Jordbruksverkets Projekthandbok

Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kontrollavdelningen
BESLUT
2008-05-22
Dnr 91 6190/08
Kontrollinstruktion 2008 till kontrollprotokoll för tvärvillkor avseende
 grundvatten
 fågel/habitat
 avloppsslam
 gödsel och grön mark
 växtskyddsmedel
 djurskydd
 livsmedel och foder
1
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Innehåll
Inledning....................................................................................................................................... 4
Nyheter 2008 ................................................................................................................................ 4
Nyckelbegrepp ............................................................................................................................. 5
Grundprinciper vid minskning av stödbelopp ......................................................................... 6
Anvisningar om kontrollprotokoll ............................................................................................. 8
Grundvatten ............................................................................................................................... 12
Fågel/habitat .............................................................................................................................. 13
Bedömningsvägledning för grundvatten och fågel/habitat ................................................................................... 18
Avloppsslam ............................................................................................................................... 19
Bedömningsvägledning avloppsslam ................................................................................................................... 23
Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt
område ........................................................................................................................................ 26
Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark – inom
känsliga områden ................................................................................................................................................. 37
Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt
område ........................................................................................................................................ 45
Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst-eller vinterbevuxen mark – utanför
känsliga områden ................................................................................................................................................. 54
Växtskydd................................................................................................................................... 60
Bedömningsvägledning växtskydd ...................................................................................................................... 68
Djurskydd nötkreatur ............................................................................................................... 71
Djurskydd gris ........................................................................................................................... 85
Djurskydd animalieproduktionens djur ................................................................................. 99
Bedömningsvägledning djurskydd ..................................................................................................................... 108
2
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Livsmedel - vegetabilieproduktion......................................................................................... 109
Livsmedel - uppfödning av djur eller produktion av primärprodukter av animaliskt
ursprung ................................................................................................................................... 113
Livsmedel – mjölkproduktion ................................................................................................ 119
Livsmedel - äggproduktion ..................................................................................................... 125
Bedömningsvägledning livsmedel ..................................................................................................................... 126
Foder ......................................................................................................................................... 127
Bedömningsvägledning foder ............................................................................................................................ 133
Bemyndiganden att utföra kontroller och beakta resultat av andra myndigheters
kontroller .................................................................................................................................. 134
3
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Inledning
De bestämmelser (texter ur EG-direktiv, EG-förordningar, svenska lagar, förordningar och
föreskrifter) som citeras i kontrollinstruktionen kan förändras. Jordbruksverket har ambitionen
att uppdatera kontrollinstruktionen när det sker förändringar i bestämmelserna, men det ligger
ett ansvar på såväl jordbrukarna som kontrollmyndigheterna att hålla reda på vilka
bestämmelser som gäller vid varje tillfälle.
I samband med en reform av EU:s jordbrukspolitik infördes successivt 2005-2007 s.k.
tvärvillkor för areal- och djurrelaterade jordbrukarstöd. Tanken är att jordbrukare som inte
följer vissa miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser ska få avdrag på stödbeloppet. Kravet på
jordbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och hela
jordbruksföretagets jordbruksmark. Kontrollen av tvärvillkoren sker av behörig myndighet,
vilket i de flesta fallen innebär att länsstyrelserna genomför kontrollen. I de fall kommunerna
eller andra myndigheter har ansvaret för kontrollen av den lagstiftning som utgör tvärvillkor ska
även resultatet från den kontrollen beaktas.
Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och skötselkrav. Verksamhetskraven
består av ett antal EG-direktiv och EG-förordningar som jordbrukarna måste beakta för att få
fullt stöd. Skötselkrav (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) fastställs av
medlemsstaten och anger minsta hävdnivå för jordbruksmark. Gemensamt för verksamhetskrav
och skötselkrav är att den enskilda jordbrukaren drabbas av minskning av stödbeloppen i det
fall kontrollmyndigheterna konstaterar överträdelse av bestämmelserna.
När det gäller gödsel och växtskyddsmedel finns ett antal krav som utgör så kallade extra
tvärvillkor för miljöersättningar. Av samordningsskäl har Jordbruksverket valt att ta med
dessa krav i samma protokoll, vägledningar och IT-system som tvärvillkoren inom samma
ämnesområden. Överträdelser av extra tvärvillkor för miljöersättningar leder till avdrag på
jordbrukarens miljöersättningar med åtagandeår 2007 eller senare, men inte på andra stöd som
t.ex. gårdsstöd, handjursbidrag och kompensationsbidrag.
Detta dokument behandlar inledningsvis några övergripande tvärvillkorsprinciper, men är för
övrigt helt inriktat på vissa av verksamhetskraven och de extra tvärvillkoren för
miljöersättningar. Målgrupp för dokumentet är både länsstyrelsernas kontrollanter och
kommunernas inspektörer. Avsnitten om fågel- och habitatdirektiven berör dock endast
länsstyrelserna.
Nyheter 2008
Jämfört med 2007 påverkar främst följande nyheter kontrollerna av de tvärvillkor som
behandlas i detta dokument.
1. Länsstyrelserna ska utföra så kallad fullständig tvärvillkorskontroll hos en viss andel av
de jordbrukare som söker stöd. Kontrollfrekvensen fastställs länsvis av Jordbruksverket.
En fullständig tvärvillkorskontroll utförd av länsstyrelsen 2008 ska innefatta fågel- och
habitatdirektiven, grundvatten, avloppsslam, gödsel och grön mark, växtskyddsmedel,
livsmedels- och foderhygien, djurskydd, identifiering och registrering av djur samt
skötselkraven för jordbruksmark.
2. Länsstyrelserna ska beakta de tvärvillkorsöverträdelser som kommunerna konstaterar i
sin ordinarie kontroll/tillsyn, men kommunerna behöver inte utföra något visst antal
tvärvillkorskontroller. De tvärvillkorsrättsakter kommunerna berörs av 2008 handlar om
4
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
3.
4.
5.
6.
7.
grundvatten, avloppsslam, gödsel och grön mark, växtskyddsmedel, livsmedels- och
foderhygien samt djurskydd.
De kontrollpunkter som kommunerna berörs av finns samlade i ett enda
kontrollprotokoll. För kommunerna räcker det att skicka in de delar av protokollet som
har med konstaterade överträdelser att göra.
En ny kontrollpunkt Vskydd 7 har lagts till för att underlätta rapporteringen av vissa
överträdelser avseende växtskyddsmedel.
I avsnitten om livsmedels- och fodersäkerhet har vissa kontrollpunkter tillkommit
(mjölk- och ägghantering) medan andra har strukits (egen inblandning av läkemedel i
foder).
I de fall EU-kommissionen i sina vägledande arbetsdokument har bedömt att EGdirektiven i sig bör utgöra grund för tvärvillkorsbedömningen ska detta gälla i
kontrollarbetet, även när de svenska bestämmelser som har sin grund i respektive
direktiv är mer långtgående. För vissa av verksamhetskraven finns därför både
direktivstexten och motsvarande svenska bestämmelser beskrivna i detta dokument.
”Mindre överträdelse” kommer med mycket stor sannolikhet att bli är ett nytt begrepp i
tvärvillkorssammanhang retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2008. Förutsatt att en
överträdelse uppfyller kriterierna för detta begrepp, och förutsatt att jordbrukaren inom
viss tid åtgärdar överträdelsen, behöver den inte leda till avdrag på jordbrukarens stöd.
Nyckelbegrepp
-
-
-
-
-
-
-
bedömningsvärde – den siffra (endast heltalen 0, 1, 2 eller 3) med vilken
kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet.
Bedömningsvärdet 0 motsvarar en mindre överträdelse enligt en separat vägledning som
kommer att färdigställas senare under 2008, 1 motsvarar 1 % beloppsminskning, 2
motsvarar 3 % och 3 motsvarar 5 %.
krav – utifrån aktuell rättsakt fastställt krav enligt den struktur som Jordbruksverket valt
för att gruppera vissa detaljbestämmelser (motsvarande begrepp för skötselkraven är
norm). En rättsakt kan innehålla flera krav.
rättsakt – aktuell EG-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de
flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i
tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt.
område – det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är 1. miljö, 2.
folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, 4. skötselkraven. De extra
tvärvillkoren för miljöersättningar utgör ett femte område.
allvar – en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora
följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till
syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning
eller varaktighet.
omfattning – en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ
omfattning, t.ex. antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen.
varaktighet – en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur
länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt
sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra
antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå.
mindre överträdelse – en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och
varaktighet är så liten att ingen minskning av jordbrukarens stödbelopp bör ske.
Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte
betraktas som mindre överträdelser. En separat vägledning om mindre överträdelser
5
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
planeras. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp. En förutsättning för att
jordbrukaren ska slippa avdrag på stöden är att hon/han inom viss tid åtgärdar
överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad.
Grundprinciper vid minskning av stödbelopp
Detta är en bakgrund som kontrollanten egentligen inte behöver kunna, men som kan vara bra
att känna till om man får frågor av jordbrukaren under eller efter kontrollbesöket.
Enligt artikel 66 i förordning (EG) nr 796/2004 ska vid överträdelser av flera rättsakter inom
samma tvärvillkorsområde detta betraktas som en enda överträdelse. Vid överträdelser av flera
tvärvillkorsområden ska varje överträdelse beaktas för sig och sedan adderas. Vid första
tillfället överträdelsen konstateras får minskningen av stödbeloppet uppgå till högst 5 %. Detta
innebär t.ex. att om en jordbrukare bryter mot avloppsslamdirektivet och nitratdirektivet (båda
direktiven faller under område ”miljö”) ska detta betraktas som en enda överträdelse vid
beräkning av beloppsminskning. Om jordbrukaren däremot bryter mot
växtskyddsmedelsbestämmelserna (område folk- och djurhälsa) och nitratdirektivet (miljö) ska
minskningen för respektive område summeras. Minskningen av stödbeloppet får dock högst
uppgå till 5 % vid första tillfället.
Utgångspunkten för att fastställa minskning är att kontrollanten gör en bedömning av
överträdelsen utifrån kriterierna allvar, omfattning och varaktighet samt anger ett
bedömningsvärde för respektive överträdelse.
För att kunna göra en sammanvägd bedömning av vilken effekt överträdelser ska få på stödet
fordras en princip för hur kontrollresultatet ska omvandlas till en procentsats för
beloppsminskning. Den sammanvägda bedömningen för respektive krav bör utgöras av det
genomsnittliga bedömningsvärdet för överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. I de fall
något av kriterierna allvar, omfattning och varaktighet inte är aktuellt används endast det
faktiskt noterade antalet bedömningsvärden i genomsnittsberäkningen. Om det genomsnittliga
värdet hamnar på 1,50 eller 2,50 avrundas den samlade bedömningen nedåt till närmaste heltal
(se exempel nedan).
Exempel 1. Beräkning av genomsnittligt sammanvägd bedömning vid överträdelse inom en
rättsakt
Allvar
Omfattning
Varaktighet
Bedömningsvärde
2
1
2
2
Allvar
Omfattning
Varaktighet
1
1
2
1
((1 + 1 + 2) / 3 = 1,33)
3
Allvar
Omfattning
Varaktighet
2
1
Ej aktuellt
1
((2 + 1) / 2 = 1,50)
Krav
1
Sammanvägd bedömning
2 ((2 + 1 + 2) / 3 = 1,67)
6
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Nästa steg är att utifrån den sammanvägda bedömningen fastställa minskning vid överträdelse
av tvärvillkoren.
Exempel 2. Minskning vid flera överträdelser inom samma område
Område
Miljö
Rättsakt
Avloppsslam
Nitrat
Krav 1
1
Krav 2 Krav 3 Minskning
2
3%
1
1
1%
Total minskning
3%
Eftersom alla överträdelser är begångna inom samma område används den högsta siffran, i detta
fall bedömningsvärdet 2. Detta trots att jordbrukaren i exemplet har ytterligare överträdelser.
Observera att en rättsakt kan innehålla flera krav.
Exempel 3. Minskning vid flera överträdelser inom flera områden.
Område
Miljö
Folk- och
djurhälsa
Rättsakt
Avloppsslam
Nitrat
Krav 1
1
Växtskyddsmedel
Skötselkrav
Krav 2 Krav 3 Minskning
2
3%
1
1
(1 %)
1
2
Total
minskning
1%
3%
5 % (7 %)
När flera överträdelser berör olika områden adderas minskningen. I detta fall begränsas dock
avdraget till 5 % första gången.
Avsiktlig överträdelse
Så länge länsstyrelsens bedömning är att överträdelsen är en försummelse får minskningen av
stödbeloppet vara högst 5 % första gången (artikel 66 i förordning (EG) nr 796/2004). Om
däremot länsstyrelsen, baserat på egna eller andra myndigheters kontrollresultat, bedömer en
överträdelse som avsiktlig gäller enligt artikel 67 i nämnda förordning att minskningen av
stödbeloppet i normalfallet ska sättas till 20 %, med möjlighet till variation mellan 15 % och
100 %. Begreppet avsikt bör användas restriktivt och undvikas om inte länsstyrelsen kan styrka
att jordbrukaren haft för avsikt att
1. erhålla fullt stöd utan att försöka följa tvärvillkoren eller
2. genom aktiva åtgärder åstadkomma den skada för miljö, hälsa eller djurskydd som orsakats
av överträdelsen.
Exempel på punkt 1 kan vara att jordbrukaren sökt ersättning för betesmark utan att sätta upp
stängsel eller göra några som helst ansatser att skaffa egna eller hyra in andras betesdjur.
Exempel på punkt 2 kan vara att jordbrukaren spridit gödsel vid otillåten tidpunkt trots riktad
uppmaning från ansvarig myndighet att inte sprida gödsel på just den marken vid den
tidpunkten.
7
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Upprepning
Upprepad överträdelse är när någon kontrollmyndighet mer än en gång under en treårsperiod
konstaterar en överträdelse av samma krav/norm hos en jordbrukare, förutsatt att jordbrukaren
har uppmärksammats på den föregående överträdelsen och har haft möjlighet att åtgärda den.
Överträdelser som konstaterades före den 1 januari 2005 kan aldrig utgöra utgångspunkt för
upprepning i detta sammanhang. Alla överträdelser som rapporterats fr.o.m. 2005 lagras i
Jordbruksverkets tvärvillkorssystem. Därför behöver ingen enskild tjänsteman hålla reda på
vilken gång i ordningen samma typ av tvärvillkorsöverträdelse konstaterats hos en jordbrukare.
Effekten av upprepad överträdelse första gången ska vara att länsstyrelsen multiplicerar den
enligt grundprinciperna beräknade avdragsprocenten för respektive krav med tre. Varje
kalenderår räknas för sig. Om överträdelse inom samma krav konstateras i mars och november
2008 är det inte upprepning i stödsammanhang. Om däremot överträdelse inom samma krav har
konstaterats i november 2007 och i mars 2008 utgör överträdelsen 2008 en upprepning,
förutsatt att jordbrukaren har uppmärksammats på den föregående överträdelsen och har haft
möjlighet att åtgärda den.
Vid ytterligare upprepning ska den avdragsprocent som fastställdes vid närmast föregående
upprepning multipliceras med tre. Dock finns en begränsning vid 15 %. När den gränsen har
uppnåtts ska länsstyrelsen informera jordbrukaren om att ytterligare upprepning inom samma
krav kommer att betraktas som en avsiktlig överträdelse. Om ytterligare upprepning konstateras
därefter sker multiplikation med tre utan någon övre gräns.
Exempel: En jordbrukare har genom försummelse 2008 för andra gången inom en treårsperiod
förvarat farliga ämnen på ett sätt som medfört uppenbar risk för kontaminering av foder.
Kontrollanten 2008 har satt bedömningsvärde 2 (motsvarar 3 % avdrag) på allvar, omfattning
och varaktighet. Eftersom försummelsen är första upprepningen blir i stället avdraget
3 x 3 % = 9 % (innevarande års bedömning multiplicerad med tre).
Anvisningar om kontrollprotokoll
Vid konstaterade överträdelser kommer kontrollprotokollet och all tillhörande dokumentation
att utgöra underlag för länsstyrelsens beräkning av eventuellt avdrag på jordbrukarens
stödbelopp. Det är mycket viktigt att föra noggranna anteckningar så att det finns ett bra
underlag för beslutsfattaren. Daterad fotodokumentation är ofta en fördel om det finns något av
relevans att fotografera. Vid överträdelser avseende t.ex. buller, gaser och damm bör
dokumenterade mätvärden finnas.
Länsstyrelsen ansvarar för att jordbrukaren ges möjlighet att ta del av och kommentera
kontrollprotokoll och annat underlag före beslut. Om länsstyrelsen får tydligt besked om att
kommunen redan har utfört detta moment behöver inte länsstyrelsen göra samma sak en gång
till.
Länsstyrelsens beslut om avdrag på stöden ersätter inte i något avseende de åtgärder som
ansvarig myndighet har att vidta enligt miljöbalken, djurskyddslagen eller annan lagstiftning.
Länsstyrelsen skickar meddelande om beslut om avdrag och beslut om stödbelopp till
jordbrukaren. Jordbrukaren kan överklaga länsstyrelsens beslut.
Jordbruksverket håller på att utarbeta en separat rekommendation om bl.a. kommunicering med
jordbrukaren. Det dokumentet berör inte det direkta kontrollarbetet på gården utan är mer
inriktat på hur kontrollresultatet sedan ska hanteras fram till beslut.
8
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Gällande versioner av kontrollprotokoll, kontrollinstruktioner m.m. finns via Jordbruksverkets
webbplats www.sjv.se Stöd till landsbygden / Tvärvillkor / Information till
tillsynsmyndigheterna.
9
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
SÅ HÄR FYLLER DU I PROTOKOLLET:
A. KONTROLLOBJEKT
Här fyller du i verksamhetsutövarens/djurhållarens/jordbrukarens personuppgifter. Namn,
adress och person- respektive organisationsnummer är obligatoriska uppgifter. Uppgift om
jordbrukarens kundnummer hos länsstyrelsen (länsbokstav och löpnummer) underlättar
länsstyrelsens arbete betydligt. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer är frivilliga
uppgifter.
B. KOMMUN/LÄNSSTYRELSE
Ange vilken kontrollmyndighet du gör kontrollen för. Fyll i ditt namn. Ange din e-postadress,
ditt telefonnummer och ditt mobilnummer på arbetet om formuläret innehåller noteringar om
överträdelser m.m. som kan föranleda att länsstyrelsens beslutsfattare behöver kontakta dig.
C. KONTROLLEN - ALLMÄNT
Fyll i namnet på de personer som var med på inspektionen, t.ex. jordbrukaren och/eller någon
anställd vid jordbruksföretaget.
Svara på frågan om jordbrukaren har aviserats om kontrollen i förväg genom att kryssa i aktuell
ruta. Om du kryssar i ”Ja” ange datum för när jordbrukaren meddelades. Förutsatt att det inte
strider mot kontrollens syfte får kontrollen föranmälas. Anmälan ska begränsas till den minsta
tidsperiod som behövs, och får inte överstiga 14 dagar. Anmälan högst tre timmar före planerad
ankomst till jordbruksföretaget räknas inte som avisering i detta sammanhang utan kan
markeras med ”Nej”.
Fyll i datum för inspektionen.
Om inspektionen inte har kunnat genomföras utan hinder markera då ”Nej”-rutan. Om du
kryssar i ”Nej”, beskriv då under E. ”Övriga kommentarer” på vilket sätt jordbrukaren aktivt
hindrade inspektionen. Effekten av att jordbrukaren hindrar en kontroll blir i regel att
jordbrukaren inte får några tvärvillkorsrelaterade stöd utbetalda alls för det aktuella året.
D. RESULTAT (kommunerna behöver inte fylla i avsnitt D 2008)
Oavsett frågornas formulering innebär ”Ja” att du vid kontrolltillfället inte har kunnat
konstatera någon överträdelse, inte att du garanterar att jordbrukaren vid varje tillfälle under
året uppfyller kraven.
Markera ”Nej” endast i de fall du konstaterar en överträdelse. ”Nej” ska alltid kombineras med
att du beskriver och graderar den konstaterade överträdelsen i avsnitt G.
Om en viss fråga inte är aktuell att kontrollera hos jordbrukaren, till exempel för att denne inte
använder växtskyddsmedel eller inte har den djurkategori frågan avser, kryssas ”Ej aktuellt” i. I
de fall ett helt djurskyddsavsnitt saknar relevans för kontrollföretaget räcker det att markera ”Ej
aktuellt” i den särskilda rutan för detta högt upp på sidan i respektive avsnitt.
Om du av någon anledning inte har kontrollerat en fråga kryssar du i ”Ej kontrollerat”. Lämna
en förklaring under E. ”Övriga kommentarer” i ett sådant fall.
10
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
E. ÖVRIGA KOMMENTARER
Här kan du lämna övriga uppgifter.
F. UNDERSKRIFTER
Det finns inget förordningskrav om underskrift, men här ges möjlighet att ändå underteckna
protokollet, och erbjuda jordbrukaren möjlighet att underteckna att hon/han fått ta del av de
noteringar du gjort under kontrollbesöket.
G. BEDÖMNING AV ÖVERTRÄDELSE NR…
Då en överträdelse har konstaterats ska denna bedömas i avsnittet ”G. Bedömning av
överträdelse nr…”. Fyll i beteckningen på aktuell överträdelse i rubriken (se
beteckning/numrering i avsnitt ”D. Resultat”). Då flera överträdelser har konstaterats ska ett
avsnitt för varje överträdelse fyllas i. Beskriv överträdelsen så detaljerat som möjligt i
fritextfältet.
Överträdelsen ska graderas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet på en skala 1-3 där
3 är allvarligast. Använd de bedömningsvägledningar som finns vid respektive avsnitt nedan.
Avsiktlighet bör utredas
Ta slutligen ställning till om du som kontrollant/inspektör anser att länsstyrelsen bör utreda om
överträdelsen är avsiktlig och därför bör leda till betydligt högre avdragsprocent än vad som
gäller vid försummelse. Begreppet avsiktlighet bör användas mycket restriktivt, endast vid
mycket allvarliga överträdelser som bevisligen har skett trots att jordbrukaren haft full vetskap
om bestämmelserna. Ett ”Ja” här måste kompletteras med noggrann motivering.
Information till jordbrukaren (rutan är avsedd för kommunerna)
Jordbrukaren ska inom tre månader från kontrolltillfället informeras om överträdelsen och
bedömningen av den. Det är länsstyrelsen som i egenskap av beslutande myndighet är skyldig
att kommunicera jordbrukaren. Om kommunen, i de fall det handlar om en kommunal kontroll,
redan har överlämnat eller skickat ut resultatet samt bedömningen av överträdelsen, är det
överflödigt att länsstyrelsen skickar ut en kopia av kommunens kontrollresultat. Fyll därför i
rutan som visar om kommunen har informerat jordbrukaren eller inte.
11
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Grundvatten
Grundv 1
Fritt från synliga tecken på direkta utsläpp till grundvatten av otillåtna ämnen?
Instruktioner
Kontrollera att det inte finns några synliga tecken på utsläpp direkt till grundvattnet av de
aktuella ämnena i bilagans förteckning 1. (Se förteckningen nedan)
Kommentarer
Kan man vid en okulär besiktning eller utifrån eventuellt tagna prover se tecken på utsläpp av
de aktuella ämnena? Titta i brunnar, markrör och liknande.
De angivna ämnena kan ingå i t.ex. färg, bekämpningsmedel och andra kemiska produkter.
Ämnena kan ofta också ingå i varor, t.ex. impregnerat eller målat virke, och kan lakas ur dessa
varor direkt till grundvattnet. Har ämnena släppts ut direkt, runnit ur slängda förpackningar
eller nått grundvattnet direkt på annat sätt?
Föreskrifterna anger att ämnet inte får ”släppas ut” dvs. att det inte får finnas i grundvattnet.
Om ämnena finns i produkter som har dumpats direkt i grundvattnet behöver det inte innebära
att ämnet har släppts ut. Provtagningar och förpackningars innehållsförteckning bör kunna ge
vägledning om ämnena ingår i produkterna och om ämnet kan ha kommit ut i grundvattnet.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Statens naturvårdsverk föreskrifter (SNFS 1996:11) om skydd för grundvatten mot förorening
med vissa ämnen 4 §
4 § Ämne som anges i bilagans förteckning 1 får inte släppas ut direkt till grundvatten.
Bilagans förteckning 1
1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljön.
2. Organiska fosforföreningar.
3. Organiska tennföreningar.
4. Ämnen som har cancerogena, mutagena eller teratogena egenskaper i eller genom
vattenmiljön.
5. Kvicksilver och dess föreningar.
6. Kadmium och dess föreningar.
7. Mineraloljor och kolväten.
8. Cyanider.
Bedömningsvägledning för grundvatten
Se vägledning under sista kontrollpunkten om fågel/habitat.
12
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fågel/habitat
De tre punkterna om fågel/habitat ska kontrolleras av länsstyrelsernas kontrollanter, de ingår
inte i kommunernas ansvarsområde.
Relevanta överträdelser i tvärvillkorssammanhang är enbart sådana otillåtna åtgärder eller
försummelser som direkt kan tillskrivas den stödsökande jordbrukaren i dennes
jordbruksverksamhet.
Fågel/habitat 1
Natura 2000-område
Har jordbrukaren utan tillstånd genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan
påverka miljön i ett Natura 2000-område?
Instruktion
Kontrollera

att jordbrukaren inte utan tillstånd har genomfört en eller flera åtgärder som på ett
betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område.

om jordbrukaren har sökt tillstånd för åtgärder som påverkar Natura 2000-området, har
länsstyrelsen beviljat tillståndet?

att eventuell tillståndspliktig åtgärd har utförts i enlighet med tillståndet. Kan kontrolleras i
diarium eller med handläggare.

att inte åtgärder som beskrivs som hotbild i Natura 2000-områdets bevarandeplan har utförts
utan tillstånd eller i strid mot ett sådant tillstånd. Det kan t.ex. röra sig om plöjning och sådd
i en naturlig gräsmark, eller utlagd gödsel i anslutning till ett vattendrag.
Kommentarer
För att få utföra en åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000område krävs särskilt tillstånd som normalt söks hos länsstyrelsen.
Vilka åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt i det aktuella området anges i en
bevarandeplan. Länsstyrelsen tar fram dessa efter samråd med bl.a. markägare. De återfinns
oftast på länsstyrelsens hemsida och är diarieförda. I bevarandeplanen anges under rubriken
”hotbild” vilka dessa åtgärder kan vara. Jordbrukaren bör samråda med länsstyrelsen innan
sådana åtgärder vidtas. Observera att försiktighetsprincipen ska följas, d.v.s. redan åtgärder som
kan innebära en betydande påverkan omfattas. Det handlar vidare om åtgärder på naturmiljön i
området, inte bara enskilda naturtyper och arter. Åtgärden kan också ske utanför, men påverkar
Natura 2000-området.
Kontrollera innan fältbesöket om skiftet ligger inom ett Natura 2000-område eller om det ligger
så att åtgärder inom skiftet kan påverka ett Natura-2000 område (via vattendrag, grundvatten,
ljud eller luft). Kontrollera på länsstyrelsen eller via Naturvårdsverkets Web/VIC-natur
(Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbetsverktyg för områdesskyddet). Informationen
finns även tillgänglig via kartverktyget, skyddad natur, www.naturvardsverket.se/sv/Arbetemed-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Skyddad-natur eller via kartverktyget
Sveriges Natura 2000-områden, http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/main.jsp. Om så är fallet,
kontrollera om jordbrukaren har sökt tillstånd för någon åtgärd som på ett betydande sätt kan
skada Natura 2000-området.
13
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Miljöbalken (1998:808) 7 kap 28-29 §§:
28 § Regeringen får förklara ett naturområde som särskilt skyddsområde, om området enligt
direktiv 79/409/EEG är särskilt betydelsefullt för skyddet av vilda fåglar. Ett område som enligt
artikel 4.4 i direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter har
valts ut som ett område av intresse för gemenskapen skall av regeringen förklaras som särskilt
bevarandeområde. Regeringen får efter samråd med kommissionen upphäva en förklaring enligt
första eller andra stycket, om områdets naturvärden inte längre motiverar en sådan förklaring.
Lag (2001:437).
28 a § Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt
kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket 1 eller 2.
Tillstånd enligt första stycket krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger
samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området.
Lag (2001:437).
28 b § Tillstånd enligt 28 a § får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller
tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte
1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas,
2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett
betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Lag (2001:437).
29 § Trots bestämmelserna i 28 b § får tillstånd enligt 28 a § lämnas, om
1. det saknas alternativa lösningar,
2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt
allmänintresse och
3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med
att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses.
Ett beslut om tillstånd med stöd av första stycket får lämnas endast efter regeringens tillåtelse.
Lag (2001:437).
Bakomliggande EG-direktiv samt annan information
Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar
Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av
livsmiljöer samt vilda djur och växter
Natura 2000 i Sverige – Handbok med allmänna råd 2003:9,
www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0131-0.pdf
Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-mednaturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Natura-2000/Vagledning/Art--ochnaturtypsvisa-vagledningar-for-Natura-2000-/
Om jordbrukaren är närvarande vid kontrollen kan man fråga jordbrukaren om han tagit del av
bevarandeplanen och om han är medveten om vad tvärvillkoret innebär.
Fågel/habitat 2
TV Fridlysning av växter
Har jordbrukaren skadat några fridlysta väster på sin jordbruksmark?
Instruktion
Kontrollera

att jordbrukaren inte har skadat några fridlysta växter på sin jordbruksmark,

om några åtgärder har vidtagits som har skadat fridlysta växter,

om anläggningsarbete har utförts i livsmiljöer för fridlysta arter och om jordbrukaren har
tagit hänsyn till förekomster av sådana arter,
14
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22

