenheter Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning fler än 100 8 mån 10 mån fler än 10 6 mån upp till 100 fler än 2 inga generella upp till 10 bestämmelser Bestämmelser för lagringskapacitet gäller: 1 från och med den 1 juli 2013 6 mån 10 mån1 inga generella bestämmelser Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket, 6 § 6 § Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter skall ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 45 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. Inom de områden som anges i 5 § första stycket 1 skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. I övriga delar av landet skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. Inom områden som anges i 5 § skall jordbruksföretag där tio eller färre djurenheter hålls ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader. Jordbruksverket får föreskriva att kravet på lagringskapacitet inte skall gälla djurhållning som omfattar högst ett visst antal djur av ett visst djurslag. Förordning (2003:581). Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4 §, 6-7 §§ 4 § I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis. 6 § Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme för lagring av stallgödseln. 7 § I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus inte inräknas. Vnäring 13 Är lagringsutrymmet utformat så att läckage eller avrinning inte sker till omgivningen? Instruktion Kontrollera att lagringsutrymmet är utformat så att avrinning eller läckage inte sker till omgivningarna. Kommentar Utformningen ska bedömas på den del av lagringsutrymmet som behövs för att uppfylla kraven på lagringskapacitet enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Utformningen bedöms på det lagringsutrymme som faktiskt finns. Saknas lagringskapacitet görs bedömningen av den överträdelsen enligt fråga Vnäring 12. Överträdelser av utformningskravet bedöms endast utifrån dess allvar. Allvaret graderas utifrån om det sker läckage eller inte och vilken påverkan läckaget bedöms ha på omgivningen. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 § punkt 1 7 § Vid lagring av stallgödsel skall 1. sådana lagringsutrymmen som avses i 6 § vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker 46 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Vnäring 14 Är arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel, samt förs anteckningar om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel? Frågan är uppdelad i två bedömningsvägledningar. (a) för dem som använder övergångsbestämmelserna om djurtäthet (b) för dem som sprider enligt de nya bestämmelserna om högsta tillåtna tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel motsvarande 22 kg fosfor per år Tillförsel enligt (b) beräknas som ett genomsnitt över en femårsperiod Instruktion Kontrollera att arealen är tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel det förs anteckningar om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel Kommentar Eftersom tid före 2006 inte ska räknas med kan bestämmelsen slutligen kontrolleras tidigast vid utgången av år 2010. Bedömningsvägledning (b) kommer alltså inte att bli aktuell att använda förrän dess. En överträdelse bedöms endast i omfattning. Omfattningen bedöms utifrån hur mycket spridningsareal som saknas. Saknas anteckningar som styrker att stallgödsel förts bort från företaget får man utgå från att gödseln spridits i verksamheten. Observera att även de som kan använda djurtäthetsbestämmelserna normalt sett måste följa de nya bestämmelserna om 22 kg fosfor vid spridning av andra organiska gödselmedel eller stallgödsel som tas emot från ett annat företag. I sådana fall räknar man först bort den areal som krävs för den egna stallgödseln. Räcker inte arealen ens för den egna gödseln görs bedömning utifrån vägledning (a). En bedömning av om tvärvillkoren uppfylls när det gäller tillförseln av organisk gödsel eller stallgödsel från ett annat företag får göras när det detta blir möjligt, dvs. tidigast vid utgången av år 2010. På areal som är kontrakterad enligt de gamla djurtäthetsbestämmelserna, får under en övergångsperiod, gödsel spridas i samma mängd som i djurtäthetsbestämmelserna. Kontraktet ska då vara ingånget senast 31 december 2005. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (, SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 8-15 §§, 18-19 §§ Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får tillföras 8 § Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. 47 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 9 § Om stallgödsel förs bort från ett jordbruksföretag för spridning på ett annat jordbruksföretag, för att villkoren i 8 § ska kunna uppfyllas, ska ett stallgödselavtal enligt 15 § finnas. Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur 10 § Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av 8 och 9 §§ vad gäller gödsel från de egna djuren. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel utöver den gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först räknas bort. Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. Fram till 1 januari 2013 får dock beräkningen av spridningsarealen för de egna djuren ske utifrån bilaga 5, för de djurslag som finns med i bilagan. 11 § Jordbruksföretag med i genomsnitt fler än tio djurenheter på årsbasis får fram till den 1 januari 2013 använda sig av följande bestämmelser: 1. När det gäller djurslag som finns med i bilaga 5 får företaget på årsbasis hålla det antal djur per hektar spridningsareal som framgår av bilagan, även om det innebär att 8 § inte kan följas. 2. Om gödsel från djurslag som finns med i bilaga 5 förs bort från företaget får djurantalet ökas i motsvarande grad. För att antalet djur ska få ökas då stallgödsel förs bort ska anteckningar enligt 14 § föras. Förs stallgödsel bort för spridning på ett annat jordbruksföretag ska dessutom ett stallgödselavtal som uppfyller kraven i 15 § finnas. 3. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel på företagets spridningsareal, utöver den gödsel som kommer från egna djur som finns med i bilaga 5, får dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som krävs för de egna djuren enligt bilaga 5 ska först räknas bort. 12 § De särskilda bestämmelserna i 11 § gäller dock inte för jordbruksföretag med fler än tio djurenheter som efter den 1 januari 2006 får ett tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller gör en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 21 § i samma förordning om den förändring som ligger till grund för tillståndet eller anmälan medför att antalet djurenheter utökas i jordbruksföretaget. Dessa jordbruk ska följa bestämmelserna i 8 §. Anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra organiska gödselmedel 13 § Jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska anteckna gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor gödseln motsvarar, datum för mottagandet samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor. Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex år. 14 § Jordbruksföretag som för att uppfylla kraven i 8 eller 11 §§ för bort stallgödsel ska anteckna stallgödselmängden som levereras, vilket djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt till vem gödseln levereras. Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex år. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av bestämmelserna i första stycket. Vad gäller för stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag? 15 § Vid upprättande av stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag gäller följande: 48 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 1. Avtalet ska vara skriftligt och gälla i minst ett år. 2. Av avtalet ska framgå hur mycket gödsel som producenten av stallgödsel har rätt att leverera till mottagaren under avtalets giltighetstid. I avtalet ska anges vilka djurslag och vilket antal djur som gödsel får levereras ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln motsvarar. I fråga om avtal om spridning av gödsel som har ingåtts före den 1 januari 2006 behöver dock inte avtalet ange från vilka djurslag gödsel ska levereras. Detta gäller under avtalets giltighetstid, dock längst till den 31 december 2010. Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen? 18 § I spridningsarealen får följande mark räknas in: 1. Åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. 2. Betesmark om betesdjur finns på företaget. Endast den del av betesmarken som motsvarar betets andel av djurens foderstat får räknas in i spridningsarealen. Beräkningen ska ske på årsbasis. 19 § Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt. Vnäring 15 Täcks urin- och flytgödselbehållare av ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna, och sker påfyllning under täckning? Anmärkning Gäller endast i Götaland och delar av Svealand. Se bestämmelsen. Instruktion Kontrollera att påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare sker under täckning vid lagring av stallgödsel flytgödselbehållare och urinbehållare har ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Kommentar Allmänna råd utgör inte i sig extra tvärvillkor för miljöersättningar men i Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m. finns vägledning till hur bestämmelserna kan uppfyllas då behållaren täcks med svämtäcke eller annan flytande täckning. I de allmänna råden finns angivet vilka egenskaper ett svämtäcke bör ha för att anses stabilt, råd om tider för återskapande av svämtäcke samt påfyllning under täckning i de fall behållaren täcks av svämtäcke eller annan flytande täckning. Överträdelsens omfattning bestäms av andelen av den totala gödselytan som saknar täckning och om eventuellt svämtäcke kan bedömas som stabilt. När det gäller andel av ytan som saknar täckning kan det röra sig om att en enskild brunn saknar stabilt svämtäcke eller annan form av flytande täckning på en del av ytan. Det kan också handla om att det finns flera brunnar på gården och någon av dem saknar täckning medan andra uppfyller kraven. När det gäller fast tak görs bedömningen om taket uppfyller kraven på täckning eller inte, vilket innebär att antingen uppfyller hela brunnens yta kravet eller inte. Är svämtäcket uppbrutet, tunt eller blött måste en bedömning göras av om det uppfyller kravet på att vara stabilt. I så fall kan omfattning nivå 2 49 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 vara aktuellt ”behållaren täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt svämtäcke”. Om påfyllning inte sker under täckning motsvarar detta omfattning nivå 2. Allvaret bedöms av i vilken grad det påverkar täckningens funktion. Om gödseln faller rakt ner och in under täckningen med ett litet hål i täckningen som följd motsvarar detta allvar nivå 1, men om gödseln hamnar ovanpå täckningen eller om påfyllningen ger större skador på täckningen motsvarar detta allvar nivå 3. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 § 2 och 3, 8 § andra stycket 7 § Vid lagring av stallgödsel skall 2. påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare ske under täckning, och 3. flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. 8 § andra stycket: Bestämmelserna i 7 § 2 och 3 gäller enbart för jordbruksföretag i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt i slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län med fler än tio djurenheter. Övrig information Statens jordbruksverks allmänna råd, (2005:1) Täckning och påfyllning under täckning av urin- och flytgödselbehållare Allmänna råd till 7 § punkt 2 och 3 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Ett svämtäcke bör anses vara stabilt om det har en skorpliknande yta och står emot normala vind- och regnförhållanden. Det bör dessutom vara sammanhängande utan sprickor eller andra öppna gödselytor. Invid platsen för påfyllning bör dock en mindre öppen gödselyta på några m² kunna accepteras. Påfyllning av urin- och flytgödselbehållare ska enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket ske under täckning. Om behållaren täcks av ett stabilt svämtäcke eller annan flytande täckning bör bestämmelserna dessutom kunna anses vara uppfyllda i följande situationer: 1. om påfyllning av icke pumpbar gödsel (fast- och kletgödsel) sker ovanifrån på ett sådant sätt att högst några m² invid platsen för påfyllning saknar stabilt svämtäcke eller annan flytande täckning. 2. om påfyllning sker innan ett svämtäcke återskapats. Om en flytande täckning på en behållare skadas eller bryts bör den återskapas snarast möjligt. Om svämtäcket på en flytgödselbehållare skadas eller bryts i samband med omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke ha återskapats inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att t.ex. blanda ner fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning räknas från det att gödsel åter börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare bör ett stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar efter spridning. Vnäring 16 Denna fråga utgår. 50 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Anmärkning Eftersom spridning före 2006 inte ska tas med kan en första bedömning av hur bestämmelsen uppfyllts först ske vid utgången av år 2010. Bedömningsvägledningen som gäller det här tvärvillkoret är därför inte aktuell att använda förrän dess. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 17 § 17 § Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska gödseln under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har företaget tillgång till en större spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla bestämmelserna i 8 § behöver stallgödsel eller andra organiska gödselmedel endast tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 § ska kunna uppfyllas. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna från kraven att tillföra gödseln på hela spridningsarealen när det gäller gödseln från de egna djuren. På företag med fler än tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis och som omfattas av bestämmelserna i 11 §, ska under en femårsperiod gödsel från de egna djuren istället tillföras på minst den spridningsareal som behövs för djuren enligt bilaga 5. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. Vnäring 17 Uppfylls kraven på att gödsel ska spridas så att den inte hamnar utanför åkern och att gödsel inte ska spridas på ängs- eller betesmark om det skadar natur- och kulturvärden? Instruktion Kontrollera att gödsel inte sprids på åkermark så att det hamnar utanför åkern gödsel inte sprids på ängs- eller betesmark så att natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen Kommentar Det är allvaret i överträdelsen som bedöms. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärd i jordbruket, 10-11 §§ 10 § Handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på åkermark så att det hamnar utanför åkern. 11 § Handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på ängseller betesmark om natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen. Vnäring 18 Uppfylls kraven på nedbrukning? Instruktion Kontrollera att kraven uppfylls på nedbrukning under vintern (dispens kan finnas) 51 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 mineralgödsel baserad på urea vid spridning på obevuxen mark har myllats eller brukats ned inom fyra timmar från spridningen Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 22-23 §§ 22 § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den 1 december – den 28 februari ska brukas ned samma dag. 23 § Mineralgödsel baserad på urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. Vnäring 19 Uppfylls kraven på höst- eller vinterbevuxen mark? Anmärkning Gäller endast i Götaland. Instruktion Kontrollera att kraven på andelen höst- eller vinterbevuxen mark uppfylls inom respektive område kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls inom respektive område för att åkermarken ska anses som höst– eller vinterbevuxen Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör grunden i de olika nivåerna för omfattning. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 § 11 § Jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark i Blekinge, Skåne och Hallands län skall ha minst 60 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. För Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län skall motsvarande andel av marken vara minst 50 procent. Jordbruksverket får meddela närmare föreskrifter om odlingen. Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen besluta om undantag. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 29-34 §§ 29 § I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst– eller vinterbevuxen. Godkända grödor och obearbetad åkermark 30 § Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är 1. vall, 2. höstoljeväxter, 3. höstsäd, 52 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter, 5. fleråriga frukt– och bärodlingar, 6. energiskog, och 7. fånggrödor. Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. 31 § Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får räknas som höst– eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från axgång i spannmålsodling respektive från blomning i oljeväxtodling. Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning 32 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås 1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. 33 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga frukt– och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas 1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. 34 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får 1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande vårsäsong, och 2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong. 53 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst-eller vinterbevuxen mark – utanför känsliga områden Fråga Krav Vnäring 12 Uppfylls kraven på lagringsutrymme för Extra stallgödsel enligt tvärvillkor förordningen? (6 § SFS för miljö1998:915, 4, 6–7 §§ ersättningar SJVFS 2004:62) Vnäring 13 Är lagringsutrymmet utformat så att läckage Extra eller avrinning inte sker tvärvillkor till omgivningen? (7 §, för miljöSFS 1998:915) ersättningar Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Varaktighet 0 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Lagringskapacitet motsvarande en Ej aktuellt gödselproduktion under mindre än 1 månad fattas. Lagringskapacitet motsvarande en Ej aktuellt gödselproduktion under 1–2 månader fattas. Lagringskapacitet motsvarande en Ej aktuellt gödselproduktion under mer än 2 månader fattas. 0 1 2 3 Läckage eller avrinning Ej aktuellt kan ske eller har skett men bedöms inte leda till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Läckage eller avrinning kan ske eller har skett och bedöms kunna leda till/har lett till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Ej aktuellt Ej aktuellt 54 Ej aktuellt Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Vnäring 14 Är spridningsarealen (a)6 tillräcklig? (8–15 §§, 1819 §§ SJVFS 2004:62) Extra tvärvillkor för miljöersättningar Vnäring 14 (b)7 Extra tvärvillkor för miljöersättn ingar Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Varaktighet 1 Ej aktuellt Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Spridningsareal saknas, men motsvarande minst 90 % av erfordrad areal finns. Spridningsareal saknas men motsvarande 60-90 % av erfordrad areal finns. Spridningsareal saknas men motsvarande mindre än 60 % av erfordrad areal finns. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 22 kg men mindre än 25 kg fosfor per hektar. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande 25- 35 kg fosfor per hektar. Ej aktuellt Nivå Bedömning enligt de gamla djurtäthetsbestämmelserna. Kan kontrolleras varje år. Kontrollen avser föregående år. 0 Bedömning enligt nuvarande regler (max 22 kg fosfor/ha och år) Kan slutligen bedömas tidigast vid utgången av år 0 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 67 För fråga 14 och 15 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna bör bedömas för de olika delarna var och en för sig. I de fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 14 eller 15 som överträdelsen gäller. 55 Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Vnäring 15 Täcks urin- och flytgödselbehållare av ett (a)8 stabilt svämtäcke eller Extra annan täckning som tvärvillkor effektivt minskar för miljöammoniakförlusterna? (7 ersättningar § punkt 3, 8 § andra stycket SFS 1998:915) Nivå 2010. 3 Täckning 0 Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Ej aktuellt Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 35 kg fosfor per hektar. 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Stabilt svämtäcke eller annan Ej aktuellt täckning saknas men mer än 90 % av den totala gödselytan är täckt. OBS! Enligt Jordbruksverkets allmänna råd bör det anses godtagbart att några m2 invid påfyllningsplatsen saknar svämtäcke eller annan flytande täckning. Stabilt svämtäcke eller annan Ej aktuellt täckning saknas men 50–90 % av den totala gödselytan är täckt, eller hela ytan täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt svämtäcke Stabilt svämtäcke eller annan Ej aktuellt täckning saknas och mindre än 50 % av gödselytan är täckt. För fråga 14 och 15 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna bör bedömas för de olika delarna var och en för sig. I de fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 14 eller 15 som överträdelsen gäller. 8 56 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Nivå Krav Vnäring 15 Sker påfyllning under täckning? (7 § punkt 2, 8 (b)9 § andra stycket SFS Extra 1998:915) tvärvillkor för miljöersättningar Påfyllning Påfyllning av flytgödsel Ej aktuellt eller urin sker inte under täckning men det har endast haft liten inverkan på täckningens funktion. Ej aktuellt Ej aktuellt. Ej aktuellt Påfyllning av flytgödsel eller urin sker inte under täckning och det har lett till att täckningen inte fungerar som avsett. Ej aktuellt Ej aktuellt 1 Ej aktuellt 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Spridning har inte skett på hela Ej aktuellt arealen, men spridning har skett på mer än 90 % av erfordrad areal. Spridning har skett på 60-90 % av Ej aktuellt erfordrad areal Spridning har skett på mindre än Ej aktuellt 60 % av erfordrad areal 1 3 Kan slutligen bedömas tidigast vid utgången av år 2010. Varaktighet 0 2 Vnäring 16 Har gödseln någon gång under de senaste fem åren Extra spridits på åtminstone den tvärvillkor minsta spridningsareal för miljösom krävs? (17 § SJVFS ersättningar 2004:62) Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Ej aktuellt 0 För fråga 14 och 15 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna bör bedömas för de olika delarna var och en för sig. I de fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 14 eller 15 som överträdelsen gäller. 