om det finns tecken på att gödsling, spridning av växtskyddsmedel, dikesrensning eller
någon annan åtgärd har utförts som kan ha påverkat naturtyper som är livsmiljö för fridlysta
arter, och om jordbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter.
Kommentarer
Innan kontrollen söker kontrollanten information på länsstyrelsen om förekomst av fridlysta
arter på den aktuella fastigheten. Om länsstyrelsen inte har några uppgifter kan eventuellt
information sökas hos den lokala Naturskyddsföreningen eller botaniska föreningen. Adresser
till lokala naturskyddsföreningar och botaniska föreningar finns hos Svenska
Naturskyddsföreningen (www.snf.se) respektive Svenska Botaniska Föreningen
(www.sbf.c.se).
Det är inget krav att länsstyrelsen letar efter information som inte går att få fram på den egna
myndigheten.
Mer information med uppgifter om arternas biologi och utbredning finns bl.a. i ”Svenska djur
och växter i det europeiska nätverket Natura 2000” (Cederberg, B. & Löfroth, M. (red.) 2000).
För de fridlysta arter som är rödlistade finns artfaktablad hos ArtDatabanken
(www.artdata.slu.se).
Om jordbrukaren är närvarande vid kontrollen kan kontrollanten fråga om det finns förekomster
av fridlysta arter på fastigheten och om jordbrukaren är medveten om vad tvärvillkoret innebär.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artskyddsförordningen (2007:845) 7 §, 16 § 2, 23 § 2, 25 § 2 (utdrag):
7 § I fråga om sådana växtarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N är det
förbjudet att avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra växter i
deras naturliga utbredningsområde i naturen.
Förbudet gäller alla stadier i växternas biologiska cykel.
16 § Utöver det som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 338/97 är det förbjudet att
importera, exportera eller reexportera
2. levande djur och växter av arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N
eller n.
23 § Det är förbjudet att förvara eller transportera
2. levande djur och växter av de arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N
eller n.
Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel.
25 § Det är förbjudet att förvara för försäljning eller bjuda ut till försäljning, sälja, köpa eller
byta levande eller döda
2. djur, växter, ägg, fröer, sporer och delar av djur och växter av de arter som i bilaga 1 till
denna förordning har markerats med N eller n.
Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel.
Bakomliggande EG-direktiv samt annan information
Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar
Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av
livsmiljöer samt vilda djur och växter.
Åtgärdsprogram för hotade arter, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skyddoch-atgarder-for-djur-och-vaxter/Atgardsprogram-for-hotade-arter/
15
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-mednaturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Natura-2000/Vagledning/Art--ochnaturtypsvisa-vagledningar-for-Natura-2000-/
Fågel/habitat 3
Hänsyn till vilda fåglar
Har jordbrukaren genomfört en åtgärd som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar
eller uteblir?
Instruktion
Kontrollera att jordbrukaren inte har genomfört en åtgärd som kan leda till att fåglars
häckningsframgång minskar eller uteblir.
Kommentar
Det är inte tillåtet att avsiktligt störa fåglar, speciellt inte under deras häckningstid. Det är inte
heller tillåtet att avsiktligt förstöra eller skada ägg eller bon. Med avsiktligt menas att
jordbrukaren insett att en åtgärd leder till en störning eller förstörelse, även om detta inte är
syftet med åtgärden.
Detta innebär att en jordbrukare måste ta hänsyn till den information som jordbrukaren har
angående vilka fåglar som regelbundet uppehåller sig på dennes marker och särskilt då de fåglar
som valt att häcka i området.
Det finns inget krav på att jordbrukaren ska ha inventerat sina marker, men det är samtidigt ett
delat ansvar att hämta in information där jordbrukaren bör vara uppmärksam på om det finns
särskilda tecken på att fåglar häckar på dennes mark.
Där fåglar häckar kan särskild hänsyn behöva tas i brukandet av marken för att undvika att
häckningen misslyckas. Exempel på åtgärder som kan störa fåglar och som kan leda till att
fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir kan vara att jordbrukaren i anslutning till eller
på jordbruksmark rivit ner bon i någon byggnad eller skadat bon i sandtag eller träd.
Har jordbrukaren vidtagit några åtgärder för att minska risken för störning eller förstörelse av
häckningsplatsen? Detta är inte ett krav men frågan kan vara berättigad vid en del tveksamma
situationer av störning.
Notera att vissa arter får jagas även under häckningstid och deras bo förstöras för att förebygga
skada av vilt enligt bestämmelserna i jaktförordningen (1987:905), bilaga 4.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artskyddsförordningen (2007:845) 4 § 2-4, 16 § 2, 23 § 1 och 2 (utdrag):
4 § I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna
förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att
2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och
flyttningsperioder,
3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och
4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.
16 § Utöver det som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 338/97 är det förbjudet att
importera, exportera eller reexportera
16
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
2. levande djur och växter av arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N
eller n.
23 § Det är förbjudet att förvara eller transportera
1. levande fåglar och fågelägg med embryo av arter som lever vilt inom Europeiska unionens
europeiska territorium,
2. levande djur och växter av de arter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N
eller n.
Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel.
Jaktlagen (1987:259) 3 och 31 §§ (utdrag):
3 § Viltet är fredat och får jagas endast om detta följer av denna lag eller av föreskrifter eller
beslut som har meddelats med stöd av lagen. När viltet är fredat, gäller fredningen också dess
ägg och bon.
31 § Jakt får inte ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Sådana fortskaffningsmedel eller
andra motordrivna anordningar får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller
genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från
den som jagar.
Jaktförordningen (1987:905) 10 § och bilaga 5 (utdrag):
10 § Vid jakt får endast sådana vapen och andra jaktmedel användas som uppfyller de krav som
Naturvårdsverket föreskriver. I fråga om vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, utter, bäver, valar
och fladdermöss samt i fråga om annat vilt som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845)
har markerats med N, n eller F är det förbjudet att för fångst eller dödande använda medel eller
metoder som anges i bilaga 5 till denna förordning eller andra medel eller metoder som inte är
selektiva och som lokalt kan medföra att populationen av arten försvinner eller utsätts för en
allvarlig störning. Snaror får dock användas för jakt efter dalripa och fjällripa norr om 58 grader
nordlig bredd. Vid jakt med skjutvapen får vapnet inte gillras. Förordning (2007:955).
Bilaga 5
Förbjudna medel och metoder för fångst och dödande
Icke-selektiva medel
Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av fåglar
– Användning av snaror, lim, krokar, bandspelare och elektriska eller elektroniska anordningar
med förmåga att döda eller förlama.
– Användning av blinda eller lemlästade levande fåglar som lockfåglar.
– Användning av artificiella ljuskällor, speglar, anordningar för belysning av målet eller
siktanordningar för mörkerskytte vari elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare ingår.
– Användning av sprängämnen.
– Användning av nät eller fällor eller användning av beten som innehåller gift eller
bedövningsmedel.
– Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasin som rymmer mer än två
patroner.
Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av däggdjur
– Användning av blinda eller lemlästade djur som levande lockbete.
– Användning av bandspelare.
– Användning av elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama.
– Användning av artificiella ljuskällor.
– Användning av speglar eller andra bländande anordningar.
– Användning av anordningar för belysning av målet.
17
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
– Användning av nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare.
– Användning av sprängämnen.
– Användning av nät med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av nät.
– Användning av fällor med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av fällor.
– Användning av gift eller beten som innehåller gift eller bedövningsmedel.
– Gasning eller utrökning.
– Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasinskapacitet som överstiger två
patroner.
Transportmedel från vilka fångst eller dödande av fåglar inte får ske
– Flygplan och motordrivna fordon.
– Båtar som framförs med högre hastighet än fem kilometer i timmen.
Transportmedel från vilka fångst eller dödande av andra djur än fåglar inte får ske
– Flygplan.
– Motorfordon i rörelse.
Bakomliggande EG-direktiv samt annan information
Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar
Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av
livsmiljöer samt vilda djur och växter.
Effekter av störningar på fåglar, NV rapport 5351,
www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5351-5.pdf
Åtgärdsprogram för hotade arter, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skyddoch-atgarder-for-djur-och-vaxter/Atgardsprogram-for-hotade-arter/
Art- och naturtypsvisa vägledningar, www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-mednaturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Natura-2000/Vagledning/Art--ochnaturtypsvisa-vagledningar-for-Natura-2000-/
Bedömningsvägledning för grundvatten och fågel/habitat
Bedömningsvärde 2 bör utgöra utgångspunkten vid konstaterad överträdelse. Detta motsvarar 3
procent minskning av jordbrukarens stödbelopp, vilket utgör den nivå som i allmänhet ska
användas enligt artikel 66.1 i förordning (EG) 796/2004. Jordbruksverket anser att erfarenheten
av överträdelser på dessa områden är så begränsad att det inte är meningsfullt att för 2008
utarbeta någon detaljerad vägledning för gradering av olika slags överträdelser. Varje
överträdelse ska bedömas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet. I vissa fall kan
förhållandena vara sådana att endast ett eller två av kriterierna är relevant att bedöma.
Kontrollanten får ange det bedömningsvärde som passar bäst i varje enskilt fall.
18
Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav
Avloppsslam
Den svenska lagstiftningen utgör tvärvillkor i samtliga kontrollfrågor rörande avloppsslam.
Slam 1
Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränser för mängden totalfosfor
respektive ammoniumkväve per hektar?
Instruktioner
Kontrollera med hjälp av eventuella markkarteringsuppgifter, slamanalysen och
spridningsjournalen att växtnäringstillförseln förefaller ligga inom tillåtna värden för varje
skifte där avloppsslam har spridits.
Kommentar
Man får maximalt ge en 7-årsgiva vid ett och samma tillfälle.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt
marken, när avloppsslam används i jordbruket, 5 §
5 § Avloppsslammet skall användas med beaktande enligt bilaga A av växternas näringsbehov
och på ett sådant sätt att kvaliteten hos jorden samt yt- och grundvattnet inte försämras.
Bilaga A i SNFS 1994:2
Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam
Totalfosfor
Maximal mängd totalfosfor per hektar som vid tillämpning av 5 § högst får tillföras åkermark via
avloppsslam
Kilogram per hektar och år
Kilogram per hektar och
Jordens fosforklass1
Årsmedelvärde
spridningstillfälle
I och II
35
245
III–V
22
154
1
Lättlöslig fosfor (P-AL): SNFS 1998:4
Fosforklass
I
II
III
IV
V
mg per 100 gram torr jord
<2
2,0 — 4,0
4,1 — 8,0
8,1 — 16,0
>16
Vid varje slamspridningstillfälle får maximalt spridas 250 kg totalfosfor per hektar på jordar i
fosforklass I och II, respektive 160 kg totalfosfor per hektar på jordar i fosforklass III-V.
19
Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav
Observera att fosforgivan även regleras av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om
miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
Ammoniumkväve
Maximal mängd ammoniumkväve per hektar som vid tillämpning av 5 § högst får tillföras
åkermark via avloppsslam
Kilogram per hektar och år
150
Kilogram per hektar och spridningstillfälle
150
Tillförseln kan delas upp på flera spridningstillfällen, men den totala mängden får inte överstiga 150
kg ammoniumkväve per hektar under spridningsåret. SNFS 1998:4.
Slam 2
Har avloppsslammet antingen behandlats före spridning, eller brukats ned inom ett dygn efter
spridning?
Instruktioner
Kontrollera uppgifterna om hur slammet är behandlat. Jämför med spridningsjournalen.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt
marken, när avloppsslam används i jordbruket, 6 §
6 § Avloppsslammet skall behandlas innan det används i jordbruket. Obehandlat avloppsslam får
dock användas om det brukas ned senast inom ett dygn från spridningen och användningen inte
leder till olägenheter för närboende.
Slam 3
Har avloppsslam endast använts på sådan åkermark där det får spridas?
Instruktioner
Kontrollera med hjälp av spridningsjournalen och eventuell växtodlingsplan att avloppsslam
inte har spridits på mark som räknas upp i bestämmelsen nedan.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt
marken, när avloppsslam används i jordbruket, 7 §
7 § Avloppsslam får inte användas på:
1. betesmark,
2. åkermark som ska användas för bete eller om vallfodergrödor ska skördas inom tio månader
räknat från spridningstillfället,
3. mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock inte frukt på träd,
4. mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som
normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före
skörden.
20
Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav
Slam 4
Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för halten
metaller i åkermark?
Instruktioner
Kontrollera med hjälp av eventuella markkarteringsuppgifter, spridningsjournalen och lokal
kännedom om eventuella höga metallhalter att avloppsslam endast har spridits där gränsvärdena
kan antas hålla sig inom tillåtna ramar.
Kommentar
Det finns inget generellt krav på att testa markens metallhalt före spridning av avloppsslam,
men den som sprider avloppsslam måste ta analys på jordprov om det finns skäl att anta att
metallhalterna är höga t.ex. för att

det finns risk för att marken naturligt innehåller höga metallhalter,

marken är förorenad genom en olyckshändelse,

industriella utsläpp sker eller har skett i närheten.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt
marken, när avloppsslam används i jordbruket, 8 §
8 § Avloppsslam får inte användas om halten av en eller flera metaller i åkermarken överstiger
de gränsvärden som anges i bilaga B.
Bilaga B i SNFS 1994:2
Metaller i åkermark
Gränsvärden enligt 8 och 10 §§ för halten metaller i åkermark vid användning av avloppsslam
Metall
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
mg/kg torrsubstans i jord
40
0,4
40
60
0,3
30
100
Trots vad som sägs i tabellen får åkermarkens zinkhalt uppgå till 150 mg/kg torrsubstans jord i
Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län. SNFS
1998:4.
Slam 5
Har man vid spridning av avloppsslam hållit sig inom tillåtna gränsvärden för mängden
metaller som högst får tillföras åkermark?
Instruktioner
Kontrollera med hjälp av slamanalysen och spridningsjournalen att metalltillförseln förefaller
ligga inom tillåtna värden för varje skifte där avloppsslam har spridits.
21
Kontrollinstruktion tvärvillkor avseende verksamhetskrav
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt
marken, när avloppsslam används i jordbruket, 9 §
9 § Den största mängd metaller som årligen får tillföras åkermarken genom användning av
avloppsslam får inte överskrida de gränsvärden som anges i bilaga C.
Bilaga C
Tillförsel av metaller i åkermark
Gränsvärden enligt 9 § för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åkermark vid
användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en sjuårsperiod.
Metallmängderna anges i gram per hektar och år.
Gränsvärde (gram per hektar och år) gällande från och med
denna kungörelses
år 1995
år 2000
ikraftträdande
200
100
25
4,0
1,75
0,75
600
600
300
100
100
40
5
2,5
1,5
50
50
25
800
800
600
Metall
Bly
Kadmium
Koppar1
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
1
1För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där
avloppsslam ska spridas behöver koppartillskott.
Gränsvärden för metaller
Metall
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
Maximal metallhalt i
mark, mg/kg
torrsubstans
40
0,4
40
60
0,3
30
1002
Maximal metallhalt Årlig maximal tillförsel
i slam, mg/kg
av metaller med slam,
gram per hektar1
100
2
600
100
2,5
50
800
25
0,75
300
40
1,5
25
600
Genomsnitt räknat för en 7-årsperiod
I följande län får markens zinkhalt uppgå till 150 mg/kg torrsubstans i jord: Jämtlands, Stockholms,
Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län.
1
2
22
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bedömningsvägledning avloppsslam
Fråga Krav
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
1
Har man vid spridning av
avloppsslam hållit sig inom
tillåtna gränser för mängden
totalfosfor respektive
ammoniumkväve per hektar,
enligt bilaga A i SNFS (1994:2)?
Har avloppsslammet behandlats,
enligt SNFS (1994:2), innan det
används i jordbruket?
Om ”Nej”: Har avloppsslammet
brukats ner inom ett dygn från
spridningen?
Varaktighet
0
Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger mindre än Gränserna har
10 % över tillåten tillförsel med slam.
överskridits, dock på
mindre än 1ha mark
Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger 10–30 % Gränserna har
över tillåten tillförsel med slam.
överskridits på 1–5 ha
mark.
Tillförd mängd fosfor eller kväve ligger mer än 30 Gränserna har
% över tillåten tillförsel med slam.
överskridits på mer än
5 ha mark.
Ej aktuellt
1
Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn.
Jordbrukaren har dock fått informationen av
entreprenören/slamproducenten att slammet är
behandlat.
Obehandlat slam
är nedmyllat
mindre än 2 dygn
senare än tillåtet.
2
Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn.
1
2
3
2
Omfattning
Ej aktuellt
Ej aktuellt
0
3
Obehandlat slam har
spridits, dock på
mindre än 1 ha mark.
Obehandlat slam har
spridits på 1–5 ha
mark.
Obehandlat slam är inte nedmyllat inom ett dygn Obehandlat slam har
trots att jordbrukaren är medveten om att slammet spridits på mer än 5 ha
är obehandlat.
mark.
23
Obehandlat slam
är nedmyllat 2–5
dygn senare än
tillåtet.
Obehandlat
slam
är nedmyllat mer
än 5 dygn senare
än tillåtet.
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga Krav
3
4
Har avloppsslam endast använts
på sådan åkermark där det får
spridas, enligt SNFS (1994:2)?
Har man vid spridning av
avloppsslam hållit sig inom
tillåtna gränsvärden för halten
metaller i åkermark, enligt bilaga
B i SNFS (1994:2)?
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Varaktighet
1
Slam har använts vid insådd av vallfodergrödor
som skördas inom 10 månader.
Otillåten spridning har
skett, dock på mindre
än 1 ha mark.
Ej aktuellt
2
Slam har använts för insådd av gröda som betas
inom 10 månader.
Otillåten spridning har Ej aktuellt
skett på 1–5 ha mark.
3
Slam har använts på redan insått bete som betats
efter spridning eller på mark med odling av bär,
potatis, grönsaker, rotfrukter eller kommande
odling av bär, potatis osv.
Otillåten spridning har
skett på mer än 5 ha
mark.
1
Använd endast allvarsnivå 2 eller 3 vid
överträdelser på denna fråga.
2
Slam har spridits utan kontroll av metallhalterna i
marken trots att jordbrukaren känt till att vissa
metallhalter är höga i området.
Spridning på
Ej aktuellt
okontrollerad mark har
skett, dock på mindre
än 1 ha mark.
Spridning har skett på Ej aktuellt
1–5 ha okontrollerad
mark.
3
Slam har spridits trots jordbrukarens vetskap om
att metallhalterna i berörd mark överstiger
gränsvärdena.
Spridning har skett på
mer än 5 ha
okontrollerad mark.
0
Ej aktuellt
0
24
Ej aktuellt
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga Krav
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
5
Har man vid spridningen av
avloppsslam hållit sig inom
tillåtna gränsvärden för mängden
metaller som högst får tillföras
åkermark enligt bilaga C i SNFS
(1994:2)?
Omfattning
Varaktighet
0
1
2
3
Tillförd mängd av någon reglerad metall är mindre Spridning av
än 10 % över tillåten tillförsel.
okontrollerat slam har
skett, dock på mindre
än 1 ha mark.
Tillförd mängd av någon reglerad metall är 10–30 Spridning
av
% över tillåten tillförsel.
okontrollerat slam har
skett på 1–5 ha mark.
Ej aktuellt
Tillförd mängd av någon reglerad metall är mer än
30 % över tillåten tillförsel, eller tre av de
reglerade metallerna överstiger tillåten tillförsel
med minst 20 %.
Ej aktuellt
25
Spridning av
okontrollerat slam har
skett på mer än 5 ha
mark.
Ej aktuellt
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen
mark inom känsligt område


Kontrollpunkterna Vnäring 1 – 11 gäller inom känsligt område, varav Vnäring 10 – 11
endast i Skåne, Halland och Blekinge.
Kontrollpunkterna Vnäring 1 – 5 utgör tvärvillkor med inverkan på alla areal- och
djurbaserade jordbrukarstöd.
Vnäring 1
Uppfylls kraven på lagringskapacitet för stallgödsel?
Instruktion
Kontrollera att lagringskapaciteten, dvs. storleken på utrymmet, uppfylls.
Kommentar
Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad
avser växtnäring, får lagring direkt på mark utomhus inte räknas in i lagringskapaciteten.
Däremot får lagring inne i stallbyggnad, exempelvis i en djupströbädd, räknas in. I förordning
(1998:915) om mijöhänsyn i jordbruket, anges lagringskapaciteten i antal månader och därför
används detta för bedömningskriteriet omfattning. Det innebär att den faktiska volym som
motsvarar t.ex. nivå 1 kommer att vara olika i olika verksamheter beroende på hur stor
gödselproduktion de har. Endast uppfyllande av miniminivån utifrån förordningen ska
bedömas.
Skåne, Halland, Blekinge och
Gotland samt Öland och känsliga
kustområden
Övriga känsliga områden
Antal
djurenheter
Nöt, hästar, får
och getter
Annan
djurhållning
Nöt, hästar, får
och getter
Annan
djurhållning
fler än 100
8 mån
10 mån
8 mån
10 mån
fler än 10
upp till 100
8 mån
10 mån
6 mån
10 mån
fler än 2
upp till 10
6 mån
6 mån
6 mån
6 mån
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 6 §
6 § Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter skall ha utrymme för lagring av stallgödsel
som minst motsvarar en gödselproduktion under
1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt
2. tio månader vid annan djurhållning.
Inom de områden som anges i 5 § första stycket 1 skall jordbruksföretag med fler än tio
djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion
under
1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt
26
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
2. tio månader vid annan djurhållning.
I övriga delar av landet skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för
lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under
1. sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt
2. tio månader vid annan djurhållning.
Inom områden som anges i 5 § skall jordbruksföretag där tio eller färre djurenheter hålls ha
utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex
månader. Jordbruksverket får föreskriva att kravet på lagringskapacitet inte skall gälla
djurhållning som omfattar högst ett visst antal djur av ett visst djurslag.
Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring,, 4 §, 6-7 §§
4 § I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta
lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med högst två
djurenheter i genomsnitt på årsbasis.
6 § Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme för lagring
av stallgödseln.
7 § I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus inte inräknas.
Vnäring 2
Är lagringsutrymmet utformat så att läckage eller avrinning inte sker till omgivningen?
Instruktion
Kontrollera att lagringsutrymmet är utformat så att avrinng eller läckage inte sker till
omgivningarna.
Kommentar
Utformningen ska bedömas på den del av lagringsutrymmet som behövs för att uppfylla kraven
på lagringskapacitet enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Utformningen bedöms på
det lagringsutrymme som faktiskt finns. Saknas lagringskapacitet görs bedömningen av den
överträdelsen enligt fråga Vnäring 1. Överträdelser av utformningskravet bedöms endast utifrån
dess allvar. Allvaret graderas utifrån om det sker läckage eller inte och vilken påverkan
läckaget bedöms ha på omgivningen.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 § punkt 1
7 § Vid lagring av stallgödsel skall
1. sådana lagringsutrymmen som avses i 6 § vara så utformade att avrinning eller läckage till
omgivningen inte sker
Vnäring 3
Är arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel,
samt förs anteckningar om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska
gödselmedel?
27
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Anmärkning
Frågan är uppdelad i två bedömningsvägledningar.
(a) för dem som använder övergångsbestämmelserna om djurtäthet
(b) för dem som sprider enligt de nya bestämmelserna om högsta tillåtna tillförsel av stallgödsel
och andra organiska gödselmedel motsvarande 22 kg fosfor per år.
Tillförsel enligt (b) beräknas som ett genomsnitt över en femårsperiod.
Instruktion
Kontrollera att

arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel

det förs anteckningar om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska
gödselmedel
Kommentar
Eftersom tid före 2006 inte ska räknas med kan bestämmelsen slutligen kontrolleras tidigast vid
utgången av år 2010. Bedömningsvägledning (b) kommer alltså inte att bli aktuell att använda
förrän dess.
En överträdelse bedöms endast i omfattning. Omfattningen bedöms utifrån hur mycket
spridningsareal som saknas. Saknas anteckningar som styrker att stallgödsel förts bort från
företaget får man utgå från att gödseln spridits i verksamheten.
Observera att även de som kan använda djurtäthetsbestämmelserna normalt sett måste följa de
nya bestämmelserna om 22 kg fosfor vid spridning av andra organiska gödselmedel eller
stallgödsel som tas emot från ett annat företag. I sådana fall räknar man först bort den areal som
krävs för den egna stallgödseln. Räcker inte arealen ens för den egna gödseln görs bedömning
utifrån vägledning (a).
En bedömning av om tvärvillkoren uppfylls när det gäller tillförseln av organisk gödsel eller
stallgödsel från ett annat företag får göras när det detta blir möjligt, dvs. tidigast vid utgången
av år 2010.
På areal som är kontrakterad enligt de gamla djurtäthetsbestämmelserna, får under en
övergångsperiod, gödsel spridas i samma mängd som i djurtäthetsbestämmelserna. Kontraktet
ska då vara ingånget senast 31 december 2005.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring,, 8-15 §§, 18-19 §§
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får tillföras
8 § Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte tillföras i
större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat
som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden
utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
9 § Om stallgödsel förs bort från ett jordbruksföretag för spridning på ett annat
jordbruksföretag, för att villkoren i 8 § ska kunna uppfyllas, ska ett stallgödselavtal enligt 15 §
finnas.
Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur
28
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
10 § Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av 8 och
9 §§ vad gäller gödsel från de egna djuren. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra
organiska gödselmedel utöver den gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större
mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först
räknas bort. Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som
högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. Fram till 1 januari 2013 får dock
beräkningen av spridningsarealen för de egna djuren ske utifrån bilaga 5, för de djurslag som
finns med i bilagan.
11 § Jordbruksföretag med i genomsnitt fler än tio djurenheter på årsbasis får fram till den 1
januari 2013 använda sig av följande bestämmelser:
1. När det gäller djurslag som finns med i bilaga 5 får företaget på årsbasis hålla det antal djur
per hektar spridningsareal som framgår av bilagan, även om det innebär att 8 § inte kan följas.
2. Om gödsel från djurslag som finns med i bilaga 5 förs bort från företaget får djurantalet ökas
i motsvarande grad. För att antalet djur ska få ökas då stallgödsel förs bort ska anteckningar
enligt 14 § föras. Förs stallgödsel bort för spridning på ett annat jordbruksföretag ska dessutom
ett stallgödselavtal som uppfyller kraven i 15 § finnas.
3. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel på företagets
spridningsareal, utöver den gödsel som kommer från egna djur som finns med i bilaga 5, får
dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som krävs för de egna
djuren enligt bilaga 5 ska först räknas bort.
12 § De särskilda bestämmelserna i 11 § gäller dock inte för jordbruksföretag med fler än tio
djurenheter som efter den 1 januari 2006 får ett tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller gör en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt
21 § i samma förordning om den förändring som ligger till grund för tillståndet eller anmälan
medför att antalet djurenheter utökas i jordbruksföretaget. Dessa jordbruk ska följa
bestämmelserna i 8 §.
Anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra organiska
gödselmedel
13 § Jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska anteckna
gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor gödseln motsvarar, datum för
mottagandet samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag
och vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor.
Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex år.
14 § Jordbruksföretag som för att uppfylla kraven i 8 eller 11 §§ för bort stallgödsel ska
anteckna stallgödselmängden som levereras, vilket djurslag och vilket antal djur gödseln
kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt
till vem gödseln levereras. Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex
år. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av
bestämmelserna i första stycket.
Vad gäller för stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag?
15 § Vid upprättande av stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag gäller följande:
1. Avtalet ska vara skriftligt och gälla i minst ett år.
2. Av avtalet ska framgå hur mycket gödsel som producenten av stallgödsel har rätt att leverera
till mottagaren under avtalets giltighetstid. I avtalet ska anges vilka djurslag och vilket antal
djur som gödsel får levereras ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln motsvarar.
29
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
I fråga om avtal om spridning av gödsel som har ingåtts före den 1 januari 2006 behöver dock
inte avtalet ange från vilka djurslag gödsel ska levereras. Detta gäller under avtalets
giltighetstid, dock längst till den 31 december 2010.
Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?
18 § I spridningsarealen får följande mark räknas in:
1. Åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra
organiska gödselmedel.
2. Betesmark om betesdjur finns på företaget. Endast den del av betesmarken som motsvarar
betets andel av djurens foderstat får räknas in i spridningsarealen. Beräkningen ska ske på
årsbasis.
19 § Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. I spridningsarealen får inte
heller räknas in åkermark där förbud mot spridning råder eller mark där spridning är olämplig,
t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt.
Vnäring 4
Uppfylls villkoren om grödans behov, spridningstidpunkter, nedbrukning under vintern,
snötäckt mark m.m. vid spridning av gödsel?
Anmärkning
Bedömningsvägledningen för fråga 4 är uppdelad i fyra delfrågor. I de fall en överträdelse
konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i där det framgår vilken typ av
överträdelse det rör sig om enligt nedan.
Instruktion
Kontrollera att

spridning har skett utifrån grödans behov (20 §). Bedömningsvärdet för omfattning utgår
ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett.

villkoren uppfylls för spridning av gödsel då marken är frusen, snötäckt, vattenmättad eller
översvämmad (24 §). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där
överträdelse har skett. På denna fråga ska även allvar bedömas.

villkoren uppfylls om spridningstidpunkter för gödsel (25–26 §§). Bedömningsvärdet för
omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett.

kraven uppfylls på nedbrukning under vintern (22 §). Bedömningsvärdet för omfattning
utgår ifrån den faktiska areal där överträdelse har skett.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring,, 20 §, 22 §, 24-26 §§
Ytterligare bestämmelser inom känsligt område
20 § Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte
överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja
växtplatsens produktionsförmåga. Tillförseln ska dessutom avpassas utifrån växtplatsens
miljömässiga förutsättningar och de ekonomiska förutsättningarna för kvävegödsling till den
enskilda grödan. Följande ska särskilt beaktas vid beräkning av kvävetillförseln via
gödselmedel till en enskild gröda:
1. Grödans beräknade kvävebehov och kvävetillförseln från samtliga kvävekällor.
2. Växtplatsens beskaffenhet det gäller mark, jordart och lutning.
30
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
3. Växtplatsens förhållanden vad gäller klimat, nederbörd och bevattning.
4. Markanvändning och jordbruksmetoder, inklusive växtföljd, på växtplatsen.
Bestämmelser som gäller i hela landet
22 § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den 1 december –
den 28 februari ska brukas ned samma dag.
Ytterligare bestämmelser för känsliga områden
24 § Inom känsliga områden får inte
1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark,
2. gödselmedel spridas på snötäckt mark,
3. gödselmedel spridas på frusen mark. Spridning på frusen mark får dock ske om det inte
strider mot någon annan bestämmelse i dessa föreskrifter och om någon av följande
förutsättningar är uppfyllda:
a. Marken är tinad från ytan till ett sådant djup att man kan utföra en myllning. Stallgödsel eller
andra organiska gödselmedel som sprids i annat än vall ska myllas eller brukas ned åtminstone
samma dag
b. Marken är tinad från ytan till ett djup om minst 15 cm. Under sådana förhållanden ska inte
ytlig nattjäle räknas som frusen mark.
c. Marken är bevuxen med vall. Spridning på vall på frusen mark får ske under våren, efter den
28 februari.
25 § Inom känsliga områden får inte heller
1. mineralgödselkväve spridas under tiden den 1 november – den 15 februari,
2. stallgödsel eller andra organiska gödselmedel spridas under tiden den 1 januari - den 15
februari.
26 § Inom Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands län samt på Öland och inom de kustområden
som anges i bilaga 2 får stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti
– den 30 november bara spridas i växande gröda, undantaget fånggröda, eller före höstsådd.
Fasta gödselslag, med undantag av fjäderfägödsel, får dock spridas på obevuxen mark, utan
krav på efterföljande höstsådd, under tiden
1. den 20 oktober – den 30 november i Blekinge, Skåne och Hallands län om nedbrukning sker
inom fyra timmar, och
2. den 10 oktober – den 30 november i Gotlands län samt på Öland och inom kustområdena i
bilaga 2 om nedbrukning sker samma dag.
Vnäring 5
Uppfylls kraven på höst- eller vinterbevuxen mark?
Anmärkning
Gäller endast i Götaland.
Instruktion
Kontrollera att

kraven på andelen höst- eller vinterbevuxen mark uppfylls inom respektive område

kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska
anses som höst- eller vinterbevuxen

kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls inom respektive
område för att åkermarken ska anses som höst– eller vinterbevuxen
31
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kommentar
Den faktiska areal där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 §
11 § Jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark i Blekinge, Skåne och Hallands län skall ha
minst 60 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. För Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län skall motsvarande andel av marken
vara minst 50 procent. Jordbruksverket får meddela närmare föreskrifter om odlingen. Om det
finns särskilda skäl, får länsstyrelsen besluta om undantag.
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 29-34 §§
Krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen
Inledande bestämmelser
29 § I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om att en
viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst– eller vinterbevuxen.
Godkända grödor och obearbetad åkermark
30 § Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är
1. vall,
2. höstoljeväxter,
3. höstsäd,
4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter,
5. fleråriga frukt– och bärodlingar,
6. energiskog, och
7. fånggrödor.
Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.
31 § Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får räknas som
höst– eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från axgång i spannmålsodling
respektive från blomning i oljeväxtodling.
Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning
32 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana
fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås
1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra
Götalands län, och
2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
33 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga
frukt– och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas
1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och
Västra Götalands län, och
2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt
tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket.
34 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får
1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande
vårsäsong, och
2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med
avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong.
32
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kontrollpunkterna Vnäring 6 – 11 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De får
därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att jordbrukaren inte
söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandestart 2007 eller senare. Gå hellre
igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd jordbrukaren söker än att löpa
risken att tvingas åka tillbaks och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle.
Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de
stöd/ersättningar där de är relevanta.
Vnäring 6
Täcks urin- och flytgödselbehållare av ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt
minskar ammoniakförlusten, och sker påfyllning under täckning?
Instruktion
Kontrollera att

påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare sker under täckning vid lagring av
stallgödsel

flytgödselbehållare och urinbehållare har ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som
effektivt minskar ammoniakförlusterna.
Kommentarer
Allmänna råd utgör inte i sig extra tvärvillkor för miljöersättningar men i Statens
jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m. finns
vägledning till hur bestämmelserna kan uppfyllas då behållaren täcks med svämtäcke eller
annan flytande täckning. I de allmänna råden finns angivet vilka egenskaper ett svämtäcke bör
ha för att anses stabilt, råd om tider för återskapande av svämtäcke samt påfyllning under
täckning i de fall behållaren täcks av svämtäcke eller annan flytande täckning.
Överträdelsens omfattning bestäms av andelen av den totala gödselytan som saknar täckning
och om eventuellt svämtäcke kan bedömas som stabilt. När det gäller andel av ytan som saknar
täckning kan det röra sig om att en enskild brunn saknar stabilt svämtäcke eller annan form av
flytande täckning på en del av ytan. Det kan också handla om att det finns flera brunnar på
gården och någon av dem saknar täckning medan andra uppfyller kraven. När det gäller fast tak
görs bedömningen om taket uppfyller kraven på täckning eller inte, vilket innebär att antingen
uppfyller hela brunnens yta kravet eller inte. Är svämtäcket uppbrutet, tunt eller blött måste en
bedömning göras av om det uppfyller kravet på att vara stabilt. I så fall kan omfattning nivå 2
vara aktuellt ”behållaren täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt
svämtäcke”.
Om påfyllning inte sker under täckning motsvarar detta omfattning nivå 2. Allvaret bedöms av i
vilken grad det påverkar täckningens funktion. Om gödseln faller rakt ner och in under
täckningen med ett litet hål i täckningen som följd motsvarar detta allvar nivå 1, men om
gödseln hamnar ovanpå täckningen eller om påfyllningen ger större skador på täckningen
motsvarar detta allvar nivå 3.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 § punkt 2 och 3, 8 § andra stycket
7 § Vid lagring av stallgödsel skall
2. påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare ske under täckning
3. flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som
effektivt minskar ammoniakförlusterna.
33
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
8 § Bestämmelserna i 7 § 2 och 3 gäller enbart för jordbruksföretag i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne,
Hallands och Västra Götalands län samt i slättbygder inom Värmlands, Örebro och
Västmanlands län med fler än tio djurenheter.
Övrig information
Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagrin och spridning av gödsel m.m.
Täckning och påfyllning under täckning av urin- och flytgödselbehållare
Allmänna råd till 7 § punkt 2 och 3 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Ett svämtäcke bör anses vara stabilt om det har en skorpliknande yta och står emot normala
vind- och regnförhållanden. Det bör dessutom vara sammanhängande utan sprickor eller andra
öppna gödselytor. Invid platsen för påfyllning bör dock en mindre öppen gödselyta på några m²
kunna accepteras. Påfyllning av urin- och flytgödselbehållare ska enligt förordning (1998:915)
om miljöhänsyn i jordbruket ske under täckning. Om behållaren täcks av ett stabilt svämtäcke
eller annan flytande täckning bör bestämmelserna dessutom kunna anses vara uppfyllda i
följande situationer:
1. om påfyllning av icke pumpbar gödsel (fast- och kletgödsel) sker ovanifrån på ett sådant sätt
att högst några m² invid platsen för påfyllning saknar stabilt svämtäcke eller annan flytande
täckning.
2. om påfyllning sker innan ett svämtäcke återskapats. Om en flytande täckning på en behållare
skadas eller bryts bör den återskapas snarast möjligt. Om svämtäcket på en flytgödselbehållare
skadas eller bryts i samband med omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke
ha återskapats inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras
om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att t.ex. blanda ner
fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning räknas från det att gödsel åter
börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare bör ett stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar
efter spridning.
Vnäring 7
Denna fråga utgår.
Anmärkning
Eftersom spridning före 2006 inte ska tas med kan en första bedömning av hur bestämmelsen
uppfyllts först ske vid utgången av år 2010. Bedömningsvägledningen som gäller det här
tvärvillkoret är därför inte aktuell att använda förrän dess.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, , 17 §
Stallgödsel och andra organiska gödselmedel ska fördelas över spridningsarealen
17 § Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska gödseln
under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har företaget tillgång till en större
spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla bestämmelserna i 8 § behöver stallgödsel eller
andra organiska gödselmedel endast tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 § ska
kunna uppfyllas. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem
kalenderår. Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna från kraven att tillföra
gödseln på hela spridningsarealen när det gäller gödseln från de egna djuren. På företag med
fler än tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis och som omfattas av bestämmelserna i 11 §, ska
34
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
under en femårsperiod gödsel från de egna djuren istället tillföras på minst den spridningsareal
som behövs för djuren enligt bilaga 5. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande
period om fem kalenderår.
Vnäring 8
Uppfylls kraven på att gödsel ska spridas så att den inte hamnar utanför åkern och att gödsel
inte ska spridas på ängs- eller betesmark om det skadar natur- och kulturvärden?
Instruktion
Kontrollera att

gödsel inte sprids på åkermark så att det hamnar utanför åkern

gödsel inte sprids på ängs- eller betesmark så att natur- eller kulturvärden kan skadas av
spridningen
Kommentar
Det är allvaret i överträdelsen som bedöms.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:199) om hänsyn till natur- och kulturvärden i
jordbruket, 10-11 §§
10 § Handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på
åkermark så att det hamnar utanför åkern.
11 § Handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på ängseller betesmark om natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen.
Vnäring 9
Uppfylls kraven på nedbrukning för att minska ammoniakförluster vid spridning av
mineralgödsel baserade på urea?
Instruktion
Kontrollera att mineralgödsel baserad på urea vid spridning på obevuxen mark har myllats eller
brukats ned inom fyra timmar från spridningen
Kommentar
Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 23 §
23 § Mineralgödsel baserad på urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas
ned inom fyra timmar från spridningen.
35
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Vnäring 10
Uppfylls kraven på nedbrukning för att minska ammoniakförluster vid spridning av stallgödsel?
Anmärkning
Gäller endast inom K, M och N län.
Instruktion
Kontrollera att kraven på nedbrukning av stallgödsel uppfylls inom respektive område
Kommentar
Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 27 §
27 § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska stallgödsel som sprids på obevuxen mark under
perioden den 1 mars – 19 oktober myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen.
Stallgödsel som sprids på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län under perioden
den 20 oktober – 31 december och den 16 – 28 februari ska brukas ned inom fyra timmar.
Vnäring 11
Har spridning av flytgödsel i växande gröda skett med en teknik som minskar
ammoniakförlusterna?
Anmärkning
Gäller endast inom K, M och N län.
Instruktion
Kontrollera att kraven för spridning av flytgödsel uppfylls med någon av de metoder som
föreskrivits.
Kommentar
Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 28 §
28 § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande gröda ske med
någon av följande metoder:
1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på
marken under växttäcket,
2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i
marken,
3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före spridningen, eller
4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 millimeter vatten.
Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad inom tolv timmar efter det
att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas från kravet på minst 10
millimeter vatten.
36
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark – inom känsliga
områden
Fråga
Krav
Vnäring 1
Uppfylls kraven på
lagringsutrymme för
stallgödsel enligt
förordningen?
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Vnäring 2
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Är
lagringsutrymmet
utformat så att
läckage eller
avrinning inte sker
till omgivningen?
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
0
1
Ej aktuellt
Lagringskapacitet motsvarande en
gödselproduktion under mindre än
1 månad fattas.
2
Ej aktuellt
Lagringskapacitet motsvarande en
gödselproduktion under 1-2
månader fattas.
3
Ej aktuellt
Lagringskapacitet motsvarande en
gödselproduktion under mer än 2
månader fattas.
0
1
2
3
Läckage eller avrinning
kan ske eller har skett
men bedöms inte leda till
olägenhet för miljön eller
människors hälsa.
Ej aktuellt
Varaktighet
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Läckage eller avrinning
Ej aktuellt
kan ske eller har skett och
bedöms kunna leda till/har
lett till olägenhet för
miljön eller människors
hälsa.
Ej aktuellt
37
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Vnäring 3
Krav
(a)3
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Vnäring 3 (b)
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Är
spridningsarealen
tillräcklig?
Är
spridningsarealen
tillräcklig?
Bedömning
enligt de
gamla
djurtäthetsbestämelserna.
Kan
kontrolleras
varje år.
Kontrollen
avser
föregående år.
Bedömning
enligt
nuvarande
regler (max 22
kg fosfor/ha
och år). Kan
slutligen
bedömas
tidigast vid
utgången av år
2010.
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
0
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Varaktighet
Spridningsareal saknas, men
Ej aktuellt
motsvarande minst 90 % av
erfordrad areal finns.
Spridningsareal saknas men
Ej aktuellt
motsvarande 60-90 % av erfordrad
areal finns.
Spridningsareal saknas men
Ej aktuellt
motsvarande mindre än 60 % av
erfordrad areal finns.
0
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Stallgödsel och andra organiska
Ej aktuellt
gödselmedel har i genomsnitt
spridits i mängder motsvarande
mer än 22 kg men mindre än 25 kg
fosfor per hektar.
Stallgödsel och andra organiska
Ej aktuellt
gödselmedel har i genomsnitt
spridits i mängder motsvarande
25–35 kg fosfor per hektar.
Stallgödsel och andra organiska
Ej aktuellt
gödselmedel har i genomsnitt
spridits i mängder motsvarande
mer än 35 kg fosfor per hektar.
För fråga 3,4 och 6 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna ska bedömas för de olika delarna var och en för sig. I del fall en överträdelse konstateras
måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 3,4 eller 6 som överträdelsen gäller.
3
38
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Vnäring 4 (a)
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Vnäring 4 (b)
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Har spridning skett Kvävemängd– 0
utifrån grödans
grödans behov
1
Ej aktuellt
Spridning har skett i strid med
behov?
bestämmelserna, dock på mindre
än 3 hektar mark.
2
Ej aktuellt
Spridning har skett i strid med
bestämmelserna på 3–10 hektar
mark.
3
Ej aktuellt
Spridning har skett i strid med
bestämmelserna på mer än 10
hektar mark.
Uppfylls villkoren
Förhållanden: 0
för spridning av
vattenmättad,
Gödsel från spridningen
Spridning har skett i strid med
gödsel då marken är översvämmad, 1
har
sannolikt
eller
bestämmelserna, dock på mindre
frusen, snötäckt,
snötäckt,
kommer sannolikt inte att än 1 hektar mark.
vattenmättad eller
frusen mark
orsaka olägenhet för
översvämmad?
människors hälsa eller
miljön.
2
Ej aktuellt
Spridning har skett i strid med
bestämmelserna på 1–3 hektar
mark.
3
Spridningen av gödsel har Spridning har skett i strid med
sannolikt eller kommer
bestämmelserna på mer än 3 hektar
sannolikt att orsaka
mark.
olägenhet för människors
hälsa eller miljön.
Krav
39
Varaktighet
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Krav
Vnäring 4 (c)
Uppfylls villkoren
Tidpunkt för
för
spridning
spridningstidpunkter
för gödsel? (25–26
§§ SJVFS 2004:62)
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Vnäring 4 (d)
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Vnäring 5
Tvärvillkor för
samtliga stöd
Uppfylls kraven på
nedbrukning under
vintern? (22 §
SJVFS 2004:62)
Uppfylls kraven på
höst- och
vinterbevuxen
mark? (11 § FMJ,
29–34 §§ SJVFS
2004:62)
Nedbrukning
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
0
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Varaktighet
Spridning har skett vid tidpunkt då Ej aktuellt
förbud råder, dock på mindre än 1
hektar mark.
Spridning har skett på 1–3 hektar Ej aktuellt
mark vid tidpunkt då förbud råder.
Spridning har skett på mer än 3
Ej aktuellt
hektar mark vid tidpunkt då förbud
råder.
0
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Överträdelsen omfattar mindre än
3 hektar mark.
Överträdelsen omfattar 3–10
hektar mark.
Överträdelsen omfattar mer än 10
hektar mark.
Ej aktuellt
Överträdelsen omfattar mindre än
3 hektar mark.
Överträdelsen omfattar 3–10
hektar mark.
Överträdelsen omfattar mer än 10
hektar mark.
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
0
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
40
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Vnäring 6
Krav
(a)4
Extra tvärvillkor
för miljöersättningar
Täcks urin- och
Täckning
flytgödselbehållare
av ett stabilt svämtäcke eller annan
täckning som
effektivt minskar
ammoniakförlusterna? (7 § punkt 3, 8
§ andra stycket SFS
1998:915)
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
0
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Stabilt svämtäcke eller annan
täckning saknas men mer än 90 %
av den totala gödselytan är täckt.
Varaktighet
Ej aktuellt
OBS! Enligt Jordbruksverkets
allmänna råd bör det anses
godtagbart att några m2 invid
påfyllningsplatsen saknar
svämtäcke eller annan flytande
täckning.
Stabilt svämtäcke eller annan
Ej aktuellt
täckning saknas men 50–90 % av
den totala gödselytan är täckt, eller
hela ytan täcks av svämtäcke men
det uppfyller inte kraven på ett
stabilt svämtäcke.
Stabilt svämtäcke eller annan
Ej aktuellt
täckning saknas och mindre än 50
% av gödselytan är täckt.
För fråga 3,4 och 6 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna ska bedömas för de olika delarna var och en för sig. I del fall en överträdelse konstateras
måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 3,4 eller 6 som överträdelsen gäller.
4
41
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Krav
Vnäring 6 (b) 5
Sker påfyllning
Påfyllning
under täckning? (7 §
punkt 2, 8 § andra
stycket SFS
1998:915)
Extra tvärvillkor
för miljöersättningar
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
0
1
2
3
Vnäring 7
Extra tvärvillkor
för miljöersättningar
Har gödseln någon
gång under de
senaste fem åren
spridits på
åtminstone den
minsta
spridningsareal som
krävs? (17 § SJVFS
2004:62)
Kan slutligen 0
bedömas
1
tidigast vid
utgången av år
2010.
2
3
Varaktighet
Påfyllning av flytgödsel
eller urin sker inte under
täckning men det har
endast haft liten inverkan
på täckningens funktion.
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Påfyllning av flytgödsel
eller urin sker inte under
täckning och det har lett
till att täckningen inte
fungerar som avsett.
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Spridning har inte skett på hela
Ej aktuellt
arealen, men spridning har skett på
mer än 90 % av erfordrad areal.
Spridning har skett på 60–90 % av Ej aktuellt
erfordrad areal
Spridning har skett på mindre än
Ej aktuellt
60 % av erfordrad areal
Ej aktuellt
Ej aktuellt
För fråga 3,4 och 6 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna ska bedömas för de olika delarna var och en för sig. I del fall en överträdelse konstateras
måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom fråga 3,4 eller 6 som överträdelsen gäller.
5
42
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Krav
Vnäring 8
Uppfylls kraven på
att gödsel ska
spridas så att den
inte hamnar utanför
åkern och att gödsel
inte ska spridas på
ängs- eller
betesmark om det
skadar natur- och
kulturvärden?
(10-11 §§ SJVFS
1999:119)
Extra tvärvillkor
för miljöersättningar
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
0
1
2
3
Varaktighet
Spridning har skett så
Ej aktuellt
gödseln hamnat utanför
åkern eller spridning har
skett på ängs- eller
betesmark som kan skadas
av spridningen, men det
har troligen inte
uppkommit någon skada
på miljön eller på natureller kulturvärden.
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Spridning har skett så
Ej aktuellt
gödseln hamnat utanför
åkern eller spridning har
skett på ängs- eller
betesmark som kan skadas
av spridningen, och det
har eller kommer troligen
resultera i skada på miljön
eller på natur- eller
kulturvärden.
Ej aktuellt
43
Ej aktuellt
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Krav
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
0
Vnäring 9 och 10 Uppfylls kraven på
nedbrukning för att
Extra tvärvillkor minska
för miljöammoniakförluster
ersättningar
vid spridning av
mineralgödsel
baserade på urea
och vid spridning av
stallgödsel i K, M
och N län? (23 och
27 §§ SJVFS
2004:62)
Kan slutligen
bedömas
1
tidigast vid
utgången av år
2
2010.
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Vnäring 11
Kan slutligen 0
bedömas
1
tidigast vid
utgången av år
2
2010.
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Extra tvärvillkor
för
miljöersättningar
Har spridning av
flytgödsel i växande
gröda skett med en
teknik som minskar
ammoniakförlusterna? (28 § SJVFS
2004:62)
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Varaktighet
Överträdelsen omfattar mindre än
3 hektar mark.
Överträdelsen omfattar 3–10
hektar mark.
Överträdelsen omfattar mer än 10
hektar mark.
Ej aktuellt
Överträdelsen omfattar mindre än
3 hektar mark.
Överträdelsen omfattar 3–10
hektar mark.
Överträdelsen omfattar mer än 10
hektar mark.
Ej aktuellt
44
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen
mark utanför känsligt område


Kontrollpunkterna Vnäring 12 – 19 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De
får därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att jordbrukaren
inte söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandestart 2007 eller senare. Gå
hellre igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd jordbrukaren söker än att
löpa risken att tvingas åka tillbaks och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle.
Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de
stöd/ersättningar där de är relevanta.
Kontrollpunkterna Vnäring 15 och 19 gäller bara i delar av de icke känsliga områdena. De
gäller t.ex. inte alls i Norrland.
Vnäring 12
Uppfylls kraven på lagringskapacitet för stallgödsel?
Instruktion
Kontrollera att lagringskapaciteten, dvs. storleken på utrymmet, uppfylls.
Kommentar
Lagringskapaciteten, dvs. storleken på utrymmet, bör som regel bedömas innan utformningen
bedöms (fråga 13). Enligt föreskrifterna (SJVFS 2004:62) får lagring direkt på mark utomhus
inte räknas in i lagringskapaciteten. Däremot får lagring inne i stallbyggnad, exempelvis i en
djupströbädd, räknas in.
I förordningen om miljöhänsyn i jordbruket anges lagringskapaciteten i antal månader och
därför används detta för bedömningskriteriet omfattning. Det innebär att den faktiska volym
som motsvarar t.ex. nivå 1 kommer att vara olika i olika verksamheter beroende på hur stor
gödselproduktion de har. Endast uppfyllande av miniminivån utifrån förordningen ska
bedömas.
Områden utanför känsliga områden
Antal djurenheter
Nöt, hästar, får och getter
Annan djurhållning
fler än 100
8 mån
10 mån
fler än 10
6 mån
upp till 100
fler än 2
inga generella
upp till 10
bestämmelser
Bestämmelser för lagringskapacitet gäller:
1
från och med den 1 juli 2013
6 mån
10 mån1
inga generella
bestämmelser
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Förordning 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket, 6 §
6 § Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter skall ha utrymme för lagring av stallgödsel
som minst motsvarar en gödselproduktion under
45
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt
2. tio månader vid annan djurhållning.
Inom de områden som anges i 5 § första stycket 1 skall jordbruksföretag med fler än tio
djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion
under
1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt
2. tio månader vid annan djurhållning.
I övriga delar av landet skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för
lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under
1. sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt
2. tio månader vid annan djurhållning.
Inom områden som anges i 5 § skall jordbruksföretag där tio eller färre djurenheter hålls ha
utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex
månader. Jordbruksverket får föreskriva att kravet på lagringskapacitet inte skall gälla
djurhållning som omfattar högst ett visst antal djur av ett visst djurslag. Förordning (2003:581).
Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 4 §, 6-7 §§
4 § I 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta
lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med högst två
djurenheter i genomsnitt på årsbasis.
6 § Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme för lagring av
stallgödseln.
7 § I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus inte inräknas.
Vnäring 13
Är lagringsutrymmet utformat så att läckage eller avrinning inte sker till omgivningen?
Instruktion
Kontrollera att lagringsutrymmet är utformat så att avrinning eller läckage inte sker till
omgivningarna.
Kommentar
Utformningen ska bedömas på den del av lagringsutrymmet som behövs för att uppfylla kraven
på lagringskapacitet enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Utformningen bedöms på
det lagringsutrymme som faktiskt finns. Saknas lagringskapacitet görs bedömningen av den
överträdelsen enligt fråga Vnäring 12.
Överträdelser av utformningskravet bedöms endast utifrån dess allvar. Allvaret graderas utifrån
om det sker läckage eller inte och vilken påverkan läckaget bedöms ha på omgivningen.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 § punkt 1
7 § Vid lagring av stallgödsel skall
1. sådana lagringsutrymmen som avses i 6 § vara så utformade att avrinning eller läckage till
omgivningen inte sker
46
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Vnäring 14
Är arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel,
samt förs anteckningar om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska
gödselmedel?
Frågan är uppdelad i två bedömningsvägledningar.
(a) för dem som använder övergångsbestämmelserna om djurtäthet
(b) för dem som sprider enligt de nya bestämmelserna om högsta tillåtna tillförsel av stallgödsel
och andra organiska gödselmedel motsvarande 22 kg fosfor per år
Tillförsel enligt (b) beräknas som ett genomsnitt över en femårsperiod
Instruktion
Kontrollera att

arealen är tillräcklig i förhållande till tillförsel av stallgödsel och andra organiska
gödselmedel

det förs anteckningar om införsel och bortförsel av stallgödsel och andra organiska
gödselmedel
Kommentar
Eftersom tid före 2006 inte ska räknas med kan bestämmelsen slutligen kontrolleras tidigast vid
utgången av år 2010. Bedömningsvägledning (b) kommer alltså inte att bli aktuell att använda
förrän dess.
En överträdelse bedöms endast i omfattning. Omfattningen bedöms utifrån hur mycket
spridningsareal som saknas. Saknas anteckningar som styrker att stallgödsel förts bort från
företaget får man utgå från att gödseln spridits i verksamheten.
Observera att även de som kan använda djurtäthetsbestämmelserna normalt sett måste följa de
nya bestämmelserna om 22 kg fosfor vid spridning av andra organiska gödselmedel eller
stallgödsel som tas emot från ett annat företag. I sådana fall räknar man först bort den areal som
krävs för den egna stallgödseln. Räcker inte arealen ens för den egna gödseln görs bedömning
utifrån vägledning (a).
En bedömning av om tvärvillkoren uppfylls när det gäller tillförseln av organisk gödsel eller
stallgödsel från ett annat företag får göras när det detta blir möjligt, dvs. tidigast vid utgången
av år 2010.
På areal som är kontrakterad enligt de gamla djurtäthetsbestämmelserna, får under en
övergångsperiod, gödsel spridas i samma mängd som i djurtäthetsbestämmelserna. Kontraktet
ska då vara ingånget senast 31 december 2005.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens jordbruksverks föreskrifter (, SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 8-15 §§, 18-19 §§
Begränsning av den mängd stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som får tillföras
8 § Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte tillföras i
större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat
som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden
utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
47
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
9 § Om stallgödsel förs bort från ett jordbruksföretag för spridning på ett annat
jordbruksföretag, för att villkoren i 8 § ska kunna uppfyllas, ska ett stallgödselavtal enligt 15 §
finnas.
Ytterligare bestämmelser för jordbruksföretag med djur
10 § Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av 8 och
9 §§ vad gäller gödsel från de egna djuren. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra
organiska gödselmedel utöver den gödsel som kommer från egna djur får dock inte ske i större
mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först
räknas bort. Beräkning av spridningsarealen för de egna djuren ska utgå från en tillförsel som
högst får motsvara 22 kg totalfosfor per hektar och år. Fram till 1 januari 2013 får dock
beräkningen av spridningsarealen för de egna djuren ske utifrån bilaga 5, för de djurslag som
finns med i bilagan.
11 § Jordbruksföretag med i genomsnitt fler än tio djurenheter på årsbasis får fram till den 1
januari 2013 använda sig av följande bestämmelser:
1. När det gäller djurslag som finns med i bilaga 5 får företaget på årsbasis hålla det antal djur
per hektar spridningsareal som framgår av bilagan, även om det innebär att 8 § inte kan följas.
2. Om gödsel från djurslag som finns med i bilaga 5 förs bort från företaget får djurantalet ökas
i motsvarande grad. För att antalet djur ska få ökas då stallgödsel förs bort ska anteckningar
enligt 14 § föras. Förs stallgödsel bort för spridning på ett annat jordbruksföretag ska dessutom
ett stallgödselavtal som uppfyller kraven i 15 § finnas.
3. Tillförsel av annan stallgödsel eller av andra organiska gödselmedel på företagets
spridningsareal, utöver den gödsel som kommer från egna djur som finns med i bilaga 5, får
dock inte ske i större mängd än vad som anges i 8 §. Den spridningsareal som krävs för de egna
djuren enligt bilaga 5 ska först räknas bort.
12 § De särskilda bestämmelserna i 11 § gäller dock inte för jordbruksföretag med fler än tio
djurenheter som efter den 1 januari 2006 får ett tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller gör en anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt
21 § i samma förordning om den förändring som ligger till grund för tillståndet eller anmälan
medför att antalet djurenheter utökas i jordbruksföretaget. Dessa jordbruk ska följa
bestämmelserna i 8 §.
Anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra organiska
gödselmedel
13 § Jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska anteckna
gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor gödseln motsvarar, datum för
mottagandet samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag
och vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor.
Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex år.
14 § Jordbruksföretag som för att uppfylla kraven i 8 eller 11 §§ för bort stallgödsel ska
anteckna stallgödselmängden som levereras, vilket djurslag och vilket antal djur gödseln
kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt
till vem gödseln levereras. Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex
år. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av
bestämmelserna i första stycket.
Vad gäller för stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag?
15 § Vid upprättande av stallgödselavtal mellan två jordbruksföretag gäller följande:
48
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
1. Avtalet ska vara skriftligt och gälla i minst ett år.
2. Av avtalet ska framgå hur mycket gödsel som producenten av stallgödsel har rätt att leverera
till mottagaren under avtalets giltighetstid. I avtalet ska anges vilka djurslag och vilket antal
djur som gödsel får levereras ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln motsvarar.
I fråga om avtal om spridning av gödsel som har ingåtts före den 1 januari 2006 behöver dock
inte avtalet ange från vilka djurslag gödsel ska levereras. Detta gäller under avtalets
giltighetstid, dock längst till den 31 december 2010.
Vilken areal/mark får räknas in i spridningsarealen?
18 § I spridningsarealen får följande mark räknas in:
1. Åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra
organiska gödselmedel.
2. Betesmark om betesdjur finns på företaget. Endast den del av betesmarken som motsvarar
betets andel av djurens foderstat får räknas in i spridningsarealen. Beräkningen ska ske på
årsbasis.
19 § Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. I spridningsarealen får inte
heller räknas in åkermark där förbud mot spridning råder eller mark där spridning är olämplig,
t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt.
Vnäring 15
Täcks urin- och flytgödselbehållare av ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt
minskar ammoniakförlusterna, och sker påfyllning under täckning?
Anmärkning
Gäller endast i Götaland och delar av Svealand. Se bestämmelsen.
Instruktion
Kontrollera att

påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare sker under täckning vid lagring av
stallgödsel

flytgödselbehållare och urinbehållare har ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som
effektivt minskar ammoniakförlusterna.
Kommentar
Allmänna råd utgör inte i sig extra tvärvillkor för miljöersättningar men i Statens
jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m. finns
vägledning till hur bestämmelserna kan uppfyllas då behållaren täcks med svämtäcke eller
annan flytande täckning. I de allmänna råden finns angivet vilka egenskaper ett svämtäcke bör
ha för att anses stabilt, råd om tider för återskapande av svämtäcke samt påfyllning under
täckning i de fall behållaren täcks av svämtäcke eller annan flytande täckning.
Överträdelsens omfattning bestäms av andelen av den totala gödselytan som saknar täckning
och om eventuellt svämtäcke kan bedömas som stabilt. När det gäller andel av ytan som saknar
täckning kan det röra sig om att en enskild brunn saknar stabilt svämtäcke eller annan form av
flytande täckning på en del av ytan. Det kan också handla om att det finns flera brunnar på
gården och någon av dem saknar täckning medan andra uppfyller kraven. När det gäller fast tak
görs bedömningen om taket uppfyller kraven på täckning eller inte, vilket innebär att antingen
uppfyller hela brunnens yta kravet eller inte. Är svämtäcket uppbrutet, tunt eller blött måste en
bedömning göras av om det uppfyller kravet på att vara stabilt. I så fall kan omfattning nivå 2
49
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
vara aktuellt ”behållaren täcks av svämtäcke men det uppfyller inte kraven på ett stabilt
svämtäcke”.
Om påfyllning inte sker under täckning motsvarar detta omfattning nivå 2. Allvaret bedöms av i
vilken grad det påverkar täckningens funktion. Om gödseln faller rakt ner och in under
täckningen med ett litet hål i täckningen som följd motsvarar detta allvar nivå 1, men om
gödseln hamnar ovanpå täckningen eller om påfyllningen ger större skador på täckningen
motsvarar detta allvar nivå 3.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7 § 2 och 3, 8 § andra stycket
7 § Vid lagring av stallgödsel skall
2. påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare ske under täckning, och
3. flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som
effektivt minskar ammoniakförlusterna.
8 § andra stycket: Bestämmelserna i 7 § 2 och 3 gäller enbart för jordbruksföretag i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt i slättbygder inom
Värmlands, Örebro och Västmanlands län med fler än tio djurenheter.
Övrig information
Statens jordbruksverks allmänna råd, (2005:1)
Täckning och påfyllning under täckning av urin- och flytgödselbehållare
Allmänna råd till 7 § punkt 2 och 3 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Ett svämtäcke bör anses vara stabilt om det har en skorpliknande yta och står emot normala
vind- och regnförhållanden. Det bör dessutom vara sammanhängande utan sprickor eller andra
öppna gödselytor. Invid platsen för påfyllning bör dock en mindre öppen gödselyta på några m²
kunna accepteras. Påfyllning av urin- och flytgödselbehållare ska enligt förordningen om
miljöhänsyn i jordbruket ske under täckning. Om behållaren täcks av ett stabilt svämtäcke eller
annan flytande täckning bör bestämmelserna dessutom kunna anses vara uppfyllda i följande
situationer:
1. om påfyllning av icke pumpbar gödsel (fast- och kletgödsel) sker ovanifrån på ett sådant sätt
att högst några m² invid platsen för påfyllning saknar stabilt svämtäcke eller annan flytande
täckning.
2. om påfyllning sker innan ett svämtäcke återskapats. Om en flytande täckning på en behållare
skadas eller bryts bör den återskapas snarast möjligt. Om svämtäcket på en flytgödselbehållare
skadas eller bryts i samband med omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke
ha återskapats inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras
om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att t.ex. blanda ner
fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning räknas från det att gödsel åter
börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare bör ett stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar
efter spridning.
Vnäring 16
Denna fråga utgår.
50
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Anmärkning
Eftersom spridning före 2006 inte ska tas med kan en första bedömning av hur bestämmelsen
uppfyllts först ske vid utgången av år 2010. Bedömningsvägledningen som gäller det här
tvärvillkoret är därför inte aktuell att använda förrän dess.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 17 §
17 § Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska gödseln
under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har företaget tillgång till en större
spridningsareal än vad som krävs för att uppfylla bestämmelserna i 8 § behöver stallgödsel eller
andra organiska gödselmedel endast tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 § ska
kunna uppfyllas. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem
kalenderår. Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna från kraven att tillföra
gödseln på hela spridningsarealen när det gäller gödseln från de egna djuren. På företag med
fler än tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis och som omfattas av bestämmelserna i 11 §, ska
under en femårsperiod gödsel från de egna djuren istället tillföras på minst den spridningsareal
som behövs för djuren enligt bilaga 5. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande
period om fem kalenderår.
Vnäring 17
Uppfylls kraven på att gödsel ska spridas så att den inte hamnar utanför åkern och att gödsel
inte ska spridas på ängs- eller betesmark om det skadar natur- och kulturvärden?
Instruktion
Kontrollera att

gödsel inte sprids på åkermark så att det hamnar utanför åkern

gödsel inte sprids på ängs- eller betesmark så att natur- eller kulturvärden kan skadas av
spridningen
Kommentar
Det är allvaret i överträdelsen som bedöms.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärd i
jordbruket, 10-11 §§
10 § Handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på
åkermark så att det hamnar utanför åkern.
11 § Handelsgödsel, stallgödsel samt slam eller annat organiskt avfall får inte spridas på ängseller betesmark om natur- eller kulturvärden kan skadas av spridningen.
Vnäring 18
Uppfylls kraven på nedbrukning?
Instruktion
Kontrollera att

kraven uppfylls på nedbrukning under vintern (dispens kan finnas)
51
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
mineralgödsel baserad på urea vid spridning på obevuxen mark har myllats eller brukats
ned inom fyra timmar från spridningen