9 57 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Vnäring 17 Uppfylls kraven på att gödsel ska spridas så att Extra den inte hamnar utanför tvärvillkor åkern och att gödsel inte för miljöska spridas på ängs- eller ersättningar betesmark om det skadar natur- och kulturvärden? (10-11 §§ SJVFS 1999:119) Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Varaktighet 0 1 2 3 Spridning har skett så gödseln hamnat utanför åkern eller spridning har skett på ängs- eller betesmark som kan skadas av spridningen, men det har troligen inte uppkommit någon skada på miljön eller på natureller kulturvärden. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Spridning har skett så Ej aktuellt gödseln hamnat utanför åkern eller spridning har skett på ängs- eller betesmark som kan skadas av spridningen, och det har eller kommer troligen resultera i skada på miljön eller på natureller kulturvärden.. Ej aktuellt 58 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Fråga Krav Vnäring 18 Extra tvärvillkor för miljöersättn ingar Uppfylls kraven på nedbrukning (22–23 §§ SJVFS 2004:62) Vnäring 19 Uppfylls kraven på höstoch vinterbevuxen mark? Extra (11 § SFS 1998:915, 29– tvärvillkor 34 §§ SJVFS 2004:62) för miljöersättningar Nivå Kan slutligen bedömas tidigast vid utgången av år 2010. Kan slutligen bedömas tidigast vid utgången av år 2010. Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Varaktighet 0 1 Ej aktuellt Överträdelsen omfattar mindre än Ej aktuellt 3 hektar mark. 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Överträdelsen omfattar 3–10 Ej aktuellt hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 Ej aktuellt hektar mark. 0 1 Ej aktuellt Överträdelsen omfattar mindre än Ej aktuellt 3 hektar mark. 2 Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Överträdelsen omfattar 3–10 Ej aktuellt hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 Ej aktuellt hektar mark. 59 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Växtskydd Kontrollpunkterna Vskydd 1 – 2 utgör tvärvillkor med inverkan på alla areal- och djurbaserade jordbrukarstöd. Vskydd 1 Används endast växtskyddsmedel som är godkända i Sverige? Instruktion Titta i sprutboden eller motsvarande för att se vilka preparat som finns, läs sedan igenom vad som står i sprutjournalen och kontrollera därefter att växtskyddsmedel som används är godkända i Sverige. Kommentar Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med kontrollpunkt Lväxt 3 i livsmedelsavsnittet, som innehåller ytterligare krav. Om du är osäker på om ett preparat är godkänt eller inte kan du kontakta Kemikalieinspektionen eller söka preparatet i bekämpningsmedelsregistret via KemI:s webbplats www.kemi.se. Användning av betat utsäde räknas inte som användning av växtskyddsmedel. Försök med växtskyddsmedel som inte är godkända får utföras, och ska inte föranleda någon tvärvillkorsanmärkning, förutsatt att försöksorganisationen har ett beslut från KemI om försöket och att jordbrukaren följer kraven i KemI:s beslut. Det är inte olagligt att i sitt förråd ha preparat som inte (längre) är godkända. Däremot kan det, beroende på övergångsbestämmelser för det enskilda preparatet, vara förbjudet att använda preparat som inte längre är godkända. Bestämmelser som utgör tvärvillkor 14 kap. 13 § miljöbalken 13 § Kemiska eller biologiska bekämpningsmedel får inte importeras från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen, släppas ut på marknaden eller användas utan att vara godkända enligt 14 § av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Vskydd 2 Förefaller jordbrukaren använda växtskyddsmedlen endast till de grödor och med högst de doser som framgår av märkningen? Instruktion Kontrollera att växtskyddsmedlen endast används till de grödor som framgår av märkningen, med högst de doser som framgår av märkningen. Kommentar Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med kontrollpunkt Lväxt 3 i livsmedelsavsnittet, som innehåller ytterligare krav. I praktiken får kontrollen baseras på befintlig dokumentation av redan utförd bekämpning, om inte kontrollanten anländer när bekämpningsarbetet pågår. Även om jordbrukaren inte själv utför bekämpningen måste dokumentationen finnas på gården, för att uppfylla livsmedels- och foderbestämmelserna. Den som utför bekämpningen som är skyldig att föra dokumentationen och förvara originalet, men jordbrukaren måste se till att få kopior från den som utfört bekämpningen. (Om det handlar om enbart energigrödor eller annan odling som 60 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 inte har med livsmedels- eller foderproduktion att göra räcker det att jordbrukaren kan skaffa fram kopior inom den tid som kontrollmyndigheten begär.) Verksamhetskravet utgörs av det som står om grödor och dosering på etiketten, med eventuellt tilläggsblad som är fäst direkt på förpackningen. I de fall förpackningarna är små får informationen finnas på märkningssedlar eller bipacksedlar. Om inte tillsynsbesöket råkar sammanfalla med pågående användning av medlen får kontrollen och bedömningen av eventuella överträdelser av verksamhetskravet baseras på vad som framgår av sprutjournalen eller annan lätt tillgänglig dokumentation på gården. Miljöbalken ställer egentligen krav på att användaren av växtskyddsmedlen måste hålla sig uppdaterad om aktuella bestämmelser om t.ex. högsta dos för de preparat hon/han använder Rättspraxis har dock blivit att den information som finns på märkningen gäller vid kontrollen, även om exempelvis andra doser har beslutats mer nyligen av KemI. Det finns två undantag och det är de preparat som har fått dispens eller s.k. Off-label registrering. Det finns en speciell ingång för dispenser i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se. Eventuellt behöver kontrollanten ringa till dispensinnehavaren för att få reda på villkoren för dispensen. En Off-label registrering är en form av dispens som innebär att Kemikalieinspektionen fattar ett beslut om utvidgat användningsområde för ett preparat. Det vanligaste är att preparatet får användas i ytterligare någon gröda. Själva namnet anger att användningen inte finns med i märkningen. Det som KemI har beslutat om grödor och högsta dosering gäller som verksamhetskrav. I dessa fall får man leta upp vad som gäller i bekämpningsmedelsregistret. Dispenser och off-labelregistreringar är vanligast inom trädgårdsområdet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel, 39 § 39 § Vid tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2, 3 och 6 §§ miljöbalken skall särskilt iakttas att växtskyddsmedel används 1. på ett sätt som är förenligt med de förutsättningar för godkännande som föreskrivits enligt 10 § denna förordning, (10 § Kemikalieinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de förutsättningar för godkännande som skall gälla enligt 14 kap. 14 § miljöbalken i fråga om växtskyddsmedlets sammansättning, verkningssätt och egenskaper i övrigt samt behovet utifrån bekämpningsändamål). 2. enligt de villkor som beslutats enligt 21 §, (21 § För att säkerställa efterlevnaden av sådana föreskrifter som avses i 10 §, får Kemikalieinspektionen efter samråd med andra berörda myndigheter besluta att godkännandet skall vara förenat med särskilda villkor utöver vad som följer av gällande föreskrifter om hantering, klassificering, förpackning, märkning och annan produktinformation. De särskilda villkoren skall anges i godkännandet.) 3. med de märkningskrav som avses i 36 §, (36 § Kemikalieinspektionen får meddela de föreskrifter om klassificering, förpackning och märkning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön eller som behövs med anledning av växtskyddsmedelsdirektivet.) 4. med tillämpning av principerna för god växtskyddssed och, där så är möjligt, principerna om integrerad bekämpning. 61 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kontrollpunkterna Vskydd 3 – 7 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De får därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att jordbrukaren inte söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandestart 2007 eller senare. Gå hellre igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd jordbrukaren söker än att löpa risken att tvingas åka tillbaks och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle. Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de stöd/ersättningar där de är relevanta. Vskydd 3 Har den som utfört bekämpningsarbetet intyg om behörighet (klass 2L-preparat) eller tillstånd (klass 1L-preparat)? Instruktion Kontrollera att kraven på behörighet uppfylls för den som har utfört bekämpningsarbetet. Kommentar Den som har behörighet ska ha både ett pappersbeslut och ett plastkort. Finns inte det går det att söka direkt i SPRUT-registret. Det finns personer på varje länsstyrelse som har tillgång till registret. Dispenser från kravet finns beviljade från Jordbruksverket. Dessa kommer att kunna ses i registret. Dispensinnehavaren bör även kunna visa upp beslutet. Behörigheten att använda växtskyddsmedel är giltig under fem år, sedan måste den förnyas. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel, 44 och 47 §§ 44 § Ett växtskyddsmedel som hänförs till klass 1 eller 2 enligt 20 § får användas endast av den som uppfyller särskilda kunskapskrav. Föreskrifter om särskilda kunskapskrav får förenas med krav på att den som använder växtskyddsmedlet skall ha uppnått viss ålder. 47 § Ett växtskyddsmedel som hänförs till klass 1 enligt 20 § får användas endast med särskilt tillstånd. Ett tillstånd skall avse viss tid. Frågan om tillstånd prövas 1. när det gäller verksamhet som huvudsakligen berör jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel av Statens jordbruksverk, 2. när det gäller åtgärder mot ohyra och skadedjur enligt 9 kap. 9 § miljöbalken av Socialstyrelsen, och 3. när det gäller annan verksamhet än i 1 och 2 av Arbetsmiljöverket. Statens jordbruksverk får meddela föreskrifter om att tillståndsfrågor som enligt andra stycket 1 skall prövas av Jordbruksverket i stället skall prövas av länsstyrelsen. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel Tillämpningsområde 1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas på växtskyddsmedel, klass 1L och 2L. Dessa är avsedda att huvudsakligen användas inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel. Definitioner 2 § I dessa föreskrifter avses med: klass 1-medel: växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen har hänfört till behörighetsklass 1L och som endast får användas av den som uppfyller särskilda kunskapskrav och har tillstånd, klass 2-medel: växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen har hänfört till behörighetsklass 2L och som endast får användas av den som uppfyller särskilda kunskapskrav, 62 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 kurssäsong: 1 augusti – 31 maj, och utbildning: grundutbildning eller fortbildning. Krav för att få använda växtskyddsmedel 3 § För att få tillstånd att använda klass 1-medel eller intyg om behörighet att använda klass 2medel krävs att sökanden har fyllt 18 år och uppfyller kunskapskraven i 4 §. Tillstånd eller intyg om behörighet kan endast ges för den tid då kunskaperna är aktuella. Kunskapskrav 4 § För att få använda klass 1- och klass 2-medel ska nedanstående kunskapskrav vara uppfyllda. 1. Kunskaper om växtskyddsmedlens a. egenskaper, b. användningsområden och c. påverkan på människor och miljö. 2. Kunskaper om åtgärder som kan vidtas för att förhindra eller minska skador som medlen kan orsaka. 3. Kunskaper om bestämmelser om växtskyddsmedlen. 4. Praktiska kunskaper som medför att bekämpningen kan utföras i enlighet med gällande bestämmelser och på ett lämpligt sätt i övrigt. Kravet på praktiska kunskaper för att få använda klass 2-medel gäller inte för den som har genomfört grundutbildning före den 1 november 2004. 5 § Kunskapskravens närmare utformning framgår av de kursplaner för utbildningarna som Jordbruksverket fastställer. (Kursplanerna finns på Jordbruksverkets webbplats). 6 § Om Jordbruksverket har fastställt en särskild kursplan för endast viss eller vissa former av bekämpning är kunskapskraven uppfyllda endast för den eller de former av bekämpning som kursplanen omfattar. 7 § Den som uppfyller kunskapskraven för klass 1-medel uppfyller också kunskapskraven för klass 2-medel. När är kunskapskraven uppfyllda? 8 § Kunskapskraven i 4 § 1-3 är uppfyllda av den som har genomfört sådan utbildning som anges i 13 § eller likvärdig utbildning i annat EU- eller EES-land. Utbildningen ska vara genomförd med godkänt kunskapsprov och godkänd närvaro under samma kurssäsong. 9 § De praktiska kunskaperna i 4 § 4 är uppfyllda av den som har genomfört grundutbildning efter den 31 oktober 2004 eller likvärdig utbildning i annat EU- eller EES-land. Fram till den 31 december 2009 är de praktiska kunskaperna för klass 1-medel även uppfyllda av den som 1. under handledning av någon som uppfyller kunskapskraven, har deltagit i praktiskt bekämpningsarbete med klass 2-medel under minst fem heldagar och visat lämplighet för detta arbete samt har intyg på genomförd praktik, eller 2. har deltagit i de praktiska momenten på en grundutbildning och har intyg på detta. Sådant intyg som avses i andra stycket 1 ska lämnas på blankett Intyg om praktiskt bekämpningsarbete (V 9). (Blanketten finns på Jordbruksverkets webbplats). 10 § Den som uppfyller de praktiska kunskaperna enligt 9 § andra stycket har även efter den 31 december 2009 praktiska kunskaper enligt 4 § 4 om ansökan om tillstånd för klass 1-medel lämnas till länsstyrelsen senast den 31 december 2009. Hur länge är kunskaperna aktuella? 11 § Kunskaperna är aktuella till och med den 31 maj fem år efter den kurssäsong då grundutbildningen genomfördes. För den som går fortbildning inom denna tid är kunskaperna 63 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 aktuella till och med den 31 maj fem år efter den kurssäsong då fortbildningen genomfördes. Den som går fortbildning under fjärde kurssäsongen efter föregående utbildning har aktuella kunskaper till och med den 31 maj sex år efter den kurssäsong då fortbildningen genomfördes. 12 § Fortbildning måste ske inom den tid som kunskaperna är aktuella. Om fortbildning inte sker inom den tiden måste ny grundutbildning genomföras. Den som före den 1 november 2004 har gått utbildning uppfyller kunskapskraven i fem kalenderår efter det år då utbildningen genomfördes. Därefter kan fortbildning genomföras till och med den 31 maj nio år efter den kurssäsong då utbildningen genomfördes, trots att kunskaperna inte längre är aktuella. Utbildning 13 § Länsstyrelsen svarar för utbildningarna Grundkurs i användning av växtskyddsmedel, Fortbildningskurs i användning av växtskyddsmedel och Fortbildningskurs i betning. Jordbruksverket svarar för utbildningarna Grundkurs i betning och Kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering. Utbildningarna ska genomföras i enlighet med kursplanerna. Begäran om intyg och ansökan om tillstånd 14 § Begäran om att få intyg om behörighet för klass 2-medel och ansökan om tillstånd för användning av klass 1-medel ska lämnas till länsstyrelsen i sökandens folkbokföringslän eller till Jordbruksverket. Begäran och ansökan ska göras på blankett Begäran/ansökan – användning av växtskyddsmedel (V 8) eller blankett Begäran – användning av växtskyddsmedel i skogsplantering (V 78). (Blanketterna finns på Jordbruksverkets webbplats). Länsstyrelsen utfärdar intyg om behörighet och prövar ansökan om tillstånd för de utbildningar som länsstyrelsen svarar för enligt 13 §. Jordbruksverket utfärdar intyg om behörighet och prövar ansökan om tillstånd för de utbildningar som Jordbruksverket svarar för enligt 13 § Återkallelse av tillstånd 15 § I 24 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken finns bestämmelser om återkallelse av tillstånd. Undantag 16 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket ge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. Övrig information Om intyg om behörighet saknas och man använder klass 2L-preparat kan miljösanktionsavgift utdömas med 5 000 kr. Om tillstånd saknas och man använder klass 1L-preparat kan miljösanktionsavgift utdömas med 10 000 kr. Vskydd 4 Finns det tillstånd för spridning inom vattenskyddsområde? Instruktion Kontrollera att det i relevanta fall finns tillstånd för spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde. Kommentar För spridning inom vattenskyddsområde krävs det tillstånd av den kommunala nämnd som arbetar med miljö- och hälsoskyddsfrågor. En sprutförare är skyldig att ta reda på om det planerade området för spridning är beläget inom ett vattenskyddsområde. Tillstånd ska sökas för spridning för alla typer av områden inom ett vattenskyddsområde, även park och grönytor etc. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar 64 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 14 § Förbud mot spridning i vissa fall 14 § Bekämpningsmedel får inte utan tillstånd av sådan kommunal nämnd som avses i 10 § yrkesmässigt användas – på tomtmark för flerfamiljshus, – på gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser, – inom skyddsområde för vattentäkt, – vid planerings- och anläggningsarbeten. Tillstånd skall sökas av den som skall utföra spridningen men kan efter skriftlig överenskommelse uppdras åt den som nyttjar marken. Övrig information Om ingen anmälan är gjord och användaren är en fysisk person eller ideell förening kan miljösanktionsavgift utdömas med 1 000 kr. Om ingen anmälan är gjord och användaren är en juridisk person kan miljösanktionsavgift utdömas med 5 000 kr. Vskydd 5 Är bekämpningsåtgärden dokumenterad? Instruktion Kontrollera att varje bekämpningsåtgärd är dokumenterad med uppgifter om: • vilket medel och vilken dos som har använts, • tidpunkt och plats för spridningen, • temperatur och vindförhållanden, • vilka skyddsavstånd som har hållits till omgivningen, • vilka försiktighetsmått som har iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring av utrustningen. Om det är ett växtskyddsmedel som är särskilt skadligt för pollinerande insekter ska dokumentationen också innehålla uppgifter om: • grödans slag, • förekomst av blommande växter på den behandlade arealen, både gröda och annan vegetation. Kommentar Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med kontrollpunkt Lväxt 4 i livsmedelsavsnittet, som innehåller ytterligare krav. Hur dokumentationen utformas är fritt men det finns sprutjournaler och växtodlingsprogram framtagna för att underlätta att anteckningarna görs på ett korrekt sätt. Sprutjournal finns t.ex. att ladda ner från växtskyddssidorna på www.greppa.nu. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 9 § Dokumentation 9 § Den som sprider bekämpningsmedel som hänförts till klass 1 eller klass 2 enligt 8 § förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel skall anteckna varje sådan åtgärd. Av dokumentationen skall framgå – vilket medel och vilken dos som använts samt tidpunkt och plats för spridningen, – temperatur och vindförhållanden, – vilka skyddsavstånd som hållits till omgivningen, samt 65 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 – vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring av utrustningen. Dokumentationen skall sparas i tre år och skall vid anmodan kunna upp visas för tillsynsmyndighet. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter, 1 § Allmänna bestämmelser om dokumentationskrav vid spridning av kemiska bekämpningsmedel finns i 9 § Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. 2 § I dessa föreskrifter förstås med bekämpningsmedel som är särskilt skadligt för pollinerande insekter: bekämpningsmedel som enligt Kemikalieinspektionens beslut skall vara märkt med ”Mycket giftigt för bin” respektive ”Giftigt för bin” eller annan text som anger att medlet är särskilt skadligt för pollinerande insekter, yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel: sådan spridning av bekämpningsmedel som sker i driften av ett jordbruks-, skogsbruks-, eller trädgårdsföretag. 3 § Den som yrkesmässigt sprider bekämpningsmedel som är särskilt skadligt för pollinerande insekter skall föra anteckningar om a) vilket medel och vilken dos som använts, datum och klockslag då spridningen påbörjats samt plats för spridningen, b) temperatur och vindförhållanden, c) vilka skyddsavstånd som hållits till omgivningen, d) vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring av sprututrustning, e) grödans slag, samt f) förekomst av blommande växter på den behandlade arealen, såväl gröda som annan vegetation. Skyldigheten att föra anteckningar omfattar inte behandling av betesgående djur till skydd mot insekter. Anteckningarna skall bevaras i minst tre år. Övrig information Om anteckningar saknas och man använt bifarliga preparat kan miljösanktionsavgift utdömas med 1 000 kr. Vskydd 6 Förefaller förvaringen av växtskyddsmedel vara sådan att hälso- och miljörisker förebyggs? Instruktion Kontrollera att hälso- eller miljöfarliga växtskyddsmedel förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs. Kommentar Växtskyddsmedel som kräver tillstånd, det vill säga livsfarliga och mycket farliga kemiska produkter, ska förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Hälsofarliga växtskyddsmedel ska förvaras så att de är svåråtkomliga för små barn och avskilda från produkter som är avsedda att förtäras. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar 66 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer, 3 kap, 5-7 §§ Förvaring 5 § Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter skall förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs. 6 § Hälsofarliga kemiska produkter skall förvaras så att de är svåråtkomliga för små barn och väl avskilda från produkter som är avsedda att förtäras 7 § Kemiska produkter som omfattas av tillståndskrav enligt bestämmelserna i 14-21 §§ förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem. Vskydd 7 Förefaller övriga krav avseende växtskyddsmedel vara uppfyllda? Instruktion Använd denna kontrollpunkt för notering av extra tvärvillkor för miljöersättningar som Jordbruksverket bedömer som svåra att kontrollera systematiskt och objektivt, men där uppenbara överträdelser ändå kan påträffas. Det kan exempelvis handla om färdigutredda anmälningsärenden eller felaktig hantering av växtskyddsmedel som pågår precis när kontrollanten besöker jordbruksföretaget. Kommentar Exempel på överträdelser som hör hemma vid denna kontrollpunkt, förutsatt att det tveklöst är den kontrollerade stödsökande jordbrukaren som är direkt ansvarig för överträdelsen: Föreskrivna skyddsavstånd ignoreras på ett sätt som har förorsakat att växtskyddsmedel har hamnat direkt i vattentäkter, sjöar, vattendrag, på omgivande mark eller annans egendom. Spridningsutrustning som används är inte anpassad för ändamålet eller så dåligt underhållen och kalibrerad att användningen av utrustningen har medfört uppenbara miljö- eller hälsorisker. Växtskyddsmedel har uppenbart spridits direkt på naturbetesmarker eller ängar. Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar Utdrag ur Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel Skyddsavstånd 5 § Vid spridning och annan hantering av bekämpningsmedel samt vid rengöring av spridningsutrustning är den som utför detta skyldig att bestämma och iaktta de skyddsavstånd som med hänsyn till omständigheterna är nödvändiga till skydd för vattentäkter, sjöar och vattendrag samt omgivande mark och annans egendom. 6 § Vid bestämning av skyddsavstånd enligt 5 § skall särskild hänsyn tas till på platsen rådande temperatur och vindförhållanden, det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen, jordart och markstruktur samt markens lutning mot omgivningen på den plats där spridningen avses ske, bekämpningsmedlets egenskaper, samt omgivningens känslighet för medlet. Utrustning 67 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 7 § Utrustning för spridning av bekämpningsmedel skall vara anpassad för ändamålet, underhållas väl och vara väl kalibrerad. 8 § Den som avser att sprida bekämpningsmedel med bogserad eller maskinburen spruta skall för bestämning av skyddsavstånd enligt 6 § ha lämplig utrustning för att bestämma temperatur, vindriktning och vindhastighet på platsen. Vindhastigheten skall kunna bestämmas med en noggrannhet av ± 0,5 m/s. Förbud mot spridning i vissa fall 15 § Bekämpningsmedel får inte spridas på naturbetesmarker eller på ängar. Bedömningsvägledning växtskydd Bedömningsvärde 2 bör utgöra utgångspunkten vid konstaterad överträdelse. Detta motsvarar 3 procent minskning av jordbrukarens stödbelopp, vilket utgör den nivå som i allmänhet ska användas enligt artikel 66.1 i förordning (EG) 796/2004. Jordbruksverket anser att erfarenheten av överträdelser på detta område är så begränsad att det inte är meningsfullt att för 2008 utarbeta någon detaljerad vägledning för gradering av olika slags överträdelser. Varje överträdelse ska bedömas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet. I vissa fall kan förhållandena vara sådana att endast ett eller två av kriterierna är relevant att bedöma. Kontrollanten får ange det bedömningsvärde som passar bäst i varje enskilt fall. 68 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Blanksida 1 av 2 för att underlätta för den som vill skriva ut instruktionen i två delar. 69 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Blanksida 2 av 2 för att underlätta för den som vill skriva ut instruktionen i två delar. 70 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Djurskydd nötkreatur Om inget annat sägs nedan gäller EG-direktivens minimibestämmelser (inramade) som tvärvillkor. Motsvarande svenska bestämmelser utgör inte i sig tvärvillkor men kan ligga till grund för föreläggande, djurförbud, åtalsanmälan eller andra åtgärder enligt djurskyddslagen. I de fall EG-direktiven saknar preciseringar är Jordbruksverkets tolkning att motsvarande svenska djurskyddsbestämmelser normalt är vad som behövs för att uppnå direktivens syften. DFS = Djurskyddsmyndighetens författningssamling (har numer övertagits av Jordbruksverket) Dnöt 1 Personal Instruktion Kontrollera att djurhållaren och/eller andra personer som ansvarar för djuren förefaller ha tillräcklig kunskap för att kunna sköta djuren på ett sätt som stämmer med övriga djurskyddsbestämmelser. Kommentar Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållaren eller personer som denne låter ta ansvar för tillsyn och skötsel av djuren, inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i relation till djurantalet. Ett ”Nej” på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma om det dessutom finns andra överträdelser som indirekt visar att djurhållaren/personalen uppenbarligen saknar kunnande och/eller lämplighet att ansvara för djuren. Det kan t.ex. handla om allvarliga brister i tillsyn och skötsel såsom mycket smutsiga utrymmen och djur. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan Djuren skall skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Det finns ingen svensk djurskyddsregel som handlar specifikt om personal eller formella kunskapskrav. Det närmaste man kommer är Djurskyddslagen 4 §, första stycket: ”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.” Dnöt 2 Tillsyn och skötsel Instruktion Kontrollera att alla djur får daglig tillsyn om de hålls inomhus (minst två gånger per dag för kalvar) kalvar som hålls utomhus inspekteras minst en gång per dag, övriga nötkreatur får daglig tillsyn om de hålls utomhus så att utfodring måste ske, 71 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 djur som har fri tillgång till bete och vatten utomhus får tillsyn så ofta att varje lidande förhindras, fast eller rörlig belysning finns så att tillsyn kan ske när som helst, det finns rutiner och utrymmen för att ge sjuka djur lämplig behandling utan dröjsmål. Kommentar Den svenska lagstiftningen är delvis mer preciserad än EG-direktivens minimikrav. Exempelvis kräver svensk lagstiftning normalt daglig tillsyn oavsett om djuren är inne eller går fritt ute på bete. Läs därför noga i bestämmelsen nedan för att se vad som utgör tvärvillkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 2-4 i bilagan 2. Alla djur i djurhållningssystem där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn från människor skall inspekteras minst en gång om dagen. Djur som hålls i andra typer av uppfödningssystem skall ses till så ofta att varje lidande förhindras. 3. Adekvat belysning (fast eller rörlig) skall finnas tillgänglig så att djuren kan inspekteras noga när som helst. 4. Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat skall utan dröjsmål få lämplig behandling och om det inte svarar på sådan behandling skall veterinär rådfrågas så fort som möjligt. Om så krävs skall sjuka eller skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme och, i förekommande fall, få en torr och bekväm ströbädd. Specifikt för kalvar Rådets direktiv 91/629/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 6 i bilagan Alla kalvar som hålls inomhus skall inspekteras av ägaren eller av den person som bär ansvaret för djuren minst två gånger per dag och kalvar som hålls utomhus skall inspekteras minst en gång per dag. Varje kalv som uppvisar tecken på sjukdom eller skada skall behandlas på lämpligt sätt utan dröjsmål och en veterinär skall konsulteras så snart som möjligt för varje kalv som inte reagerar på djurskötarens vård. När så är nödvändigt skall sjuka eller skadade kalvar isoleras i lämpligt utrymme på torr och bekväm bädd. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen 3 §, första stycket (allmän text om bl.a. ”tillräcklig tillsyn”) Djurskyddslagen 9 § (sjuka djur ska ges nödvändig vård eller avlivas) DFS 2007:5, 1 kap. 5 § (daglig tillsyn, men sjuka, skadade eller högdräktiga djur ska ses till oftare) DFS 2007:5, 1 kap. 14 § (bestämmelser om sjukboxar) DFS 2007:5, 2 kap. 10 § (samma krav som i EG-direktivet om att kalvar inomhus ska ses till två gånger per dag) Dnöt 3 Dokumentation över djur som har behandlats med läkemedel samt dödsfall Instruktion Kontrollera att det i förekommande fall finns minst tre års sparad korrekt dokumentation av veterinärmedicinska behandlingar, antal djur som hittats döda i besättningen. 72 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kommentar Resultatet på denna kontrollpunkt bör överensstämma med vad du kommer fram till på livsmedelskontrollpunkterna Lanimal 4, Lanimal 5, Lmjölk 3 och Lmjölk 4, när det gäller dokumentation av veterinärmedicinsk behandling. Främsta syftena med kravet på läkemedelsjournal är livsmedelssäkerhet och djurskydd. Om det påvisas restsubstanser av läkemedel ska man kunna gå tillbaka och via läkemedelsjournalen kontrollera hur medlet har tillförts enskilda djur eller grupper. Journalen måste innehålla uppgifter om 1. djurets identitet (Djur som måste vara individuellt id-märkta ska gå att följa upp individuellt. Vid behandling av grupper av t.ex. kalvar eller lamm kan man skriva gruppens nummerintervall, t.ex. 700 – 714, i identitetskolumnen.) 2. diagnos 3. läkemedlets dosering 4. behandlingstidens längd 5. namnet på den förskrivande veterinären (veterinärens kodnummer räcker förutsatt att detta går att härleda till rätt namn vid behov) 6. namnet på den som tillfört djuret läkemedel 7. använda veterinärmedicinska preparat eller annan behandling 8. behandlingsdatum 9. karenstid Det finns inget lagkrav på att använda en viss sorts blankett eller journal, men Jordbruksverket och Livsmedelsverket rekommenderar något av följande alternativ. I kronologisk ordning sparade praktikjournaler som veterinärerna lämnar på gården i samband med behandling. Praktikjournalen kan antingen vara en för hand ifylld blankett eller en datorutskrift. Oavsett vilket är det viktigt att uppgifterna i praktikjournalen är läsliga och att journalen sparas på gården i minst tre år. Praktikjournalen måste dessutom kompletteras med journalföring av eventuell uppföljande behandling och behandlingar som inte veterinären är inblandad i, t.ex. avmaskningar. De särskilda sidor för journalföring av läkemedelsbehandling som finns i Jordbruksverkets senaste upplagor av stalljournalen för nötkreatur. I de fall djurhållaren har delegerad behandling (har utskrivna mediciner hemma och står under regelbunden veterinär kontroll, men ställer själv diagnos och sätter in behandling vid vissa sjukdomar) måste av Jordbruksverket godkänd stalljournal med ovan angivna uppgifter, eller en särskild blankett (SJV D 155) användas. Uppgifter om vilka djurhållare som har delegerad behandling finns hos länsveterinären. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 5 och 6 i bilagan 5. Djurägaren eller djuruppfödaren skall föra bok över all medicinsk behandling som givits och över det antal döda djur som upptäckts vid varje inspektion. Om det krävs att likvärdiga upplysningar bokförs för andra ändamål skall detta vara tillräckligt för detta direktiv. 6. Denna dokumentation skall bevaras under minst tre år och skall göras tillgänglig för den behöriga myndigheten då denna genomför en inspektion eller begär det. 73 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2005:60) och allmänna råd om djurhållarens journalföring vid användning av läkemedel m.m., 2–3 och 5 §§ (kräver att dokumentationen sparas minst fem år, men håller sig annars till EG-direktivets krav) Dnöt 4 Rörelsefrihet Instruktion Kontrollera att rörelsefriheten för djuren inte är begränsad på ett sätt som medför onödigt lidande eller skada, båspallsmåtten för uppbundna djur överensstämmer med djurskyddsbestämmelserna och att lösgående djur kan röra sig, lägga och resa sig normalt, utrymmet för kalvarna är utformat så att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena utan besvär. kalvarna normalt inte är bundna. Kommentar I EG-direktiven finns inga båspallsmått. De svenska måttbestämmelserna utgör Jordbruksverkets tolkning av vad som normalt behövs för att uppnå direktivens syften. Mindre måttavvikelser kan godtas om samtliga fyra kriterier i DFS 2007:5, 1 kap. 18 § är uppfyllda. I den svenska lagstiftningen ges det möjlighet att tillfälligt låta binda upp enskilda kalvar endast om veterinär förskriver det t.ex. för behandling eller vid sjukdom. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada. Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap. Specifikt för kalvar Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalva,r punkt 7 och 8 i bilagan 7. Det utrymme där kalvarna hyses måste vara utformat så att kalvarna kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själv rena utan besvär. 8. Med undantag för kalvar som är hysta i grupp, som får tjudras i perioder på högst en timme vid den tidpunkt då de utfodras med mjölk eller mjölkersättning, skall kalvar inte tjudras. När tjuder används skall det inte förorsaka kalvarna skada, det skall kontrolleras regelbundet och om det är nödvändigt anpassas för att säkerställa att det sitter bekvämt. Varje tjuder skall vara utformat så att risken för kvävning eller skada undviks och så att kalven kan röra sig i enlighet med vad som anges i punkt 7. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen 6 § Djurskyddsförordningen, 1 b § (utrymmena ska medge att samtliga djur kan ligga samtidigt, röra sig obehindrat och bete sig naturligt) 74 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 DFS 2007:5, 1 kap. 6 § (rörelsefriheten för djur på bete får inte hindras med tyngder eller sammanbindning) DFS 2007:5, 2 kap. 3 § (kalvar får inte hållas bundna) DFS 2007:5, 2 kap. 38 § (tabell med båsmått) Dnöt 5 Utrymmeskrav (gäller endast kalvar) Instruktion Kontrollera att ingen kalv normalt hålls i ensambox efter åtta veckors ålder, kalvboxarna är tillräckligt stora och har genombrutna skiljeväggar som tillåter ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna. Kommentar I EG-direktiven finns utrymmesbestämmelser för kalvar, men inte för övriga nötkreatur. Kontrollera i första hand att kalvutrymmena uppfyller svenska bestämmelser. Endast i de fall svenska bestämmelser inte uppfylls är det aktuellt att närmare granska var gränserna går enligt EG-direktivet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artikel 3 (endast punkt 3 är relevant fr.o.m. 2007) 3. Från och med den 1 januari 1998 ska följande bestämmelser gälla för nybyggda eller ombyggda anläggningar och för alla anläggningar som tas i bruk efter denna tidpunkt. a) en kalv får inte vara instängd i en enskild box efter åtta veckors ålder, om inte en veterinär har intygat att dess hälsotillstånd eller beteende kräver att den isoleras för behandling. Bredden på kalvens box ska minst motsvara kalvens mankhöjd, mätt i stående ställning, och längden ska vara minst lika med kalvens kroppslängd, mätt från nosspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii (sittbenet) multiplicerat med 1,1. Ingen enskild kalvbox (med undantag av de boxar, som är avsedda för att isolera sjuka djur) får ha täta väggar utan skall ha genombrutna skiljeväggar som tillåter ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna. b) För kalvar som föds upp i grupp skall det fria utrymmet för varje kalv vara minst lika med 1,5 m2 för varje kalv på 150 kg levande vikt, 1,7 m2 för varje kalv på över 150 kg levande vikt men under 220 kg och åtminstone 1,8 m2 för varje kalv på över 220 kg levande vikt eller däröver. Bestämmelserna i den här punkten skall dock inte tillämpas på – anläggningar med färre än sex kalvar, – dikalvar som hålls hos sina mödrar. Från och med den 31 december 2006 skall ovan nämnda bestämmelser tillämpas på alla anläggningar. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser DFS 2007:5, 2 kap. 18 § (mellanväggar i kalvbox ska vara täta upp till 0,80 meters höjd, i övrigt samma kalvboxbestämmelser som i direktivet) 75 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 DFS 2007:5, 2 kap. 36-37 §§ (tabeller med mått för kalvar) 76 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Dnöt 6 Byggnader och andra utrymmen Instruktion Kontrollera att golv, material och elinstallationer som djuren kan komma i kontakt med är utformade för att minimera skaderisker för djuren och att alla utrymmen kan hållas rena, luftkvaliteten inte är skadlig för djuren, lämplig artificiell belysning finns om inte det naturliga ljuset räcker till, djur som hålls utomhus ges skydd mot stark vind, direkt solstrålning, nederbörd och hälsorisker, utrymmen och utrustning för kalvar hålls rena från gödsel och foderrester, kalvar som är under två veckor gamla har försetts med lämplig ströbädd. Kommentar EG-direktiven saknar på en del punkter preciseringar, t.ex. vad som menas med luftkvalitet som inte är skadlig för djuren. Utgå vid tecken på skadliga byggnadslösningar eller ohälsosamma förhållanden från att motsvarande svensk lagstiftning speglar Jordbruksverkets syn på hur oklara direktivsbestämmelser bör tolkas (gränsvärden att kontrollera för bedömning: 80 % (RF), 3000 ppm CO2, 10 ppm NH3). Artificiell belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux, vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea. Inom tvärvillkorsområde djurskydd nöt gäller krav på rena liggytor endast för kalvar. Liggytorna ska dock vara utformade så att de kan rengöras. Allvarliga brister i rengöringen kan noteras som en överträdelse vid punkt Dnöt 1 (personal). Krav på rena djur finns även i Lmjölk 9. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8-12 i bilagan 8. Material som används för konstruktion av olika utrymmen, och särskilt för konstruktion av kättar och utrustning som djuren kan komma i beröring med, får inte vara skadliga för djuren och skall kunna rengöras och desinficeras grundligt. 9. Utrymmen och inredning för säkert förvar av djuren skall konstrueras och underhållas så att det inte finns några vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren. 10. Luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration måste hålla sig inom de värden som innebär att de inte är skadliga för djuren. 11. Djur som hålls i byggnader får inte förvaras i ständigt mörker och inte heller utan lämplig vila från artificiellt ljus. Om det naturliga ljuset inte räcker till för att svara mot djurens beteenderelaterade och fysiologiska behov skall lämplig artificiell belysning ordnas. Djur som inte förvaras i byggnader 12. Djur som inte förvaras i byggnader skall, såvitt det är nödvändigt och möjligt, ges skydd mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker. (Eftersom det saknas svensk regel specifikt om skydd mot rovdjur kan inte enbart bristande rovdjursskydd utgöra underlag för tvärvillkorsanmärkning.) 77 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Specifikt för kalvar Rådets direktiv91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna 1, 2, 3, 9, 10 och 14 i bilagan 1. Det material som används till lagårdsbyggnaden och i synnerhet boxar och inventarier som kalvarna kan komma i kontakt med får inte vara skadliga för kalvarna och skall kunna rengöras och desinficeras ordentligt. 2. Tills gemenskapens bestämmelser på området har införts skall elektriska installationer och utrustning installeras i enlighet med gällande nationella bestämmelser så att det inte finns någon risk för elektriska stötar. 3. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation måste säkerställa att luftcirkulation, dammnivå, temperatur, relativ luftfuktighet och koncentration av gaser hålls på en nivå som inte är skadlig för kalvarna. 9. Stall, bås, utrustning och redskap till kalvarna skall rengöras och desinficeras ordentligt för att förebygga korsinfektion och utveckling av sjukdomsframkallande organismer. Gödsel, urin och överblivet eller utspillt foder måste tas bort så ofta som nödvändigt för att minimera lukt och för att inte dra till sig flugor eller gnagare. 10. Golven skall varken vara ojämna eller hala så att det är risk för att kalvarna skadar sig och de bör vara så konstruerade att kalvarna som står och ligger på dem inte skadar sig eller lider. De bör vara passande för kalvarnas storlek och vikt och utgöra en hård, jämn och stabil yta. Liggarealen måste vara bekväm, ren och ordentligt dränerad och får inte kunna skada kalvarna. Alla kalvar som är under två veckor gamla måste förses med lämplig ströbädd. 14. Utrustning för utfodring och vattning måste utformas, konstrueras, placeras och underhållas så att risken för förorening av kalvarnas foder och vatten minimeras. DFS 2007:5, 1 kap. 15 § andra stycket (angående elsäkerhet): ”Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren.” DFS 2007:5, 1 kap. 16 § (de delar som rör elsäkerhet): ”…belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk”. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen, 2 §, första stycket och 3 § (buller ska hållas på låg nivå, inredning och utrustning får inte hindra naturligt beteende eller verka störande på djuren) Djurskyddsförordning, 16 § (kalvar upp till en månads ålder och mjölkkor ska ha strö av halm eller annat jämförbart material) DFS 2007:5, 1 kap. 9 och 12–13 §§ (bl.a. preciseringar av krav på golv och liggytor) Allmänna råd till 1 kap. 13 § DFS 2007:5, 1 kap. 16, 30–31 och 35–36 §§ (bl.a. preciseringar av krav på rengöring, strömedel samt vad som gäller för utegångsdjur) Allmänna råd till 1 kap. 36 § DFS 2007:5, 1 kap. 19–21 §§ (krav på termisk komfort och maxvärden för luftfuktighet, vissa gaser och damm) DFS 2007:5, 1 kap. 27 § (maxnivå för buller) 78 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Dnöt 7 Minimikrav på belysning för kalvar Instruktion Kontrollera att artificiell belysning är påslagen under en period som minst motsvarar det naturliga dagsljuset mellan klockan 9 och 17. det finns en lämplig ljuskälla som är stark nog för att djuren skall kunna inspekteras oavsett tidpunkt (kan vara fast eller bärbar). Kommentar Kontrollpunkten avser endast kalvar. Generella belysningskrav ingår i kontrollpunkt Dnöt 6. Artificiell belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux, vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea. (För en normalt seende person i 40-års åldern.) Bestämmelser som utgör tvärvillkor Specifikt för kalvar Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 5 i bilagan 5. Kalvarna får inte hållas i konstant mörker För att tillmötesgå deras beteendemässiga och fysiologiska behov ska det därför, med hänsyn tagen till de olika klimatvillkoren i medlemsstaterna, finnas naturlig eller artificiell belysning, som i sistnämnda fall ska vara påslagen under en period som minst motsvarar det naturliga dagsljuset som normalt finns mellan klockan 9 och 17. Därtill bör en lämplig ljuskälla finnas (fast installerad eller bärbar), som är stark nog för att kalvarna ska kunna inspekteras oavsett tidpunkt. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen, 2 § (fönster för dagsljus krävs normalt) DFS 2007:5, 1 kap. 24 och 26 §§ (annat ljusinsläpp än fönster medges, stallar ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag) Dnöt 8 Automatisk eller mekanisk utrustning Instruktion Kontrollera att automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välfärd inspekteras minst en gång om dagen och att felaktigheter åtgärdas, nödventilation finns i mekaniskt ventilerade stallar, larmsystem finns som varnar djurskötaren vid fel på den mekaniska ventilationen. Kommentar Erfarenheten från 2007 års kontroller var att många inte har förstått att man måste ha larm i stallar med kalvar, om ventilationen är mekanisk. Läs gärna mer om de svenska larmbestämmelserna och motiven för dem via www.sjv.se under frågor och svar om tvärvillkor. Skilj på mekanisk ventilation och naturlig ventilation. I stallar med naturlig ventilation (självdrag) krävs inget larm. Här ingår kontroll av att vattenkoppar med någon form av mekanik fungerar. 79 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 13 i bilagan 13. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välbefinnande måste inspekteras minst en gång om dagen. Om brister upptäcks skall dessa rättas till omedelbart, eller om detta är omöjligt, lämpliga åtgärder vidtas för att skydda djurens hälsa och välbefinnande. När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall testas regelbundet. Specifikt för kalvar Rådets direktiv 91/629/EEG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 4 i bilagan 4. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för kalvarnas hälsa och välfärd måste inspekteras minst en gång om dagen. I de fall felaktigheter upptäcks måste dessa omedelbart åtgärdas eller, om detta är omöjligt, måste lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa kalvarnas hälsa och välfärd tills felaktigheten har åtgärdats, exempelvis genom att använda alternativa metoder för utfodring och för att upprätthålla en tillfredsställande miljö. I de fall då ett artificiellt ventilationssystem används, måste åtgärder vidtas för ett lämpligt reservsystem som kan garantera tillräcklig luftförnyelse så att kalvarnas hälsa och välfärd kan upprätthållas om systemet skulle gå sönder, och ett alarmsystem måste finnas för att varna djurskötaren vid fel på systemet. Alarmsystemet måste provas regelbundet. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser DFS 2007:5, 1 kap. 23 §§ Allmänna råd till 1 kap. 23 § DFS 2007:5, 2 kap. 24 § (preciserade krav på larmanordningen) Dnöt 9 Foder, vatten och andra ämnen Instruktion Kontrollera att djuren utfodras tillräckligt ofta med tillräcklig mängd, fodret är anpassat för djurens ålder och produktion, fodret och vattnet är bra och hälsosamt o gödsel inte förekommer i foder eller vatten o rena foderplatser och vattenkoppar/vattenkar etc. o fodret inte innehåller mögel det finns minst en ätplats per djur vid samtidig utfodring, foderbordsutrymmet är tillräckligt, det finns minst en drickplats per 25 djur. Kommentar Använd lukt, syn och känsel vid bedömning av foder och vatten. Vissa företeelser kan vara svåra att kontrollera vid ett enstaka besök på gården, t.ex. antalet utfodringstillfällen per dag 80 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 och råmjölkstilldelningen. Utgå då från vad som går att se vid kontrolltillfället, om allt tyder på att djuren är vid gott hull och får vad de behöver i form av näring, fibrer och vätska av god kvalitet bör ”Ja” markeras i kontrollprotokollet. När det gäller antalet ät- och drickplatser enligt ovan, framgår detta inte av direktivet, utan är tagna från de svenska bestämmelserna. Jordbruksverket anser att detta ska tillämpas vid bedömningen om direktivets krav enligt punkt 17 nedan, är uppfyllda. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 14-18 i bilagan 14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och som ges till dem i tillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan orsaka onödigt lidande eller skada. 15. Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras fysiologiska behov. 16. Alla djur skall ha tillgång till tillräckligt med färskvatten av lämplig kvalité eller ha möjlighet att tillfredsställa sitt vätskeintag på något annat sätt. 17. Utfodrings- och vattningsutrustning skall vara konstruerade, tillverkade och placerade så att förorening av foder och vatten samt skadeverkningar på grund av konkurrens mellan djuren begränsas. 18. Inget annat ämne, med undantag för sådana som givits av terapeutiska eller profylaktiska ändamål eller för zooteknisk behandling enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 96/22/EG (1), skall ges till ett djur om det inte genom vetenskapliga studier om djurs välbefinnande eller genom beprövad erfarenhet har visats att verkan av ett sådant ämne inte är skadligt för djurets hälsa eller välbefinnande. Specifikt för kalvar Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna 12, 13, och 15 i bilagan 12. Alla kalvar måste utfodras minst två gånger om dagen. I de fall då kalvar hålls i grupper och inte hålls i grupper och inte har fri tillgång till foder eller utfodras med hjälp av ett automatiskt utfodringssystem, måste varje kalv få tillgång till fodret vid samma tidpunkt som de andra i gruppen. 13. Alla kalvar som är äldre än två veckor måste ha tillgång till tillräckliga kvantiteter färskt vatten eller kunna tillfredsställa sitt vätskebehov genom att dricka andra vätskor. När det är mycket varmt eller i fråga om sjuka kalvar ska dock färskt dricksvatten alltid finnas tillgängligt. 15. Alla kalvarna ska få råmjölk så snart som möjligt efter födseln och alltid inom de sex första levnadstimmarna. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen, 3 § DFS 2007:5, 1 kap. 15 och 28–29 §§ DFS 2007:5, 2 kap. 6–7 §§ och 31 och 34 §§ 81 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Dnöt 10 Hemoglobin (gäller endast kalvar) Instruktion Kontrollera att kalvarna har tillgång till vatten och grovfoder som minimerar risken för järnbrist. Kommentar Svensk djurskyddslagstiftning har ingen detaljregel om hemoglobinhalt. I praktiken föreligger ingen risk att bryta mot hemoglobinkravet så länge man uppfyller bestämmelserna om vatten och fiberhaltigt foder. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 11 (utdrag) För att främja deras hälsa och välbefinnande ska alla kalvar utfodras med en diet som är anpassad till deras ålder, vikt och beteendemässiga och psykologiska behov. I detta syfte ska deras foder innehålla tillräckligt med järn för att säkra en genomsnittlig hemoglobinkoncentration på 4,5 mmol/liter blod… Dnöt 11 Fiberhaltigt foder Instruktion Kontrollera att kalvar från två veckors ålder har fri tillgång till grovfoder. Kommentar EG-direktivet kräver inte fri tillgång utan har viktangivelser, vid eventuell överträdelse bör därför tillgängligt grovfoder per kalv vägas. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 11 (utdrag) …från det att kalvarna är två veckor gamla skall fodret varje dag innehålla en minimiranson fiberrikt foder, som när kalvarna är i åldern 8 till 20 veckor ökas från 50 till 250 gram. Kalvar skall inte förses med munkorg. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen, 3 § DFS 2007:5, 1 kap. 28 § DFS 2007:5, 2 kap. 9 §§ (fri tillgång till grovfoder från två veckors ålder) 82 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Dnöt 12 Stympning Instruktion Kontrollera att eventuell stympning sker på ett sådant sätt att djuren åsamkas så lite lidande som möjligt. Kommentar Eftersom EG-direktivet saknar närmare bestämmelser utgörs tvärvillkoret av de svenska bestämmelser som handlar om stympande operativa ingrepp. Huvudregeln i den svenska lagstiftningen är att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl och att en veterinär ska anlitas vid de operativa ingreppen. Vissa undantag finns dock. Djurägare får själva under vissa förutsättningar ta bort extraspenar, märka djur och verka upp klövbölder. Avhorning får utföras av t.ex. utbildad seminpersonal. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG, om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 19 I avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning i enlighet med förfarandet i artikel 5 i direktivet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 91/630/EEG skall de relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget. Djurskyddslagen 10 § första stycket och 11 § första och andra stycket 10 § Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när det är befogat av veterinärmedicinska skäl. 11 § För operativa ingrepp på eller injektioner till djur skallen veterinär anlitas. Detsamma gäller vid annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt. Första stycket gäller inte om behandlingen är så brådskande att en veterinär inte hinner anlitas. Djurskyddsförordningen 25 § (utdrag) 25 § Det är tillåtet att kastrera husdjur och avhorna nötkreatur och getter även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Avhorning av nötkreatur och getter skall ske under bedövning och utföras av en veterinär eller av någon annan som veterinären finner lämplig. Förordning (2002:723). Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:14) om operativa ingrepp på eller injektioner till djur, de delar av 3 § och 5 § som avser nötkreatur och stympning 3 § Följande operativa ingrepp på djur får utföras även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Ingreppen får göras utan att veterinär behöver anlitas. Den som utför ett sådant operativt ingrepp som anges nedan ska ha sådana kunskaper att ingreppet kan ske på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. Vid ingreppet ska god hygien iakttas och de instrument som används vid ingreppet ska vara avpassade för ändamålet. 2. Övertaliga spenar på kalvar av nötkreatur får avlägsnas om det sker innan djuret har uppnått en månads ålder. 7. Klövbärande djur i fångenskap får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller klippta hack i öronen. Identitetsmärkning genom klippta hack i öronen får dock inte utföras på djur som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:190) om märkning och registrering av djur och enligt dessa ska märkas med öronbrickor. 83 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Sådan identitetsmärkning får inte heller utföras på djur som vistas utomhus om temperaturen understiger – 5° C. 11. Behandling av hov- och klövbölder samt klövsulesår får utföras genom ingrepp i hornvävnad under förutsättning att ingreppet inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad. 5 § Om veterinär anlitas får, utöver vad som anges i 3 §, följande operativa ingrepp på djur utföras även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. 1. Ingrepp enligt 3 § 2 på djur som är äldre än vad som där anges. 2. Tjurar får förses med nosring. 3. Djur får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller inplantering av mikrochips. 5. Tjurar, baggar och galtar får steriliseras genom vasektomi. Dnöt 13 Avelsförfaranden Instruktion Kontrollera att avelsförfaranden som kan orsaka lidande eller skada inte tillämpas. Kommentar Exempel på ett naturligt avelsförfarande som knappast är förenligt med kraven är om kvigor under 13 månaders ålder hålls så att risken för tjuvbetäckning är stor. I EG-direktivet råder mindre restriktivitet för att bedriva avel med djur än vad den svenska lagstiftningen gör. Det finns i den svenska lagstiftningen t.ex. krav på avelsvärdering av semintjur, vilket saknas i EGdirektivet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 20 och 21 20. Naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller skada för något av de berörda djuren får inte tillämpas. Denna bestämmelse skall inte utesluta användningen av vissa förfaranden som kan orsaka smärre eller tillfälliga lidanden eller skador, eller som kan kräva ett ingrepp där ingen varaktig skada förväntas, om dessa förfaranden är tillåtna enligt nationell lagstiftning. 21. Inget djur får hållas för animalieproduktion om det inte på grundval av djurets geno- eller fenotyp finns skäl att förvänta sig att djuret kan hållas utan men för dess hälsa eller välbefinnande. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen, 29 §, andra stycket DFS 2007:5, 2 kap. 11 § (inte tillåtet med avel som kan förväntas medföra förlossningssvårigheter) DFS 2004:22, 3–7 §§ (preciseringar om semintjurar, risk för ärftliga defekter, letalanlag m.m.) 84 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Djurskydd gris Om inget annat sägs nedan gäller EG-direktivens minimibestämmelser (inramade) som tvärvillkor. Motsvarande svenska bestämmelser utgör inte i sig tvärvillkor men kan ligga till grund för föreläggande, djurförbud, åtalsanmälan eller andra åtgärder enligt djurskyddslagen. I de fall EG-direktiven saknar preciseringar är Jordbruksverkets tolkning att motsvarande svenska djurskyddsbestämmelser normalt är vad som behövs för att uppnå direktivens syften. DFS = Djurskyddsmyndighetens författningssamling (har numer övertagits av Jordbruksverket) Dgris 1 Personal Instruktion Kontrollera att djurhållaren och/eller andra personer som ansvarar för djuren förefaller ha tillräcklig kunskap för att kunna sköta djuren på ett sätt som stämmer med övriga djurskyddsbestämmelser. Kommentar Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållaren eller personer som denne låter ta ansvar för tillsyn och skötsel av djuren, inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i relation till djurantalet. Ett ”Nej” på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma om det dessutom finns andra överträdelser som indirekt visar att djurhållaren/personalen uppenbarligen saknar kunnande och/eller lämplighet att ansvara för djuren. Det kan t.ex. handla om allvarliga brister i tillsyn och skötsel såsom mycket smutsiga utrymmen och djur. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan Djuren skall skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Det finns ingen svensk djurskyddsregel som handlar specifikt om personal eller formella kunskapskrav. Det närmaste man kommer är djurskyddslagen 4 §, första stycket: ”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.” Dgris 2 Tillsyn och skötsel Instruktion Kontrollera att alla djur får daglig tillsyn om de hålls inomhus eller utomhus så att utfodring måste ske, djur som har fri tillgång till bete och vatten utomhus får tillsyn så ofta att varje lidande förhindras, fast eller rörlig belysning finns så att tillsyn kan ske när som helst, det finns rutiner och utrymmen för att ge sjuka djur lämplig behandling utan dröjsmål, 85 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 endast aggressiva, sjuka eller skadade svin tillfälligt hålls i individuella boxar och att utrymmet är så stort att djuren lätt kan vända sig, modersuggans eller smågrisarnas välbefinnande eller hälsa inte påverkas negativt om smågrisarna avvänjs före 28 dagars ålder, åtgärder vidtas för att minimera aggressiviteten mellan djur i grupp. Kommentar Observera att trots vad som sägs ovan så får suggor och gyltor hållas individuellt i andra fall. Dessa fall finner du i Bestämmelser för Dgris 5 nedan (punkt 1 c). Den svenska lagstiftningen är delvis mer preciserad än EG-direktivens minimikrav. Exempelvis kräver svensk lagstiftning normalt daglig tillsyn oavsett om djuren är inne eller går fritt ute. Läs därför noga i bestämmelserna nedan för att se vad som utgör tvärvillkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 2-4 i bilagan 2. Alla djur i djurhållningssystem där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn från människor skall inspekteras minst en gång om dagen. Djur som hålls i andra typer av uppfödningssystem skall ses till så ofta att varje lidande förhindras. 3. Adekvat belysning (fast eller rörlig) skall finnas tillgänglig så att djuren kan inspekteras noga när som helst. 4. Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat skall utan dröjsmål få lämplig behandling och om det inte svarar på sådan behandling skall veterinär rådfrågas så fort som möjligt. Om så krävs skall sjuka eller skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme och, i förekommande fall, få en torr och bekväm ströbädd. Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.8 8. Svin som måste hållas i grupp, och som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra svin eller som är sjuka eller skadade får tillfälligt hållas i individuella boxar. I sådant fall skall den individuella box som används ge utrymme för djuret att lätt kunna vända sig om detta inte strider mot särskilda råd från veterinär. Specifikt för suggor och gyltor Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.B.2 i bilagan 2. Dräktiga suggor och gyltor skall, om det är nödvändigt, behandlas mot ekto- och endoparasiter. Om dräktiga suggor och gyltor placeras i grisningsbox skall djuren först rengöras ordentligt. Specifikt för smågrisar som inte är avvanda Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.3 i bilagan 3. Smågrisar får inte avvänjas före 28 dagars ålder såvida inte modersuggans eller smågrisarnas välbefinnande eller hälsa annars skulle påverkas negativt. Smågrisar får emellertid avvänjas upp till sju dagar tidigare om de flyttas till specialiserade utrymmen som töms och grundligt rengörs och desinfekteras innan en ny grupp placeras där, och som är avskilda från de utrymmen där suggorna hålls, i syfte att minimera överföringen av sjukdomar till smågrisarna. Specifikt för avvanda smågrisar och slaktsvin Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.D i bilagan 86 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 1. Om svin hålls i grupper skall åtgärder vidtas för att förhindra sådana slagsmål som går utöver djurens normala beteende. 2. Svin från olika grupper bör inte blandas i onödan. Om svin som inte känner varandra måste blandas bör detta ske då svinen är så unga som möjligt och helst före eller upp till en vecka efter avvänjning. Då svin från olika grupper blandas skall de ha tillräckliga möjligheter att fly och gömma sig för andra svin. 3. Om det finns tecken på våldsamma slagsmål skall orsakerna omedelbart undersökas och lämpliga åtgärder vidtas, t.ex. att om möjligt ge djuren rikligt med halm eller andra material att undersöka. Djur i riskzonen och utpräglat våldsamma djur skall hållas avskilda från gruppen. 4. Att använda lugnande läkemedel för att underlätta blandning av grupper är bara tillåtet i undantagsfall och endast efter det att veterinär rådfrågats. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen 3 §, första stycket (allmän text om bl.a. ”tillräcklig tillsyn”) Djurskyddslagen 9 § (sjuka djur ska ges nödvändig vård eller avlivas) DFS 2007:5, 1 kap. 5 § (daglig tillsyn, men sjuka, skadade eller högdräktiga djur ska ses till oftare) DFS 2007:5 3 kap. 4 § (minst 4 veckors avvänjningsålder) DFS 2007:5 3 kap. 7 § (strö för sysselsättning åt grisarna) Dgris 3 Dokumentation över djur som har behandlats med läkemedel samt dödsfall Instruktion Kontrollera att det i förekommande fall finns minst tre års sparad korrekt dokumentation av veterinärmedicinska behandlingar, antal djur som hittats döda i besättningen. Kommentar Se beskrivning och bestämmelser vid kontrollpunkt Dnöt 3. Resultatet på kontrollpunkt Dgris 3 bör överensstämma med vad du kommer fram till på livsmedelskontrollpunkterna Lanimal 4 och Lanimal 5, när det gäller dokumentation av veterinärmedicinsk behandling. Dgris 4 Rörelsefrihet Instruktion Kontrollera att suggor och gyltor inte hålls bundna, åtgärder har vidtagits för att minimera aggressiviteten hos svin i grupp, det finns fritt utrymme bakom suggan eller gyltan så att grisningen underlättas, grisningsboxar för lösgående suggor är utformade så att smågrisarna skyddas, utrymmet för smågrisarna i en grisningsbox är utformat så att alla djur kan vila där samtidigt, om grisningsbox används ska utrymmet vara tillräckligt stort för att smågrisarna ska kunna dia utan svårigheter. 87 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kommentar I EG-direktivet regleras förbud mot uppbindning av suggor och gyltor medan det i den svenska lagstiftningen även föreskrivs förbud mot fixering. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada. Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap. Specifikt för suggor och gyltor Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.3 3.3 Det skall vara förbjudet att uppföra eller bygga om anläggningar i vilka suggor och gyltor hålls uppbundna. Från och med den 1 januari 2006 skall det vara förbjudet att binda upp suggor och gyltor. Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.B.1, 4 och 5 i bilagan 1. Åtgärder skall vidtas för att minimera aggressiviteten hos svin i grupp. 4. Det skall finnas ett fritt utrymme bakom suggan eller gyltan så att grisningen, vare sig denna sker med eller utan hjälp, underlättas. 5. Grisningsboxar där suggor hålls lösgående skall vara utformade så att smågrisarna skyddas, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet. Specifikt för smågrisar som inte är avvanda Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.1 och 2 i bilagan 1. En del av den totala golvarean, tillräckligt stor för att alla djuren skall kunna vila där samtidigt, skall vara fast eller vara belagd med en matta eller täckt av halm eller något annat lämpligt material. 2. Om grisningsboxar används måste smågrisarna ha tillräckligt med utrymme för att kunna dia utan svårighet. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen 6 § Djurskyddsförordningen, 14–15 §§ (svin ska hållas lösgående, fixeringsanordningar får endast användas tillfälligtvis). DFS 2007:5 3 kap. 3 § (när begränsning av rörelsefriheten får ske) DFS 2007:5 3 kap 20 § (måttbestämmelser) Dgris 5 Utrymmeskrav Instruktion Kontrollera att utrymmet för samtliga kategorier av svin är tillräckligt enligt tabell och efterföljande punkter nedan. 88 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kommentar I den svenska lagstiftningen regleras om utrymmeskrav vid foderplats och även krav på utfodringsbås för suggor och gyltor. Detta saknas i EG-direktivet. En annan skillnad är att det i EG-direktivet anges mått för viktklasser medan det i den svenska lagstiftningen beräknas mått för respektive vikt, vilket innebär att för tyngre grisar i respektive viktklasser blir skillnaden större än på EG-nivå. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.1 1. Alla anläggningar skall uppfylla följande krav: a) Den fria golvarean för varje avvand smågris, avels- eller slaktsvin som hålls i grupp, med undantag för gyltor efter betäckning och suggor, måste vara minst: Levande vikt kg högst 10 kg över 10 men högst 20 kg över 20 men högst 30 kg över 30 men högst 50 kg över 50 men högst 85 kg över 85 men högst 110 kg över 110 kg m2 0,15 0,20 0,30 0,40 0,55 0,65 1,00 Specifikt för suggor och gyltor b) Den totala fria golvarean för varje gylta efter betäckning och för varje sugga när gyltor och/eller suggor hålls i grupp måste vara minst 1,64 m2 respektive 2,25 m2. När dessa djur hålls i grupp med mindre än sex individer skall den fria golvarean ökas med 10 %. När dessa djur hålls i grupper om 40 eller fler individer kan den fria golvarean minskas med 10 %. Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.4 a) Suggor och gyltor skall hållas i grupp under tiden från och med 4 veckor efter betäckning till en vecka före den beräknade tidpunkten för grisningen. Den box där gruppen med suggor eller gyltor hålls måste ha sidor som är längre än 2,8 m. Om färre än 6 individer hålls i en grupp måste den box där gruppen hålls ha sidor som är längre än 2,4 m. b) Trots vad som föreskrivs i bestämmelserna i punkt a får suggor och gyltor som hålls i anläggningar med mindre än 10 suggor hållas i individuella boxar under den period som avses i punkt a, under förutsättning att de lätt kan vända sig i boxen. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen 3 §, andra stycket (utrymmena ska ge djuren skydd och hållas rena) Djurskyddsförordningen, 1 b § (utrymmena ska medge att samtliga djur kan ligga samtidigt, röra sig obehindrat och bete sig naturligt t) DFS 2007:5, 1 kap. 14 och 18 §§ (bestämmelser om sjukboxar, möjlighet att godta mindre måttavvikelser om fyra kriterier uppfylls) Allmänna råd till 1 kap. 14 § DFS 2007:5 3 kap. 19, 20 §§ (måttbestämmelser) 89 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Dgris 6 Byggnader och andra utrymmen Instruktion Kontrollera att golv, material och elinstallationer som djuren kan komma i kontakt med är utformade för att minimera skaderisker för djuren och att alla utrymmen kan hållas rena, luftkvaliteten inte är skadlig för djuren, lämplig artificiell belysning finns om inte det naturliga ljuset räcker till, bullernivån inte överstiger 85 dB i grisstallet, djur som hålls utomhus ges skydd mot stark vind, direkt solstrålning, nederbörd och hälsorisker, den omgivande miljön för svinen i övrigt är utformad enligt nedanstående direktiv. Kommentar EG-direktiven saknar på en del punkter preciseringar, t.ex. vad som menas med luftkvalitet som inte är skadlig för djuren. Utgå vid tecken på skadliga byggnadslösningar eller ohälsosamma förhållanden från att motsvarande svensk lagstiftning speglar Jordbruksverkets syn på hur oklara direktivsbestämmelser bör tolkas (gränsvärden att kontrollera för bedömning: 80 % (RF), 3000 ppm CO2, 10 ppm NH3). Enligt EG-direktivet är det tillåtet med dränerade golv som liggyta och för växande svin är det även tillåtet att använda gödseldränerande golv, vilket inte är tillåtet enligt den svenska lagstiftningen. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8-12 i bilagan 8. Material som används för konstruktion av olika utrymmen, och särskilt för konstruktion av kättar och utrustning som djuren kan komma i beröring med, får inte vara skadliga för djuren och skall kunna rengöras och desinficeras grundligt. 9. Utrymmen och inredning för säkert förvar av djuren skall konstrueras och underhållas så att det inte finns några vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren. 10. Luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration måste hålla sig inom de värden som innebär att de inte är skadliga för djuren. 11. Djur som hålls i byggnader får inte förvaras i ständigt mörker och inte heller utan lämplig vila från artificiellt ljus. Om det naturliga ljuset inte räcker till för att svara mot djurens beteenderelaterade och fysiologiska behov skall lämplig artificiell belysning ordnas. Djur som inte förvaras i byggnader 12. Djur som inte förvaras i byggnader skall, såvitt det är nödvändigt och möjligt, ges skydd mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker. (Eftersom det saknas svensk regel specifikt om skydd mot rovdjur kan inte enbart bristande rovdjursskydd utgöra underlag för tvärvillkorsanmärkning.) 90 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, punkterna l och 3 i bilagans kapitel I 1. I den del av byggnaden där svin hålls skall konstant buller på 85 dB eller mer undvikas. Konstant buller och plötsliga ljud skall undvikas. 3. Den omgivande miljön för svinen skall vara utformad enligt följande krav: – Djuren skall ha tillgång till en bekväm och lämpligt dränerad och ren liggplats med lämplig temperatur som är så stor att alla djur kan ligga samtidigt. – Djuren skall kunna vila och resa sig normalt. – Djuren skall kunna se andra svin. Under veckan före beräknad tidpunkt för grisning och under grisning kan dock suggor och gyltor hållas utom synhåll för artfränder. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen, 3 § Djurskyddsförordning, 16 §, utdrag (boxar för svin skall vara försedda med strö av halm eller annat jämförbart material) DFS 2007:5, 1 kap. 9 och 13 §§ (föremål och ämnen som kan skada djuren ska förvaras så att de är oåtkomliga för dessa, samt att liggytor ska hållas rena och torra) Allmänna råd till 1 kap. 13 § DFS 2007:5, 1 kap. 16, 27, 30–31 och 35–36 §§ (skydd av elektriska apparater, renhållning av stallutrymmena, bullernivå, ligghall för utegångsdjur) Allmänna råd till 1 kap. 36 § DFS 2007:5, 3 kap. 9–10 §§ (liggplatsen får inte bestå av gödseldränerande golv i stall för grisar) Dgris 7 Minimikrav på belysning Instruktion Kontrollera att det finns ljuskällor som gör det möjligt att uppfylla direktivets krav på minst 40 lux under minst 8 timmar per dag. Kommentar I EG-direktivet ställs krav på ljusintensitet (lux) under ett visst antal timmar per dygn medan det i svensk lagstiftning ställs krav på att ett stall ska vara försett med fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Svenska rekommendationer finns för ungefärligt ljusbehov (bel.styrka lux, effekt. lysrör W per m2) och kapsling för olika djurstallar, t.ex. grisstallar. Artificiell belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux, vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.2 i bilagan Svinen skall vistas i en miljö där ljusintensiteten är minst 40 lux under minst 8 timmar per dag. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen, 2 § (fönster för dagsljus) DFS 2007:5, 1 kap. 24-26 §§ (ljusinsläpp, belysning) 91 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Dgris 8 Golvytor Instruktion Kontrollera att golvytorna för gyltor efter betäckning och dräktiga suggor uppfyller kraven enligt artikel 3.2.a) nedan, om spaltgolv av betong används när svin hålls i grupp att golven uppfyller kraven enligt artikel 3.2.b) nedan, att golven är släta, men inte hala och är anpassade efter svinens storlek och vikt samt att om det inte har lagts ut strö, golvet utgörs av ett fast, jämnt och stabilt underlag. att kraven för galtboxar nedan uppfylls. Kommentar Nedanstående måttföreskrifter enligt punkt 2 gäller för stallar som efter den 1 januari 2003 uppförts, byggts om eller använts för första gången. För övriga stallar gäller dessa måttföreskrifter 1 januari 2013. Det kan därför vara bra att kontrollera om/när stallet har förprövats. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.2 2. Golvytorna skall uppfylla följande krav: a) För gyltor efter betäckning och dräktiga suggor: En del av den area som krävs i 1 b på minst 0,95 m2 per gylta och minst 1,3 m2 per sugga, måste vara en sammanhängande fast golvarea varav högst 15 % får reserveras för dräneringsöppningar. b) Om spaltgolv av betong används när svin hålls i grupp i) får spaltvidden vara högst – 11 mm för smågrisar – 14 mm för avvanda smågrisar – 18 mm för avels- eller slaktsvin – 20 mm för gyltor efter betäckning och suggor ii) måste stavbredden vara minst – 50 mm för smågrisar och avvanda smågrisar – 80 mm för avels- eller slaktsvin, gyltor efter betäckning och suggor. Rådets direktiv91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.5 i bilagan 5. Golven skall vara släta, men inte hala så att svinen kan skadas, och de skall utformas och underhållas på ett sådant sätt att svinen inte skadas eller lider. De skall vara anpassade efter svinens storlek och vikt och, om det inte lagts ut strö, utgöra ett fast, jämnt och stadigt underlag. Specifikt för galtar Rådets direktiv om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning 91/630 II.A i bilagan Galtboxar skall vara så belägna och utformade att galten kan vända sig om samt höra, känna lukten av och se andra svin. En vuxen galt skall ha tillgång till en fri golvarea på minst 6 m2. När boxar också används för naturlig betäckning skall en vuxen galt ha tillgång till en fri golvarea på minst 10 m2. Från och med den 1 januari 2003 skall denna bestämmelse gälla för alla anläggningar som är nybyggda, ombyggda eller tas i bruk efter det datumet. Från och med den 1 januari 2005 skall denna bestämmelse gälla för alla anläggningar. 92 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser DFS 2007:5, 1 kap. 12 § (golv och liggytor ska ha en jämn och halkfri yta, dränerande golv) DFS 2007:5 3 kap. 23 § (spaltgolv) SJVFS 1993:129 bilaga 3 punkt 5 (spaltgolv i äldre stallar) Dgris 9 Material att sysselsätta sig med Instruktion Kontrollera att suggor och gyltor har konstant tillgång till bökbart material, grisande suggor och gyltor har tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av. Kommentar I EG-direktivet ställs inte krav på lämpligt material till att bygga bo för suggor/gyltor om det är tekniskt omöjligt på grund av utgödslingssystemet medan det i den svenska lagstiftningen inte ges sådana undantag. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.5 5. Utan att det påverkar kraven i bilagan skall suggor och gyltor ha konstant tillgång till bökbart material som åtminstone uppfyller de relevanta kraven i den ovannämnda bilagan. Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.4. i bilagan 4. Trots vad som sägs i artikel 3.5 skall svin ha ständig tillgång till tillräckligt med material som de kan undersöka och sysselsätta sig med, material som halm, hö, trä, sågspån, svampkompost, torv eller blandningar av dessa utan att djurens hälsa äventyras. Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II B.3 i bilagan 3. Veckan för beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av om det inte visat sig vara tekniskt omöjligt på grund av det system för flytgödsel som används på anläggningen. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen 16 § (strö i boxar för grisar) DFS 2007:5, 3 kap. 7 § (strömedel till grisar så att grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov tillgodoses). Allmänna råd till 3 kap. 7 § DFS 2007:5, 3 kap. 8 § (tillgång till strömedel under veckan före grisning för att kunna utföra bobyggnadsbeteenden). Allmänna råd till 3 kap. 8 § 93 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Dgris 10 Automatisk eller mekanisk utrustning Instruktion Kontrollera att automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välfärd inspekteras minst en gång om dagen och att felaktigheter åtgärdas, nödventilation finns i mekaniskt ventilerade stallar, larmsystem finns som varnar djurskötaren vid fel på mekanisk ventilation. Kommentar I direktivet är det inte närmare preciserat i vilka stallavdelningar det ska finnas larm. De svenska bestämmelserna om när larm ska finnas ska därför tillämpas vid bedömningen eftersom de återspeglar direktivets krav. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om fastställande om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 13 13. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välbefinnande måste inspekteras minst en gång om dagen. Om brister upptäcks skall dessa rättas till omedelbart, eller om detta är omöjligt, lämpliga åtgärder vidtas för att skydda djurens hälsa och välbefinnande. När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall testas regelbundet. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen, 2 §, första stycket (Klimatet i stallet sak vara tillfredsställande och buller ska hållas på låg nivå) DFS 2007:5 1 kap. 8 § (daglig kontroll av anordningar m.m.) DFS 2007:5, 1 kap. 19–21 och 23 §§ (stallets klimat (termisk komfort), luftfuktighet och värden för luftföroreningar samt att det ska finnas nödventilation i mekaniskt ventilerade stallar) Allmänna råd till 1 kap. 23 § DFS 2007:5, 3 kap. 16 § (larm för mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar) Dgris 11 Foder, vatten och andra ämnen Instruktion Kontrollera att djuren utfodras tillräckligt ofta med tillräcklig mängd, fodret är anpassat för djurens ålder och produktion, fodret och vattnet är bra och hälsosamt o gödsel inte förekommer i foder eller vatten o rena foderplatser och vattenkoppar/vattenkar etc. o fodret inte innehåller mögel det finns utrymme som medger minst en ätplats per djur vid samtidig utfodring, det finns tillräckligt med drickplats, suggor och gyltor har tillräckligt med mat även när det finns konkurrenter om maten, 94 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 alla svin utfodras minst en gång per dag, alla svin som är äldre än två veckor har ständig tillgång till färskt vatten, smågrisar normalt inte avvänjs före 28 dagars ålder. Kommentar Använd lukt, syn och känsel vid bedömning av foder och vatten. Vissa företeelser kan vara svåra att kontrollera vid ett enstaka besök på gården, t.ex. antalet utfodringstillfällen per dag och råmjölkstilldelningen. Utgå då från vad som går att se vid kontrolltillfället, om allt tyder på att djuren är vid gott hull och får vad de behöver i form av näring, fibrer och vätska av god kvalitet bör ”Ja” markeras i kontrollprotokollet. När det gäller antalet ät- och drickplatser enligt ovan, framgår detta inte av direktivet. Jordbruksverket anser att de svenska bestämmelserna ska tillämpas vid bedömningen om direktivets krav enligt punkt 17 nedan, är uppfyllda. I den svenska lagstiftningen ställs krav på fri tillgång på vatten oavsett grisens ålder medan det i EG-direktivet räcker att alla grisar ska ha tillgång till vatten om de är äldre än 2 veckor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 14-18 i bilagan 14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och som ges till dem i tillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan orsaka onödigt lidande eller skada. 15. Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras fysiologiska behov. 16. Alla djur skall ha tillgång till tillräckligt med färskvatten av lämplig kvalité eller ha möjlighet att tillfredsställa sitt vätskeintag på något annat sätt. 17. Utfodrings- och vattningsutrustning skall vara konstruerade, tillverkade och placerade så att förorening av foder och vatten samt skadeverkningar på grund av konkurrens mellan djuren begränsas. 18. Inget annat ämne, med undantag för sådana som givits av terapeutiska eller profylaktiska ändamål eller för zooteknisk behandling enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 96/22/EG (1), skall ges till ett djur om det inte genom vetenskapliga studier om djurs välbefinnande eller genom beprövad erfarenhet har visats att verkan av ett sådant ämne inte är skadligt för djurets hälsa eller välbefinnande. Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.6 6. Suggor och gyltor som hålls i grupp måste utfodras med hjälp av ett system som garanterar att varje djur kan få tillräckligt med mat även när det finns konkurrenter om maten. Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.6 och 7 i bilagan 6. Alla svin skall utfodras minst en gång per dag. Om svinen utfodras i grupp och inte ad lib eller genom ett automatiskt utfodringssystem som gör att djuren utfodras individuellt, skall alla svin i en grupp få tillgång till fodret samtidigt. 7. Alla svin som är äldre än två veckor skall ha ständig tillgång till färskt vatten i tillräcklig mängd. 95 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen, 3 § DFS 2007:5, 1 kap. 15 och 28–29 §§ (utfodrings- och vattningssystemens utformning samt foder och vatten). DFS 2007:5, 3 kap. 4–5 §§ (Smågrisar får inte avvänjas förrän de är fyra veckor, grisar ska ha fri tillång till dricksvatten) DFS 2007:5 3kap. 20, 22 §§ (utrymme vid utfodring) DFS 2007:5 3 kap. 24 § (vattenförsörjning till grisar) Dgris 12 Fiberhaltigt foder för suggor Instruktion Kontrollera att alla dräktiga sinsuggor och gyltor får tillräckligt med foder med högt fiber- och energiinnehåll. Kommentar I den svenska lagstiftningen ställs inget direkt krav på att fodret ska ha högt fiber- och energibehov utan mer att det ska vara av lämplig struktur. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.7 7. För att de skall kunna äta sig mätta och med hänsyn till behovet att tugga måste alla dräktiga sinsuggor och -gyltor ges tillräckligt med foder som ger bukfylla eller med högt fiberinnehåll samt foder med högt energiinnehåll. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen, 3 § DFS 2007:5, 1 kap. 28 § (Djur ska dagligen ges foder av lämplig struktur) Dgris 13 Stympning Instruktion Kontrollera att eventuella ingrepp sker av veterinärmedicinska skäl förutom undantagen i EGdirektivet 91/630/EEG, I.8 i bilagan. Kommentar Huvudregeln i den svenska lagstiftningen är att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl samt att en veterinär ska anlitas vid de operativa ingreppen. I EG-direktivet finns några fler undantag från regeln att endast göra ingrepp av veterinärmedicinska skäl dock måste ingreppen utföras av veterinär. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.8 i bilagan 96 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 8. Alla ingrepp som sker i annat syfte än att ge behandling eller ställa diagnos, eller för att identifiera svinen enligt gällande lagstiftning och som resulterar i skada i eller förlust av känslig kroppsdel eller förändring av benstrukturen skall vara förbjudna med undantag av följande: – Hörntänderna på smågrisar får reduceras i storlek genom filning eller klippning, förutsatt att detta sker på ett likformigt sätt som lämnar en oskadad jämn tandyta. Filningen får inte göras efter den sjunde levnadsdagen. Betarna hos galtar får minskas i längd om detta är nödvändigt för att förhindra skador på andra djur eller av säkerhetsskäl. – Kupering av en del av svansen. – Kastrering av galtar som inte sker genom att det slits i vävnader. – Håltagning för nosringar är bara tillåtet om djuren föds upp utomhus och i enlighet med nationell lagstiftning. Varken svanskupering eller reducering av hörntänder får ske rutinmässigt utan endast om det finns bevis på att skador har uppkommit på suggornas spenar eller på övriga svins öron eller svansar. Innan sådana ingrepp genomförs skall andra åtgärder vidtas för att förhindra svansbitning och andra oönskade beteenden. När detta görs skall hänsyn tas till miljön i dess helhet och beläggningsgraden. Olämpliga djurhållningsmetoder och miljöförhållanden skall åtgärdas. Samtliga förfaranden som beskrivs ovan får endast utföras av veterinär eller en person som utbildats enligt föreskrifterna i artikel 5 i direktiv 91/630/EEG och som har erfarenhet av den teknik som används med lämpliga verktyg och under hygieniska förhållanden. Om kastrering eller svanskupering görs efter den sjunde levnadsdagen får ingreppen endast göras under bedövning och med långtidsverkande smärtlindring utförd av en veterinär. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen, 10 första stycket och 11 §§, första stycket (Förbud att göra operativa ingrepp om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl samt att veterinär ska anlitas). Djurskyddsförordningen 25–27 § 8 (Kastrering av svin). DFS 2004:14, 3–5, 5 a och 6 §§ (Undantag från regeln att göra ingrepp av veterinärmedicinska skäl). Dgris 14 Avelsförfaranden Instruktion Kontrollera att avelsförfaranden som kan orsaka lidande eller skada inte tillämpas. Kommentar I EG-direktivet råder mindre restriktivitet för att bedriva avel med djur än vad den svenska lagstiftningen gör. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydds av animalieproduktionens djur, punkt 20 och 21 20. Naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller skada för något av de berörda djuren får inte tillämpas. Denna bestämmelse skall inte utesluta användningen av vissa förfaranden som kan orsaka smärre eller tillfälliga lidanden eller skador, eller som kan kräva ett ingrepp där ingen varaktig skada förväntas,. Om dessa förfaranden är tillåtna enligt nationell lagstiftning. 21. Inget djur får hållas för animalieproduktion om det inte på grundval av djurets genom- eller fenotyp finns skäl att förvänta sig att djuret kan hållas utan men för dess hälsa eller välbefinnande. 97 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen, 29 §, andra stycket DFS 2004:22, 3–5 §§ DFS 2005:3, 1 § 98 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Djurskydd animalieproduktionens djur Detta avsnitt avser alla produktionsdjur utom nötkreatur och gris. Kraven i det EG-direktiv som utgör tvärvillkor i detta sammanhang gäller för djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar eller för annan typ av animalieproduktion. Kraven gäller inte för djur som enbart hålls för deltagande i tävlingar, föreställningar, kulturella eller idrottsliga evenemang och aktiviteter. Relevanta överträdelser i tvärvillkorssammanhang är enbart sådana otillåtna åtgärder eller försummelser som direkt kan tillskrivas den stödsökande jordbrukaren i dennes jordbruksverksamhet. Om inget annat sägs nedan gäller EG-direktivens minimibestämmelser (inramade) som tvärvillkor. Motsvarande svenska bestämmelser utgör inte i sig tvärvillkor men kan ligga till grund för föreläggande, djurförbud, åtalsanmälan eller andra åtgärder enligt djurskyddslagen. I de fall EG-direktiven saknar preciseringar är Jordbruksverkets tolkning att motsvarande svenska djurskyddsbestämmelser normalt är vad som behövs för att uppnå direktivens syften. DFS = Djurskyddsmyndighetens författningssamling (har numer övertagits av Jordbruksverket) Dövrpr 1 Personal Instruktion Kontrollera att djurhållaren och/eller andra personer som ansvarar för djuren förefaller ha tillräcklig kunskap för att kunna sköta djuren på ett sätt som stämmer med övriga djurskyddsbestämmelser. Kommentar Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållaren eller personer som denne låter ta ansvar för tillsyn och skötsel av djuren, inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i relation till djurantalet. Ett ”Nej” på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma om det dessutom finns andra överträdelser som indirekt visar att djurhållaren/personalen uppenbarligen saknar kunnande och/eller lämplighet att ansvara för djuren. Det kan t.ex. handla om allvarliga brister i tillsyn och skötsel såsom mycket smutsiga utrymmen och djur. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan Djuren skall skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Det finns ingen svensk djurskyddsregel som handlar specifikt om personal eller formella kunskapskrav. Det närmaste man kommer är djurskyddslagen 4 §, första stycket: ”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.” 99 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Dövrpr 2 Tillsyn och skötsel Instruktion Kontrollera att alla djur får daglig tillsyn om de hålls inomhus eller utomhus så att utfodring måste ske, djur som har fri tillgång till bete och vatten utomhus får tillsyn så ofta att varje lidande förhindras, fast eller rörlig belysning finns så att tillsyn kan ske när som helst, det finns rutiner och utrymmen för att ge sjuka djur lämplig behandling utan dröjsmål. Kommentar Den svenska lagstiftningen är delvis mer preciserad än EG-direktivens minimikrav. Exempelvis kräver svensk lagstiftning normalt daglig tillsyn oavsett om djuren är inne eller går fritt ute på bete. Läs därför noga i bestämmelsen nedan för att se vad som utgör tvärvillkor. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 2-4 i bilagan 2. Alla djur i djurhållningssystem där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn från människor skall inspekteras minst en gång om dagen. Djur som hålls i andra typer av uppfödningssystem skall ses till så ofta att varje lidande förhindras. 