Kommentar
Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör de olika nivåerna för omfattning.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 22-23 §§
22 § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den 1 december –
den 28 februari ska brukas ned samma dag.
23 § Mineralgödsel baserad på urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas
ned inom fyra timmar från spridningen.
Vnäring 19
Uppfylls kraven på höst- eller vinterbevuxen mark?
Anmärkning
Gäller endast i Götaland.
Instruktion
Kontrollera att

kraven på andelen höst- eller vinterbevuxen mark uppfylls inom respektive område

kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska
anses som höst- eller vinterbevuxen

kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls inom respektive
område för att åkermarken ska anses som höst– eller vinterbevuxen
Kommentar
Den faktiska areal där överträdelse har skett utgör grunden i de olika nivåerna för omfattning.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 §
11 § Jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark i Blekinge, Skåne och Hallands län skall ha
minst 60 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. För Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län skall motsvarande andel av marken
vara minst 50 procent.
Jordbruksverket får meddela närmare föreskrifter om odlingen. Om det finns särskilda skäl, får
länsstyrelsen besluta om undantag.
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser
växtnäring, 29-34 §§
29 § I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om att en
viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst– eller vinterbevuxen.
Godkända grödor och obearbetad åkermark
30 § Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är
1. vall,
2. höstoljeväxter,
3. höstsäd,
52
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter,
5. fleråriga frukt– och bärodlingar,
6. energiskog, och
7. fånggrödor.
Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.
31 § Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får räknas som
höst– eller vinterbevuxen, men bara om marken är obearbetad från axgång i spannmålsodling
respektive från blomning i oljeväxtodling.
Tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning
32 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana
fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås
1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra
Götalands län, och
2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
33 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga
frukt– och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas
1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och
Västra Götalands län, och
2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt
tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket.
34 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får
1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande
vårsäsong, och
2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med
avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong.
53
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bedömningsvägledning för lagring och spridning av gödsel samt höst-eller vinterbevuxen mark – utanför känsliga
områden
Fråga
Krav
Vnäring 12 Uppfylls kraven på
lagringsutrymme för
Extra
stallgödsel enligt
tvärvillkor förordningen? (6 § SFS
för miljö1998:915, 4, 6–7 §§
ersättningar SJVFS 2004:62)
Vnäring 13 Är lagringsutrymmet
utformat så att läckage
Extra
eller avrinning inte sker
tvärvillkor till omgivningen? (7 §,
för miljöSFS 1998:915)
ersättningar
Nivå
Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Varaktighet
0
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Lagringskapacitet motsvarande en Ej aktuellt
gödselproduktion under mindre än
1 månad fattas.
Lagringskapacitet motsvarande en Ej aktuellt
gödselproduktion under 1–2
månader fattas.
Lagringskapacitet motsvarande en Ej aktuellt
gödselproduktion under mer än 2
månader fattas.
0
1
2
3
Läckage eller avrinning Ej aktuellt
kan ske eller har skett
men bedöms inte leda till
olägenhet för miljön eller
människors hälsa.
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Läckage eller avrinning
kan ske eller har skett
och bedöms kunna leda
till/har lett till olägenhet
för miljön eller
människors hälsa.
Ej aktuellt
Ej aktuellt
54
Ej aktuellt
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Krav
Vnäring 14 Är spridningsarealen
(a)6
tillräcklig? (8–15 §§, 1819 §§ SJVFS 2004:62)
Extra
tvärvillkor
för miljöersättningar
Vnäring 14
(b)7
Extra
tvärvillkor
för
miljöersättn
ingar
Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Varaktighet
1
Ej aktuellt
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Spridningsareal saknas, men
motsvarande minst 90 % av
erfordrad areal finns.
Spridningsareal saknas men
motsvarande 60-90 % av
erfordrad areal finns.
Spridningsareal saknas men
motsvarande mindre än 60 % av
erfordrad areal finns.
Stallgödsel och andra organiska
gödselmedel har i genomsnitt
spridits i mängder motsvarande
mer än 22 kg men mindre än 25
kg fosfor per hektar.
Stallgödsel och andra organiska
gödselmedel har i genomsnitt
spridits i mängder motsvarande
25- 35 kg fosfor per hektar.
Ej aktuellt
Nivå
Bedömning
enligt de gamla
djurtäthetsbestämmelserna.
Kan
kontrolleras
varje år.
Kontrollen
avser
föregående år.
0
Bedömning
enligt
nuvarande
regler (max 22
kg fosfor/ha
och år) Kan
slutligen
bedömas
tidigast vid
utgången av år
0
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
67
För fråga 14 och 15 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna bör bedömas för de olika delarna
var och en för sig. I de fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom
fråga 14 eller 15 som överträdelsen gäller.
55
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Krav
Vnäring 15 Täcks urin- och
flytgödselbehållare av ett
(a)8
stabilt svämtäcke eller
Extra
annan täckning som
tvärvillkor effektivt minskar
för miljöammoniakförlusterna? (7
ersättningar § punkt 3, 8 § andra
stycket SFS 1998:915)
Nivå
2010.
3
Täckning
0
Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Ej aktuellt
Stallgödsel och andra organiska
gödselmedel har i genomsnitt
spridits i mängder motsvarande
mer än 35 kg fosfor per hektar.
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Varaktighet
Ej aktuellt
Stabilt svämtäcke eller annan
Ej aktuellt
täckning saknas men mer än 90 %
av den totala gödselytan är täckt.
OBS! Enligt Jordbruksverkets
allmänna råd bör det anses
godtagbart att några m2 invid
påfyllningsplatsen saknar
svämtäcke eller annan flytande
täckning.
Stabilt svämtäcke eller annan
Ej aktuellt
täckning saknas men 50–90 % av
den totala gödselytan är täckt,
eller hela ytan täcks av svämtäcke
men det uppfyller inte kraven på
ett stabilt svämtäcke
Stabilt svämtäcke eller annan
Ej aktuellt
täckning saknas och mindre än 50
% av gödselytan är täckt.
För fråga 14 och 15 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna bör bedömas för de olika delarna
var och en för sig. I de fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom
fråga 14 eller 15 som överträdelsen gäller.
8
56
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Nivå
Krav
Vnäring 15 Sker påfyllning under
täckning? (7 § punkt 2, 8
(b)9
§ andra stycket SFS
Extra
1998:915)
tvärvillkor
för miljöersättningar
Påfyllning
Påfyllning av flytgödsel Ej aktuellt
eller urin sker inte under
täckning men det har
endast haft liten inverkan
på täckningens funktion.
Ej aktuellt
Ej aktuellt.
Ej aktuellt
Påfyllning av flytgödsel
eller urin sker inte under
täckning och det har lett
till att täckningen inte
fungerar som avsett.
Ej aktuellt
Ej aktuellt
1
Ej aktuellt
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Spridning har inte skett på hela
Ej aktuellt
arealen, men spridning har skett
på mer än 90 % av erfordrad areal.
Spridning har skett på 60-90 % av Ej aktuellt
erfordrad areal
Spridning har skett på mindre än Ej aktuellt
60 % av erfordrad areal
1
3
Kan slutligen
bedömas
tidigast vid
utgången av år
2010.
Varaktighet
0
2
Vnäring 16 Har gödseln någon gång
under de senaste fem åren
Extra
spridits på åtminstone den
tvärvillkor minsta spridningsareal
för miljösom krävs? (17 § SJVFS
ersättningar 2004:62)
Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Ej aktuellt
0
För fråga 14 och 15 finns ingen indelning i delfrågor i formuläret, men överträdelserna bör bedömas för de olika delarna var
och en för sig. I de fall en överträdelse konstateras måste en bilaga till rapporteringsformuläret fyllas i för den delfråga inom
fråga 14 eller 15 som överträdelsen gäller.
9
57
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Krav
Vnäring 17 Uppfylls kraven på att
gödsel ska spridas så att
Extra
den inte hamnar utanför
tvärvillkor åkern och att gödsel inte
för miljöska spridas på ängs- eller
ersättningar betesmark om det skadar
natur- och kulturvärden?
(10-11 §§ SJVFS
1999:119)
Nivå
Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Varaktighet
0
1
2
3
Spridning har skett så
gödseln hamnat utanför
åkern eller spridning har
skett på ängs- eller
betesmark som kan
skadas av spridningen,
men det har troligen inte
uppkommit någon skada
på miljön eller på natureller kulturvärden.
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Spridning har skett så
Ej aktuellt
gödseln hamnat utanför
åkern eller spridning har
skett på ängs- eller
betesmark som kan
skadas av spridningen,
och det har eller kommer
troligen resultera i skada
på miljön eller på natureller kulturvärden..
Ej aktuellt
58
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Fråga
Krav
Vnäring 18
Extra
tvärvillkor
för
miljöersättn
ingar
Uppfylls kraven på
nedbrukning
(22–23 §§ SJVFS
2004:62)
Vnäring 19 Uppfylls kraven på höstoch vinterbevuxen mark?
Extra
(11 § SFS 1998:915, 29–
tvärvillkor 34 §§ SJVFS 2004:62)
för miljöersättningar
Nivå
Kan slutligen
bedömas
tidigast vid
utgången av år
2010.
Kan slutligen
bedömas
tidigast vid
utgången av år
2010.
Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Varaktighet
0
1
Ej aktuellt
Överträdelsen omfattar mindre än Ej aktuellt
3 hektar mark.
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Överträdelsen omfattar 3–10
Ej aktuellt
hektar mark.
Överträdelsen omfattar mer än 10 Ej aktuellt
hektar mark.
0
1
Ej aktuellt
Överträdelsen omfattar mindre än Ej aktuellt
3 hektar mark.
2
Ej aktuellt
3
Ej aktuellt
Överträdelsen omfattar 3–10
Ej aktuellt
hektar mark.
Överträdelsen omfattar mer än 10 Ej aktuellt
hektar mark.
59
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Växtskydd
Kontrollpunkterna Vskydd 1 – 2 utgör tvärvillkor med inverkan på alla areal- och djurbaserade
jordbrukarstöd.
Vskydd 1
Används endast växtskyddsmedel som är godkända i Sverige?
Instruktion
Titta i sprutboden eller motsvarande för att se vilka preparat som finns, läs sedan igenom vad
som står i sprutjournalen och kontrollera därefter att växtskyddsmedel som används är
godkända i Sverige.
Kommentar
Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med kontrollpunkt Lväxt 3 i livsmedelsavsnittet, som
innehåller ytterligare krav. Om du är osäker på om ett preparat är godkänt eller inte kan du
kontakta Kemikalieinspektionen eller söka preparatet i bekämpningsmedelsregistret via KemI:s
webbplats www.kemi.se. Användning av betat utsäde räknas inte som användning av
växtskyddsmedel. Försök med växtskyddsmedel som inte är godkända får utföras, och ska inte
föranleda någon tvärvillkorsanmärkning, förutsatt att försöksorganisationen har ett beslut från
KemI om försöket och att jordbrukaren följer kraven i KemI:s beslut. Det är inte olagligt att i
sitt förråd ha preparat som inte (längre) är godkända. Däremot kan det, beroende på
övergångsbestämmelser för det enskilda preparatet, vara förbjudet att använda preparat som
inte längre är godkända.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
14 kap. 13 § miljöbalken
13 § Kemiska eller biologiska bekämpningsmedel får inte importeras från länder som inte är
medlemmar i Europeiska unionen, släppas ut på marknaden eller användas utan att vara
godkända enligt 14 § av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Vskydd 2
Förefaller jordbrukaren använda växtskyddsmedlen endast till de grödor och med högst de
doser som framgår av märkningen?
Instruktion
Kontrollera att växtskyddsmedlen endast används

till de grödor som framgår av märkningen,

med högst de doser som framgår av märkningen.
Kommentar
Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med kontrollpunkt Lväxt 3 i livsmedelsavsnittet, som
innehåller ytterligare krav. I praktiken får kontrollen baseras på befintlig dokumentation av
redan utförd bekämpning, om inte kontrollanten anländer när bekämpningsarbetet pågår. Även
om jordbrukaren inte själv utför bekämpningen måste dokumentationen finnas på gården, för att
uppfylla livsmedels- och foderbestämmelserna. Den som utför bekämpningen som är skyldig att
föra dokumentationen och förvara originalet, men jordbrukaren måste se till att få kopior från
den som utfört bekämpningen. (Om det handlar om enbart energigrödor eller annan odling som
60
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
inte har med livsmedels- eller foderproduktion att göra räcker det att jordbrukaren kan skaffa
fram kopior inom den tid som kontrollmyndigheten begär.)
Verksamhetskravet utgörs av det som står om grödor och dosering på etiketten, med eventuellt
tilläggsblad som är fäst direkt på förpackningen. I de fall förpackningarna är små får
informationen finnas på märkningssedlar eller bipacksedlar. Om inte tillsynsbesöket råkar
sammanfalla med pågående användning av medlen får kontrollen och bedömningen av
eventuella överträdelser av verksamhetskravet baseras på vad som framgår av sprutjournalen
eller annan lätt tillgänglig dokumentation på gården.
Miljöbalken ställer egentligen krav på att användaren av växtskyddsmedlen måste hålla sig
uppdaterad om aktuella bestämmelser om t.ex. högsta dos för de preparat hon/han använder
Rättspraxis har dock blivit att den information som finns på märkningen gäller vid kontrollen,
även om exempelvis andra doser har beslutats mer nyligen av KemI.
Det finns två undantag och det är de preparat som har fått dispens eller s.k. Off-label
registrering. Det finns en speciell ingång för dispenser i bekämpningsmedelsregistret på
Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se. Eventuellt behöver kontrollanten ringa till
dispensinnehavaren för att få reda på villkoren för dispensen. En Off-label registrering är en
form av dispens som innebär att Kemikalieinspektionen fattar ett beslut om utvidgat
användningsområde för ett preparat. Det vanligaste är att preparatet får användas i ytterligare
någon gröda. Själva namnet anger att användningen inte finns med i märkningen. Det som
KemI har beslutat om grödor och högsta dosering gäller som verksamhetskrav. I dessa fall får
man leta upp vad som gäller i bekämpningsmedelsregistret.
Dispenser och off-labelregistreringar är vanligast inom trädgårdsområdet.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel, 39 §
39 § Vid tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2, 3 och 6 §§ miljöbalken skall
särskilt iakttas att växtskyddsmedel används
1. på ett sätt som är förenligt med de förutsättningar för godkännande som föreskrivits enligt 10
§ denna förordning,
(10 § Kemikalieinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de förutsättningar för
godkännande som skall gälla enligt 14 kap. 14 § miljöbalken i fråga om växtskyddsmedlets
sammansättning, verkningssätt och egenskaper i övrigt samt behovet utifrån
bekämpningsändamål).
2. enligt de villkor som beslutats enligt 21 §,
(21 § För att säkerställa efterlevnaden av sådana föreskrifter som avses i 10 §, får
Kemikalieinspektionen efter samråd med andra berörda myndigheter besluta att godkännandet
skall vara förenat med särskilda villkor utöver vad som följer av gällande föreskrifter om
hantering, klassificering, förpackning, märkning och annan produktinformation. De särskilda
villkoren skall anges i godkännandet.)
3. med de märkningskrav som avses i 36 §,
(36 § Kemikalieinspektionen får meddela de föreskrifter om klassificering, förpackning och
märkning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön eller som
behövs med anledning av växtskyddsmedelsdirektivet.)
4. med tillämpning av principerna för god växtskyddssed och, där så är möjligt, principerna om
integrerad bekämpning.
61
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kontrollpunkterna Vskydd 3 – 7 utgör endast extra tvärvillkor för miljöersättningar. De får
därför genomgående markeras med ”Ej aktuellt” om du är helt säker på att jordbrukaren inte
söker utbetalning av några miljöersättningar med åtagandestart 2007 eller senare. Gå hellre
igenom dessa kontrollpunkter om du är osäker på vilka stöd jordbrukaren söker än att löpa
risken att tvingas åka tillbaks och komplettera kontrollen vid ett senare tillfälle.
Jordbruksverkets IT-system håller isär kontrollresultaten så att de endast används för de
stöd/ersättningar där de är relevanta.
Vskydd 3
Har den som utfört bekämpningsarbetet intyg om behörighet (klass 2L-preparat) eller tillstånd
(klass 1L-preparat)?
Instruktion
Kontrollera att kraven på behörighet uppfylls för den som har utfört bekämpningsarbetet.
Kommentar
Den som har behörighet ska ha både ett pappersbeslut och ett plastkort. Finns inte det går det att
söka direkt i SPRUT-registret. Det finns personer på varje länsstyrelse som har tillgång till
registret. Dispenser från kravet finns beviljade från Jordbruksverket. Dessa kommer att kunna
ses i registret. Dispensinnehavaren bör även kunna visa upp beslutet.
Behörigheten att använda växtskyddsmedel är giltig under fem år, sedan måste den förnyas.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel, 44 och 47 §§
44 § Ett växtskyddsmedel som hänförs till klass 1 eller 2 enligt 20 § får användas endast av den
som uppfyller särskilda kunskapskrav. Föreskrifter om särskilda kunskapskrav får förenas med
krav på att den som använder växtskyddsmedlet skall ha uppnått viss ålder.
47 § Ett växtskyddsmedel som hänförs till klass 1 enligt 20 § får användas endast med särskilt
tillstånd. Ett tillstånd skall avse viss tid.
Frågan om tillstånd prövas
1. när det gäller verksamhet som huvudsakligen berör jordbruk, skogsbruk eller
trädgårdsskötsel av Statens jordbruksverk,
2. när det gäller åtgärder mot ohyra och skadedjur enligt 9 kap. 9 § miljöbalken av
Socialstyrelsen, och
3. när det gäller annan verksamhet än i 1 och 2 av Arbetsmiljöverket.
Statens jordbruksverk får meddela föreskrifter om att tillståndsfrågor som enligt andra stycket 1
skall prövas av Jordbruksverket i stället skall prövas av länsstyrelsen.
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för
användning av växtskyddsmedel
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas på växtskyddsmedel, klass 1L och 2L. Dessa är avsedda att
huvudsakligen användas inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel.
Definitioner
2 § I dessa föreskrifter avses med:
klass 1-medel: växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen har hänfört till behörighetsklass
1L och som endast får användas av den som uppfyller särskilda kunskapskrav och har tillstånd,
klass 2-medel: växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen har hänfört till behörighetsklass
2L och som endast får användas av den som uppfyller särskilda kunskapskrav,
62
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
kurssäsong: 1 augusti – 31 maj, och
utbildning: grundutbildning eller fortbildning.
Krav för att få använda växtskyddsmedel
3 § För att få tillstånd att använda klass 1-medel eller intyg om behörighet att använda klass 2medel krävs att sökanden har fyllt 18 år och uppfyller kunskapskraven i 4 §.
Tillstånd eller intyg om behörighet kan endast ges för den tid då kunskaperna är aktuella.
Kunskapskrav
4 § För att få använda klass 1- och klass 2-medel ska nedanstående kunskapskrav vara
uppfyllda.
1. Kunskaper om växtskyddsmedlens
a. egenskaper,
b. användningsområden och
c. påverkan på människor och miljö.
2. Kunskaper om åtgärder som kan vidtas för att förhindra eller minska skador som medlen kan
orsaka.
3. Kunskaper om bestämmelser om växtskyddsmedlen.
4. Praktiska kunskaper som medför att bekämpningen kan utföras i enlighet med gällande
bestämmelser och på ett lämpligt sätt i övrigt. Kravet på praktiska kunskaper för att få använda
klass 2-medel gäller inte för den som har genomfört grundutbildning före den 1 november
2004.
5 § Kunskapskravens närmare utformning framgår av de kursplaner för utbildningarna som
Jordbruksverket fastställer. (Kursplanerna finns på Jordbruksverkets webbplats).
6 § Om Jordbruksverket har fastställt en särskild kursplan för endast viss eller vissa former av
bekämpning är kunskapskraven uppfyllda endast för den eller de former av bekämpning som
kursplanen omfattar.
7 § Den som uppfyller kunskapskraven för klass 1-medel uppfyller också kunskapskraven för
klass 2-medel.
När är kunskapskraven uppfyllda?
8 § Kunskapskraven i 4 § 1-3 är uppfyllda av den som har genomfört sådan utbildning som
anges i 13 § eller likvärdig utbildning i annat EU- eller EES-land. Utbildningen ska vara
genomförd med godkänt kunskapsprov och godkänd närvaro under samma kurssäsong.
9 § De praktiska kunskaperna i 4 § 4 är uppfyllda av den som har genomfört grundutbildning
efter den 31 oktober 2004 eller likvärdig utbildning i annat EU- eller EES-land.
Fram till den 31 december 2009 är de praktiska kunskaperna för klass 1-medel även uppfyllda
av den som
1. under handledning av någon som uppfyller kunskapskraven, har deltagit i praktiskt
bekämpningsarbete med klass 2-medel under minst fem heldagar och visat lämplighet för detta
arbete samt har intyg på genomförd praktik, eller
2. har deltagit i de praktiska momenten på en grundutbildning och har intyg på detta.
Sådant intyg som avses i andra stycket 1 ska lämnas på blankett Intyg om praktiskt
bekämpningsarbete (V 9). (Blanketten finns på Jordbruksverkets webbplats).
10 § Den som uppfyller de praktiska kunskaperna enligt 9 § andra stycket har även efter den 31
december 2009 praktiska kunskaper enligt 4 § 4 om ansökan om tillstånd för klass 1-medel
lämnas till länsstyrelsen senast den 31 december 2009.
Hur länge är kunskaperna aktuella?
11 § Kunskaperna är aktuella till och med den 31 maj fem år efter den kurssäsong då
grundutbildningen genomfördes. För den som går fortbildning inom denna tid är kunskaperna
63
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
aktuella till och med den 31 maj fem år efter den kurssäsong då fortbildningen genomfördes.
Den som går fortbildning under fjärde kurssäsongen efter föregående utbildning har aktuella
kunskaper till och med den 31 maj sex år efter den kurssäsong då fortbildningen genomfördes.
12 § Fortbildning måste ske inom den tid som kunskaperna är aktuella. Om fortbildning inte
sker inom den tiden måste ny grundutbildning genomföras. Den som före den 1 november 2004
har gått utbildning uppfyller kunskapskraven i fem kalenderår efter det år då utbildningen
genomfördes. Därefter kan fortbildning genomföras till och med den 31 maj nio år efter den
kurssäsong då utbildningen genomfördes, trots att kunskaperna inte längre är aktuella.
Utbildning
13 § Länsstyrelsen svarar för utbildningarna Grundkurs i användning av växtskyddsmedel,
Fortbildningskurs i användning av växtskyddsmedel och Fortbildningskurs i betning.
Jordbruksverket svarar för utbildningarna Grundkurs i betning och Kurs i behandling av
enskilda plantor i skogsplantering. Utbildningarna ska genomföras i enlighet med kursplanerna.
Begäran om intyg och ansökan om tillstånd
14 § Begäran om att få intyg om behörighet för klass 2-medel och ansökan om tillstånd för
användning av klass 1-medel ska lämnas till länsstyrelsen i sökandens folkbokföringslän eller
till Jordbruksverket. Begäran och ansökan ska göras på blankett Begäran/ansökan –
användning av växtskyddsmedel (V 8) eller blankett Begäran – användning av växtskyddsmedel
i skogsplantering (V 78). (Blanketterna finns på Jordbruksverkets webbplats).
Länsstyrelsen utfärdar intyg om behörighet och prövar ansökan om tillstånd för de utbildningar
som länsstyrelsen svarar för enligt 13 §. Jordbruksverket utfärdar intyg om behörighet och
prövar ansökan om tillstånd för de utbildningar som Jordbruksverket svarar för enligt 13 §
Återkallelse av tillstånd
15 § I 24 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken finns bestämmelser om återkallelse av tillstånd.
Undantag
16 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket ge undantag från bestämmelserna i dessa
föreskrifter.
Övrig information
Om intyg om behörighet saknas och man använder klass 2L-preparat kan miljösanktionsavgift
utdömas med 5 000 kr. Om tillstånd saknas och man använder klass 1L-preparat kan
miljösanktionsavgift utdömas med 10 000 kr.
Vskydd 4
Finns det tillstånd för spridning inom vattenskyddsområde?
Instruktion
Kontrollera att det i relevanta fall finns tillstånd för spridning av växtskyddsmedel inom
vattenskyddsområde.
Kommentar
För spridning inom vattenskyddsområde krävs det tillstånd av den kommunala nämnd som
arbetar med miljö- och hälsoskyddsfrågor. En sprutförare är skyldig att ta reda på om det
planerade området för spridning är beläget inom ett vattenskyddsområde. Tillstånd ska sökas
för spridning för alla typer av områden inom ett vattenskyddsområde, även park och grönytor
etc.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
64
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 14 §
Förbud mot spridning i vissa fall
14 § Bekämpningsmedel får inte utan tillstånd av sådan kommunal nämnd som avses i 10 §
yrkesmässigt användas
– på tomtmark för flerfamiljshus,
– på gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser,
– inom skyddsområde för vattentäkt,
– vid planerings- och anläggningsarbeten.
Tillstånd skall sökas av den som skall utföra spridningen men kan efter skriftlig
överenskommelse uppdras åt den som nyttjar marken.
Övrig information
Om ingen anmälan är gjord och användaren är en fysisk person eller ideell förening kan
miljösanktionsavgift utdömas med 1 000 kr. Om ingen anmälan är gjord och användaren är en
juridisk person kan miljösanktionsavgift utdömas med 5 000 kr.
Vskydd 5
Är bekämpningsåtgärden dokumenterad?
Instruktion
Kontrollera att varje bekämpningsåtgärd är dokumenterad med uppgifter om:
• vilket medel och vilken dos som har använts,
• tidpunkt och plats för spridningen,
• temperatur och vindförhållanden,
• vilka skyddsavstånd som har hållits till omgivningen,
• vilka försiktighetsmått som har iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och
rengöring av utrustningen.
Om det är ett växtskyddsmedel som är särskilt skadligt för pollinerande insekter ska
dokumentationen också innehålla uppgifter om:
• grödans slag,
• förekomst av blommande växter på den behandlade arealen, både gröda och annan vegetation.
Kommentar
Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med kontrollpunkt Lväxt 4 i livsmedelsavsnittet, som
innehåller ytterligare krav. Hur dokumentationen utformas är fritt men det finns sprutjournaler
och växtodlingsprogram framtagna för att underlätta att anteckningarna görs på ett korrekt sätt.
Sprutjournal finns t.ex. att ladda ner från växtskyddssidorna på www.greppa.nu.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel, 9 §
Dokumentation
9 § Den som sprider bekämpningsmedel som hänförts till klass 1 eller klass 2 enligt 8 §
förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel skall anteckna varje sådan åtgärd. Av
dokumentationen skall framgå
– vilket medel och vilken dos som använts samt tidpunkt och plats för spridningen,
– temperatur och vindförhållanden,
– vilka skyddsavstånd som hållits till omgivningen, samt
65
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
– vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och
rengöring av utrustningen.
Dokumentationen skall sparas i tre år och skall vid anmodan kunna upp visas för
tillsynsmyndighet.
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid
användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter,
1 § Allmänna bestämmelser om dokumentationskrav vid spridning av kemiska
bekämpningsmedel finns i 9 § Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning
av kemiska bekämpningsmedel.
2 § I dessa föreskrifter förstås med
bekämpningsmedel som är särskilt skadligt för pollinerande insekter: bekämpningsmedel som
enligt Kemikalieinspektionens beslut skall vara märkt med ”Mycket giftigt för bin” respektive
”Giftigt för bin” eller annan text som anger att medlet är särskilt skadligt för pollinerande
insekter,
yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel: sådan spridning av bekämpningsmedel som sker
i driften av ett jordbruks-, skogsbruks-, eller trädgårdsföretag.
3 § Den som yrkesmässigt sprider bekämpningsmedel som är särskilt skadligt för pollinerande
insekter skall föra anteckningar om
a) vilket medel och vilken dos som använts, datum och klockslag då spridningen påbörjats samt
plats för spridningen,
b) temperatur och vindförhållanden,
c) vilka skyddsavstånd som hållits till omgivningen,
d) vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och
rengöring av sprututrustning,
e) grödans slag, samt
f) förekomst av blommande växter på den behandlade arealen, såväl gröda som annan
vegetation.
Skyldigheten att föra anteckningar omfattar inte behandling av betesgående djur till skydd mot
insekter. Anteckningarna skall bevaras i minst tre år.
Övrig information
Om anteckningar saknas och man använt bifarliga preparat kan miljösanktionsavgift utdömas
med 1 000 kr.
Vskydd 6
Förefaller förvaringen av växtskyddsmedel vara sådan att hälso- och miljörisker förebyggs?
Instruktion
Kontrollera att hälso- eller miljöfarliga växtskyddsmedel förvaras så att hälso- och miljörisker
förebyggs.
Kommentar
Växtskyddsmedel som kräver tillstånd, det vill säga livsfarliga och mycket farliga kemiska
produkter, ska förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Hälsofarliga växtskyddsmedel
ska förvaras så att de är svåråtkomliga för små barn och avskilda från produkter som är avsedda
att förtäras.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
66
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska
organismer, 3 kap, 5-7 §§
Förvaring
5 § Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter skall förvaras så att hälso- och miljörisker
förebyggs.
6 § Hälsofarliga kemiska produkter skall förvaras så att de är svåråtkomliga för små barn och
väl avskilda från produkter som är avsedda att förtäras
7 § Kemiska produkter som omfattas av tillståndskrav enligt bestämmelserna i 14-21 §§
förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer skall förvaras på
ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem.
Vskydd 7
Förefaller övriga krav avseende växtskyddsmedel vara uppfyllda?
Instruktion
Använd denna kontrollpunkt för notering av extra tvärvillkor för miljöersättningar som
Jordbruksverket bedömer som svåra att kontrollera systematiskt och objektivt, men där
uppenbara överträdelser ändå kan påträffas. Det kan exempelvis handla om färdigutredda
anmälningsärenden eller felaktig hantering av växtskyddsmedel som pågår precis när
kontrollanten besöker jordbruksföretaget.
Kommentar
Exempel på överträdelser som hör hemma vid denna kontrollpunkt, förutsatt att det tveklöst är
den kontrollerade stödsökande jordbrukaren som är direkt ansvarig för överträdelsen:

Föreskrivna skyddsavstånd ignoreras på ett sätt som har förorsakat att växtskyddsmedel har
hamnat direkt i vattentäkter, sjöar, vattendrag, på omgivande mark eller annans egendom.

Spridningsutrustning som används är inte anpassad för ändamålet eller så dåligt underhållen
och kalibrerad att användningen av utrustningen har medfört uppenbara miljö- eller
hälsorisker.

Växtskyddsmedel har uppenbart spridits direkt på naturbetesmarker eller ängar.
Bestämmelser som utgör extra tvärvillkor för miljöersättningar
Utdrag ur Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska
bekämpningsmedel
Skyddsavstånd
5 § Vid spridning och annan hantering av bekämpningsmedel samt vid rengöring av
spridningsutrustning är den som utför detta skyldig att bestämma och iaktta de skyddsavstånd
som med hänsyn till omständigheterna är nödvändiga till skydd för vattentäkter, sjöar och
vattendrag samt omgivande mark och annans egendom.
6 § Vid bestämning av skyddsavstånd enligt 5 § skall särskild hänsyn tas till

på platsen rådande temperatur och vindförhållanden,

det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen,

jordart och markstruktur samt markens lutning mot omgivningen på den plats där
spridningen avses ske,

bekämpningsmedlets egenskaper, samt

omgivningens känslighet för medlet.
Utrustning
67
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
7 § Utrustning för spridning av bekämpningsmedel skall vara anpassad för ändamålet,
underhållas väl och vara väl kalibrerad.
8 § Den som avser att sprida bekämpningsmedel med bogserad eller maskinburen spruta skall
för bestämning av skyddsavstånd enligt 6 § ha lämplig utrustning för att bestämma temperatur,
vindriktning och vindhastighet på platsen. Vindhastigheten skall kunna bestämmas med en
noggrannhet av ± 0,5 m/s.
Förbud mot spridning i vissa fall
15 § Bekämpningsmedel får inte spridas på naturbetesmarker eller på ängar.
Bedömningsvägledning växtskydd
Bedömningsvärde 2 bör utgöra utgångspunkten vid konstaterad överträdelse. Detta motsvarar 3
procent minskning av jordbrukarens stödbelopp, vilket utgör den nivå som i allmänhet ska
användas enligt artikel 66.1 i förordning (EG) 796/2004. Jordbruksverket anser att erfarenheten
av överträdelser på detta område är så begränsad att det inte är meningsfullt att för 2008
utarbeta någon detaljerad vägledning för gradering av olika slags överträdelser. Varje
överträdelse ska bedömas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet. I vissa fall kan
förhållandena vara sådana att endast ett eller två av kriterierna är relevant att bedöma.
Kontrollanten får ange det bedömningsvärde som passar bäst i varje enskilt fall.
68
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Blanksida 1 av 2 för att underlätta för den som vill skriva ut instruktionen i två delar.
69
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Blanksida 2 av 2 för att underlätta för den som vill skriva ut instruktionen i två delar.
70
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Djurskydd nötkreatur
Om inget annat sägs nedan gäller EG-direktivens minimibestämmelser (inramade) som
tvärvillkor. Motsvarande svenska bestämmelser utgör inte i sig tvärvillkor men kan ligga till
grund för föreläggande, djurförbud, åtalsanmälan eller andra åtgärder enligt djurskyddslagen.
I de fall EG-direktiven saknar preciseringar är Jordbruksverkets tolkning att motsvarande
svenska djurskyddsbestämmelser normalt är vad som behövs för att uppnå direktivens syften.
DFS = Djurskyddsmyndighetens författningssamling (har numer övertagits av Jordbruksverket)
Dnöt 1
Personal
Instruktion
Kontrollera att djurhållaren och/eller andra personer som ansvarar för djuren förefaller ha
tillräcklig kunskap för att kunna sköta djuren på ett sätt som stämmer med övriga
djurskyddsbestämmelser.
Kommentar
Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållaren eller personer som denne låter ta ansvar
för tillsyn och skötsel av djuren, inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i
relation till djurantalet. Ett ”Nej” på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma om
det dessutom finns andra överträdelser som indirekt visar att djurhållaren/personalen
uppenbarligen saknar kunnande och/eller lämplighet att ansvara för djuren. Det kan t.ex. handla
om allvarliga brister i tillsyn och skötsel såsom mycket smutsiga utrymmen och djur.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan
Djuren skall skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och
kunskaper samt yrkesskicklighet.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Det finns ingen svensk djurskyddsregel som handlar specifikt om personal eller formella
kunskapskrav. Det närmaste man kommer är Djurskyddslagen 4 §, första stycket: ”Djur skall
hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger
dem möjlighet att bete sig naturligt.”
Dnöt 2
Tillsyn och skötsel
Instruktion
Kontrollera att
 alla djur får daglig tillsyn om de hålls inomhus (minst två gånger per dag för kalvar)
 kalvar som hålls utomhus inspekteras minst en gång per dag,
 övriga nötkreatur får daglig tillsyn om de hålls utomhus så att utfodring måste ske,
71
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22



djur som har fri tillgång till bete och vatten utomhus får tillsyn så ofta att varje lidande
förhindras,
fast eller rörlig belysning finns så att tillsyn kan ske när som helst,
det finns rutiner och utrymmen för att ge sjuka djur lämplig behandling utan dröjsmål.
Kommentar
Den svenska lagstiftningen är delvis mer preciserad än EG-direktivens minimikrav. Exempelvis
kräver svensk lagstiftning normalt daglig tillsyn oavsett om djuren är inne eller går fritt ute på
bete. Läs därför noga i bestämmelsen nedan för att se vad som utgör tvärvillkor.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 2-4 i bilagan
2. Alla djur i djurhållningssystem där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn
från människor skall inspekteras minst en gång om dagen. Djur som hålls i andra typer av
uppfödningssystem skall ses till så ofta att varje lidande förhindras.
3. Adekvat belysning (fast eller rörlig) skall finnas tillgänglig så att djuren kan inspekteras noga
när som helst.
4. Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat skall utan dröjsmål få lämplig behandling och om
det inte svarar på sådan behandling skall veterinär rådfrågas så fort som möjligt. Om så krävs
skall sjuka eller skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme och, i förekommande fall, få en
torr och bekväm ströbädd.
Specifikt för kalvar
Rådets direktiv 91/629/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 6 i
bilagan
Alla kalvar som hålls inomhus skall inspekteras av ägaren eller av den person som bär ansvaret
för djuren minst två gånger per dag och kalvar som hålls utomhus skall inspekteras minst en
gång per dag. Varje kalv som uppvisar tecken på sjukdom eller skada skall behandlas på
lämpligt sätt utan dröjsmål och en veterinär skall konsulteras så snart som möjligt för varje kalv
som inte reagerar på djurskötarens vård. När så är nödvändigt skall sjuka eller skadade kalvar
isoleras i lämpligt utrymme på torr och bekväm bädd.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen 3 §, första stycket (allmän text om bl.a. ”tillräcklig tillsyn”)
Djurskyddslagen 9 § (sjuka djur ska ges nödvändig vård eller avlivas)
DFS 2007:5, 1 kap. 5 § (daglig tillsyn, men sjuka, skadade eller högdräktiga djur ska ses till
oftare)
DFS 2007:5, 1 kap. 14 § (bestämmelser om sjukboxar)
DFS 2007:5, 2 kap. 10 § (samma krav som i EG-direktivet om att kalvar inomhus ska ses till
två gånger per dag)
Dnöt 3
Dokumentation över djur som har behandlats med läkemedel samt dödsfall
Instruktion
Kontrollera att det i förekommande fall finns minst tre års sparad korrekt dokumentation av
 veterinärmedicinska behandlingar,
 antal djur som hittats döda i besättningen.
72
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kommentar
Resultatet på denna kontrollpunkt bör överensstämma med vad du kommer fram till på
livsmedelskontrollpunkterna Lanimal 4, Lanimal 5, Lmjölk 3 och Lmjölk 4, när det gäller
dokumentation av veterinärmedicinsk behandling. Främsta syftena med kravet på
läkemedelsjournal är livsmedelssäkerhet och djurskydd. Om det påvisas restsubstanser av
läkemedel ska man kunna gå tillbaka och via läkemedelsjournalen kontrollera hur medlet har
tillförts enskilda djur eller grupper. Journalen måste innehålla uppgifter om
1. djurets identitet (Djur som måste vara individuellt id-märkta ska gå att följa upp
individuellt. Vid behandling av grupper av t.ex. kalvar eller lamm kan man skriva gruppens
nummerintervall, t.ex. 700 – 714, i identitetskolumnen.)
2. diagnos
3. läkemedlets dosering
4. behandlingstidens längd
5. namnet på den förskrivande veterinären (veterinärens kodnummer räcker förutsatt att detta
går att härleda till rätt namn vid behov)
6. namnet på den som tillfört djuret läkemedel
7. använda veterinärmedicinska preparat eller annan behandling
8. behandlingsdatum
9. karenstid
Det finns inget lagkrav på att använda en viss sorts blankett eller journal, men Jordbruksverket
och Livsmedelsverket rekommenderar något av följande alternativ.


I kronologisk ordning sparade praktikjournaler som veterinärerna lämnar på gården i
samband med behandling. Praktikjournalen kan antingen vara en för hand ifylld blankett
eller en datorutskrift. Oavsett vilket är det viktigt att uppgifterna i praktikjournalen är läsliga
och att journalen sparas på gården i minst tre år. Praktikjournalen måste dessutom
kompletteras med journalföring av eventuell uppföljande behandling och behandlingar som
inte veterinären är inblandad i, t.ex. avmaskningar.
De särskilda sidor för journalföring av läkemedelsbehandling som finns i Jordbruksverkets
senaste upplagor av stalljournalen för nötkreatur.
I de fall djurhållaren har delegerad behandling (har utskrivna mediciner hemma och står under
regelbunden veterinär kontroll, men ställer själv diagnos och sätter in behandling vid vissa
sjukdomar) måste av Jordbruksverket godkänd stalljournal med ovan angivna uppgifter, eller en
särskild blankett (SJV D 155) användas. Uppgifter om vilka djurhållare som har delegerad
behandling finns hos länsveterinären.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 5 och 6 i bilagan
5. Djurägaren eller djuruppfödaren skall föra bok över all medicinsk behandling som givits och
över det antal döda djur som upptäckts vid varje inspektion.
Om det krävs att likvärdiga upplysningar bokförs för andra ändamål skall detta vara tillräckligt
för detta direktiv.
6. Denna dokumentation skall bevaras under minst tre år och skall göras tillgänglig för den
behöriga myndigheten då denna genomför en inspektion eller begär det.
73
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2005:60) och allmänna råd om djurhållarens
journalföring vid användning av läkemedel m.m., 2–3 och 5 §§ (kräver att dokumentationen
sparas minst fem år, men håller sig annars till EG-direktivets krav)
Dnöt 4
Rörelsefrihet
Instruktion
Kontrollera att
 rörelsefriheten för djuren inte är begränsad på ett sätt som medför onödigt lidande eller
skada,
 båspallsmåtten för uppbundna djur överensstämmer med djurskyddsbestämmelserna och att
lösgående djur kan röra sig, lägga och resa sig normalt,
 utrymmet för kalvarna är utformat så att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva
rena utan besvär.
 kalvarna normalt inte är bundna.
Kommentar
I EG-direktiven finns inga båspallsmått. De svenska måttbestämmelserna utgör
Jordbruksverkets tolkning av vad som normalt behövs för att uppnå direktivens syften. Mindre
måttavvikelser kan godtas om samtliga fyra kriterier i DFS 2007:5, 1 kap. 18 § är uppfyllda.
I den svenska lagstiftningen ges det möjlighet att tillfälligt låta binda upp enskilda kalvar endast
om veterinär förskriver det t.ex. för behandling eller vid sjukdom.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan
Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad
erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt
lidande eller onödig skada.
Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett
utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad
erfarenhet och vetenskaplig kunskap.
Specifikt för kalvar
Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalva,r punkt 7 och 8
i bilagan
7. Det utrymme där kalvarna hyses måste vara utformat så att kalvarna kan ligga ner, vila, stå
upp och hålla sig själv rena utan besvär.
8. Med undantag för kalvar som är hysta i grupp, som får tjudras i perioder på högst en timme
vid den tidpunkt då de utfodras med mjölk eller mjölkersättning, skall kalvar inte tjudras. När
tjuder används skall det inte förorsaka kalvarna skada, det skall kontrolleras regelbundet och
om det är nödvändigt anpassas för att säkerställa att det sitter bekvämt. Varje tjuder skall vara
utformat så att risken för kvävning eller skada undviks och så att kalven kan röra sig i enlighet
med vad som anges i punkt 7.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen 6 §
Djurskyddsförordningen, 1 b § (utrymmena ska medge att samtliga djur kan ligga samtidigt,
röra sig obehindrat och bete sig naturligt)
74
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
DFS 2007:5, 1 kap. 6 § (rörelsefriheten för djur på bete får inte hindras med tyngder eller
sammanbindning)
DFS 2007:5, 2 kap. 3 § (kalvar får inte hållas bundna)
DFS 2007:5, 2 kap. 38 § (tabell med båsmått)
Dnöt 5
Utrymmeskrav (gäller endast kalvar)
Instruktion
Kontrollera att
 ingen kalv normalt hålls i ensambox efter åtta veckors ålder,
 kalvboxarna är tillräckligt stora och har genombrutna skiljeväggar som tillåter ögonkontakt
och direkt beröring mellan kalvarna.
Kommentar
I EG-direktiven finns utrymmesbestämmelser för kalvar, men inte för övriga nötkreatur.
Kontrollera i första hand att kalvutrymmena uppfyller svenska bestämmelser. Endast i de fall
svenska bestämmelser inte uppfylls är det aktuellt att närmare granska var gränserna går enligt
EG-direktivet.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artikel 3
(endast punkt 3 är relevant fr.o.m. 2007)
3. Från och med den 1 januari 1998 ska följande bestämmelser gälla för nybyggda eller
ombyggda anläggningar och för alla anläggningar som tas i bruk efter denna tidpunkt.
a) en kalv får inte vara instängd i en enskild box efter åtta veckors ålder, om inte en veterinär
har intygat att dess hälsotillstånd eller beteende kräver att den isoleras för behandling. Bredden
på kalvens box ska minst motsvara kalvens mankhöjd, mätt i stående ställning, och längden ska
vara minst lika med kalvens kroppslängd, mätt från nosspetsen till den bakre spetsen på tuber
ischii (sittbenet) multiplicerat med 1,1.
Ingen enskild kalvbox (med undantag av de boxar, som är avsedda för att isolera sjuka djur) får
ha täta väggar utan skall ha genombrutna skiljeväggar som tillåter ögonkontakt och direkt
beröring mellan kalvarna.
b) För kalvar som föds upp i grupp skall det fria utrymmet för varje kalv vara minst lika med
1,5 m2 för varje kalv på 150 kg levande vikt, 1,7 m2 för varje kalv på över 150 kg levande vikt
men under 220 kg och åtminstone 1,8 m2 för varje kalv på över 220 kg levande vikt eller
däröver.
Bestämmelserna i den här punkten skall dock inte tillämpas på
– anläggningar med färre än sex kalvar,
– dikalvar som hålls hos sina mödrar.
Från och med den 31 december 2006 skall ovan nämnda bestämmelser tillämpas på alla
anläggningar.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
DFS 2007:5, 2 kap. 18 § (mellanväggar i kalvbox ska vara täta upp till 0,80 meters höjd, i
övrigt samma kalvboxbestämmelser som i direktivet)
75
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
DFS 2007:5, 2 kap. 36-37 §§ (tabeller med mått för kalvar)
76
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Dnöt 6
Byggnader och andra utrymmen
Instruktion
Kontrollera att
 golv, material och elinstallationer som djuren kan komma i kontakt med är utformade för att
minimera skaderisker för djuren och att alla utrymmen kan hållas rena,
 luftkvaliteten inte är skadlig för djuren,
 lämplig artificiell belysning finns om inte det naturliga ljuset räcker till,
 djur som hålls utomhus ges skydd mot stark vind, direkt solstrålning, nederbörd och
hälsorisker,
 utrymmen och utrustning för kalvar hålls rena från gödsel och foderrester,
 kalvar som är under två veckor gamla har försetts med lämplig ströbädd.
Kommentar
EG-direktiven saknar på en del punkter preciseringar, t.ex. vad som menas med luftkvalitet som
inte är skadlig för djuren. Utgå vid tecken på skadliga byggnadslösningar eller ohälsosamma
förhållanden från att motsvarande svensk lagstiftning speglar Jordbruksverkets syn på hur
oklara direktivsbestämmelser bör tolkas (gränsvärden att kontrollera för bedömning: 80 % (RF),
3000 ppm CO2, 10 ppm NH3).
Artificiell belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux,
vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea.
Inom tvärvillkorsområde djurskydd nöt gäller krav på rena liggytor endast för kalvar.
Liggytorna ska dock vara utformade så att de kan rengöras. Allvarliga brister i rengöringen kan
noteras som en överträdelse vid punkt Dnöt 1 (personal). Krav på rena djur finns även i
Lmjölk 9.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8-12 i bilagan
8. Material som används för konstruktion av olika utrymmen, och särskilt för konstruktion av
kättar och utrustning som djuren kan komma i beröring med, får inte vara skadliga för djuren
och skall kunna rengöras och desinficeras grundligt.
9. Utrymmen och inredning för säkert förvar av djuren skall konstrueras och underhållas så att
det inte finns några vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren.
10. Luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration måste
hålla sig inom de värden som innebär att de inte är skadliga för djuren.
11. Djur som hålls i byggnader får inte förvaras i ständigt mörker och inte heller utan lämplig
vila från artificiellt ljus. Om det naturliga ljuset inte räcker till för att svara mot djurens
beteenderelaterade och fysiologiska behov skall lämplig artificiell belysning ordnas.
Djur som inte förvaras i byggnader
12. Djur som inte förvaras i byggnader skall, såvitt det är nödvändigt och möjligt, ges skydd
mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker.
(Eftersom det saknas svensk regel specifikt om skydd mot rovdjur kan inte enbart bristande
rovdjursskydd utgöra underlag för tvärvillkorsanmärkning.)
77
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Specifikt för kalvar
Rådets direktiv91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna 1,
2, 3, 9, 10 och 14 i bilagan
1. Det material som används till lagårdsbyggnaden och i synnerhet boxar och inventarier som
kalvarna kan komma i kontakt med får inte vara skadliga för kalvarna och skall kunna rengöras
och desinficeras ordentligt.
2. Tills gemenskapens bestämmelser på området har införts skall elektriska installationer och
utrustning installeras i enlighet med gällande nationella bestämmelser så att det inte finns någon
risk för elektriska stötar.
3. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation måste säkerställa att luftcirkulation,
dammnivå, temperatur, relativ luftfuktighet och koncentration av gaser hålls på en nivå som
inte är skadlig för kalvarna.
9. Stall, bås, utrustning och redskap till kalvarna skall rengöras och desinficeras ordentligt för
att förebygga korsinfektion och utveckling av sjukdomsframkallande organismer. Gödsel, urin
och överblivet eller utspillt foder måste tas bort så ofta som nödvändigt för att minimera lukt
och för att inte dra till sig flugor eller gnagare.
10. Golven skall varken vara ojämna eller hala så att det är risk för att kalvarna skadar sig och
de bör vara så konstruerade att kalvarna som står och ligger på dem inte skadar sig eller lider.
De bör vara passande för kalvarnas storlek och vikt och utgöra en hård, jämn och stabil yta.
Liggarealen måste vara bekväm, ren och ordentligt dränerad och får inte kunna skada kalvarna.
Alla kalvar som är under två veckor gamla måste förses med lämplig ströbädd.
14. Utrustning för utfodring och vattning måste utformas, konstrueras, placeras och underhållas
så att risken för förorening av kalvarnas foder och vatten minimeras.
DFS 2007:5, 1 kap. 15 § andra stycket (angående elsäkerhet): ”Utmatningsöppningen på
datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart
kommer i kontakt med dem vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren.”
DFS 2007:5, 1 kap. 16 § (de delar som rör elsäkerhet): ”…belysningsanordningar, elektriska
ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd
eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk”.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen, 2 §, första stycket och 3 § (buller ska hållas på låg nivå, inredning och
utrustning får inte hindra naturligt beteende eller verka störande på djuren)
Djurskyddsförordning, 16 § (kalvar upp till en månads ålder och mjölkkor ska ha strö av halm
eller annat jämförbart material)
DFS 2007:5, 1 kap. 9 och 12–13 §§ (bl.a. preciseringar av krav på golv och liggytor)
Allmänna råd till 1 kap. 13 §
DFS 2007:5, 1 kap. 16, 30–31 och 35–36 §§ (bl.a. preciseringar av krav på rengöring,
strömedel samt vad som gäller för utegångsdjur)
Allmänna råd till 1 kap. 36 §
DFS 2007:5, 1 kap. 19–21 §§ (krav på termisk komfort och maxvärden för luftfuktighet, vissa
gaser och damm)
DFS 2007:5, 1 kap. 27 § (maxnivå för buller)
78
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Dnöt 7
Minimikrav på belysning för kalvar
Instruktion
Kontrollera att
 artificiell belysning är påslagen under en period som minst motsvarar det naturliga
dagsljuset mellan klockan 9 och 17.
 det finns en lämplig ljuskälla som är stark nog för att djuren skall kunna inspekteras oavsett
tidpunkt (kan vara fast eller bärbar).
Kommentar
Kontrollpunkten avser endast kalvar. Generella belysningskrav ingår i kontrollpunkt Dnöt 6.
Artificiell belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux,
vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea. (För en normalt seende person i 40-års
åldern.)
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Specifikt för kalvar
Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 5 i
bilagan
5. Kalvarna får inte hållas i konstant mörker För att tillmötesgå deras beteendemässiga och
fysiologiska behov ska det därför, med hänsyn tagen till de olika klimatvillkoren i
medlemsstaterna, finnas naturlig eller artificiell belysning, som i sistnämnda fall ska vara
påslagen under en period som minst motsvarar det naturliga dagsljuset som normalt finns
mellan klockan 9 och 17. Därtill bör en lämplig ljuskälla finnas (fast installerad eller bärbar),
som är stark nog för att kalvarna ska kunna inspekteras oavsett tidpunkt.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen, 2 § (fönster för dagsljus krävs normalt)
DFS 2007:5, 1 kap. 24 och 26 §§ (annat ljusinsläpp än fönster medges, stallar ska vara försedda
med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag)
Dnöt 8
Automatisk eller mekanisk utrustning
Instruktion
Kontrollera att
 automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välfärd
inspekteras minst en gång om dagen och att felaktigheter åtgärdas,
 nödventilation finns i mekaniskt ventilerade stallar,
 larmsystem finns som varnar djurskötaren vid fel på den mekaniska ventilationen.
Kommentar
Erfarenheten från 2007 års kontroller var att många inte har förstått att man måste ha larm i
stallar med kalvar, om ventilationen är mekanisk. Läs gärna mer om de svenska
larmbestämmelserna och motiven för dem via www.sjv.se under frågor och svar om tvärvillkor.
Skilj på mekanisk ventilation och naturlig ventilation. I stallar med naturlig ventilation
(självdrag) krävs inget larm.
Här ingår kontroll av att vattenkoppar med någon form av mekanik fungerar.
79
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 13 i bilagan
13. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och
välbefinnande måste inspekteras minst en gång om dagen. Om brister upptäcks skall dessa
rättas till omedelbart, eller om detta är omöjligt, lämpliga åtgärder vidtas för att skydda djurens
hälsa och välbefinnande. När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt
ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse
av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och
ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall
testas regelbundet.
Specifikt för kalvar
Rådets direktiv 91/629/EEG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 4 i
bilagan
4. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för kalvarnas hälsa och välfärd
måste inspekteras minst en gång om dagen. I de fall felaktigheter upptäcks måste dessa
omedelbart åtgärdas eller, om detta är omöjligt, måste lämpliga åtgärder vidtas för att
säkerställa kalvarnas hälsa och välfärd tills felaktigheten har åtgärdats, exempelvis genom att
använda alternativa metoder för utfodring och för att upprätthålla en tillfredsställande miljö.
I de fall då ett artificiellt ventilationssystem används, måste åtgärder vidtas för ett lämpligt
reservsystem som kan garantera tillräcklig luftförnyelse så att kalvarnas hälsa och välfärd kan
upprätthållas om systemet skulle gå sönder, och ett alarmsystem måste finnas för att varna
djurskötaren vid fel på systemet. Alarmsystemet måste provas regelbundet.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
DFS 2007:5, 1 kap. 23 §§
Allmänna råd till 1 kap. 23 §
DFS 2007:5, 2 kap. 24 § (preciserade krav på larmanordningen)
Dnöt 9
Foder, vatten och andra ämnen
Instruktion
Kontrollera att
 djuren utfodras tillräckligt ofta med tillräcklig mängd,
 fodret är anpassat för djurens ålder och produktion,
 fodret och vattnet är bra och hälsosamt
o gödsel inte förekommer i foder eller vatten
o rena foderplatser och vattenkoppar/vattenkar etc.
o fodret inte innehåller mögel
 det finns minst en ätplats per djur vid samtidig utfodring,
 foderbordsutrymmet är tillräckligt,
 det finns minst en drickplats per 25 djur.
Kommentar
Använd lukt, syn och känsel vid bedömning av foder och vatten. Vissa företeelser kan vara
svåra att kontrollera vid ett enstaka besök på gården, t.ex. antalet utfodringstillfällen per dag
80
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
och råmjölkstilldelningen. Utgå då från vad som går att se vid kontrolltillfället, om allt tyder på
att djuren är vid gott hull och får vad de behöver i form av näring, fibrer och vätska av god
kvalitet bör ”Ja” markeras i kontrollprotokollet. När det gäller antalet ät- och drickplatser enligt
ovan, framgår detta inte av direktivet, utan är tagna från de svenska bestämmelserna.
Jordbruksverket anser att detta ska tillämpas vid bedömningen om direktivets krav enligt punkt
17 nedan, är uppfyllda.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 14-18 i bilagan
14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och
som ges till dem i tillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras
näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande
eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan
orsaka onödigt lidande eller skada.
15. Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras
fysiologiska behov.
16. Alla djur skall ha tillgång till tillräckligt med färskvatten av lämplig kvalité eller ha
möjlighet att tillfredsställa sitt vätskeintag på något annat sätt.
17. Utfodrings- och vattningsutrustning skall vara konstruerade, tillverkade och placerade så att
förorening av foder och vatten samt skadeverkningar på grund av konkurrens mellan djuren
begränsas.
18. Inget annat ämne, med undantag för sådana som givits av terapeutiska eller profylaktiska
ändamål eller för zooteknisk behandling enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 96/22/EG
(1), skall ges till ett djur om det inte genom vetenskapliga studier om djurs välbefinnande eller
genom beprövad erfarenhet har visats att verkan av ett sådant ämne inte är skadligt för djurets
hälsa eller välbefinnande.
Specifikt för kalvar
Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna
12, 13, och 15 i bilagan
12. Alla kalvar måste utfodras minst två gånger om dagen. I de fall då kalvar hålls i grupper och
inte hålls i grupper och inte har fri tillgång till foder eller utfodras med hjälp av ett automatiskt
utfodringssystem, måste varje kalv få tillgång till fodret vid samma tidpunkt som de andra i
gruppen.
13. Alla kalvar som är äldre än två veckor måste ha tillgång till tillräckliga kvantiteter färskt
vatten eller kunna tillfredsställa sitt vätskebehov genom att dricka andra vätskor. När det är
mycket varmt eller i fråga om sjuka kalvar ska dock färskt dricksvatten alltid finnas tillgängligt.
15. Alla kalvarna ska få råmjölk så snart som möjligt efter födseln och alltid inom de sex första
levnadstimmarna.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen, 3 §
DFS 2007:5, 1 kap. 15 och 28–29 §§
DFS 2007:5, 2 kap. 6–7 §§ och 31 och 34 §§
81
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Dnöt 10
Hemoglobin (gäller endast kalvar)
Instruktion
Kontrollera att kalvarna har tillgång till vatten och grovfoder som minimerar risken för
järnbrist.
Kommentar
Svensk djurskyddslagstiftning har ingen detaljregel om hemoglobinhalt. I praktiken föreligger
ingen risk att bryta mot hemoglobinkravet så länge man uppfyller bestämmelserna om vatten
och fiberhaltigt foder.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 11
(utdrag)
För att främja deras hälsa och välbefinnande ska alla kalvar utfodras med en diet som är
anpassad till deras ålder, vikt och beteendemässiga och psykologiska behov. I detta syfte ska
deras foder innehålla tillräckligt med järn för att säkra en genomsnittlig
hemoglobinkoncentration på 4,5 mmol/liter blod…
Dnöt 11
Fiberhaltigt foder
Instruktion
Kontrollera att kalvar från två veckors ålder har fri tillgång till grovfoder.
Kommentar
EG-direktivet kräver inte fri tillgång utan har viktangivelser, vid eventuell överträdelse bör
därför tillgängligt grovfoder per kalv vägas.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 11
(utdrag)
…från det att kalvarna är två veckor gamla skall fodret varje dag innehålla en minimiranson
fiberrikt foder, som när kalvarna är i åldern 8 till 20 veckor ökas från 50 till 250 gram. Kalvar
skall inte förses med munkorg.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen, 3 §
DFS 2007:5, 1 kap. 28 §
DFS 2007:5, 2 kap. 9 §§ (fri tillgång till grovfoder från två veckors ålder)
82
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Dnöt 12
Stympning
Instruktion
Kontrollera att eventuell stympning sker på ett sådant sätt att djuren åsamkas så lite lidande som
möjligt.
Kommentar
Eftersom EG-direktivet saknar närmare bestämmelser utgörs tvärvillkoret av de svenska
bestämmelser som handlar om stympande operativa ingrepp. Huvudregeln i den svenska
lagstiftningen är att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av
veterinärmedicinska skäl och att en veterinär ska anlitas vid de operativa ingreppen. Vissa
undantag finns dock. Djurägare får själva under vissa förutsättningar ta bort extraspenar, märka
djur och verka upp klövbölder. Avhorning får utföras av t.ex. utbildad seminpersonal.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG, om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 19
I avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning i enlighet med förfarandet i
artikel 5 i direktivet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 91/630/EEG skall de
relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget.
Djurskyddslagen 10 § första stycket och 11 § första och andra stycket
10 § Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när
det är befogat av veterinärmedicinska skäl.
11 § För operativa ingrepp på eller injektioner till djur skallen veterinär anlitas. Detsamma
gäller vid annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada
hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt.
Första stycket gäller inte om behandlingen är så brådskande att en veterinär inte hinner anlitas.
Djurskyddsförordningen 25 § (utdrag)
25 § Det är tillåtet att kastrera husdjur och avhorna nötkreatur och getter även om det inte finns
veterinärmedicinska skäl. Avhorning av nötkreatur och getter skall ske under bedövning och
utföras av en veterinär eller av någon annan som veterinären finner lämplig. Förordning
(2002:723).
Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:14) om operativa ingrepp på eller injektioner
till djur, de delar av 3 § och 5 § som avser nötkreatur och stympning
3 § Följande operativa ingrepp på djur får utföras även om det inte är befogat av
veterinärmedicinska skäl. Ingreppen får göras utan att veterinär behöver anlitas. Den som utför
ett sådant operativt ingrepp som anges nedan ska ha sådana kunskaper att ingreppet kan ske på
ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. Vid ingreppet ska god hygien iakttas och de instrument
som används vid ingreppet ska vara avpassade för ändamålet.
2. Övertaliga spenar på kalvar av nötkreatur får avlägsnas om det sker innan djuret har uppnått
en månads ålder.
7. Klövbärande djur i fångenskap får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning,
applicering av öronbrickor eller klippta hack i öronen. Identitetsmärkning genom klippta hack i
öronen får dock inte utföras på djur som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1994:190) om märkning och registrering av djur och enligt dessa ska märkas med öronbrickor.
83
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Sådan identitetsmärkning får inte heller utföras på djur som vistas utomhus om temperaturen
understiger – 5° C.
11. Behandling av hov- och klövbölder samt klövsulesår får utföras genom ingrepp i
hornvävnad under förutsättning att ingreppet inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad.
5 § Om veterinär anlitas får, utöver vad som anges i 3 §, följande operativa ingrepp på djur
utföras även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl.
1. Ingrepp enligt 3 § 2 på djur som är äldre än vad som där anges.
2. Tjurar får förses med nosring.
3. Djur får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller
inplantering av mikrochips.
5. Tjurar, baggar och galtar får steriliseras genom vasektomi.
Dnöt 13
Avelsförfaranden
Instruktion
Kontrollera att avelsförfaranden som kan orsaka lidande eller skada inte tillämpas.
Kommentar
Exempel på ett naturligt avelsförfarande som knappast är förenligt med kraven är om kvigor
under 13 månaders ålder hålls så att risken för tjuvbetäckning är stor. I EG-direktivet råder
mindre restriktivitet för att bedriva avel med djur än vad den svenska lagstiftningen gör. Det
finns i den svenska lagstiftningen t.ex. krav på avelsvärdering av semintjur, vilket saknas i EGdirektivet.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 20 och 21
20. Naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller
skada för något av de berörda djuren får inte tillämpas.
Denna bestämmelse skall inte utesluta användningen av vissa förfaranden som kan orsaka
smärre eller tillfälliga lidanden eller skador, eller som kan kräva ett ingrepp där ingen varaktig
skada förväntas, om dessa förfaranden är tillåtna enligt nationell lagstiftning.
21. Inget djur får hållas för animalieproduktion om det inte på grundval av djurets geno- eller
fenotyp finns skäl att förvänta sig att djuret kan hållas utan men för dess hälsa eller
välbefinnande.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen, 29 §, andra stycket
DFS 2007:5, 2 kap. 11 § (inte tillåtet med avel som kan förväntas medföra
förlossningssvårigheter)
DFS 2004:22, 3–7 §§ (preciseringar om semintjurar, risk för ärftliga defekter, letalanlag m.m.)
84
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Djurskydd gris
Om inget annat sägs nedan gäller EG-direktivens minimibestämmelser (inramade) som
tvärvillkor. Motsvarande svenska bestämmelser utgör inte i sig tvärvillkor men kan ligga till
grund för föreläggande, djurförbud, åtalsanmälan eller andra åtgärder enligt djurskyddslagen.
I de fall EG-direktiven saknar preciseringar är Jordbruksverkets tolkning att motsvarande
svenska djurskyddsbestämmelser normalt är vad som behövs för att uppnå direktivens syften.
DFS = Djurskyddsmyndighetens författningssamling (har numer övertagits av Jordbruksverket)
Dgris 1
Personal
Instruktion
Kontrollera att djurhållaren och/eller andra personer som ansvarar för djuren förefaller ha
tillräcklig kunskap för att kunna sköta djuren på ett sätt som stämmer med övriga
djurskyddsbestämmelser.
Kommentar
Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållaren eller personer som denne låter ta ansvar
för tillsyn och skötsel av djuren, inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i
relation till djurantalet. Ett ”Nej” på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma om
det dessutom finns andra överträdelser som indirekt visar att djurhållaren/personalen
uppenbarligen saknar kunnande och/eller lämplighet att ansvara för djuren. Det kan t.ex. handla
om allvarliga brister i tillsyn och skötsel såsom mycket smutsiga utrymmen och djur.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan
Djuren skall skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och
kunskaper samt yrkesskicklighet.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Det finns ingen svensk djurskyddsregel som handlar specifikt om personal eller formella
kunskapskrav. Det närmaste man kommer är djurskyddslagen 4 §, första stycket: ”Djur skall
hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger
dem möjlighet att bete sig naturligt.”
Dgris 2
Tillsyn och skötsel
Instruktion
Kontrollera att
 alla djur får daglig tillsyn om de hålls inomhus eller utomhus så att utfodring måste ske,
 djur som har fri tillgång till bete och vatten utomhus får tillsyn så ofta att varje lidande
förhindras,
 fast eller rörlig belysning finns så att tillsyn kan ske när som helst,
 det finns rutiner och utrymmen för att ge sjuka djur lämplig behandling utan dröjsmål,
85
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22