3. Adekvat belysning (fast eller rörlig) skall finnas tillgänglig så att djuren kan inspekteras noga när som helst. 4. Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat skall utan dröjsmål få lämplig behandling och om det inte svarar på sådan behandling skall veterinär rådfrågas så fort som möjligt. Om så krävs skall sjuka eller skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme och, i förekommande fall, få en torr och bekväm ströbädd. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen 3 §, första stycket (allmän text om bl.a. ”tillräcklig tillsyn”) Djurskyddslagen 9 § (sjuka djur ska ges nödvändig vård eller avlivas) DFS 2007:5, 1 kap. 5 § och 8–9 §§ (daglig tillsyn m.m., men sjuka, skadade eller högdräktiga djur ska ses till oftare) DFS 2004:11, 2 kap. 1-2 §§ (tillsyn av strutsar minst två gånger dagligen) DFS 2004:11, 3 kap. 8 § (struts) DFS 2007:6, 5 kap. 1 § (häst, gäller fr.o.m. 1 augusti 2010) DFS 2007:6, 6 kap. 1 § (häst) Dövrpr 3 Dokumentation över djur som har behandlats med läkemedel samt dödsfall Instruktion Kontrollera att det i förekommande fall finns minst tre års sparad korrekt dokumentation av veterinärmedicinska behandlingar, antal djur som hittats döda i besättningen. 100 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kommentar Se beskrivning och bestämmelser vid kontrollpunkt Dnöt 3. Resultatet på kontrollpunkt Dövrpr 3 bör överensstämma med vad du kommer fram till på livsmedelskontrollpunkterna Lanimal 4 och Lanimal 5, när det gäller dokumentation av veterinärmedicinsk behandling. Dövrpr 4 Rörelsefrihet Instruktion Kontrollera att rörelsefriheten för djuren inte är begränsad på ett sätt som medför onödigt lidande eller skada och att alla djur har tillräckligt utrymme. Kommentar Bindslets typ och utformning har betydelse för skadefrekvensen. Alla bindslen måste ge djuren sådan rörelsefrihet att de obehindrat kan klia och slicka sig på bakdelen eller ligga i sina olika viloställningar. Ett för kort bindsle kan försvåra för djuren att utföra ett naturligt resnings- och läggningsbeteende samt ett naturligt foderintag. Bindslen ska vara rörliga i höjdled så att djurens rörelsefrihet inte begränsas av deras storlek. Infästningen bör inte ligga för nära golvet så att det finns risk för att djuren trasslar in sig i skänklarna. Om man håller djur tjudrade utomhus ställer det extra stora krav på tillsynen av dessa djur. Får och getter får hållas tjudrade utomhus men detta är mycket tveksamt ur djurskyddssynpunkt då det innebär stora risker för att djuren trasslar in sig och fastnar och att de inte får tillräcklig rörelsefrihet eller skydd mot väder och vind. Hästar på bete får endast tillfälligtvis hållas bundna och ska då ha särskild tillsyn. I EG-direktivet finns inga måttbestämmelser. De svenska måttbestämmelserna utgör inte i sig tvärvillkor, men bör ses som Jordbruksverkets tolkning av vad som normalt behövs för att uppnå EG-direktivets syften. Mindre måttavvikelser kan godtas om samtliga fyra kriterier i DFS 2007:5, 1 kap. 18 § är uppfyllda. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada. Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen 6 § Djurskyddsförordningen 3 § DFS 2004:11, 5 kap. 1 § (minsta takhöjd för strutsfåglar) DFS 2007:5, 1 kap. 6 § (rörelsefriheten för djur på bete får inte hindras med tyngder eller sammanbindning) DFS 2007:5, 4 kap. 11 – 16 §§ (måttbestämmelser m.m. för får) DFS 2007:5, 5 kap. 5 – 9 §§ (måttbestämmelser m.m. för getter) DFS 2007:5, 6 kap. 17 – 25 §§ (måttbestämmelser m.m. för värphöns och unghöns) DFS 2007:5, 7 kap. 3 – 4 §§ (måttbestämmelser m.m. för slaktkyckling) DFS 2007:5, 8 kap. 3– 4 §§ (måttbestämmelser m.m. för kalkoner) DFS 2007:5, 9 kap. 3 § (måttbestämmelser m.m. för ankor och gäss) 101 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 DFS 2007:5, 10 kap. 10 – 11 §§ (måttbestämmelser m.m. för pälsdjur) DFS 2007:6, 2 kap. 7-9 §§ och 12 § (rörelsefrihet för hästar) DFS 2007:6, 3 kap. 3, 7–8, 12, 20, 23–24 §§ (måttbestämmelser m.m. för hästar) Allmänna råd till 3 kap. 12 § Dövrpr 5 Byggnader och andra utrymmen Instruktion Kontrollera att golv, material och elinstallationer som djuren kan komma i kontakt med är utformade för att minimera skaderisker för djuren och att alla utrymmen kan hållas rena, luftkvaliteten inte är skadlig för djuren, lämplig artificiell belysning finns om inte det naturliga ljuset räcker till, djur som hålls utomhus ges skydd mot stark vind, direkt solstrålning, nederbörd och hälsorisker. Kommentar EG-direktiven saknar på en del punkter preciseringar, t.ex. vad som menas med luftkvalitet som inte är skadlig för djuren. Utgå vid tecken på skadliga byggnadslösningar eller ohälsosamma förhållanden från att motsvarande svensk lagstiftning speglar Jordbruksverkets syn på hur oklara direktivsbestämmelser bör tolkas (gränsvärden att kontrollera för bedömning: 80 % (RF), 3000 ppm CO2, 10 ppm NH3). Artificiell belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux, vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8-12 i bilagan 8. Material som används för konstruktion av olika utrymmen, och särskilt för konstruktion av kättar och utrustning som djuren kan komma i beröring med, får inte vara skadliga för djuren och skall kunna rengöras och desinficeras grundligt. 9. Utrymmen och inredning för säkert förvar av djuren skall konstrueras och underhållas så att det inte finns några vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren. 10. Luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration måste hålla sig inom de värden som innebär att de inte är skadliga för djuren. 11. Djur som hålls i byggnader får inte förvaras i ständigt mörker och inte heller utan lämplig vila från artificiellt ljus. Om det naturliga ljuset inte räcker till för att svara mot djurens beteenderelaterade och fysiologiska behov skall lämplig artificiell belysning ordnas. Djur som inte förvaras i byggnader 12. Djur som inte förvaras i byggnader skall, såvitt det är nödvändigt och möjligt, ges skydd mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker. (Eftersom det saknas svensk regel specifikt om skydd mot rovdjur (med undantag för unghöns och värphöns) kan inte enbart bristande rovdjursskydd utgöra underlag för tvärvillkorsanmärkning.) 102 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen 3 §, andra stycket Djurskyddsförordningen, 1 b §, 2 §, första stycket och 3 § (buller ska hållas på låg nivå, inredning och utrustning får inte hindra naturligt beteende eller verka störande på djuren) DFS 2004:11, 4 kap. 9 § (ligghall för strutsar) DFS 2004:11, 5 kap. 2 och 5 - 7 §§ (golv, elsäkerhet m.m. för strutsar) DFS 2004:11, 7 kap. 1–2 §§ (ljusbestämmelser för hållande av strutsar) DFS 2004:11, 10 kap. 1 § (renhållning hos strutsar) DFS 2007:5, 1 kap. 9, 12–16, 18-21, 24, 26-27, 30–31, 35–36 §§ (bestämmelser om ljus, golv, termisk komfort, elsäkerhet, buller, renhållning, ligghallar m.m.) Allmänna råd till 1 kap. 13–14, 36 §§ DFS 2007:6, 5 kap. 9–10 §§ (ligghall för utegångshästar) Allmänna råd till 5 kap. 9–10 §§ Dövrpr 6 Automatisk eller mekanisk utrustning Instruktion Kontrollera att automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välfärd, t.ex. vattenkoppar, inspekteras minst en gång om dagen och att felaktigheter åtgärdas, nödventilation finns i mekaniskt ventilerade stallar, larmsystem finns som varnar djurskötaren vid fel på den mekaniska ventilationen. Kommentar I direktivet är det inte närmare preciserat i vilka stallavdelningar som det ska finnas larm. De svenska bestämmelserna om när larm ska finnas ska därför tillämpas vid bedömningen eftersom de återspeglar direktivets krav. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 13 i bilagan 13. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välbefinnande måste inspekteras minst en gång om dagen. Om brister upptäcks skall dessa rättas till omedelbart, eller om detta är omöjligt, lämpliga åtgärder vidtas för att skydda djurens hälsa och välbefinnande. När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall testas regelbundet. Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser DFS 2007:5 1 kap. 8 § (daglig kontroll av anordningar m.m.) DFS 2007:5, 1 kap. 23 §§ Allmänna råd till 2 § DL DFS 2004:11, 6 kap. 5 § DFS 2007:5, 6 kap. 7 § (larm i mekaniskt ventilerade stallar för värphöns och unghöns) DFS 2007:5, 7 kap. 2 § (larm i mekaniskt ventilerade stallar för slaktkyckling) DFS 2007:5, 8 kap. 2 § (larm i mekaniskt ventilerade stallar för kalkoner) DFS 2007:5, 9 kap. 2 § (larm i mekaniskt ventilerade stallar för ankor och gäss) 103 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 2007:6, 3 kap 17 § Dövrpr 7 Foder, vatten och andra ämnen Instruktion Kontrollera att djuren utfodras tillräckligt ofta med tillräcklig mängd, fodret är anpassat för djurens ålder och produktion, fodret och vattnet är bra och hälsosamt o gödsel inte förekommer i foder eller vatten o rena foderplatser och vattenkoppar/vattenkar etc. o fodret inte innehåller mögel det finns minst en ätplats per djur vid samtidig utfodring och att utrymmet vid foderbordet är enligt djurskyddsbestämmelserna, det finns tillräckligt med drickplatser. Kommentar Använd lukt, syn och känsel vid bedömning av foder och vatten. Vissa företeelser kan vara svåra att kontrollera vid ett enstaka besök på gården, t.ex. antalet utfodringstillfällen per dag och råmjölkstilldelningen. Utgå då från vad som går att se vid kontrolltillfället, om allt tyder på att djuren är vid gott hull och får vad de behöver i form av näring, fibrer och vätska av god kvalitet bör ”Ja” markeras i kontrollprotokollet. När det gäller antalet ät- och drickplatser enligt ovan, framgår detta inte av direktivet. Jordbruksverket anser att de svenska bestämmelserna ska tillämpas vid bedömningen om direktivets krav enligt punkt 17 nedan, är uppfyllda. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 14-18 i bilagan 14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och som ges till dem i tillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan orsaka onödigt lidande eller skada. 15. Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras fysiologiska behov. 16. Alla djur skall ha tillgång till tillräckligt med färskvatten av lämplig kvalité eller ha möjlighet att tillfredsställa sitt vätskeintag på något annat sätt. 17. Utfodrings- och vattningsutrustning skall vara konstruerade, tillverkade och placerade så att förorening av foder och vatten samt skadeverkningar på grund av konkurrens mellan djuren begränsas. 18. Inget annat ämne, med undantag för sådana som givits av terapeutiska eller profylaktiska ändamål eller för zooteknisk behandling enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 96/22/EG (1), skall ges till ett djur om det inte genom vetenskapliga studier om djurs välbefinnande eller genom beprövad erfarenhet har visats att verkan av ett sådant ämne inte är skadligt för djurets hälsa eller välbefinnande. 104 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddslagen, 3 § DFS 2004:11, 9 kap. 1–2, 5–6 §§ (struts) DFS 2007:5, 1 kap. 15 och 28–29 §§ DFS 2007:5, 10 kap. 2 § (pälsdjur) DFS 2007:6, 4 kap. 2–3 § (häst) DFS 2007:5 (måttbestämmelser för utfodring och vattning för respektive djurslag) Dövrpr 8 Stympning Instruktion Kontrollera att eventuell stympning sker på ett sådant sätt att djuren åsamkas så lite lidande som möjligt. Kommentar Eftersom EG-direktivet saknar närmare bestämmelser utgörs tvärvillkoret av de svenska bestämmelser som handlar om stympande operativa ingrepp. Huvudregeln i den svenska lagstiftningen är att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl och att en veterinär ska anlitas vid de operativa ingreppen. Det finns några undantag, bl.a. är det tillåtet att kastrera husdjur och avhorna getter även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Djurägaren får själv märka djuren med öronbrickor. Djur som ska märkas med öronbrickor får inte märkas med klippta hack i öronen. Vissa äldre djur kan ha både klippta hack och brickor. Klipp i öronen var tillåtet förr och ska i dessa fall inte noteras som överträdelse. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 19 I avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning i enlighet med förfarandet i artikel 5 i direktivet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 91/630/EEG skall de relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget. Djurskyddslagen 10 § första stycket och 11 § första och andra stycket: 10 § Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när det är befogat av veterinärmedicinska skäl. 11 § För operativa ingrepp på eller injektioner till djur skall en veterinär anlitas. Detsamma gäller vid annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt. Första stycket gäller inte om behandlingen är så brådskande att en veterinär inte hinner anlitas. Djurskyddsförordningen 25 § (utdrag): 25 § Det är tillåtet att kastrera husdjur och avhorna nötkreatur och getter även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Handjur av ren får kastreras utan att veterinär anlitas. Avhorning av nötkreatur och getter skall ske under bedövning och utföras av en veterinär eller av någon annan som veterinären finner lämplig. Förordning (2002:723). 105 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 DFS 2004:14, de delar av 3 § och 5 § som avser stympning: 3 § Följande operativa ingrepp på djur får utföras även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Ingreppen får göras utan att veterinär behöver anlitas. Den som utför ett sådant operativt ingrepp som anges nedan ska ha sådana kunskaper att ingreppet kan ske på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. Vid ingreppet ska god hygien iakttas och de instrument som används vid ingreppet ska vara avpassade för ändamålet. 7. Klövbärande djur i fångenskap får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller klippta hack i öronen. Identitetsmärkning genom klippta hack i öronen får dock inte utföras på djur som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:190) om märkning och registrering av djur10 och enligt dessa ska märkas med öronbrickor. Sådan identitetsmärkning får inte heller utföras på djur som vistas utomhus om temperaturen understiger – 5°C. 11. Behandling av hov- och klövbölder samt klövsulesår får utföras genom ingrepp i hornvävnad under förutsättning att ingreppet inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad. 5 § Om veterinär anlitas får, utöver vad som anges i 3 §, följande operativa ingrepp på djur utföras även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. 3. Djur får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller inplantering av mikrochips. 4. Vargtänder får avlägsnas på häst. 5. Tjurar, baggar och galtar får steriliseras genom vasektomi. Dövrpr 9 Avelsförfaranden Instruktion Kontrollera att avelsförfaranden som kan orsaka lidande eller skada inte tillämpas. Kommentar I EG-direktivet råder mindre restriktivitet för att bedriva avel med djur än vad den svenska lagstiftningen gör. Det finns i den svenska lagstiftningen t.ex. bestämmelser om avkommeprövning för hingstar, vilket saknas i EG-direktivet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Rådets direktiv om skydd av animalieproduktionens djur 98/58 punkt 20 och 21: 20. Naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller skada för något av de berörda djuren får inte tillämpas. Denna bestämmelse skall inte utesluta användningen av vissa förfaranden som kan orsaka smärre eller tillfälliga lidanden eller skador, eller som kan kräva ett ingrepp där ingen varaktig skada förväntas, om dessa förfaranden är tillåtna enligt nationell lagstiftning. 21. Inget djur får hållas för animalieproduktion om det inte på grundval av djurets geno- eller fenotyp finns skäl att förvänta sig att djuret kan hållas utan men för dess hälsa eller välbefinnande. Upphävd och ersatt av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av nötkreatur, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:14) om märkning och registrering av får och getter. 10 106 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser Djurskyddsförordningen, 29 §, andra stycket DFS 2007:5, 2 kap. 11 § (inte tillåtet med avel som kan förväntas medföra förlossningssvårigheter) DFS 2004:22, 3–5 och 8 §§ (preciseringar om ärftliga defekter, letalanlag m.m.) 107 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bedömningsvägledning djurskydd Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning 0 1 2 3 Överträdelsen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i liten utsträckning Överträdelsen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren måttligt Överträdelsen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i stor utsträckning Varaktighet Endast enstaka djur påverkade. Överträdelsen bedöms ha uppkommit under de senaste dagarna Inte enbart enstaka djur påverkas Överträdelsen bedöms ha funnits under flera veckor Överträdelsen bedöms ha funnits en månad eller längre tid. Merparten av djuren påverkas 108 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Livsmedel - vegetabilieproduktion Tvärvillkoren i de följande avsnitten utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som primärproducenterna av livsmedel och foder måste följa. Livsmedels- och fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad den enskilda primärproducenten/jordbrukaren måste göra för att bidra till att endast säkra livsmedel och säkert foder konsumeras av människor respektive djur. Bestämmelserna i avsnittet om vegetabiliska livsmedel syftar till att endast säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Det innebär bland annat att bestämmelserna inte gäller för energigrödor eller växtprodukter som enbart konsumeras i det egna hushållet. Bestämmelserna gäller inte heller för eventuella direkta leveranser av små mängder primärprodukter till konsumenter. Lväxt 1 Förvaras och hanteras farliga ämnen så att kontaminering av livsmedel förhindras? Instruktion Kontrollera att farliga ämnen (t.ex. betat utsäde, gödselmedel, rengöringsmedel, diesel, bensin, smörjmedel, olika typer av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel, biocider och råttgift) inte förvaras intill livsmedel (t.ex. spannmål, potatis, frukt och grönsaker) eller hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras. Kommentar Titta i lokaler för förvaring av spannmål, frukt, grönsaker etc. Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är giftigt, frätande, explosivt etc. Kontaminering (förorening) av livsmedel kan uppstå t.ex. vid spill av kemikalier eller vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som används både till livsmedel och farliga ämnen. Olämplig hantering vid påfyllning eller rengöring av t.ex. bekämpningsmedelssprutan kan också vara en källa till kontaminering. Farliga ämnen måste hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras. Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring och hantering av kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på ett sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 5f i förordning (EG) nr 852/2004 5. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt: f) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras. Lväxt 2 Förvaras och hanteras avfall så att kontaminering av livsmedel förhindras? Instruktion Kontrollera att 109 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 inget avfall (t.ex. förbrukade förpackningar, matrester, döda djur, spillolja, glas etc.) förvaras intill livsmedel (t.ex. spannmål, potatis, etc.) inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras. Kommentar Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur (råttor, möss etc.). Kontaminering av livsmedel kan uppstå t.ex. vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av utrustning och redskap, av maskiner och transportutrustning som används både för avfall och för livsmedel. Spill av t.ex. produktrester eller spannmål vid en spannmålsficka är avfall som kan locka till sig skadedjur och på så sätt orsaka kontaminering av livsmedel. Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring och hantering av avfall. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 5f i förordning (EG) nr 852/2004 5. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt: f) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras. Lväxt 3 Används växtskyddsmedel och biocider på korrekt sätt? Instruktion Kontrollera att de preparat som används i växtodlingen är godkända i Sverige och för den aktuella grödan samt att de används enligt märkningen (stäm av detta med kontrollpunkterna Vskydd 1 och Vskydd 2 när det gäller växtskyddsmedel), tillåten tidpunkt för bekämpningen och eventuell karenstid respekteras, eventuella andra biocider, t.ex. råttgift, förefaller användas korrekt. Kommentar All användning av bekämpningsmedel ska finnas dokumenterad på gården oavsett vem som utförde arbetet. Försök med preparat som inte är godkända får utföras förutsatt att grödan inte levereras som livsmedel eller hanteras på ett sådant sätt att den kan kontaminera andra grödor. Lagring av förbjudna biocider/bekämpningsmedel är i sig ingen tvärvillkorsöverträdelse även om sådan lagring av många skäl kan vara olämplig, kontrollpunkten handlar om de medel som faktiskt används i verksamheten. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 5h i förordning (EG) nr 852/2004 5. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt: h) Använda växtskyddsmedel och biocider på ett korrekt sätt, enligt kraven i tillämplig lagstiftning. Lväxt 4 Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om användningen av växtskyddsmedel och/eller biocider? 110 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Instruktion Kontrollera att dokumentationen av eventuell användning av kemiska och biologiska växtskyddsmedel och biocider i produktionen innehåller uppgifter om o typ av preparat, o datum för bekämpning, o karenstid, o vem som utförde bekämpningen, o vilken gröda det gällde och o växtplats. eventuell användning av andra typer av biocider (t.ex. råttgift) är dokumenterad (preparat, plats, datum, vem som utfört bekämpningen) Kommentar Använd resultatet från kontrollpunkt Vskydd 5 när det gäller växtskyddsmedel (om inte Vskydd 5 har markerats som ej aktuell för att jordbrukaren inte söker några miljöersättningar). Titta på senaste säsongens sprutjournal och dokumentation av t.ex. skadedjursbekämpning. Den som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar t.ex. en granne som sprutar, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag ska ändå relevant dokumentation finnas tillgänglig på gården. Om inga växtskyddsmedel eller biocider används i jordbruksverksamheten behövs ingen dokumentation. I så fall ska ”Ej aktuellt” markeras. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 9a i förordning (EG) nr 852/2004 9. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall särskilt föra journal över a) all användning av växtskyddsmedel och biocider, Lväxt 5 För primärproducenten journal i förekommande fall över analyser av prover från växter eller andra prover som kan vara relevanta för livsmedelssäkerheten? Instruktion Kontrollera eventuella uppgifter om provtagning och analysresultat för växtprodukter eller från produktionsplatsen t.ex. vattenhalt, vattenanalys, information från offentlig provtagning, från kvarn, grossist etc. Kommentar Titta på journalföring och annan dokumentation, särskilt senaste växtsäsongen. Det är inget tvärvillkor att ta prover och göra analyser. Om inga analyser utförts behövs inte heller någon dokumentation. Om analysresultat finns ska de bevaras på ett systematiskt sätt så att de går att hitta och sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda. För att kontrollpunkten inte ska blir ryckt ur sitt sammanhang måste den läsas tillsammans med bilaga I del A punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004: Livsmedelsföretagare ska på lämpligt sätt och under lämplig tid, som är avpassad för livsmedelsföretagets art och storlek, föra och bevara journaler med uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror. Livsmedelsföretagaren skall på begäran hålla relevanta uppgifter i dessa journaler tillgängliga för den behöriga kontrollmyndigheten och mottagande livsmedelsföretag. 111 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Syftet med provtagningen och journalföring är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas samt att säkerställa spårbarhet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 9c i förordning (EG) nr 852/2004 9. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall särskilt föra journal över c) resultaten av alla relevanta analyser som utförts på prover från växter eller andra prover av betydelse för människors hälsa. 112 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Livsmedel - uppfödning av djur eller produktion av primärprodukter av animaliskt ursprung Bestämmelserna i avsnitten om livsmedelsproducerande djur och animaliska livsmedel syftar till att endast säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Det innebär bland annat att bestämmelserna inte gäller för djur som aldrig kommer att gå in i livsmedelskedjan eller djur och animaliska produkter som enbart konsumeras i det egna hushållet. Bestämmelserna gäller inte heller för eventuella direkta leveranser av små mängder primärprodukter till konsumenter. Lanimal 1 Förvaras och hanteras farliga ämnen så att kontaminering av livsmedel förhindras? Instruktion Kontrollera att farliga ämnen (t.ex. betat utsäde, gödselmedel, starka syror och baser, diesel, bensin, smörjmedel, kylmedel, olika typer av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel, biocider och råttgift etc.) inte förvaras intill livsmedel (t.ex. mjölk, ägg, etc.) eller hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras. Det ska vara rimliga mängder av rengöringsoch desinfektionsmedel i mjölkrum och liknande. Kommentar Titta i mjölkrum och övriga lokaler där livsmedel hanteras. Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är giftigt, frätande, explosivt etc. Farliga ämnen måste hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering (förorening) av livsmedel minimeras. Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring och hantering av kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4g i förordning (EG) nr 852/2004 4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt av djur eller vid produktion av primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt: g) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras. Lanimal 2 Förvaras och hanteras avfall så att kontaminering av livsmedel förhindras? Instruktion Kontrollera att inget avfall (t.ex. förbrukade förpackningar, kasserat foder, matrester, kadaver, använda filter, glas etc.) förvaras intill livsmedel (t.ex. mjölk, ägg) inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras. Kommentar Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda djur. Kontaminering av livsmedel kan uppstå t.ex. vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av 113 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 avfall, tömning av soptunnor, rengöring av utrustning, redskap m.m. Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring, hantering och bortforsling av avfall. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4g i förordning (EG) nr 852/2004 4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt11 av djur eller vid produktion av primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt: g) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras. Lanimal 3 Används läkemedel på ett korrekt sätt? Instruktion Kontrollera att karenstider för slakt, mjölkning och uppsamling av ägg beaktats, preparaten är förskrivna av veterinär och om delegerad läkemedelsbehandling finns (fråga länsveterinären vilka jordbrukare som har delegerad behandling), gamla preparat inte sparats, endast godkända preparat används och för rätt djurslag. Kontrollen kan t.ex. göras genom att jämföra journalföringen med preparat som finns i medicinskåpet. Om det finns läkemedel i medicinskåpet som inte har svensk etikett eller läkemedel som inte har texten vet.efter namnet (ex. Ethacillin vet.) kontakta länsveterinären. Kommentar Titta i medicinskåp eller motsvarande. Kontrollpunkten avser användningen av läkemedel, inte dokumentationen. I praktiken är det dock svårt att få en bild av användningen utan att ta hjälp av befintlig dokumentation. Vad dokumentationen om läkemedelsanvändning ska innehålla finns beskrivet vid djurskyddskontrollpunkt Dnöt 3. Dokumentationskraven återkommer dessutom i punkt Lanimal 5. Stäm av kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5, Dnöt 3, Dgris 3 och Dövrpr 3 så att du inte har motsägelsefulla resultat i kontrollprotokollet. Lista över godkända läkemedel, naturläkemedel och homeopatika finns på www.lakemedelsverket.se, rubrik ”Sök läkemedelsfakta”. Om det saknas fastställd karenstid för ett preparat är tillämplig lagstiftning i detta sammanhnag Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:3) om karenstider vid hantering av livsmedel från djur som behandlats med läkemedel, 4 §: För preparat som inte har en fastställd karenstid för djurslaget eller behandlingssättet ifråga tillämpas en karenstid på minst 28 dygn vid slakt och minst 7 dygn vid tillvaratagande av mjölk och ägg för livsmedelsändamål. En förutsättning för detta är att den aktiva substansen återfinns i bilaga I, II eller III till rådets förordning (EEG) nr 2377/90. Karenstiderna enligt första stycket tillämpas även för godkända humanpreparat och ex temporeberedningar som innehåller en aktiv substans som återfinns i bilaga I, II eller III till rådets förordning (EEG) nr 2377/90. Karenstiden ska reduceras till 0 dygn för veterinärmedicinska homeopatika vilkas aktiva substanser ingår i bilaga II samma förordning. Karenstiden enligt föregående stycken gäller inte om en längre karenstid finns fastställd för preparatet. (LIVSFS 2006:27) Slakt och jakt omfattas av hygienbestämmelserna, men ingår inte i jordbruksverksamheten och saknar därför koppling till tvärvillkoren. 11 114 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 OBSERVERA! Hormoner får inte användas i tillväxtbefrämjande syfte. Exempel på substanser som endast får tillföras under vissa omständigheter, t.ex i samband med fertilitetsstörningar, är progesteron, β-receptor stimulerande ämnen (se vidare SJVFS 2006:88, C16 samt förordning (EEG) nr 2377/90 samt kontrollpunkterna Dnöt 13, Dgris 14 och Dövrpr 9). Hantering vid användning av fodertillsatser kontrolleras normalt i samband med tvärvillkorskontroll av foder. Vid felaktig behandling eller om otillåtet preparat använts ska alltid kontrollpunkt Lmjölk 3 besvaras om det gäller mjölkdjur. Syftet är att säkerställa att mjölken avskilts på ett korrekt sätt. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4j i förordning (EG) nr 852/2004 4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt av djur eller vid produktion av primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt: j) Använda fodermedelstillsatser och veterinärmedicinska preparat på ett korrekt sätt, enligt kraven i tillämplig lagstiftning. Lanimal 4 Finns rutiner för införsel av nya djur i besättningen och rapportering av misstänkt utbrott av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor? Instruktion Kontrollera att rutiner finns för att minimera smittpridning vid inköp av djur, att rutinerna förhindrar att smittsamma sjukdomar som kan överföras till människa införs eller sprids i besättningen, dokumentation sker vid inköp av djur, vad företagaren gör eller om företagaren vet var/vem man ska kontakta vid misstanke om smittsam sjukdom hos ett djur eller i besättningen Kommentar Titta i stalljournalen efter inköpta eller försålda djur. Fråga efter vilka rutiner primärproducenten har vid inköp och försäljning av djur, avelspool, kvighotell etc. och hantering av sjuka djur. Rutinerna för att minimera risken för smittspridning kan variera beroende på vilket djurslag det gäller och t.ex. omfatta endast inköp från avelspool, hälsodeklaration vid inköp, insatsuppfödning, sektionering av djur med olika hälsotillstånd, regelbunden rengöring av stallarna, rena djur, rent vatten till djuren. Exempel på sjukdomar som kan överföras till människa är Salmonella och EHEC/VTEC. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4h i förordning (EG) nr 852/2004 4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt av djur eller vid produktion av primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt: h) Förhindra införande och spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor via livsmedel, bl.a. genom att vidta försiktighetsåtgärder när nya djur införs och rapportera till den behöriga myndigheten vid misstänkta utbrott av sådana sjukdomar. 115 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Lanimal 5 Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om veterinärmedicinska preparat eller annan behandling som djuren fått, behandlingsdatum samt karenstid? Instruktion Kontrollera i producentens egen dokumentation att det framgår vilka djur som behandlas, vilka preparat som används, karenstider och vem som utförde behandlingen. Om flera personer utför medicinering under behandlingsperioden bör detta framgå av dokumentationen. Dokumentationen bör vara separat från veterinärjournalen men kan förvaras på samma ställe. Kontrollera att behandlingsbevis (praktikjournal) från veterinära behandlingar bevaras och att de innehåller uppgifterna ovan. Kommentar Kontrollpunkten avser dokumentation. Med veterinärmedicinska preparat menas läkemedel som är avsett för behandling av djur och är föreskrivet av veterinär. Till ”annan behandling” räknas behandling med naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och homeopatika vilka inte är föreskrivna av veterinär. Dessa ska dokumenteras om karenstiden är längre än 0 (noll) dagar, t.ex. vissa antiparasitära medel. Exempel på ”annan behandling” med relevans för livsmedelssäkerheten är också behandling med humanpreparat och biocider, t.ex. Flusa och Flytix som används till får och har långa karenstider och koccidiostatika till fjäderfä. Vad en fullständig dokumentation om läkemedelsanvändning ska innehålla finns beskrivet vid djurskyddskontrollpunkt Dnöt 3. Stäm av kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5, Dnöt 3, Dgris 3 och Dövrpr 3 så att du inte har motsägelsefulla resultat i kontrollprotokollet. Enligt 7 §, LIVSFS 2005:3 ska veterinärens behandlingsbevis innehålla följande uppgifter: 1. djurägarens namn och adress, 2. behandlat djurslag och djurets identitet, 3. preparat, dosering och behandlingssätt, 4. injektionsställe (i förekommande fall), 5. tidpunkt (datum och klockslag) för sista behandling, samt 6. karenstid för köttvara, mjölk respektive ägg. Gör djurhållaren ingen uppföljande medicinering finns i livsmedelslagstiftningen inga bestämmelser om att uppgifter från behandlingsbeviset föras över till en separat journal. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 8b i förordning (EG) nr 852/2004 8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter: b) Uppgifter om veterinärmedicinska preparat eller annan behandling som djuren fått, behandlingsdatum samt karenstid Lanimal 6 För primärproducenten journal över analyser som utförts på prover från djur eller andra prover som kan vara relevanta för livsmedelssäkerheten? 116 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Instruktion Kontrollera att eventuella resultat från provtagning av djur, stallar eller primärprodukter finns samlade på ett systematiskt sätt. Kommentar Titta i journalföring eller annan dokumentation. Det är inget tvärvillkor att själv ta prover och göra analyser, men inom animalieproduktionen är det mycket vanligt att jordbrukaren får besked om för livsmedelssäkerheten relevanta analyser med automatik. Dokumentationen kan t.ex. omfatta analysrapporter från mejeriföretag, slakteri, salmonellakontroll eller offentlig provtagning. Analysresultat ska bevaras och på ett systematiskt sätt så att de går att hitta och sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda. För att kontrollpunkten inte ska blir ryckt ur sitt sammanhang måste den läsas tillsammans med bilaga I del A punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004: Livsmedelsföretagare ska på lämpligt sätt och under lämplig tid, som är avpassad för livsmedelsföretagets art och storlek, föra och bevara journaler med uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror. Livsmedelsföretagaren skall på begäran hålla relevanta uppgifter i dessa journaler tillgängliga för den behöriga kontrollmyndigheten och mottagande livsmedelsföretag. Syftet med provtagningen och journalföring är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten och kontrolleras och övervakas och att säkerställa spårbarhet. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 8d i förordning (EG) nr 852/2004 8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter: d) Resultat av alla analyser som utförts på prover från djur eller andra prover för diagnosändamål av betydelse för människors hälsa. Lanimal 7 Arkiverar primärproducenten rapporter om djur, mjölk eller ägg? Instruktion Kontrollera att rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung finns. Kommentar Kontrollera att eventuella rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung finns samlade på ett systematisk sätt. Kommentar Exempel på rapporter som är av betydelse för livsmedelssäkerheten. Det kan finnas fler: Tankbilskvitton (visar mjölkens temperatur vid hämtning). Tankbilsprov (visar bl.a. mjölkens bakteriemängd - celltal) Temperatur- eller fukthaltsmätning i lagerlokaler för ägg Slaktavräkningar (visar om förorenade djur har levererats). Det är inget tvärvillkor att sätta in rapporterna i någon pärm eller liknande, men enligt närliggande regler måste primärproducenten hålla uppgifterna tillgängliga. Det är därför lämpligt att de finns samlade i kronologisk ordning så att man kan lätt kan hitta dem och sparade under rimlig tid för att uppfylla kraven på spårbarhet. 117 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Syftet med journalföring är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten och kontrolleras och övervakas samt att säkerställa spårbarhet. Se även kontrollpunkt Lanimal 6. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 8e i förordning (EG) nr 852/2004 8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter: e) Relevanta rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung. Lanimal 8 Dokumenterar primärproducenten uppgifter om vilket foder som ges till djuren och varifrån fodret kommer? Instruktion Kontrollera dokumentation om eget foder och inköpt foder som används till de egna djuren. Kommentar Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med kontrollpunkt Fgen 8 i foderavsnittet. Titta på dokumentation om eget producerat foder; typ av foder, produktionsår och ungefärlig tid som fodret använts etc. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 8 i förordning (EG) nr 852/2004 8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter: a) Uppgifter om art och ursprung i fråga om foder som ges till djuren. 118 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Livsmedel – mjölkproduktion Lmjölk 1 Finns rutiner för att upptäcka sjuka djur? Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för att upptäcka sjukdomar och ätstörningar, och att sjuka djur separeras och mjölkas för sig om det finns risk för att mjölken kontamineras Kommentar Fråga efter rutiner om hur man agerar när man upptäckt infektioner, diarréer, juverinflammation etc. Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hantering före mjölkning, och metoder för att upptäcka mjölk med avvikande egenskaper som kan vara tecken på sjukdom, t.ex. med visuell kontroll av färg, flockar eller annat avvikande utseende eller med lämplig mätutrustning. Rutiner kan vara skriftliga eller muntliga, det viktiga är att man vet hur man ska agera. Kontrollera att även anställd personal vet hur man ska agera. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1b i förordning (EG) nr 853/2004 1. Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur b) vilkas allmänna hälsotillstånd är gott, som inte uppvisar något tecken på sjukdom som kan leda till att mjölken och råmjölken kontamineras och som i synnerhet inte lider av någon infektion i könsorganen med flytningar, enterit med diarré och feber eller någon synlig juverinflammation. Lmjölk 2 Avskiljs mjölk från djur som har sår på juvret som kan påverka mjölken? Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för hantering av mjölk som kommer från djur med sår på juvret, som kan påverka mjölken. Kommentar Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hanteringen före mjölkning för att upptäcka djur som har sår på juvret. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1c i förordning (EG) nr 853/2004 1. Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur c) som inte uppvisar något sår på juvret som kan tänkas påverka mjölken och råmjölken. Lmjölk 3 Kan primärproducenten verifiera att mjölk från djur som fått otillåtna ämnen eller illegal behandling avskiljts? 119 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Instruktion Om något mjölkande djur finns under behandling på ett sätt som föranleder anmärkning på kontrollpunkt Lanimal 3, kontrollera att mjölken avskiljts. Kommentar Grundregeln är givetvis att otillåtna ämnen eller illegal behandling inte får förekomma (se Lanimal 3). Men om det ändå har skett till mjölkande djur återstår att avskilja mjölken så att den aldrig når någon konsument. Illegal behandling är användning av icke godkända ämnen eller när man använder godkända ämnen t.ex. läkemedel för andra ändamål eller på andra villkor än vad som föreskrivs i lagstiftningen. Ett exempel är om en djurägare använder receptbelagda läkemedel på egen hand utan veterinärordination eller giltig delegation. OBSERVERA! Vid överträdelse av Lanimal 3 måste Lmjölk 3 besvaras om överträdelsen avser mjölkande djur. I övriga fall markeras ”Ej aktuellt”. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1d i förordning (EG) nr 853/2004 1) Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur d) som inte tillförts icke-godkända ämnen eller produkter och inte genomgått en illegal behandling i den mening som avses i direktiv 96/23/EG. Lmjölk 4 Följs karensbestämmelser för mjölkproducerande djur? Instruktion Om något mjölkande djur är under behandling, kontrollera att karenstiden respekteras. Kommentar Titta i stalljournalen eller annan dokumentation av läkemedelsanvändningen. Jämför med Lmjölk 9 som bl.a. innefattar att det ska finnas rutiner för att mjölken avskiljs under karenstiden. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1e i förordning (EG) nr 853/2004 1) Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur e) för vilka, om de har tillförts godkända produkter eller ämnen, den karenstid iakttagits som föreskrivs för dessa produkter eller ämnen. Lmjölk 5 Är utrustning och lokaler utformade så att risken för kontaminering av mjölken begränsas? Instruktion Kontrollera att mjölkningsutrustning och lokaler är utformade så att risken för att mjölken ska kontamineras är begränsad. Kommentar 120 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kontrollera att mjölkningsutrustning och lokaler är utformade och placerade så att risken för att mjölken ska kontamineras är begränsad. Kommentar Titta på mjölkningsplatsen och utrymmen där mjölk hanteras och förvaras. Lokalerna ska vara utformade och placerade så att de kan hållas rena och ger möjlighet till hygienisk mjölkning. Det ska finnas möjlighet till handtvätt med varmt och kallt vatten, flytande tvål och torkmöjlighet. Lokaler för mjölkningsutrustning och mjölktank får enbart användas till hantering av obehandlad mjölk och råmjölk och förvaring av mjölkningsredskap. Felaktig eller olämplig rengöring och förvaring av mjölkrelaterad utrustning, städredskap etc. kan vara en källa till kontamination. 121 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004 1. Mjölkningsutrustningen och de lokaler där mjölk och råmjölk förvaras, hanteras eller kyls skall vara så belägna och utformade att risken för att mjölken och råmjölken blir kontaminerad begränsas. Lmjölk 6 Är ytor och material som kommer i kontakt med mjölk av släta, tvättbara och giftfria material samt väl underhållna? Instruktion Kontrollera att mjölkningsutrustning, mjölktank och mjölkrummet ser rena ut, lokaler och utrustning är underhållna och att ytorna verkar släta, gummi och plastmateriel är godkända för kontakt med livsmedel, avloppsvatten kan rinna av på lämpligt sätt. Kommentar Fråga om rutiner för underhåll och service finns för lokaler och utrustning t.ex. spengummin, och särskilt beträffande mjölkningsrobot och mjölktank. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 3 i förordning (EG) nr 853/2004 3. De ytor på den utrustning som är avsedd att komma i kontakt med mjölk och råmjölk (redskap, behållare, tankar osv. avsedda för mjölkning, uppsamling eller transport) skall vara lätta att rengöra och, om så krävs, desinficera samt hållas i gott skick. Detta kräver användning av släta, tvättbara och giftfria material. Lmjölk 7 Finns ändamålsenliga rengöringsrutiner för utrustning som kommer i kontakt med mjölk? Instruktion Kontrollera att det finns diskrutiner för mjölkningsutrustning och mjölktank. Kommentar Rutinerna kan, beroende på mjölkningssystem, omfatta åtgärdsgränser, övervakning, utvärdering, korrigerande åtgärder samt vad som ska dokumenteras, t.ex. serviceavtal, kontroll av disktid, disktemperatur, flöde, vattenmängd, dosering av diskmedel, samt ansvarig. Rutinerna kan vara muntliga eller skriftliga. Kontrollera att även eventuell anställd personal kan rutinerna. Transport av den obehandlade mjölken omfattas normalt inte av primärproducentens ansvar om inte denne själv transporterar mjölken till mejeriföretag eller gårdsmejeri. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004 4. Efter användningen skall sådana ytor rengöras och, om så krävs, desinfekteras. Efter varje transport, eller efter varje serie av transporter om det är mycket kort tid mellan lossning och 122 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 påföljande lastning, men under alla omständigheter minst en gång om dagen, skall behållare och tankar som används för transport av mjölk och råmjölk rengöras och desinficeras på lämpligt sätt innan de används på nytt. Lmjölk 8 Har primärproducenten rutiner för och vidtar lämpliga åtgärder för att minimera risken för skadedjur i mjölkrummet? Instruktion Kontrollera att mjölkrummet är åtskilt från djurstall genom dörr eller liknande, det finns myggnät eller motsvarande till fönster och ventilationsluckor i mjölkrum, husdjur inte får vistas i mjölkrummet. Kommentar Titta efter synlig förekomst av skadedjur, kontroll och dokumentation vid skadedjursbekämpning, eventuellt skadedjursavtal, förebyggande åtgärder för att förhindra förekomst, och effektiv bekämpning vid förekomst, av skadedjur. Kontrollera eventuell dokumentation beträffande skadedjur (ska bl.a. omfatta tid och plats för bekämpningen, bekämpningsmedel och eventuell karenstid) samt eventuellt skadedjursprogram eller kontrakt med skadedjursfirma, omfattning och åtgärder. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 2 i förordning (EG) nr 853/2004. 2. Lokalerna för förvaring av mjölk och råmjölk skall vara skyddade mot skadedjur, vara tillräckligt avskilda från de lokaler där djuren hålls och, om så krävs för att uppfylla kraven i del B, ha lämplig kylutrustning. Anm. Med del B avses Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B i förordning (EG) nr 853/2004, hygien vid mjölkning, uppsamling och transport. Kontrollpunkterna Lmjölk 9 och Lmjölk 10. Lmjölk 9 Innebär primärproducentens rutiner att mjölkningen sker på ett hygieniskt sätt och att mjölk som kan innehålla restsubstanser inte levereras? Instruktion Kontrollera att ändamålsenliga rutiner finns för rengöring av juver, spenar och närliggande delar före mjölkning, hur mjölk från djur som står under behandling med karensbelagda läkemedel ska avskiljas. Kommentar Rengöring före mjölkning kan ske manuellt genom avtorkning av juver och spenar med trasa/papper som ska bytas mellan varje djur, eller ske automatiskt i roboten. Kontrollera om möjligt funktionen när roboten mjölkar ett djur. Desinfektion av spenar får endast göras efter mjölkning. Djur som står under behandling med karensbelagda läkemedel ska mjölkas sist eller i separat utrustning under behandlingstiden och karenstiden. De kan t.ex. mjölkas i separat spann, i 123 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 mjölkgrop där mjölken samlas upp i slutenheten och töms ut, i robot med avskiljning, eller mjölkas sist i en rörmjölkningsanläggning. I samtliga fall är det viktigt att kontrollera att all utrustning såsom mjölkningsorgan, slangar och behållare rengörs innan nästa friska djur mjölkas. Djur som står under behandling bör märkas tydligt t.ex. via band på benet eller genom att robotar och andra datastyrda system programmeras så att avskiljning av mjölken sker. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 1a och 1d i förordning (EG) nr 853/2004 1. Mjölkning skall utföras hygieniskt, varvid i synnerhet följande skall säkerställas: a) Att spenar, juver och närliggande delar är rena innan mjölkningen påbörjas. d) Att djur som genomgår en medicinsk behandling som sannolikt innebär att restsubstanser överförs till mjölken och råmjölken identifieras, och att den mjölk och råmjölk som erhålls från sådana djur före den föreskrivna karenstidens utgång inte används som livsmedel. Lmjölk 10 Säkerställs temperaturen i mjölktanken? Instruktion Kontrollera att temperaturkravet säkerställs genom att kontrollera mjölktankstermometer och tankbilskvitton och rutiner för temperaturövervakning. Kommentar Hur ofta kontrolleras temperaturen i mjölktanken? Hur sparar man tankbilskvitton? Hur övervakas temperaturen i mjölktanken? Fråga efter rutiner vid strömavbrott (kontroll och omhändertagande av mjölk). OBS! Det finns ett undantag beträffande nedkylningskravet; för att slippa kravet på nedkylning måste i så fall mjölkproducenten kunna visa att mjölken behandlas inom 2 timmar (t.ex. i ett gårdsmejeri eller av tekniska skäl med ett godkännande av behörig myndighet). Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 2 och punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004 2. Omedelbart efter mjölkningen skall mjölken och råmjölken förvaras i ett rent utrymme som utformats och utrustats för att undvika kontaminering. a) Mjölken skall omedelbart kylas till högst 8 °C om den samlas upp dagligen eller till högst 6 °C om uppsamling inte sker dagligen. b) Råmjölken skall förvaras separat och omedelbart kylas till högst 8 °C om den samlas upp dagligen eller till högst 6 °C om uppsamling inte sker dagligen, eller frysas. 4. Livsmedelsföretagare behöver inte uppfylla de temperaturkrav som fastställs i punkterna 2 och 3 om mjölken uppfyller de kriterier som fastställs i del III och om a) mjölken bearbetas inom 2 timmar efter mjölkning, eller b) en högre temperatur är erforderlig av tekniska skäl i samband med tillverkningen av vissa mjölkprodukter och den behöriga myndigheten godkänner detta. Anm. Punkt 3 samt del III som är omnämnda i texten ovan utgör inte tvärvillkor. 124 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Livsmedel - äggproduktion Lägg Förvaras äggen rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus? Instruktion Kontrollera att äggen förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus. Kontrollera förekomsten av kondens på väggar och tak. En svag ammoniakdoft från hönsgödsel kan accepteras, en stark doft är en indikation på att ventilationen är otillräcklig. Kontrollera att äggen är paketerade (t.ex. placerade på brickor i korgar, lådor eller på pallar) och placerade så att de inte skadas. Kommentar Observera att spruckna ägg, s.k. knäckägg, får levereras så länge hinnan under äggskalet inte är skadad. Läckande ägg får däremot inte levereras vidare i livsmedelskedjan men kan användas för andra ändamål, t.ex. till hundfoder, färg, schampo. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004 1. I producentens lokaler … skall äggen förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus. 125 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bedömningsvägledning livsmedel Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Avser dokumentation Varaktighet Avser hur länge följderna varar (tid för åtgärd) 0 1 Mindre allvarligt. 2 Medelallvarligt. 3 Mycket allvarligt. Enstaka brister i dokumentationen, oklar spårbarhet (ej uppenbara misstag). Flera olika brister i dokumentation, konsekvent utelämnad uppgift Dokumentation saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktigt Några få ställen i verksamheten Kortvarigt Flera ställen i verksamheten Långvarigt ( upp till 3 månader) Hela verksamheten Uppenbart länge, kontinuerligt (längre än 6 månader) (~1-2 veckor) 126 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Foder Bestämmelserna i detta avsnitt syftar till att endast säkert foder och i slutändan säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Det innebär bl.a. att bestämmelserna inte måste tillämpas för foder till djur som aldrig kommer att gå in i livsmedelskedjan eller som enbart konsumeras i det egna hushållet. Tvärvillkoren i detta avsnitt utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som primärproducenterna av foder måste följa. Fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad den enskilda primärproducenten/jordbrukaren måste göra för att bidra till att endast säkra livsmedel och säkert foder konsumeras av människor respektive djur. Fgen 1 Använder primärproducenten foderråvaror, kompletterings- eller färdigfoder endast från foderföretag som är registrerade eller godkända? Instruktion Vid tveksamhet, t.ex. om foder har köpts in i bristfälligt märkta förpackningar eller av annat skäl kan antas komma från icke registrerat foderföretag: Kontrollera att leverantören finns med på Jordbruksverkets lista över registrerade och godkända foderleverantörer, www.sjv.se, klicka vidare på Djur & Veterinär, Foder, Foderföretagare samt Godkännande – registrering. Där finns även länkar till andra EU-länders förteckningar. Kommentar Utgå normalt från att inköpt foder i tydligt märkta förpackningar från välkända tillverkare och leverantörer uppfyller kravet. OBS! Vid användning av egenproducerat foder eller inköp från andra primärproducenter (t.ex. grovfoder och fodersäd från grannar) finns för närvarande ingen lista att kontrollera mot. Foderanläggningsregistret Fanny förväntas bli tillgängligt för registrering och sökning under hösten 2008. I väntan på att primärproducenterna fått rimlig tid på sig att anmäla sina foderanläggningar till Fanny ska ingen anmärkning ges i detta avseende. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005 Foderföretagare och jordbrukare skall endast införskaffa och använda foder från anläggningar som är registrerade och/eller godkända i enlighet med denna förordning. Fgen 2 Är de fodertillsatser eller förblandningar som primärproducenten använder godkända och används de till rätt djurslag? Instruktion Kontrollera stickprovsvis att använda fodertillsatser finns med på EU-kommissionens lista över godkända fodertillsatser, www.sjv.se, klicka vidare på Djur & veterinär, Foder, Fodertillsatser och Godkända fodertillsatser. 127 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kommentar Denna kontrollpunkt är endast aktuell hos jordbrukare som använder fodertillsatser eller förblandningar vid blandning av foder till de egna djuren. Titta på följesedlar och burkar, flaskor eller annat foderemballage som innehåller fodertillsatser. Exempel på fodertillsatser är vitaminer (ADE-vitamin), spårämnen (t.ex. selen), probiotika, koccidiostatika och färgämnen. En förblandning är blandningar av fodertillsatser som inte är avsedda att utfodras direkt i krubban utan de ska blandas in i fodret vid tillverkningen. Vanligt mineralfoder och olika tillskottsfoder som t.ex. nötkoncentrat är varken fodertillsats eller förblandningar. Ensileringsmedel är definitionsmässigt en fodertillsats, men är undantaget från detaljkraven i bilaga II till foderhygienförordningen 183/2005. OBS! Enskilda fodertillsatser kan vara godkända till vissa djurslag! Bestämmelser som utgör tvärvillkor Bilaga I del A punkt 4j i förordning (EG) nr 852/2004 4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt av djur eller vid produktion av primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt: j) Använda fodermedelstillsatser och veterinärmedicinska preparat på ett korrekt sätt, enligt kraven i tillämplig lagstiftning. Med ”tillämplig lagstiftning” avses i detta fall bl.a. a rtikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003 1. Fodertillsatser får endast släppas ut på marknaden, bearbetas eller användas om de a) har godkänts med stöd av denna förordning, b) uppfyller de villkor för användning som fastställs i denna förordning, inbegripet de allmänna villkoren i bilaga IV, såvida inte annat föreskrivs i godkännandet eller i godkännandet av substansen, och c) uppfyller de villkor för märkning som fastställs i denna förordning. Fgen 3 Förvaras och hanteras farliga ämnen så att kontaminering av foder förhindras? Instruktion Kontrollera att farliga ämnen (t.ex. växtskyddsmedel, betat utsäde, gödselmedel, starka syror och baser, rengöringsmedel, diesel, bensin, råttgift) förvaras avskilt från foder, hanteras på ett sådant sätt att inte fodersäkerheten riskeras. Kommentar Titta i lokaler för förvaring av spannmål, grovfoder, koncentrat, mineralfoder etc. Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme eller åtminstone på sådant sätt att slutna förpackningar eller förvaringssilos gör att fodret inte kommer i direkt kontakt med farliga ämnen. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är giftigt, frätande, explosivt etc. Kontaminering av foder kan uppstå t.ex. vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som används både till foder och farliga ämnen. Förvaring och hantering får inte vara sådan att djuren har tillgång till lager/säckar med gödningsmedel, betat utsäde eller andra farliga ämnen. 128 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4e) i samma förordning Artikel 5.1: När det gäller verksamhet inom primärproduktion av foder och följande därmed sammanhängande verksamhet såsom a) transport, lagring och hantering av primärprodukter på produktionsplatsen, b) transport för att leverera primärprodukter från produktionsplatsen till en anläggning, c) blandning av foder uteslutande avsedd för den egna djurhållningen utan användning av tillsatser eller förblandningar av tillsatser med undantag för tillsatser vid ensilering, skall foderföretagare följa bestämmelserna i bilaga I, om dessa är relevanta för verksamheten. Bilaga I del A avsnitt I. 4e): Vid behov skall foderföretagare vidta adekvata åtgärder i synnerhet för att lagra och hantera avfall och farliga ämnen separat och på ett säkert sätt så att kontaminering förhindras Fgen 4 Förvaras och hanteras avfall så att kontaminering av foder förhindras? Instruktion Kontrollera att avfall (t.ex. förbrukade förpackningar, säckar från betat utsäde, ensilageplast, kasserat foder, använda balsnören, matrester, döda skadedjur, spillolja, glas, använda filter etc.) förvaras avskilt från foder, hanteras på ett sådant sätt att inte fodersäkerheten riskeras. Kommentar Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur (råttor, möss etc.). Kontaminering av foder kan uppstå t.ex. vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av maskiner och transportutrustning som används både för avfall och för foder. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4e) i samma förordning Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan. Bilaga I del A avsnitt I. 4e): Vid behov skall foderföretagare vidta adekvata åtgärder i synnerhet för att lagra och hantera avfall och farliga ämnen separat och på ett säkert sätt så att kontaminering förhindras Fgen 5 Tar primärproducenten hänsyn till resultat från relevanta analyser från provtagning på råvaror eller annan provtagning som kan vara relevant för fodersäkerheten? Instruktion Kontrollera att eventuella för fodersäkerheten relevanta analysresultat beaktas i verksamheten. 129 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Kommentar Det är inget tvärvillkor att ta prover och göra analyser. Om inga analyser utförts är denna kontrollpunkt ej aktuell. Analysresultat av olika slag har tyvärr en tendens att bli hyllvärmare, särskilt om de inte visar på några avvikelser från förväntat värde. En bra rutin att arbeta in för foderföretagare är att signera provsvaren och notera eventuella åtgärder. ”Ingen åtgärd” är en mycket relevant notering. OBS! Det kan vara svårt att lämna anmärkningar på denna punkt om det inte är uppenbart att analysresultaten visar på att varan är direkt olämplig och hänsyn inte tagits till detta. Exempel på analysresultat som definitivt tyder på olämpligt foder är dioxin, salmonella, mykotoxiner och otjänligt foder. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4g) i samma förordning Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan. Bilaga I del A artikel I.4g Vid behov skall foderföretagare vidta adekvata åtgärder i synnerhet för att beakta resultaten av alla relevanta analyser som utförts på prover från primärprodukter eller andra prover av betydelse för fodersäkerhet. Fgen 6 Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om användningen av växtskyddsoch/eller bekämpningsmedel? Instruktion Kontrollera att dokumentationen av eventuell växtskyddsmedelsanvändning innehåller uppgifter om o typ av preparat, o datum för bekämpning, o vem som utförde den och o vilken gröda det gällde. eventuell användning av bekämpningsmedel (t.ex. råttgift) är dokumenterad (preparat, plats, datum, vem som utfört bekämpningen). Kommentar Använd resultatet från kontrollpunkt Vskydd 5 när det gäller växtskyddsmedel (om inte Vskydd 5 har markerats som ej aktuell för att jordbrukaren inte söker några miljöersättningar). Titta på senaste säsongens sprutjournal och dokumentation av t.ex. skadedjursbekämpning. Den som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar t.ex. en granne som sprutar, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag ska ändå relevant dokumentation finnas tillgänglig (eller gå att skaffa fram för kontroll inom rimlig tid, förslagsvis högst ett par veckor). Om inga växtskyddsmedel eller bekämpningsmedel används i jordbruksverksamheten behövs ingen dokumentation. I så fall ska ”Ej aktuellt” markeras. 130 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2a) i samma förordning Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan. Bilaga I del A artikel II.2a Foderföretagare måste särskilt föra journal över all användning av växtskydds- och bekämpningsmedel. Fgen 7 Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om användningen av genetiskt modifierat utsäde? Instruktion Kontrollera att eventuell användning av genmodifierat utsäde finns dokumenterad. Kommentar Titta på frakt- och följesedlar. Fråga om GMO-utsäde används. Om företaget levererar spannmål eller oljeväxter är det av stor vikt att traditionella grödor och grödor odlade med GMO-utsäde inte sammanblandas. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2b) i samma förordning Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan. Bilaga I del A artikel II.2b Foderföretagare måste särskilt föra journal över användning av genetiskt modifierat utsäde. Fgen 8 Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om införskaffat foder (från, vad, kvantitet)? Instruktion Kontrollera att dokumentationen om införskaffat foder omfattar uppgifter om varifrån fodret kommer (leverantör), när fodret kom till primärproducenten, vad det är för typ av foder, kvantitet av erhållen vara. Kommentar Det spelar ingen roll om man köpt foder, bytt till sig det eller fått det gratis, dokumentationskraven gäller oavsett på vilka villkor man har införskaffat fodret från någon annan. Titta stickprovsvis på t.ex. fakturor, frakt- eller följesedlar över inköpt foder samt motsvarande dokumentation över foder som införskaffats från grannar eller andra primärproducenter. Det är inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med t.ex. följesedlar eller fakturor om ovanstående uppgifter framgår. 131 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bestämmelser som utgör tvärvillkor Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2e) i samma förordning Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan. Bilaga I del A artikel II.2e Foderföretagare måste särskilt föra journal över vid varje sändning, varifrån det kommer och i vilken mängd, samt vid varje leverans, vart det sålts och i vilken mängd. Fgen 9 Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om avyttrat foder (till, vad, kvantitet)? Instruktion Kontrollera att dokumentationen om avyttrat foder omfattar uppgifter om till vem fodret har levererats, när fodret har levererats, vad det är för typ av foder, kvantitet av levererad vara. Kommentar Det spelar ingen roll om man sålt foder, bytt bort det eller skänkt bort det, dokumentationskraven gäller oavsett på vilka villkor man har levererat fodret till någon annan. Titta stickprovsvis på t.ex. fakturor, frakt- eller leveranssedlar över avyttrat foder. Det är inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med t.ex. leveranssedlar eller fakturor om ovanstående uppgifter framgår. Bestämmelser som utgör tvärvillkor Samma som för punkt Fgen 8 ovan. 132 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bedömningsvägledning foder Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån Allvar Omfattning Avser dokumentation Varaktighet Avser hur länge följderna varar (tid för åtgärd) 0 1 Mindre allvarligt. 2 Medelallvarligt. 3 Mycket allvarligt. Enstaka brister i dokumentationen, oklar spårbarhet (ej uppenbara misstag). Flera olika brister i dokumentation, konsekvent utelämnad uppgift Dokumentation saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktigt Några få ställen i verksamheten Kortvarigt Flera ställen i verksamheten Långvarigt (upp till 3 månader) Hela verksamheten Uppenbart länge, kontinuerligt (längre än 6 månader) (~1-2 veckor) 133 Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22 Bemyndiganden att utföra kontroller och beakta resultat av andra myndigheters kontroller I nedan uppräknade regelverk framgår ansvarsfördelningen när det gäller kontroller av tvärvillkor och extra tvärvillkor för miljöersättningar. Direktstöd Av 1 kap 11 § förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m. framgår att Jordbruksverket utövar den tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av rådets förordning (EG) nr 1782/2003, kommissionens förordning (EG) nr 2235/2003, kommissionens förordning (EG) nr 2237/2003, kommissionens förordning (EG) nr 795/2004, kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 och av denna förordning om inte något annat följer av denna förordning. Den närmare tillsynen inom länet utövas av länsstyrelsen, med de undantag som föreskrivs enligt 1 kap 11 § tredje stycket. Av 1 kap 12 § i samma förordning framgår att resultatet ska beaktas även av den tillsyn som bedrivs av den kommun eller myndighet som har ansvaret för tillsynen över den lagstiftning som utgör verksamhetskrav. Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder Av 1 kap § 18 förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder framgår att den centrala tillsynen och kontrollen av miljöersättningarna och kompensationsbidrag utövas av Jordbruksverket medan länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen och kontrollen inom länet. Detta inkluderar kontroll av tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren för miljöersättningar som har sin grund i artikel 39.3 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Av 1 kap 21 § tredje stycket samma förordning framgår att resultatet ska beaktas även av den kontroll som bedrivs av den kommun eller myndighet som har ansvaret för kontrollen över den lagstiftning som utgör tvärvillkor och extra tvärvillkor för miljöersättningar. I detta ärende har avdelningschefen Mari Andersson beslutat. Christina Larsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Örjan Zetterqvist, Per Folkeson och juristen Pernilla Granath Limstrand deltagit. Mari Andersson Christina Larsson 134