endast aggressiva, sjuka eller skadade svin tillfälligt hålls i individuella boxar och att
utrymmet är så stort att djuren lätt kan vända sig,
modersuggans eller smågrisarnas välbefinnande eller hälsa inte påverkas negativt om
smågrisarna avvänjs före 28 dagars ålder,
åtgärder vidtas för att minimera aggressiviteten mellan djur i grupp.
Kommentar
Observera att trots vad som sägs ovan så får suggor och gyltor hållas individuellt i andra fall.
Dessa fall finner du i Bestämmelser för Dgris 5 nedan (punkt 1 c). Den svenska lagstiftningen
är delvis mer preciserad än EG-direktivens minimikrav. Exempelvis kräver svensk lagstiftning
normalt daglig tillsyn oavsett om djuren är inne eller går fritt ute. Läs därför noga i
bestämmelserna nedan för att se vad som utgör tvärvillkor.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 2-4 i bilagan
2. Alla djur i djurhållningssystem där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn
från människor skall inspekteras minst en gång om dagen. Djur som hålls i andra typer av
uppfödningssystem skall ses till så ofta att varje lidande förhindras.
3. Adekvat belysning (fast eller rörlig) skall finnas tillgänglig så att djuren kan inspekteras noga
när som helst.
4. Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat skall utan dröjsmål få lämplig behandling och om
det inte svarar på sådan behandling skall veterinär rådfrågas så fort som möjligt. Om så krävs
skall sjuka eller skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme och, i förekommande fall, få en
torr och bekväm ströbädd.
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel
3.8
8. Svin som måste hållas i grupp, och som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra
svin eller som är sjuka eller skadade får tillfälligt hållas i individuella boxar. I sådant fall skall
den individuella box som används ge utrymme för djuret att lätt kunna vända sig om detta inte
strider mot särskilda råd från veterinär.
Specifikt för suggor och gyltor
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.B.2 i
bilagan
2. Dräktiga suggor och gyltor skall, om det är nödvändigt, behandlas mot ekto- och
endoparasiter. Om dräktiga suggor och gyltor placeras i grisningsbox skall djuren först rengöras
ordentligt.
Specifikt för smågrisar som inte är avvanda
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.3 i
bilagan
3. Smågrisar får inte avvänjas före 28 dagars ålder såvida inte modersuggans eller smågrisarnas
välbefinnande eller hälsa annars skulle påverkas negativt. Smågrisar får emellertid avvänjas upp
till sju dagar tidigare om de flyttas till specialiserade utrymmen som töms och grundligt rengörs
och desinfekteras innan en ny grupp placeras där, och som är avskilda från de utrymmen där
suggorna hålls, i syfte att minimera överföringen av sjukdomar till smågrisarna.
Specifikt för avvanda smågrisar och slaktsvin
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.D i
bilagan
86
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
1. Om svin hålls i grupper skall åtgärder vidtas för att förhindra sådana slagsmål som går utöver
djurens normala beteende.
2. Svin från olika grupper bör inte blandas i onödan. Om svin som inte känner varandra måste
blandas bör detta ske då svinen är så unga som möjligt och helst före eller upp till en vecka
efter avvänjning. Då svin från olika grupper blandas skall de ha tillräckliga möjligheter att fly
och gömma sig för andra svin.
3. Om det finns tecken på våldsamma slagsmål skall orsakerna omedelbart undersökas och
lämpliga åtgärder vidtas, t.ex. att om möjligt ge djuren rikligt med halm eller andra material att
undersöka. Djur i riskzonen och utpräglat våldsamma djur skall hållas avskilda från gruppen.
4. Att använda lugnande läkemedel för att underlätta blandning av grupper är bara tillåtet i
undantagsfall och endast efter det att veterinär rådfrågats.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen 3 §, första stycket (allmän text om bl.a. ”tillräcklig tillsyn”)
Djurskyddslagen 9 § (sjuka djur ska ges nödvändig vård eller avlivas)
DFS 2007:5, 1 kap. 5 § (daglig tillsyn, men sjuka, skadade eller högdräktiga djur ska ses till
oftare)
DFS 2007:5 3 kap. 4 § (minst 4 veckors avvänjningsålder) DFS 2007:5 3 kap. 7 § (strö för
sysselsättning åt grisarna)
Dgris 3
Dokumentation över djur som har behandlats med läkemedel samt dödsfall
Instruktion
Kontrollera att det i förekommande fall finns minst tre års sparad korrekt dokumentation av

veterinärmedicinska behandlingar,

antal djur som hittats döda i besättningen.
Kommentar
Se beskrivning och bestämmelser vid kontrollpunkt Dnöt 3. Resultatet på kontrollpunkt Dgris 3
bör överensstämma med vad du kommer fram till på livsmedelskontrollpunkterna Lanimal 4
och Lanimal 5, när det gäller dokumentation av veterinärmedicinsk behandling.
Dgris 4
Rörelsefrihet
Instruktion
Kontrollera att

suggor och gyltor inte hålls bundna,

åtgärder har vidtagits för att minimera aggressiviteten hos svin i grupp,

det finns fritt utrymme bakom suggan eller gyltan så att grisningen underlättas,

grisningsboxar för lösgående suggor är utformade så att smågrisarna skyddas,

utrymmet för smågrisarna i en grisningsbox är utformat så att alla djur kan vila där
samtidigt,

om grisningsbox används ska utrymmet vara tillräckligt stort för att smågrisarna ska kunna
dia utan svårigheter.
87
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kommentar
I EG-direktivet regleras förbud mot uppbindning av suggor och gyltor medan det i den svenska
lagstiftningen även föreskrivs förbud mot fixering.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan
Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad
erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt
lidande eller onödig skada.
Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett
utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad
erfarenhet och vetenskaplig kunskap.
Specifikt för suggor och gyltor
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel
3.3
3.3 Det skall vara förbjudet att uppföra eller bygga om anläggningar i vilka suggor och gyltor
hålls uppbundna. Från och med den 1 januari 2006 skall det vara förbjudet att binda upp suggor
och gyltor.
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.B.1,
4 och 5 i bilagan
1. Åtgärder skall vidtas för att minimera aggressiviteten hos svin i grupp.
4. Det skall finnas ett fritt utrymme bakom suggan eller gyltan så att grisningen, vare sig denna
sker med eller utan hjälp, underlättas.
5. Grisningsboxar där suggor hålls lösgående skall vara utformade så att smågrisarna skyddas,
t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet.
Specifikt för smågrisar som inte är avvanda
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.1
och 2 i bilagan
1. En del av den totala golvarean, tillräckligt stor för att alla djuren skall kunna vila där
samtidigt, skall vara fast eller vara belagd med en matta eller täckt av halm eller något annat
lämpligt material.
2. Om grisningsboxar används måste smågrisarna ha tillräckligt med utrymme för att kunna dia
utan svårighet.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen 6 §
Djurskyddsförordningen, 14–15 §§ (svin ska hållas lösgående, fixeringsanordningar får endast
användas tillfälligtvis).
DFS 2007:5 3 kap. 3 § (när begränsning av rörelsefriheten får ske)
DFS 2007:5 3 kap 20 § (måttbestämmelser)
Dgris 5
Utrymmeskrav
Instruktion
Kontrollera att utrymmet för samtliga kategorier av svin är tillräckligt enligt tabell och
efterföljande punkter nedan.
88
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kommentar
I den svenska lagstiftningen regleras om utrymmeskrav vid foderplats och även krav på
utfodringsbås för suggor och gyltor. Detta saknas i EG-direktivet. En annan skillnad är att det i
EG-direktivet anges mått för viktklasser medan det i den svenska lagstiftningen beräknas mått
för respektive vikt, vilket innebär att för tyngre grisar i respektive viktklasser blir skillnaden
större än på EG-nivå.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel
3.1
1. Alla anläggningar skall uppfylla följande krav:
a) Den fria golvarean för varje avvand smågris, avels- eller slaktsvin som hålls i grupp, med
undantag för gyltor efter betäckning och suggor, måste vara minst:
Levande vikt kg
högst 10 kg
över 10 men högst 20 kg
över 20 men högst 30 kg
över 30 men högst 50 kg
över 50 men högst 85 kg
över 85 men högst 110 kg
över 110 kg
m2
0,15
0,20
0,30
0,40
0,55
0,65
1,00
Specifikt för suggor och gyltor
b) Den totala fria golvarean för varje gylta efter betäckning och för varje sugga när gyltor
och/eller suggor hålls i grupp måste vara minst 1,64 m2 respektive 2,25 m2. När dessa djur
hålls i grupp med mindre än sex individer skall den fria golvarean ökas med 10 %. När dessa
djur hålls i grupper om 40 eller fler individer kan den fria golvarean minskas med 10 %.
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel
3.4
a) Suggor och gyltor skall hållas i grupp under tiden från och med 4 veckor efter betäckning till
en vecka före den beräknade tidpunkten för grisningen. Den box där gruppen med suggor eller
gyltor hålls måste ha sidor som är längre än 2,8 m. Om färre än 6 individer hålls i en grupp
måste den box där gruppen hålls ha sidor som är längre än 2,4 m.
b) Trots vad som föreskrivs i bestämmelserna i punkt a får suggor och gyltor som hålls i
anläggningar med mindre än 10 suggor hållas i individuella boxar under den period som avses i
punkt a, under förutsättning att de lätt kan vända sig i boxen.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen 3 §, andra stycket (utrymmena ska ge djuren skydd och hållas rena)
Djurskyddsförordningen, 1 b § (utrymmena ska medge att samtliga djur kan ligga samtidigt,
röra sig obehindrat och bete sig naturligt t)
DFS 2007:5, 1 kap. 14 och 18 §§ (bestämmelser om sjukboxar, möjlighet att godta mindre
måttavvikelser om fyra kriterier uppfylls)
Allmänna råd till 1 kap. 14 §
DFS 2007:5 3 kap. 19, 20 §§ (måttbestämmelser)
89
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Dgris 6
Byggnader och andra utrymmen
Instruktion
Kontrollera att

golv, material och elinstallationer som djuren kan komma i kontakt med är utformade för att
minimera skaderisker för djuren och att alla utrymmen kan hållas rena,

luftkvaliteten inte är skadlig för djuren,

lämplig artificiell belysning finns om inte det naturliga ljuset räcker till,

bullernivån inte överstiger 85 dB i grisstallet,

djur som hålls utomhus ges skydd mot stark vind, direkt solstrålning, nederbörd och
hälsorisker,

den omgivande miljön för svinen i övrigt är utformad enligt nedanstående direktiv.
Kommentar
EG-direktiven saknar på en del punkter preciseringar, t.ex. vad som menas med luftkvalitet som
inte är skadlig för djuren. Utgå vid tecken på skadliga byggnadslösningar eller ohälsosamma
förhållanden från att motsvarande svensk lagstiftning speglar Jordbruksverkets syn på hur
oklara direktivsbestämmelser bör tolkas (gränsvärden att kontrollera för bedömning: 80 % (RF),
3000 ppm CO2, 10 ppm NH3).
Enligt EG-direktivet är det tillåtet med dränerade golv som liggyta och för växande svin är det
även tillåtet att använda gödseldränerande golv, vilket inte är tillåtet enligt den svenska
lagstiftningen.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8-12 i bilagan
8. Material som används för konstruktion av olika utrymmen, och särskilt för konstruktion av
kättar och utrustning som djuren kan komma i beröring med, får inte vara skadliga för djuren
och skall kunna rengöras och desinficeras grundligt.
9. Utrymmen och inredning för säkert förvar av djuren skall konstrueras och underhållas så att
det inte finns några vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren.
10. Luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration måste
hålla sig inom de värden som innebär att de inte är skadliga för djuren.
11. Djur som hålls i byggnader får inte förvaras i ständigt mörker och inte heller utan lämplig
vila från artificiellt ljus. Om det naturliga ljuset inte räcker till för att svara mot djurens
beteenderelaterade och fysiologiska behov skall lämplig artificiell belysning ordnas.
Djur som inte förvaras i byggnader
12. Djur som inte förvaras i byggnader skall, såvitt det är nödvändigt och möjligt, ges skydd
mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker.
(Eftersom det saknas svensk regel specifikt om skydd mot rovdjur kan inte enbart bristande
rovdjursskydd utgöra underlag för tvärvillkorsanmärkning.)
90
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning,
punkterna l och 3 i bilagans kapitel I
1. I den del av byggnaden där svin hålls skall konstant buller på 85 dB eller mer undvikas.
Konstant buller och plötsliga ljud skall undvikas.
3. Den omgivande miljön för svinen skall vara utformad enligt följande krav:
– Djuren skall ha tillgång till en bekväm och lämpligt dränerad och ren liggplats med lämplig
temperatur som är så stor att alla djur kan ligga samtidigt.
– Djuren skall kunna vila och resa sig normalt.
– Djuren skall kunna se andra svin. Under veckan före beräknad tidpunkt för grisning och under
grisning kan dock suggor och gyltor hållas utom synhåll för artfränder.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen, 3 §
Djurskyddsförordning, 16 §, utdrag (boxar för svin skall vara försedda med strö av halm eller
annat jämförbart material)
DFS 2007:5, 1 kap. 9 och 13 §§ (föremål och ämnen som kan skada djuren ska förvaras så att
de är oåtkomliga för dessa, samt att liggytor ska hållas rena och torra)
Allmänna råd till 1 kap. 13 §
DFS 2007:5, 1 kap. 16, 27, 30–31 och 35–36 §§ (skydd av elektriska apparater, renhållning av
stallutrymmena, bullernivå, ligghall för utegångsdjur)
Allmänna råd till 1 kap. 36 §
DFS 2007:5, 3 kap. 9–10 §§ (liggplatsen får inte bestå av gödseldränerande golv i stall för
grisar)
Dgris 7
Minimikrav på belysning
Instruktion
Kontrollera att det finns ljuskällor som gör det möjligt att uppfylla direktivets krav på minst 40
lux under minst 8 timmar per dag.
Kommentar
I EG-direktivet ställs krav på ljusintensitet (lux) under ett visst antal timmar per dygn medan
det i svensk lagstiftning ställs krav på att ett stall ska vara försett med fönster eller andra
ljusinsläpp för dagsljus. Svenska rekommendationer finns för ungefärligt ljusbehov (bel.styrka
lux, effekt. lysrör W per m2) och kapsling för olika djurstallar, t.ex. grisstallar.
Artificiell belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux,
vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.2 i
bilagan
Svinen skall vistas i en miljö där ljusintensiteten är minst 40 lux under minst 8 timmar per dag.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen, 2 § (fönster för dagsljus)
DFS 2007:5, 1 kap. 24-26 §§ (ljusinsläpp, belysning)
91
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Dgris 8
Golvytor
Instruktion
Kontrollera att

golvytorna för gyltor efter betäckning och dräktiga suggor uppfyller kraven enligt artikel
3.2.a) nedan,

om spaltgolv av betong används när svin hålls i grupp att golven uppfyller kraven enligt
artikel 3.2.b) nedan,

att golven är släta, men inte hala och är anpassade efter svinens storlek och vikt samt att om
det inte har lagts ut strö, golvet utgörs av ett fast, jämnt och stabilt underlag.

att kraven för galtboxar nedan uppfylls.
Kommentar
Nedanstående måttföreskrifter enligt punkt 2 gäller för stallar som efter den 1 januari 2003
uppförts, byggts om eller använts för första gången. För övriga stallar gäller dessa
måttföreskrifter 1 januari 2013. Det kan därför vara bra att kontrollera om/när stallet har
förprövats.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel
3.2
2. Golvytorna skall uppfylla följande krav:
a) För gyltor efter betäckning och dräktiga suggor: En del av den area som krävs i 1 b på minst
0,95 m2 per gylta och minst 1,3 m2 per sugga, måste vara en sammanhängande fast golvarea
varav högst 15 % får reserveras för dräneringsöppningar.
b) Om spaltgolv av betong används när svin hålls i grupp
i) får spaltvidden vara högst
– 11 mm för smågrisar
– 14 mm för avvanda smågrisar
– 18 mm för avels- eller slaktsvin
– 20 mm för gyltor efter betäckning och suggor
ii) måste stavbredden vara minst
– 50 mm för smågrisar och avvanda smågrisar
– 80 mm för avels- eller slaktsvin, gyltor efter betäckning och suggor.
Rådets direktiv91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.5 i
bilagan
5. Golven skall vara släta, men inte hala så att svinen kan skadas, och de skall utformas och
underhållas på ett sådant sätt att svinen inte skadas eller lider. De skall vara anpassade efter
svinens storlek och vikt och, om det inte lagts ut strö, utgöra ett fast, jämnt och stadigt underlag.
Specifikt för galtar
Rådets direktiv om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning 91/630 II.A i bilagan
Galtboxar skall vara så belägna och utformade att galten kan vända sig om samt höra, känna
lukten av och se andra svin. En vuxen galt skall ha tillgång till en fri golvarea på minst 6 m2.
När boxar också används för naturlig betäckning skall en vuxen galt ha tillgång till en fri
golvarea på minst 10 m2. Från och med den 1 januari 2003 skall denna bestämmelse gälla för
alla anläggningar som är nybyggda, ombyggda eller tas i bruk efter det datumet. Från och med
den 1 januari 2005 skall denna bestämmelse gälla för alla anläggningar.
92
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
DFS 2007:5, 1 kap. 12 § (golv och liggytor ska ha en jämn och halkfri yta, dränerande golv)
DFS 2007:5 3 kap. 23 § (spaltgolv)
SJVFS 1993:129 bilaga 3 punkt 5 (spaltgolv i äldre stallar)
Dgris 9
Material att sysselsätta sig med
Instruktion
Kontrollera att

suggor och gyltor har konstant tillgång till bökbart material,

grisande suggor och gyltor har tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo
av.
Kommentar
I EG-direktivet ställs inte krav på lämpligt material till att bygga bo för suggor/gyltor om det är
tekniskt omöjligt på grund av utgödslingssystemet medan det i den svenska lagstiftningen inte
ges sådana undantag.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel
3.5
5. Utan att det påverkar kraven i bilagan skall suggor och gyltor ha konstant tillgång till bökbart
material som åtminstone uppfyller de relevanta kraven i den ovannämnda bilagan.
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.4. i
bilagan
4. Trots vad som sägs i artikel 3.5 skall svin ha ständig tillgång till tillräckligt med material som
de kan undersöka och sysselsätta sig med, material som halm, hö, trä, sågspån, svampkompost,
torv eller blandningar av dessa utan att djurens hälsa äventyras.
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II B.3 i
bilagan
3. Veckan för beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till
tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av om det inte visat sig vara tekniskt omöjligt
på grund av det system för flytgödsel som används på anläggningen.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen 16 § (strö i boxar för grisar)
DFS 2007:5, 3 kap. 7 § (strömedel till grisar så att grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov
tillgodoses).
Allmänna råd till 3 kap. 7 §
DFS 2007:5, 3 kap. 8 § (tillgång till strömedel under veckan före grisning för att kunna utföra
bobyggnadsbeteenden).
Allmänna råd till 3 kap. 8 §
93
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Dgris 10
Automatisk eller mekanisk utrustning
Instruktion
Kontrollera att

automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välfärd
inspekteras minst en gång om dagen och att felaktigheter åtgärdas,

nödventilation finns i mekaniskt ventilerade stallar,

larmsystem finns som varnar djurskötaren vid fel på mekanisk ventilation.
Kommentar
I direktivet är det inte närmare preciserat i vilka stallavdelningar det ska finnas larm. De
svenska bestämmelserna om när larm ska finnas ska därför tillämpas vid bedömningen eftersom
de återspeglar direktivets krav.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om fastställande om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 13
13. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och
välbefinnande måste inspekteras minst en gång om dagen. Om brister upptäcks skall dessa
rättas till omedelbart, eller om detta är omöjligt, lämpliga åtgärder vidtas för att skydda djurens
hälsa och välbefinnande. När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt
ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse
av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och
ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall
testas regelbundet.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen, 2 §, första stycket (Klimatet i stallet sak vara tillfredsställande och
buller ska hållas på låg nivå)
DFS 2007:5 1 kap. 8 § (daglig kontroll av anordningar m.m.)
DFS 2007:5, 1 kap. 19–21 och 23 §§ (stallets klimat (termisk komfort), luftfuktighet och värden
för luftföroreningar samt att det ska finnas nödventilation i mekaniskt ventilerade stallar)
Allmänna råd till 1 kap. 23 §
DFS 2007:5, 3 kap. 16 § (larm för mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar)
Dgris 11
Foder, vatten och andra ämnen
Instruktion
Kontrollera att
 djuren utfodras tillräckligt ofta med tillräcklig mängd,
 fodret är anpassat för djurens ålder och produktion,
 fodret och vattnet är bra och hälsosamt
o gödsel inte förekommer i foder eller vatten
o rena foderplatser och vattenkoppar/vattenkar etc.
o fodret inte innehåller mögel
 det finns utrymme som medger minst en ätplats per djur vid samtidig utfodring,
 det finns tillräckligt med drickplats,
 suggor och gyltor har tillräckligt med mat även när det finns konkurrenter om maten,
94
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22



alla svin utfodras minst en gång per dag,
alla svin som är äldre än två veckor har ständig tillgång till färskt vatten,
smågrisar normalt inte avvänjs före 28 dagars ålder.
Kommentar
Använd lukt, syn och känsel vid bedömning av foder och vatten. Vissa företeelser kan vara
svåra att kontrollera vid ett enstaka besök på gården, t.ex. antalet utfodringstillfällen per dag
och råmjölkstilldelningen. Utgå då från vad som går att se vid kontrolltillfället, om allt tyder på
att djuren är vid gott hull och får vad de behöver i form av näring, fibrer och vätska av god
kvalitet bör ”Ja” markeras i kontrollprotokollet. När det gäller antalet ät- och drickplatser enligt
ovan, framgår detta inte av direktivet. Jordbruksverket anser att de svenska bestämmelserna ska
tillämpas vid bedömningen om direktivets krav enligt punkt 17 nedan, är uppfyllda.
I den svenska lagstiftningen ställs krav på fri tillgång på vatten oavsett grisens ålder medan det i
EG-direktivet räcker att alla grisar ska ha tillgång till vatten om de är äldre än 2 veckor.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 14-18 i bilagan
14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och
som ges till dem i tillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras
näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande
eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan
orsaka onödigt lidande eller skada.
15. Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras
fysiologiska behov.
16. Alla djur skall ha tillgång till tillräckligt med färskvatten av lämplig kvalité eller ha
möjlighet att tillfredsställa sitt vätskeintag på något annat sätt.
17. Utfodrings- och vattningsutrustning skall vara konstruerade, tillverkade och placerade så att
förorening av foder och vatten samt skadeverkningar på grund av konkurrens mellan djuren
begränsas.
18. Inget annat ämne, med undantag för sådana som givits av terapeutiska eller profylaktiska
ändamål eller för zooteknisk behandling enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 96/22/EG
(1), skall ges till ett djur om det inte genom vetenskapliga studier om djurs välbefinnande eller
genom beprövad erfarenhet har visats att verkan av ett sådant ämne inte är skadligt för djurets
hälsa eller välbefinnande.
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel
3.6
6. Suggor och gyltor som hålls i grupp måste utfodras med hjälp av ett system som garanterar
att varje djur kan få tillräckligt med mat även när det finns konkurrenter om maten.
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.6 och
7 i bilagan
6. Alla svin skall utfodras minst en gång per dag. Om svinen utfodras i grupp och inte ad lib
eller genom ett automatiskt utfodringssystem som gör att djuren utfodras individuellt, skall alla
svin i en grupp få tillgång till fodret samtidigt.
7. Alla svin som är äldre än två veckor skall ha ständig tillgång till färskt vatten i tillräcklig
mängd.
95
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen, 3 §
DFS 2007:5, 1 kap. 15 och 28–29 §§ (utfodrings- och vattningssystemens utformning samt
foder och vatten).
DFS 2007:5, 3 kap. 4–5 §§ (Smågrisar får inte avvänjas förrän de är fyra veckor, grisar ska ha
fri tillång till dricksvatten)
DFS 2007:5 3kap. 20, 22 §§ (utrymme vid utfodring)
DFS 2007:5 3 kap. 24 § (vattenförsörjning till grisar)
Dgris 12
Fiberhaltigt foder för suggor
Instruktion
Kontrollera att alla dräktiga sinsuggor och gyltor får tillräckligt med foder med högt fiber- och
energiinnehåll.
Kommentar
I den svenska lagstiftningen ställs inget direkt krav på att fodret ska ha högt fiber- och
energibehov utan mer att det ska vara av lämplig struktur.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel
3.7
7. För att de skall kunna äta sig mätta och med hänsyn till behovet att tugga måste alla dräktiga
sinsuggor och -gyltor ges tillräckligt med foder som ger bukfylla eller med högt fiberinnehåll
samt foder med högt energiinnehåll.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen, 3 §
DFS 2007:5, 1 kap. 28 § (Djur ska dagligen ges foder av lämplig struktur)
Dgris 13
Stympning
Instruktion
Kontrollera att eventuella ingrepp sker av veterinärmedicinska skäl förutom undantagen i EGdirektivet 91/630/EEG, I.8 i bilagan.
Kommentar
Huvudregeln i den svenska lagstiftningen är att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på
djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl samt att en veterinär ska anlitas vid de
operativa ingreppen. I EG-direktivet finns några fler undantag från regeln att endast göra
ingrepp av veterinärmedicinska skäl dock måste ingreppen utföras av veterinär.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.8 i
bilagan
96
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
8. Alla ingrepp som sker i annat syfte än att ge behandling eller ställa diagnos, eller för att
identifiera svinen enligt gällande lagstiftning och som resulterar i skada i eller förlust av känslig
kroppsdel eller förändring av benstrukturen skall vara förbjudna med undantag av följande:
– Hörntänderna på smågrisar får reduceras i storlek genom filning eller klippning, förutsatt att
detta sker på ett likformigt sätt som lämnar en oskadad jämn tandyta. Filningen får inte göras
efter den sjunde levnadsdagen. Betarna hos galtar får minskas i längd om detta är nödvändigt
för att förhindra skador på andra djur eller av säkerhetsskäl.
– Kupering av en del av svansen.
– Kastrering av galtar som inte sker genom att det slits i vävnader.
– Håltagning för nosringar är bara tillåtet om djuren föds upp utomhus och i enlighet med
nationell lagstiftning.
Varken svanskupering eller reducering av hörntänder får ske rutinmässigt utan endast om det
finns bevis på att skador har uppkommit på suggornas spenar eller på övriga svins öron eller
svansar. Innan sådana ingrepp genomförs skall andra åtgärder vidtas för att förhindra
svansbitning och andra oönskade beteenden. När detta görs skall hänsyn tas till miljön i dess
helhet och beläggningsgraden. Olämpliga djurhållningsmetoder och miljöförhållanden skall
åtgärdas.
Samtliga förfaranden som beskrivs ovan får endast utföras av veterinär eller en person som
utbildats enligt föreskrifterna i artikel 5 i direktiv 91/630/EEG och som har erfarenhet av den
teknik som används med lämpliga verktyg och under hygieniska förhållanden. Om kastrering
eller svanskupering görs efter den sjunde levnadsdagen får ingreppen endast göras under
bedövning och med långtidsverkande smärtlindring utförd av en veterinär.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen, 10 första stycket och 11 §§, första stycket (Förbud att göra operativa ingrepp
om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl samt att veterinär ska anlitas).
Djurskyddsförordningen 25–27 § 8 (Kastrering av svin).
DFS 2004:14, 3–5, 5 a och 6 §§ (Undantag från regeln att göra ingrepp av veterinärmedicinska
skäl).
Dgris 14
Avelsförfaranden
Instruktion
Kontrollera att avelsförfaranden som kan orsaka lidande eller skada inte tillämpas.
Kommentar
I EG-direktivet råder mindre restriktivitet för att bedriva avel med djur än vad den svenska
lagstiftningen gör.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydds av animalieproduktionens djur, punkt 20 och 21
20. Naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller
skada för något av de berörda djuren får inte tillämpas.
Denna bestämmelse skall inte utesluta användningen av vissa förfaranden som kan orsaka
smärre eller tillfälliga lidanden eller skador, eller som kan kräva ett ingrepp där ingen varaktig
skada förväntas,. Om dessa förfaranden är tillåtna enligt nationell lagstiftning.
21. Inget djur får hållas för animalieproduktion om det inte på grundval av djurets genom- eller
fenotyp finns skäl att förvänta sig att djuret kan hållas utan men för dess hälsa eller
välbefinnande.
97
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen, 29 §, andra stycket
DFS 2004:22, 3–5 §§
DFS 2005:3, 1 §
98
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Djurskydd animalieproduktionens djur
Detta avsnitt avser alla produktionsdjur utom nötkreatur och gris. Kraven i det EG-direktiv som
utgör tvärvillkor i detta sammanhang gäller för djur som föds upp eller hålls för produktion av
livsmedel, ull, skinn eller pälsar eller för annan typ av animalieproduktion. Kraven gäller inte
för djur som enbart hålls för deltagande i tävlingar, föreställningar, kulturella eller idrottsliga
evenemang och aktiviteter.
Relevanta överträdelser i tvärvillkorssammanhang är enbart sådana otillåtna åtgärder eller
försummelser som direkt kan tillskrivas den stödsökande jordbrukaren i dennes
jordbruksverksamhet.
Om inget annat sägs nedan gäller EG-direktivens minimibestämmelser (inramade) som
tvärvillkor. Motsvarande svenska bestämmelser utgör inte i sig tvärvillkor men kan ligga till
grund för föreläggande, djurförbud, åtalsanmälan eller andra åtgärder enligt djurskyddslagen.
I de fall EG-direktiven saknar preciseringar är Jordbruksverkets tolkning att motsvarande
svenska djurskyddsbestämmelser normalt är vad som behövs för att uppnå direktivens syften.
DFS = Djurskyddsmyndighetens författningssamling (har numer övertagits av Jordbruksverket)
Dövrpr 1
Personal
Instruktion
Kontrollera att djurhållaren och/eller andra personer som ansvarar för djuren förefaller ha
tillräcklig kunskap för att kunna sköta djuren på ett sätt som stämmer med övriga
djurskyddsbestämmelser.
Kommentar
Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållaren eller personer som denne låter ta ansvar
för tillsyn och skötsel av djuren, inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i
relation till djurantalet. Ett ”Nej” på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma om
det dessutom finns andra överträdelser som indirekt visar att djurhållaren/personalen
uppenbarligen saknar kunnande och/eller lämplighet att ansvara för djuren. Det kan t.ex. handla
om allvarliga brister i tillsyn och skötsel såsom mycket smutsiga utrymmen och djur.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan
Djuren skall skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och
kunskaper samt yrkesskicklighet.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Det finns ingen svensk djurskyddsregel som handlar specifikt om personal eller formella
kunskapskrav. Det närmaste man kommer är djurskyddslagen 4 §, första stycket: ”Djur skall
hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger
dem möjlighet att bete sig naturligt.”
99
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Dövrpr 2
Tillsyn och skötsel
Instruktion
Kontrollera att
 alla djur får daglig tillsyn om de hålls inomhus eller utomhus så att utfodring måste ske,
 djur som har fri tillgång till bete och vatten utomhus får tillsyn så ofta att varje lidande
förhindras,
 fast eller rörlig belysning finns så att tillsyn kan ske när som helst,
 det finns rutiner och utrymmen för att ge sjuka djur lämplig behandling utan dröjsmål.
Kommentar
Den svenska lagstiftningen är delvis mer preciserad än EG-direktivens minimikrav. Exempelvis
kräver svensk lagstiftning normalt daglig tillsyn oavsett om djuren är inne eller går fritt ute på
bete. Läs därför noga i bestämmelsen nedan för att se vad som utgör tvärvillkor.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 2-4 i bilagan
2. Alla djur i djurhållningssystem där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn
från människor skall inspekteras minst en gång om dagen. Djur som hålls i andra typer av
uppfödningssystem skall ses till så ofta att varje lidande förhindras.
3. Adekvat belysning (fast eller rörlig) skall finnas tillgänglig så att djuren kan inspekteras noga
när som helst.
4. Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat skall utan dröjsmål få lämplig behandling och om
det inte svarar på sådan behandling skall veterinär rådfrågas så fort som möjligt. Om så krävs
skall sjuka eller skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme och, i förekommande fall, få en
torr och bekväm ströbädd.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen 3 §, första stycket (allmän text om bl.a. ”tillräcklig tillsyn”)
Djurskyddslagen 9 § (sjuka djur ska ges nödvändig vård eller avlivas)
DFS 2007:5, 1 kap. 5 § och 8–9 §§ (daglig tillsyn m.m., men sjuka, skadade eller högdräktiga
djur ska ses till oftare)
DFS 2004:11, 2 kap. 1-2 §§ (tillsyn av strutsar minst två gånger dagligen)
DFS 2004:11, 3 kap. 8 § (struts)
DFS 2007:6, 5 kap. 1 § (häst, gäller fr.o.m. 1 augusti 2010)
DFS 2007:6, 6 kap. 1 § (häst)
Dövrpr 3
Dokumentation över djur som har behandlats med läkemedel samt dödsfall
Instruktion
Kontrollera att det i förekommande fall finns minst tre års sparad korrekt dokumentation av
 veterinärmedicinska behandlingar,
 antal djur som hittats döda i besättningen.
100
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kommentar
Se beskrivning och bestämmelser vid kontrollpunkt Dnöt 3. Resultatet på kontrollpunkt Dövrpr
3 bör överensstämma med vad du kommer fram till på livsmedelskontrollpunkterna Lanimal 4
och Lanimal 5, när det gäller dokumentation av veterinärmedicinsk behandling.
Dövrpr 4
Rörelsefrihet
Instruktion
Kontrollera att rörelsefriheten för djuren inte är begränsad på ett sätt som medför onödigt
lidande eller skada och att alla djur har tillräckligt utrymme.
Kommentar
Bindslets typ och utformning har betydelse för skadefrekvensen. Alla bindslen måste ge djuren
sådan rörelsefrihet att de obehindrat kan klia och slicka sig på bakdelen eller ligga i sina olika
viloställningar. Ett för kort bindsle kan försvåra för djuren att utföra ett naturligt resnings- och
läggningsbeteende samt ett naturligt foderintag. Bindslen ska vara rörliga i höjdled så att
djurens rörelsefrihet inte begränsas av deras storlek. Infästningen bör inte ligga för nära golvet
så att det finns risk för att djuren trasslar in sig i skänklarna.
Om man håller djur tjudrade utomhus ställer det extra stora krav på tillsynen av dessa djur.
Får och getter får hållas tjudrade utomhus men detta är mycket tveksamt ur djurskyddssynpunkt
då det innebär stora risker för att djuren trasslar in sig och fastnar och att de inte får tillräcklig
rörelsefrihet eller skydd mot väder och vind. Hästar på bete får endast tillfälligtvis hållas
bundna och ska då ha särskild tillsyn.
I EG-direktivet finns inga måttbestämmelser. De svenska måttbestämmelserna utgör inte i sig
tvärvillkor, men bör ses som Jordbruksverkets tolkning av vad som normalt behövs för att
uppnå EG-direktivets syften. Mindre måttavvikelser kan godtas om samtliga fyra kriterier i
DFS 2007:5, 1 kap. 18 § är uppfyllda.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan
Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad
erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt
lidande eller onödig skada.
Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett
utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad
erfarenhet och vetenskaplig kunskap.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen 6 §
Djurskyddsförordningen 3 §
DFS 2004:11, 5 kap. 1 § (minsta takhöjd för strutsfåglar)
DFS 2007:5, 1 kap. 6 § (rörelsefriheten för djur på bete får inte hindras med tyngder eller
sammanbindning)
DFS 2007:5, 4 kap. 11 – 16 §§ (måttbestämmelser m.m. för får)
DFS 2007:5, 5 kap. 5 – 9 §§ (måttbestämmelser m.m. för getter)
DFS 2007:5, 6 kap. 17 – 25 §§ (måttbestämmelser m.m. för värphöns och unghöns)
DFS 2007:5, 7 kap. 3 – 4 §§ (måttbestämmelser m.m. för slaktkyckling)
DFS 2007:5, 8 kap. 3– 4 §§ (måttbestämmelser m.m. för kalkoner)
DFS 2007:5, 9 kap. 3 § (måttbestämmelser m.m. för ankor och gäss)
101
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
DFS 2007:5, 10 kap. 10 – 11 §§ (måttbestämmelser m.m. för pälsdjur)
DFS 2007:6, 2 kap. 7-9 §§ och 12 § (rörelsefrihet för hästar)
DFS 2007:6, 3 kap. 3, 7–8, 12, 20, 23–24 §§ (måttbestämmelser m.m. för hästar)
Allmänna råd till 3 kap. 12 §
Dövrpr 5
Byggnader och andra utrymmen
Instruktion
Kontrollera att
 golv, material och elinstallationer som djuren kan komma i kontakt med är utformade för att
minimera skaderisker för djuren och att alla utrymmen kan hållas rena,
 luftkvaliteten inte är skadlig för djuren,
 lämplig artificiell belysning finns om inte det naturliga ljuset räcker till,
 djur som hålls utomhus ges skydd mot stark vind, direkt solstrålning, nederbörd och
hälsorisker.
Kommentar
EG-direktiven saknar på en del punkter preciseringar, t.ex. vad som menas med luftkvalitet som
inte är skadlig för djuren. Utgå vid tecken på skadliga byggnadslösningar eller ohälsosamma
förhållanden från att motsvarande svensk lagstiftning speglar Jordbruksverkets syn på hur
oklara direktivsbestämmelser bör tolkas (gränsvärden att kontrollera för bedömning: 80 % (RF),
3000 ppm CO2, 10 ppm NH3).
Artificiell belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux,
vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8-12 i bilagan
8. Material som används för konstruktion av olika utrymmen, och särskilt för konstruktion av
kättar och utrustning som djuren kan komma i beröring med, får inte vara skadliga för djuren
och skall kunna rengöras och desinficeras grundligt.
9. Utrymmen och inredning för säkert förvar av djuren skall konstrueras och underhållas så att
det inte finns några vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren.
10. Luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration måste
hålla sig inom de värden som innebär att de inte är skadliga för djuren.
11. Djur som hålls i byggnader får inte förvaras i ständigt mörker och inte heller utan lämplig
vila från artificiellt ljus. Om det naturliga ljuset inte räcker till för att svara mot djurens
beteenderelaterade och fysiologiska behov skall lämplig artificiell belysning ordnas.
Djur som inte förvaras i byggnader
12. Djur som inte förvaras i byggnader skall, såvitt det är nödvändigt och möjligt, ges skydd
mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker.
(Eftersom det saknas svensk regel specifikt om skydd mot rovdjur (med undantag för unghöns
och värphöns) kan inte enbart bristande rovdjursskydd utgöra underlag för
tvärvillkorsanmärkning.)
102
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen 3 §, andra stycket
Djurskyddsförordningen, 1 b §, 2 §, första stycket och 3 § (buller ska hållas på låg nivå,
inredning och utrustning får inte hindra naturligt beteende eller verka störande på djuren)
DFS 2004:11, 4 kap. 9 § (ligghall för strutsar)
DFS 2004:11, 5 kap. 2 och 5 - 7 §§ (golv, elsäkerhet m.m. för strutsar)
DFS 2004:11, 7 kap. 1–2 §§ (ljusbestämmelser för hållande av strutsar)
DFS 2004:11, 10 kap. 1 § (renhållning hos strutsar)
DFS 2007:5, 1 kap. 9, 12–16, 18-21, 24, 26-27, 30–31, 35–36 §§ (bestämmelser om ljus, golv,
termisk komfort, elsäkerhet, buller, renhållning, ligghallar m.m.)
Allmänna råd till 1 kap. 13–14, 36 §§
DFS 2007:6, 5 kap. 9–10 §§ (ligghall för utegångshästar)
Allmänna råd till 5 kap. 9–10 §§
Dövrpr 6
Automatisk eller mekanisk utrustning
Instruktion
Kontrollera att
 automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välfärd, t.ex.
vattenkoppar, inspekteras minst en gång om dagen och att felaktigheter åtgärdas,
 nödventilation finns i mekaniskt ventilerade stallar,
 larmsystem finns som varnar djurskötaren vid fel på den mekaniska ventilationen.
Kommentar
I direktivet är det inte närmare preciserat i vilka stallavdelningar som det ska finnas larm. De
svenska bestämmelserna om när larm ska finnas ska därför tillämpas vid bedömningen eftersom
de återspeglar direktivets krav.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 13 i bilagan
13. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och
välbefinnande måste inspekteras minst en gång om dagen. Om brister upptäcks skall dessa
rättas till omedelbart, eller om detta är omöjligt, lämpliga åtgärder vidtas för att skydda djurens
hälsa och välbefinnande. När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt
ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse
av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och
ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall
testas regelbundet.
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
DFS 2007:5 1 kap. 8 § (daglig kontroll av anordningar m.m.)
DFS 2007:5, 1 kap. 23 §§
Allmänna råd till 2 § DL
DFS 2004:11, 6 kap. 5 §
DFS 2007:5, 6 kap. 7 § (larm i mekaniskt ventilerade stallar för värphöns och unghöns)
DFS 2007:5, 7 kap. 2 § (larm i mekaniskt ventilerade stallar för slaktkyckling)
DFS 2007:5, 8 kap. 2 § (larm i mekaniskt ventilerade stallar för kalkoner)
DFS 2007:5, 9 kap. 2 § (larm i mekaniskt ventilerade stallar för ankor och gäss)
103
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
2007:6, 3 kap 17 §
Dövrpr 7
Foder, vatten och andra ämnen
Instruktion
Kontrollera att
 djuren utfodras tillräckligt ofta med tillräcklig mängd,
 fodret är anpassat för djurens ålder och produktion,
 fodret och vattnet är bra och hälsosamt
o gödsel inte förekommer i foder eller vatten
o rena foderplatser och vattenkoppar/vattenkar etc.
o fodret inte innehåller mögel
 det finns minst en ätplats per djur vid samtidig utfodring och att utrymmet vid foderbordet
är enligt djurskyddsbestämmelserna,
 det finns tillräckligt med drickplatser.
Kommentar
Använd lukt, syn och känsel vid bedömning av foder och vatten. Vissa företeelser kan vara
svåra att kontrollera vid ett enstaka besök på gården, t.ex. antalet utfodringstillfällen per dag
och råmjölkstilldelningen. Utgå då från vad som går att se vid kontrolltillfället, om allt tyder på
att djuren är vid gott hull och får vad de behöver i form av näring, fibrer och vätska av god
kvalitet bör ”Ja” markeras i kontrollprotokollet. När det gäller antalet ät- och drickplatser enligt
ovan, framgår detta inte av direktivet. Jordbruksverket anser att de svenska bestämmelserna ska
tillämpas vid bedömningen om direktivets krav enligt punkt 17 nedan, är uppfyllda.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 14-18 i bilagan
14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och
som ges till dem i tillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras
näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande
eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan
orsaka onödigt lidande eller skada.
15. Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras
fysiologiska behov.
16. Alla djur skall ha tillgång till tillräckligt med färskvatten av lämplig kvalité eller ha
möjlighet att tillfredsställa sitt vätskeintag på något annat sätt.
17. Utfodrings- och vattningsutrustning skall vara konstruerade, tillverkade och placerade så att
förorening av foder och vatten samt skadeverkningar på grund av konkurrens mellan djuren
begränsas.
18. Inget annat ämne, med undantag för sådana som givits av terapeutiska eller profylaktiska
ändamål eller för zooteknisk behandling enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 96/22/EG
(1), skall ges till ett djur om det inte genom vetenskapliga studier om djurs välbefinnande eller
genom beprövad erfarenhet har visats att verkan av ett sådant ämne inte är skadligt för djurets
hälsa eller välbefinnande.
104
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddslagen, 3 §
DFS 2004:11, 9 kap. 1–2, 5–6 §§ (struts)
DFS 2007:5, 1 kap. 15 och 28–29 §§
DFS 2007:5, 10 kap. 2 § (pälsdjur)
DFS 2007:6, 4 kap. 2–3 § (häst)
DFS 2007:5 (måttbestämmelser för utfodring och vattning för respektive djurslag)
Dövrpr 8
Stympning
Instruktion
Kontrollera att eventuell stympning sker på ett sådant sätt att djuren åsamkas så lite lidande som
möjligt.
Kommentar
Eftersom EG-direktivet saknar närmare bestämmelser utgörs tvärvillkoret av de svenska
bestämmelser som handlar om stympande operativa ingrepp. Huvudregeln i den svenska
lagstiftningen är att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av
veterinärmedicinska skäl och att en veterinär ska anlitas vid de operativa ingreppen. Det finns
några undantag, bl.a. är det tillåtet att kastrera husdjur och avhorna getter även om det inte finns
veterinärmedicinska skäl. Djurägaren får själv märka djuren med öronbrickor. Djur som ska
märkas med öronbrickor får inte märkas med klippta hack i öronen. Vissa äldre djur kan ha
både klippta hack och brickor. Klipp i öronen var tillåtet förr och ska i dessa fall inte noteras
som överträdelse.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 19
I avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning i enlighet med förfarandet i
artikel 5 i direktivet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 91/630/EEG skall de
relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget.
Djurskyddslagen 10 § första stycket och 11 § första och andra stycket:
10 § Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när
det är befogat av veterinärmedicinska skäl.
11 § För operativa ingrepp på eller injektioner till djur skall en veterinär anlitas. Detsamma
gäller vid annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller
skada hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt.
Första stycket gäller inte om behandlingen är så brådskande att en veterinär inte hinner anlitas.
Djurskyddsförordningen 25 § (utdrag):
25 § Det är tillåtet att kastrera husdjur och avhorna nötkreatur och getter även om det inte finns
veterinärmedicinska skäl. Handjur av ren får kastreras utan att veterinär anlitas. Avhorning av
nötkreatur och getter skall ske under bedövning och utföras av en veterinär eller av någon
annan som veterinären finner lämplig. Förordning (2002:723).
105
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
DFS 2004:14, de delar av 3 § och 5 § som avser stympning:
3 § Följande operativa ingrepp på djur får utföras även om det inte är befogat av
veterinärmedicinska skäl. Ingreppen får göras utan att veterinär behöver anlitas. Den som utför
ett sådant operativt ingrepp som anges nedan ska ha sådana kunskaper att ingreppet kan ske på
ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. Vid ingreppet ska god hygien iakttas och de instrument
som används vid ingreppet ska vara avpassade för ändamålet.
7. Klövbärande djur i fångenskap får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning,
applicering av öronbrickor eller klippta hack i öronen. Identitetsmärkning genom klippta hack i
öronen får dock inte utföras på djur som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1994:190) om märkning och registrering av djur10 och enligt dessa ska märkas med
öronbrickor. Sådan identitetsmärkning får inte heller utföras på djur som vistas utomhus om
temperaturen understiger – 5°C.
11. Behandling av hov- och klövbölder samt klövsulesår får utföras genom ingrepp i
hornvävnad under förutsättning att ingreppet inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad.
5 § Om veterinär anlitas får, utöver vad som anges i 3 §, följande operativa ingrepp på djur
utföras även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl.
3. Djur får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller
inplantering av mikrochips.
4. Vargtänder får avlägsnas på häst.
5. Tjurar, baggar och galtar får steriliseras genom vasektomi.
Dövrpr 9
Avelsförfaranden
Instruktion
Kontrollera att avelsförfaranden som kan orsaka lidande eller skada inte tillämpas.
Kommentar
I EG-direktivet råder mindre restriktivitet för att bedriva avel med djur än vad den svenska
lagstiftningen gör. Det finns i den svenska lagstiftningen t.ex. bestämmelser om
avkommeprövning för hingstar, vilket saknas i EG-direktivet.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Rådets direktiv om skydd av animalieproduktionens djur 98/58 punkt 20 och 21:
20. Naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller
skada för något av de berörda djuren får inte tillämpas.
Denna bestämmelse skall inte utesluta användningen av vissa förfaranden som kan orsaka
smärre eller tillfälliga lidanden eller skador, eller som kan kräva ett ingrepp där ingen varaktig
skada förväntas, om dessa förfaranden är tillåtna enligt nationell lagstiftning.
21. Inget djur får hållas för animalieproduktion om det inte på grundval av djurets geno- eller
fenotyp finns skäl att förvänta sig att djuret kan hållas utan men för dess hälsa eller
välbefinnande.
Upphävd och ersatt av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av
nötkreatur, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin samt
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:14) om märkning och registrering av får och getter.
10
106
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Motsvarighet i svenska djurskyddsbestämmelser
Djurskyddsförordningen, 29 §, andra stycket
DFS 2007:5, 2 kap. 11 § (inte tillåtet med avel som kan förväntas medföra
förlossningssvårigheter)
DFS 2004:22, 3–5 och 8 §§ (preciseringar om ärftliga defekter, letalanlag m.m.)
107
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bedömningsvägledning djurskydd
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
0
1
2
3
Överträdelsen bedöms ha påverkat eller
riskerar att påverka djuret/djuren i liten
utsträckning
Överträdelsen bedöms ha påverkat eller
riskerar att påverka djuret/djuren måttligt
Överträdelsen bedöms ha påverkat eller
riskerar att påverka djuret/djuren i stor
utsträckning
Varaktighet
Endast enstaka djur påverkade.
Överträdelsen bedöms ha uppkommit
under de senaste dagarna
Inte enbart enstaka djur påverkas
Överträdelsen bedöms ha funnits under
flera veckor
Överträdelsen bedöms ha funnits en
månad eller längre tid.
Merparten av djuren påverkas
108
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Livsmedel - vegetabilieproduktion
Tvärvillkoren i de följande avsnitten utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som
primärproducenterna av livsmedel och foder måste följa. Livsmedels- och
fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad
den enskilda primärproducenten/jordbrukaren måste göra för att bidra till att endast säkra
livsmedel och säkert foder konsumeras av människor respektive djur.
Bestämmelserna i avsnittet om vegetabiliska livsmedel syftar till att endast säkra livsmedel ska
komma ut på marknaden. Det innebär bland annat att bestämmelserna inte gäller för
energigrödor eller växtprodukter som enbart konsumeras i det egna hushållet. Bestämmelserna
gäller inte heller för eventuella direkta leveranser av små mängder primärprodukter till
konsumenter.
Lväxt 1
Förvaras och hanteras farliga ämnen så att kontaminering av livsmedel förhindras?
Instruktion
Kontrollera att farliga ämnen (t.ex. betat utsäde, gödselmedel, rengöringsmedel, diesel, bensin,
smörjmedel, olika typer av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel, biocider och råttgift) inte
förvaras intill livsmedel (t.ex. spannmål, potatis, frukt och grönsaker) eller hanteras på ett
sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras.
Kommentar
Titta i lokaler för förvaring av spannmål, frukt, grönsaker etc. Farliga ämnen bör förvaras i
separat, avgränsat utrymme. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det
framgår vad de innehåller och om innehållet är giftigt, frätande, explosivt etc.
Kontaminering (förorening) av livsmedel kan uppstå t.ex. vid spill av kemikalier eller vid
bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som används både till livsmedel och
farliga ämnen. Olämplig hantering vid påfyllning eller rengöring av t.ex.
bekämpningsmedelssprutan kan också vara en källa till kontaminering. Farliga ämnen måste
hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras. Lämpliga
muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring och hantering av kemikalier.
Livsmedlen får inte förorenas på ett sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 5f i förordning (EG) nr 852/2004
5. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall vidta följande adekvata
åtgärder när så är lämpligt:
f) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras.
Lväxt 2
Förvaras och hanteras avfall så att kontaminering av livsmedel förhindras?
Instruktion
Kontrollera att
109
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22


inget avfall (t.ex. förbrukade förpackningar, matrester, döda djur, spillolja, glas etc.)
förvaras intill livsmedel (t.ex. spannmål, potatis, etc.)
inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras.
Kommentar
Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur (råttor, möss
etc.). Kontaminering av livsmedel kan uppstå t.ex. vid bristfällig hantering av krossat glas och
lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av utrustning och redskap, av
maskiner och transportutrustning som används både för avfall och för livsmedel. Spill av t.ex.
produktrester eller spannmål vid en spannmålsficka är avfall som kan locka till sig skadedjur
och på så sätt orsaka kontaminering av livsmedel. Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska
finnas för förvaring och hantering av avfall.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 5f i förordning (EG) nr 852/2004
5. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall vidta följande adekvata
åtgärder när så är lämpligt:
f) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras.
Lväxt 3
Används växtskyddsmedel och biocider på korrekt sätt?
Instruktion
Kontrollera att
 de preparat som används i växtodlingen är godkända i Sverige och för den aktuella
grödan samt att de används enligt märkningen (stäm av detta med kontrollpunkterna
Vskydd 1 och Vskydd 2 när det gäller växtskyddsmedel),
 tillåten tidpunkt för bekämpningen och eventuell karenstid respekteras,
 eventuella andra biocider, t.ex. råttgift, förefaller användas korrekt.
Kommentar
All användning av bekämpningsmedel ska finnas dokumenterad på gården oavsett vem som
utförde arbetet. Försök med preparat som inte är godkända får utföras förutsatt att grödan inte
levereras som livsmedel eller hanteras på ett sådant sätt att den kan kontaminera andra grödor.
Lagring av förbjudna biocider/bekämpningsmedel är i sig ingen tvärvillkorsöverträdelse även
om sådan lagring av många skäl kan vara olämplig, kontrollpunkten handlar om de medel som
faktiskt används i verksamheten.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 5h i förordning (EG) nr 852/2004
5. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall vidta följande adekvata
åtgärder när så är lämpligt:
h) Använda växtskyddsmedel och biocider på ett korrekt sätt, enligt kraven i tillämplig lagstiftning.
Lväxt 4
Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om användningen av växtskyddsmedel
och/eller biocider?
110
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Instruktion
Kontrollera att

dokumentationen av eventuell användning av kemiska och biologiska växtskyddsmedel och
biocider i produktionen innehåller uppgifter om
o typ av preparat,
o datum för bekämpning,
o karenstid,
o vem som utförde bekämpningen,
o vilken gröda det gällde och
o växtplats.

eventuell användning av andra typer av biocider (t.ex. råttgift) är dokumenterad (preparat,
plats, datum, vem som utfört bekämpningen)
Kommentar
Använd resultatet från kontrollpunkt Vskydd 5 när det gäller växtskyddsmedel (om inte
Vskydd 5 har markerats som ej aktuell för att jordbrukaren inte söker några miljöersättningar).
Titta på senaste säsongens sprutjournal och dokumentation av t.ex. skadedjursbekämpning. Den
som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar t.ex. en
granne som sprutar, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag ska ändå relevant
dokumentation finnas tillgänglig på gården.
Om inga växtskyddsmedel eller biocider används i jordbruksverksamheten behövs ingen
dokumentation. I så fall ska ”Ej aktuellt” markeras.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 9a i förordning (EG) nr 852/2004
9. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall särskilt föra journal över
a) all användning av växtskyddsmedel och biocider,
Lväxt 5
För primärproducenten journal i förekommande fall över analyser av prover från växter eller
andra prover som kan vara relevanta för livsmedelssäkerheten?
Instruktion
Kontrollera eventuella uppgifter om provtagning och analysresultat för växtprodukter eller från
produktionsplatsen t.ex. vattenhalt, vattenanalys, information från offentlig provtagning, från
kvarn, grossist etc.
Kommentar
Titta på journalföring och annan dokumentation, särskilt senaste växtsäsongen.
Det är inget tvärvillkor att ta prover och göra analyser. Om inga analyser utförts behövs inte
heller någon dokumentation. Om analysresultat finns ska de bevaras på ett systematiskt sätt så
att de går att hitta och sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda.
För att kontrollpunkten inte ska blir ryckt ur sitt sammanhang måste den läsas tillsammans med
bilaga I del A punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004: Livsmedelsföretagare ska på lämpligt sätt
och under lämplig tid, som är avpassad för livsmedelsföretagets art och storlek, föra och bevara
journaler med uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror.
Livsmedelsföretagaren skall på begäran hålla relevanta uppgifter i dessa journaler tillgängliga
för den behöriga kontrollmyndigheten och mottagande livsmedelsföretag.
111
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Syftet med provtagningen och journalföring är att producenten ska kunna visa hur olika
livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten
kontrolleras och övervakas samt att säkerställa spårbarhet.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 9c i förordning (EG) nr 852/2004
9. Livsmedelsföretagare som producerar eller skördar växtprodukter skall särskilt föra journal över
c) resultaten av alla relevanta analyser som utförts på prover från växter eller andra prover av
betydelse för människors hälsa.
112
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Livsmedel - uppfödning av djur eller produktion av
primärprodukter av animaliskt ursprung
Bestämmelserna i avsnitten om livsmedelsproducerande djur och animaliska livsmedel syftar
till att endast säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Det innebär bland annat att
bestämmelserna inte gäller för djur som aldrig kommer att gå in i livsmedelskedjan eller djur
och animaliska produkter som enbart konsumeras i det egna hushållet. Bestämmelserna gäller
inte heller för eventuella direkta leveranser av små mängder primärprodukter till konsumenter.
Lanimal 1
Förvaras och hanteras farliga ämnen så att kontaminering av livsmedel förhindras?
Instruktion
Kontrollera att farliga ämnen (t.ex. betat utsäde, gödselmedel, starka syror och baser, diesel,
bensin, smörjmedel, kylmedel, olika typer av bekämpningsmedel som växtskyddsmedel,
biocider och råttgift etc.) inte förvaras intill livsmedel (t.ex. mjölk, ägg, etc.) eller hanteras på
ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras. Det ska vara rimliga mängder av rengöringsoch desinfektionsmedel i mjölkrum och liknande.
Kommentar
Titta i mjölkrum och övriga lokaler där livsmedel hanteras. Farliga ämnen bör förvaras i
separat, avgränsat utrymme. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det
framgår vad de innehåller och om innehållet är giftigt, frätande, explosivt etc. Farliga ämnen
måste hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering (förorening) av livsmedel
minimeras. Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring och hantering av
kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för
konsumenten.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 4g i förordning (EG) nr 852/2004
4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt av djur eller vid produktion av
primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt:
g) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras.
Lanimal 2
Förvaras och hanteras avfall så att kontaminering av livsmedel förhindras?
Instruktion
Kontrollera att

inget avfall (t.ex. förbrukade förpackningar, kasserat foder, matrester, kadaver, använda
filter, glas etc.) förvaras intill livsmedel (t.ex. mjölk, ägg)

inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras.
Kommentar
Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda djur. Kontaminering av
livsmedel kan uppstå t.ex. vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av
113
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
avfall, tömning av soptunnor, rengöring av utrustning, redskap m.m. Lämpliga muntliga eller
skriftliga rutiner ska finnas för förvaring, hantering och bortforsling av avfall.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 4g i förordning (EG) nr 852/2004
4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt11 av djur eller vid produktion av
primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt:
g) Lagra och hantera avfall och farliga ämnen så att kontaminering förhindras.
Lanimal 3
Används läkemedel på ett korrekt sätt?
Instruktion
Kontrollera att

karenstider för slakt, mjölkning och uppsamling av ägg beaktats,

preparaten är förskrivna av veterinär och om delegerad läkemedelsbehandling finns (fråga
länsveterinären vilka jordbrukare som har delegerad behandling),

gamla preparat inte sparats,

endast godkända preparat används och för rätt djurslag. Kontrollen kan t.ex. göras genom
att jämföra journalföringen med preparat som finns i medicinskåpet. Om det finns
läkemedel i medicinskåpet som inte har svensk etikett eller läkemedel som inte har texten
vet.efter namnet (ex. Ethacillin vet.) kontakta länsveterinären.
Kommentar
Titta i medicinskåp eller motsvarande. Kontrollpunkten avser användningen av läkemedel, inte
dokumentationen. I praktiken är det dock svårt att få en bild av användningen utan att ta hjälp
av befintlig dokumentation. Vad dokumentationen om läkemedelsanvändning ska innehålla
finns beskrivet vid djurskyddskontrollpunkt Dnöt 3. Dokumentationskraven återkommer
dessutom i punkt Lanimal 5. Stäm av kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5, Dnöt 3, Dgris 3
och Dövrpr 3 så att du inte har motsägelsefulla resultat i kontrollprotokollet.
Lista över godkända läkemedel, naturläkemedel och homeopatika finns på
www.lakemedelsverket.se, rubrik ”Sök läkemedelsfakta”.
Om det saknas fastställd karenstid för ett preparat är tillämplig lagstiftning i detta sammanhnag
Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:3) om karenstider vid hantering av livsmedel från
djur som behandlats med läkemedel, 4 §: För preparat som inte har en fastställd karenstid för
djurslaget eller behandlingssättet ifråga tillämpas en karenstid på minst 28 dygn vid slakt och
minst 7 dygn vid tillvaratagande av mjölk och ägg för livsmedelsändamål. En förutsättning för
detta är att den aktiva substansen återfinns i bilaga I, II eller III till rådets förordning (EEG) nr
2377/90.
Karenstiderna enligt första stycket tillämpas även för godkända humanpreparat och ex temporeberedningar som innehåller en aktiv substans som återfinns i bilaga I, II eller III till rådets
förordning (EEG) nr 2377/90. Karenstiden ska reduceras till 0 dygn för veterinärmedicinska
homeopatika vilkas aktiva substanser ingår i bilaga II samma förordning.
Karenstiden enligt föregående stycken gäller inte om en längre karenstid finns fastställd för
preparatet. (LIVSFS 2006:27)
Slakt och jakt omfattas av hygienbestämmelserna, men ingår inte i jordbruksverksamheten och saknar därför
koppling till tvärvillkoren.
11
114
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
OBSERVERA! Hormoner får inte användas i tillväxtbefrämjande syfte. Exempel på substanser
som endast får tillföras under vissa omständigheter, t.ex i samband med fertilitetsstörningar, är
progesteron, β-receptor stimulerande ämnen (se vidare SJVFS 2006:88, C16 samt förordning
(EEG) nr 2377/90 samt kontrollpunkterna Dnöt 13, Dgris 14 och Dövrpr 9).
Hantering vid användning av fodertillsatser kontrolleras normalt i samband med
tvärvillkorskontroll av foder.
Vid felaktig behandling eller om otillåtet preparat använts ska alltid kontrollpunkt Lmjölk 3
besvaras om det gäller mjölkdjur. Syftet är att säkerställa att mjölken avskilts på ett korrekt
sätt.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 4j i förordning (EG) nr 852/2004
4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt av djur eller vid produktion av
primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt:
j) Använda fodermedelstillsatser och veterinärmedicinska preparat på ett korrekt sätt, enligt kraven i
tillämplig lagstiftning.
Lanimal 4
Finns rutiner för införsel av nya djur i besättningen och rapportering av misstänkt utbrott av
smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor?
Instruktion
Kontrollera

att rutiner finns för att minimera smittpridning vid inköp av djur,

att rutinerna förhindrar att smittsamma sjukdomar som kan överföras till människa införs
eller sprids i besättningen,

dokumentation sker vid inköp av djur,

vad företagaren gör eller om företagaren vet var/vem man ska kontakta vid misstanke om
smittsam sjukdom hos ett djur eller i besättningen
Kommentar
Titta i stalljournalen efter inköpta eller försålda djur.
Fråga efter vilka rutiner primärproducenten har vid inköp och försäljning av djur, avelspool,
kvighotell etc. och hantering av sjuka djur. Rutinerna för att minimera risken för smittspridning
kan variera beroende på vilket djurslag det gäller och t.ex. omfatta endast inköp från avelspool,
hälsodeklaration vid inköp, insatsuppfödning, sektionering av djur med olika hälsotillstånd,
regelbunden rengöring av stallarna, rena djur, rent vatten till djuren.
Exempel på sjukdomar som kan överföras till människa är Salmonella och EHEC/VTEC.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 4h i förordning (EG) nr 852/2004
4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt av djur eller vid produktion av
primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt:
h) Förhindra införande och spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor
via livsmedel, bl.a. genom att vidta försiktighetsåtgärder när nya djur införs och rapportera till den
behöriga myndigheten vid misstänkta utbrott av sådana sjukdomar.
115
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Lanimal 5
Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om veterinärmedicinska preparat eller
annan behandling som djuren fått, behandlingsdatum samt karenstid?
Instruktion
Kontrollera i producentens egen dokumentation att

det framgår vilka djur som behandlas,

vilka preparat som används,

karenstider och

vem som utförde behandlingen. Om flera personer utför medicinering under
behandlingsperioden bör detta framgå av dokumentationen. Dokumentationen bör vara
separat från veterinärjournalen men kan förvaras på samma ställe.
Kontrollera att behandlingsbevis (praktikjournal) från veterinära behandlingar bevaras och att
de innehåller uppgifterna ovan.
Kommentar
Kontrollpunkten avser dokumentation. Med veterinärmedicinska preparat menas läkemedel
som är avsett för behandling av djur och är föreskrivet av veterinär. Till ”annan behandling”
räknas behandling med naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och homeopatika
vilka inte är föreskrivna av veterinär. Dessa ska dokumenteras om karenstiden är längre än 0
(noll) dagar, t.ex. vissa antiparasitära medel. Exempel på ”annan behandling” med relevans för
livsmedelssäkerheten är också behandling med humanpreparat och biocider, t.ex. Flusa och
Flytix som används till får och har långa karenstider och koccidiostatika till fjäderfä.
Vad en fullständig dokumentation om läkemedelsanvändning ska innehålla finns beskrivet vid
djurskyddskontrollpunkt Dnöt 3. Stäm av kontrollpunkterna Lanimal 3, Lanimal 5, Dnöt 3,
Dgris 3 och Dövrpr 3 så att du inte har motsägelsefulla resultat i kontrollprotokollet.
Enligt 7 §, LIVSFS 2005:3 ska veterinärens behandlingsbevis innehålla följande uppgifter:
1. djurägarens namn och adress,
2. behandlat djurslag och djurets identitet,
3. preparat, dosering och behandlingssätt,
4. injektionsställe (i förekommande fall),
5. tidpunkt (datum och klockslag) för sista behandling, samt
6. karenstid för köttvara, mjölk respektive ägg.
Gör djurhållaren ingen uppföljande medicinering finns i livsmedelslagstiftningen inga
bestämmelser om att uppgifter från behandlingsbeviset föras över till en separat journal.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 8b i förordning (EG) nr 852/2004
8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt
ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter:
b) Uppgifter om veterinärmedicinska preparat eller annan behandling som djuren fått,
behandlingsdatum samt karenstid
Lanimal 6
För primärproducenten journal över analyser som utförts på prover från djur eller andra prover
som kan vara relevanta för livsmedelssäkerheten?
116
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Instruktion
Kontrollera att eventuella resultat från provtagning av djur, stallar eller primärprodukter finns
samlade på ett systematiskt sätt.
Kommentar
Titta i journalföring eller annan dokumentation. Det är inget tvärvillkor att själv ta prover och
göra analyser, men inom animalieproduktionen är det mycket vanligt att jordbrukaren får
besked om för livsmedelssäkerheten relevanta analyser med automatik. Dokumentationen kan
t.ex. omfatta analysrapporter från mejeriföretag, slakteri, salmonellakontroll eller offentlig
provtagning. Analysresultat ska bevaras och på ett systematiskt sätt så att de går att hitta och
sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda.
För att kontrollpunkten inte ska blir ryckt ur sitt sammanhang måste den läsas tillsammans med
bilaga I del A punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004: Livsmedelsföretagare ska på lämpligt sätt
och under lämplig tid, som är avpassad för livsmedelsföretagets art och storlek, föra och bevara
journaler med uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror.
Livsmedelsföretagaren skall på begäran hålla relevanta uppgifter i dessa journaler tillgängliga
för den behöriga kontrollmyndigheten och mottagande livsmedelsföretag.
Syftet med provtagningen och journalföring är att producenten ska kunna visa hur olika
livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten och
kontrolleras och övervakas och att säkerställa spårbarhet.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 8d i förordning (EG) nr 852/2004
8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt
ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter:
d) Resultat av alla analyser som utförts på prover från djur eller andra prover för diagnosändamål av
betydelse för människors hälsa.
Lanimal 7
Arkiverar primärproducenten rapporter om djur, mjölk eller ägg?
Instruktion
Kontrollera att rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung finns.
Kommentar
Kontrollera att eventuella rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung
finns samlade på ett systematisk sätt.
Kommentar
Exempel på rapporter som är av betydelse för livsmedelssäkerheten. Det kan finnas fler:
 Tankbilskvitton (visar mjölkens temperatur vid hämtning).
 Tankbilsprov (visar bl.a. mjölkens bakteriemängd - celltal)
 Temperatur- eller fukthaltsmätning i lagerlokaler för ägg
 Slaktavräkningar (visar om förorenade djur har levererats).
Det är inget tvärvillkor att sätta in rapporterna i någon pärm eller liknande, men enligt
närliggande regler måste primärproducenten hålla uppgifterna tillgängliga. Det är därför
lämpligt att de finns samlade i kronologisk ordning så att man kan lätt kan hitta dem och
sparade under rimlig tid för att uppfylla kraven på spårbarhet.
117
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Syftet med journalföring är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror
(mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten och kontrolleras och
övervakas samt att säkerställa spårbarhet. Se även kontrollpunkt Lanimal 6.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 8e i förordning (EG) nr 852/2004
8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt
ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter:
e) Relevanta rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung.
Lanimal 8
Dokumenterar primärproducenten uppgifter om vilket foder som ges till djuren och varifrån
fodret kommer?
Instruktion
Kontrollera dokumentation om eget foder och inköpt foder som används till de egna djuren.
Kommentar
Stäm av resultatet på denna kontrollpunkt med kontrollpunkt Fgen 8 i foderavsnittet.
Titta på dokumentation om eget producerat foder; typ av foder, produktionsår och ungefärlig tid
som fodret använts etc.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 8 i förordning (EG) nr 852/2004
8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt
ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter:
a) Uppgifter om art och ursprung i fråga om foder som ges till djuren.
118
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Livsmedel – mjölkproduktion
Lmjölk 1
Finns rutiner för att upptäcka sjuka djur?
Instruktion
Kontrollera att det finns rutiner för att upptäcka sjukdomar och ätstörningar, och att sjuka djur
separeras och mjölkas för sig om det finns risk för att mjölken kontamineras
Kommentar
Fråga efter rutiner om hur man agerar när man upptäckt infektioner, diarréer, juverinflammation
etc. Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hantering före mjölkning, och metoder för att
upptäcka mjölk med avvikande egenskaper som kan vara tecken på sjukdom, t.ex. med visuell
kontroll av färg, flockar eller annat avvikande utseende eller med lämplig mätutrustning.
Rutiner kan vara skriftliga eller muntliga, det viktiga är att man vet hur man ska agera.
Kontrollera att även anställd personal vet hur man ska agera.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1b i förordning (EG) nr 853/2004
1. Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur
b) vilkas allmänna hälsotillstånd är gott, som inte uppvisar något tecken på sjukdom som kan
leda till att mjölken och råmjölken kontamineras och som i synnerhet inte lider av någon
infektion i könsorganen med flytningar, enterit med diarré och feber eller någon synlig
juverinflammation.
Lmjölk 2
Avskiljs mjölk från djur som har sår på juvret som kan påverka mjölken?
Instruktion
Kontrollera att det finns rutiner för hantering av mjölk som kommer från djur med sår på juvret,
som kan påverka mjölken.
Kommentar
Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hanteringen före mjölkning för att upptäcka djur som
har sår på juvret.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1c i förordning (EG) nr 853/2004
1. Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur
c) som inte uppvisar något sår på juvret som kan tänkas påverka mjölken och råmjölken.
Lmjölk 3
Kan primärproducenten verifiera att mjölk från djur som fått otillåtna ämnen eller illegal
behandling avskiljts?
119
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Instruktion
Om något mjölkande djur finns under behandling på ett sätt som föranleder anmärkning på
kontrollpunkt Lanimal 3, kontrollera att mjölken avskiljts.
Kommentar
Grundregeln är givetvis att otillåtna ämnen eller illegal behandling inte får förekomma (se
Lanimal 3). Men om det ändå har skett till mjölkande djur återstår att avskilja mjölken så att
den aldrig når någon konsument.
Illegal behandling är användning av icke godkända ämnen eller när man använder godkända
ämnen t.ex. läkemedel för andra ändamål eller på andra villkor än vad som föreskrivs i
lagstiftningen. Ett exempel är om en djurägare använder receptbelagda läkemedel på egen hand
utan veterinärordination eller giltig delegation.
OBSERVERA! Vid överträdelse av Lanimal 3 måste Lmjölk 3 besvaras om överträdelsen avser
mjölkande djur. I övriga fall markeras ”Ej aktuellt”.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1d i förordning (EG) nr 853/2004
1) Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur
d) som inte tillförts icke-godkända ämnen eller produkter och inte genomgått en illegal
behandling i den mening som avses i direktiv 96/23/EG.
Lmjölk 4
Följs karensbestämmelser för mjölkproducerande djur?
Instruktion
Om något mjölkande djur är under behandling, kontrollera att karenstiden respekteras.
Kommentar
Titta i stalljournalen eller annan dokumentation av läkemedelsanvändningen.
Jämför med Lmjölk 9 som bl.a. innefattar att det ska finnas rutiner för att mjölken avskiljs
under karenstiden.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1e i förordning (EG) nr 853/2004
1) Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur
e) för vilka, om de har tillförts godkända produkter eller ämnen, den karenstid iakttagits som
föreskrivs för dessa produkter eller ämnen.
Lmjölk 5
Är utrustning och lokaler utformade så att risken för kontaminering av mjölken begränsas?
Instruktion
Kontrollera att mjölkningsutrustning och lokaler är utformade så att risken för att mjölken ska
kontamineras är begränsad.
Kommentar
120
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kontrollera att mjölkningsutrustning och lokaler är utformade och placerade så att risken för att
mjölken ska kontamineras är begränsad.
Kommentar
Titta på mjölkningsplatsen och utrymmen där mjölk hanteras och förvaras.
Lokalerna ska vara utformade och placerade så att de kan hållas rena och ger möjlighet till
hygienisk mjölkning. Det ska finnas möjlighet till handtvätt med varmt och kallt vatten,
flytande tvål och torkmöjlighet.
Lokaler för mjölkningsutrustning och mjölktank får enbart användas till hantering av
obehandlad mjölk och råmjölk och förvaring av mjölkningsredskap.
Felaktig eller olämplig rengöring och förvaring av mjölkrelaterad utrustning, städredskap etc.
kan vara en källa till kontamination.
121
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004
1. Mjölkningsutrustningen och de lokaler där mjölk och råmjölk förvaras, hanteras eller kyls
skall vara så belägna och utformade att risken för att mjölken och råmjölken blir kontaminerad
begränsas.
Lmjölk 6
Är ytor och material som kommer i kontakt med mjölk av släta, tvättbara och giftfria material
samt väl underhållna?
Instruktion
Kontrollera att

mjölkningsutrustning, mjölktank och mjölkrummet ser rena ut,

lokaler och utrustning är underhållna och att ytorna verkar släta,

gummi och plastmateriel är godkända för kontakt med livsmedel,

avloppsvatten kan rinna av på lämpligt sätt.
Kommentar
Fråga om rutiner för underhåll och service finns för lokaler och utrustning t.ex. spengummin,
och särskilt beträffande mjölkningsrobot och mjölktank.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 3 i förordning (EG) nr 853/2004
3. De ytor på den utrustning som är avsedd att komma i kontakt med mjölk och råmjölk
(redskap, behållare, tankar osv. avsedda för mjölkning, uppsamling eller transport) skall vara
lätta att rengöra och, om så krävs, desinficera samt hållas i gott skick. Detta kräver användning
av släta, tvättbara och giftfria material.
Lmjölk 7
Finns ändamålsenliga rengöringsrutiner för utrustning som kommer i kontakt med mjölk?
Instruktion
Kontrollera att det finns diskrutiner för mjölkningsutrustning och mjölktank.
Kommentar
Rutinerna kan, beroende på mjölkningssystem, omfatta åtgärdsgränser, övervakning,
utvärdering, korrigerande åtgärder samt vad som ska dokumenteras, t.ex. serviceavtal, kontroll
av disktid, disktemperatur, flöde, vattenmängd, dosering av diskmedel, samt ansvarig.
Rutinerna kan vara muntliga eller skriftliga. Kontrollera att även eventuell anställd personal kan
rutinerna.
Transport av den obehandlade mjölken omfattas normalt inte av primärproducentens ansvar om
inte denne själv transporterar mjölken till mejeriföretag eller gårdsmejeri.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004
4. Efter användningen skall sådana ytor rengöras och, om så krävs, desinfekteras. Efter varje
transport, eller efter varje serie av transporter om det är mycket kort tid mellan lossning och
122
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
påföljande lastning, men under alla omständigheter minst en gång om dagen, skall behållare
och tankar som används för transport av mjölk och råmjölk rengöras och desinficeras på
lämpligt sätt innan de används på nytt.
Lmjölk 8
Har primärproducenten rutiner för och vidtar lämpliga åtgärder för att minimera risken för
skadedjur i mjölkrummet?
Instruktion
Kontrollera att

mjölkrummet är åtskilt från djurstall genom dörr eller liknande,

det finns myggnät eller motsvarande till fönster och ventilationsluckor i mjölkrum,

husdjur inte får vistas i mjölkrummet.
Kommentar
Titta efter synlig förekomst av skadedjur, kontroll och dokumentation vid
skadedjursbekämpning, eventuellt skadedjursavtal, förebyggande åtgärder för att förhindra
förekomst, och effektiv bekämpning vid förekomst, av skadedjur.
Kontrollera eventuell dokumentation beträffande skadedjur (ska bl.a. omfatta tid och plats för
bekämpningen, bekämpningsmedel och eventuell karenstid) samt eventuellt skadedjursprogram
eller kontrakt med skadedjursfirma, omfattning och åtgärder.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 2 i förordning (EG) nr 853/2004.
2. Lokalerna för förvaring av mjölk och råmjölk skall vara skyddade mot skadedjur, vara
tillräckligt avskilda från de lokaler där djuren hålls och, om så krävs för att uppfylla kraven i del
B, ha lämplig kylutrustning.
Anm. Med del B avses Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B i förordning (EG) nr 853/2004, hygien
vid mjölkning, uppsamling och transport. Kontrollpunkterna Lmjölk 9 och Lmjölk 10.
Lmjölk 9
Innebär primärproducentens rutiner att mjölkningen sker på ett hygieniskt sätt och att mjölk
som kan innehålla restsubstanser inte levereras?
Instruktion
Kontrollera att ändamålsenliga rutiner finns för
 rengöring av juver, spenar och närliggande delar före mjölkning,
 hur mjölk från djur som står under behandling med karensbelagda läkemedel ska
avskiljas.
Kommentar
Rengöring före mjölkning kan ske manuellt genom avtorkning av juver och spenar med
trasa/papper som ska bytas mellan varje djur, eller ske automatiskt i roboten. Kontrollera om
möjligt funktionen när roboten mjölkar ett djur. Desinfektion av spenar får endast göras efter
mjölkning.
Djur som står under behandling med karensbelagda läkemedel ska mjölkas sist eller i separat
utrustning under behandlingstiden och karenstiden. De kan t.ex. mjölkas i separat spann, i
123
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
mjölkgrop där mjölken samlas upp i slutenheten och töms ut, i robot med avskiljning, eller
mjölkas sist i en rörmjölkningsanläggning. I samtliga fall är det viktigt att kontrollera att all
utrustning såsom mjölkningsorgan, slangar och behållare rengörs innan nästa friska djur
mjölkas.
Djur som står under behandling bör märkas tydligt t.ex. via band på benet eller genom att
robotar och andra datastyrda system programmeras så att avskiljning av mjölken sker.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 1a och 1d i förordning (EG) nr 853/2004
1. Mjölkning skall utföras hygieniskt, varvid i synnerhet följande skall säkerställas:
a) Att spenar, juver och närliggande delar är rena innan mjölkningen påbörjas.
d) Att djur som genomgår en medicinsk behandling som sannolikt innebär att restsubstanser
överförs till mjölken och råmjölken identifieras, och att den mjölk och råmjölk som erhålls från
sådana djur före den föreskrivna karenstidens utgång inte används som livsmedel.
Lmjölk 10
Säkerställs temperaturen i mjölktanken?
Instruktion
Kontrollera att temperaturkravet säkerställs genom att kontrollera mjölktankstermometer och
tankbilskvitton och rutiner för temperaturövervakning.
Kommentar
Hur ofta kontrolleras temperaturen i mjölktanken? Hur sparar man tankbilskvitton? Hur
övervakas temperaturen i mjölktanken?
Fråga efter rutiner vid strömavbrott (kontroll och omhändertagande av mjölk).
OBS! Det finns ett undantag beträffande nedkylningskravet; för att slippa kravet på nedkylning
måste i så fall mjölkproducenten kunna visa att mjölken behandlas inom 2 timmar (t.ex. i ett
gårdsmejeri eller av tekniska skäl med ett godkännande av behörig myndighet).
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 2 och punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004
2. Omedelbart efter mjölkningen skall mjölken och råmjölken förvaras i ett rent utrymme som
utformats och utrustats för att undvika kontaminering.
a) Mjölken skall omedelbart kylas till högst 8 °C om den samlas upp dagligen eller till högst
6 °C om uppsamling inte sker dagligen.
b) Råmjölken skall förvaras separat och omedelbart kylas till högst 8 °C om den samlas upp
dagligen eller till högst 6 °C om uppsamling inte sker dagligen, eller frysas.
4. Livsmedelsföretagare behöver inte uppfylla de temperaturkrav som fastställs i punkterna 2
och 3 om mjölken uppfyller de kriterier som fastställs i del III och om
a) mjölken bearbetas inom 2 timmar efter mjölkning, eller
b) en högre temperatur är erforderlig av tekniska skäl i samband med tillverkningen av vissa
mjölkprodukter och den behöriga myndigheten godkänner detta.
Anm. Punkt 3 samt del III som är omnämnda i texten ovan utgör inte tvärvillkor.
124
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Livsmedel - äggproduktion
Lägg
Förvaras äggen rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och
direkt solljus?
Instruktion
Kontrollera att äggen förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot
stötar och direkt solljus. Kontrollera förekomsten av kondens på väggar och tak. En svag
ammoniakdoft från hönsgödsel kan accepteras, en stark doft är en indikation på att ventilationen
är otillräcklig. Kontrollera att äggen är paketerade (t.ex. placerade på brickor i korgar, lådor
eller på pallar) och placerade så att de inte skadas.
Kommentar
Observera att spruckna ägg, s.k. knäckägg, får levereras så länge hinnan under äggskalet inte är
skadad. Läckande ägg får däremot inte levereras vidare i livsmedelskedjan men kan användas
för andra ändamål, t.ex. till hundfoder, färg, schampo.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004
1. I producentens lokaler … skall äggen förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt
skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus.
125
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bedömningsvägledning livsmedel
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Avser dokumentation
Varaktighet
Avser hur länge följderna varar (tid för
åtgärd)
0
1
Mindre allvarligt.
2
Medelallvarligt.
3
Mycket allvarligt.
Enstaka brister i
dokumentationen,
oklar spårbarhet (ej
uppenbara misstag).
Flera olika brister i
dokumentation,
konsekvent
utelämnad uppgift
Dokumentation
saknas helt eller är
konsekvent
(medvetet) felaktigt
Några få ställen i
verksamheten
Kortvarigt
Flera ställen i
verksamheten
Långvarigt ( upp till 3 månader)
Hela
verksamheten
Uppenbart länge, kontinuerligt (längre än
6 månader)
(~1-2 veckor)
126
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Foder
Bestämmelserna i detta avsnitt syftar till att endast säkert foder och i slutändan säkra livsmedel
ska komma ut på marknaden. Det innebär bl.a. att bestämmelserna inte måste tillämpas för
foder till djur som aldrig kommer att gå in i livsmedelskedjan eller som enbart konsumeras i det
egna hushållet.
Tvärvillkoren i detta avsnitt utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som
primärproducenterna av foder måste följa. Fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör
tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad den enskilda
primärproducenten/jordbrukaren måste göra för att bidra till att endast säkra livsmedel och
säkert foder konsumeras av människor respektive djur.
Fgen 1
Använder primärproducenten foderråvaror, kompletterings- eller färdigfoder endast från
foderföretag som är registrerade eller godkända?
Instruktion
Vid tveksamhet, t.ex. om foder har köpts in i bristfälligt märkta förpackningar eller av annat
skäl kan antas komma från icke registrerat foderföretag: Kontrollera att leverantören finns med
på Jordbruksverkets lista över registrerade och godkända foderleverantörer, www.sjv.se, klicka
vidare på Djur & Veterinär, Foder, Foderföretagare samt Godkännande – registrering. Där finns
även länkar till andra EU-länders förteckningar.
Kommentar
Utgå normalt från att inköpt foder i tydligt märkta förpackningar från välkända tillverkare och
leverantörer uppfyller kravet.
OBS! Vid användning av egenproducerat foder eller inköp från andra primärproducenter (t.ex.
grovfoder och fodersäd från grannar) finns för närvarande ingen lista att kontrollera mot.
Foderanläggningsregistret Fanny förväntas bli tillgängligt för registrering och sökning under
hösten 2008. I väntan på att primärproducenterna fått rimlig tid på sig att anmäla sina
foderanläggningar till Fanny ska ingen anmärkning ges i detta avseende.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artikel 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005
Foderföretagare och jordbrukare skall endast införskaffa och använda foder från anläggningar
som är registrerade och/eller godkända i enlighet med denna förordning.
Fgen 2
Är de fodertillsatser eller förblandningar som primärproducenten använder godkända och
används de till rätt djurslag?
Instruktion
Kontrollera stickprovsvis att använda fodertillsatser finns med på EU-kommissionens lista över
godkända fodertillsatser, www.sjv.se, klicka vidare på Djur & veterinär, Foder, Fodertillsatser
och Godkända fodertillsatser.
127
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kommentar
Denna kontrollpunkt är endast aktuell hos jordbrukare som använder fodertillsatser eller
förblandningar vid blandning av foder till de egna djuren.
Titta på följesedlar och burkar, flaskor eller annat foderemballage som innehåller fodertillsatser.
Exempel på fodertillsatser är vitaminer (ADE-vitamin), spårämnen (t.ex. selen), probiotika,
koccidiostatika och färgämnen. En förblandning är blandningar av fodertillsatser som inte är
avsedda att utfodras direkt i krubban utan de ska blandas in i fodret vid tillverkningen. Vanligt
mineralfoder och olika tillskottsfoder som t.ex. nötkoncentrat är varken fodertillsats eller
förblandningar. Ensileringsmedel är definitionsmässigt en fodertillsats, men är undantaget från
detaljkraven i bilaga II till foderhygienförordningen 183/2005.
OBS! Enskilda fodertillsatser kan vara godkända till vissa djurslag!
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Bilaga I del A punkt 4j i förordning (EG) nr 852/2004
4. Livsmedelsföretagare skall vid uppfödning, slakt eller jakt av djur eller vid produktion av
primärprodukter av animaliskt ursprung vidta följande adekvata åtgärder när så är lämpligt:
j) Använda fodermedelstillsatser och veterinärmedicinska preparat på ett korrekt sätt, enligt kraven i
tillämplig lagstiftning.
Med ”tillämplig lagstiftning” avses i detta fall bl.a. a rtikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003
1. Fodertillsatser får endast släppas ut på marknaden, bearbetas eller användas om de
a) har godkänts med stöd av denna förordning,
b) uppfyller de villkor för användning som fastställs i denna förordning, inbegripet de allmänna
villkoren i bilaga IV, såvida inte annat föreskrivs i godkännandet eller i godkännandet
av substansen, och
c) uppfyller de villkor för märkning som fastställs i denna förordning.
Fgen 3
Förvaras och hanteras farliga ämnen så att kontaminering av foder förhindras?
Instruktion
Kontrollera att farliga ämnen (t.ex. växtskyddsmedel, betat utsäde, gödselmedel, starka syror
och baser, rengöringsmedel, diesel, bensin, råttgift)

förvaras avskilt från foder,

hanteras på ett sådant sätt att inte fodersäkerheten riskeras.
Kommentar
Titta i lokaler för förvaring av spannmål, grovfoder, koncentrat, mineralfoder etc. Farliga
ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme eller åtminstone på sådant sätt att slutna
förpackningar eller förvaringssilos gör att fodret inte kommer i direkt kontakt med farliga
ämnen. Flaskor, burkar, dunkar bör vara ordentligt märkta så att det framgår vad de innehåller
och om innehållet är giftigt, frätande, explosivt etc.
Kontaminering av foder kan uppstå t.ex. vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och
fordon som används både till foder och farliga ämnen. Förvaring och hantering får inte vara
sådan att djuren har tillgång till lager/säckar med gödningsmedel, betat utsäde eller andra
farliga ämnen.
128
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4e) i
samma förordning
Artikel 5.1: När det gäller verksamhet inom primärproduktion av foder och följande därmed
sammanhängande verksamhet såsom
a) transport, lagring och hantering av primärprodukter på produktionsplatsen,
b) transport för att leverera primärprodukter från produktionsplatsen till en anläggning,
c) blandning av foder uteslutande avsedd för den egna djurhållningen utan användning av
tillsatser eller förblandningar av tillsatser med undantag för tillsatser vid ensilering,
skall foderföretagare följa bestämmelserna i bilaga I, om dessa är relevanta för verksamheten.
Bilaga I del A avsnitt I. 4e):
Vid behov skall foderföretagare vidta adekvata åtgärder i synnerhet för att lagra och hantera
avfall och farliga ämnen separat och på ett säkert sätt så att kontaminering förhindras
Fgen 4
Förvaras och hanteras avfall så att kontaminering av foder förhindras?
Instruktion
Kontrollera att avfall (t.ex. förbrukade förpackningar, säckar från betat utsäde, ensilageplast,
kasserat foder, använda balsnören, matrester, döda skadedjur, spillolja, glas, använda filter etc.)

förvaras avskilt från foder,

hanteras på ett sådant sätt att inte fodersäkerheten riskeras.
Kommentar
Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur (råttor, möss
etc.). Kontaminering av foder kan uppstå t.ex. vid bristfällig hantering av krossat glas och
lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av maskiner och
transportutrustning som används både för avfall och för foder.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4e) i
samma förordning
Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan.
Bilaga I del A avsnitt I. 4e):
Vid behov skall foderföretagare vidta adekvata åtgärder i synnerhet för att lagra och hantera
avfall och farliga ämnen separat och på ett säkert sätt så att kontaminering förhindras
Fgen 5
Tar primärproducenten hänsyn till resultat från relevanta analyser från provtagning på råvaror
eller annan provtagning som kan vara relevant för fodersäkerheten?
Instruktion
Kontrollera att eventuella för fodersäkerheten relevanta analysresultat beaktas i verksamheten.
129
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Kommentar
Det är inget tvärvillkor att ta prover och göra analyser. Om inga analyser utförts är denna
kontrollpunkt ej aktuell.
Analysresultat av olika slag har tyvärr en tendens att bli hyllvärmare, särskilt om de inte visar
på några avvikelser från förväntat värde. En bra rutin att arbeta in för foderföretagare är att
signera provsvaren och notera eventuella åtgärder. ”Ingen åtgärd” är en mycket relevant
notering.
OBS! Det kan vara svårt att lämna anmärkningar på denna punkt om det inte är uppenbart att
analysresultaten visar på att varan är direkt olämplig och hänsyn inte tagits till detta. Exempel
på analysresultat som definitivt tyder på olämpligt foder är dioxin, salmonella, mykotoxiner och
otjänligt foder.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4g) i
samma förordning
Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan.
Bilaga I del A artikel I.4g
Vid behov skall foderföretagare vidta adekvata åtgärder i synnerhet för att beakta resultaten av
alla relevanta analyser som utförts på prover från primärprodukter eller andra prover av
betydelse för fodersäkerhet.
Fgen 6
Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om användningen av växtskyddsoch/eller bekämpningsmedel?
Instruktion
Kontrollera att

dokumentationen av eventuell växtskyddsmedelsanvändning innehåller uppgifter om
o typ av preparat,
o datum för bekämpning,
o vem som utförde den och
o vilken gröda det gällde.

eventuell användning av bekämpningsmedel (t.ex. råttgift) är dokumenterad (preparat, plats,
datum, vem som utfört bekämpningen).
Kommentar
Använd resultatet från kontrollpunkt Vskydd 5 när det gäller växtskyddsmedel (om inte
Vskydd 5 har markerats som ej aktuell för att jordbrukaren inte söker några miljöersättningar).
Titta på senaste säsongens sprutjournal och dokumentation av t.ex. skadedjursbekämpning. Den
som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar t.ex. en
granne som sprutar, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag ska ändå relevant
dokumentation finnas tillgänglig (eller gå att skaffa fram för kontroll inom rimlig tid,
förslagsvis högst ett par veckor).
Om inga växtskyddsmedel eller bekämpningsmedel används i jordbruksverksamheten behövs
ingen dokumentation. I så fall ska ”Ej aktuellt” markeras.
130
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2a) i
samma förordning
Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan.
Bilaga I del A artikel II.2a
Foderföretagare måste särskilt föra journal över all användning av växtskydds- och
bekämpningsmedel.
Fgen 7
Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om användningen av genetiskt
modifierat utsäde?
Instruktion
Kontrollera att eventuell användning av genmodifierat utsäde finns dokumenterad.
Kommentar
Titta på frakt- och följesedlar. Fråga om GMO-utsäde används. Om företaget levererar
spannmål eller oljeväxter är det av stor vikt att traditionella grödor och grödor odlade med
GMO-utsäde inte sammanblandas.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2b) i
samma förordning
Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan.
Bilaga I del A artikel II.2b
Foderföretagare måste särskilt föra journal över användning av genetiskt modifierat utsäde.
Fgen 8
Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om införskaffat foder (från, vad,
kvantitet)?
Instruktion
Kontrollera att dokumentationen om införskaffat foder omfattar uppgifter om

varifrån fodret kommer (leverantör),

när fodret kom till primärproducenten,

vad det är för typ av foder,

kvantitet av erhållen vara.
Kommentar
Det spelar ingen roll om man köpt foder, bytt till sig det eller fått det gratis,
dokumentationskraven gäller oavsett på vilka villkor man har införskaffat fodret från någon
annan.
Titta stickprovsvis på t.ex. fakturor, frakt- eller följesedlar över inköpt foder samt motsvarande
dokumentation över foder som införskaffats från grannar eller andra primärproducenter. Det är
inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med t.ex. följesedlar eller
fakturor om ovanstående uppgifter framgår.
131
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2e) i
samma förordning
Artikel 5.1 finns återgiven som bestämmelse för punkt Fgen 3 ovan.
Bilaga I del A artikel II.2e
Foderföretagare måste särskilt föra journal över vid varje sändning, varifrån det kommer och i
vilken mängd, samt vid varje leverans, vart det sålts och i vilken mängd.
Fgen 9
Omfattar primärproducentens dokumentation uppgifter om avyttrat foder (till, vad, kvantitet)?
Instruktion
Kontrollera att dokumentationen om avyttrat foder omfattar uppgifter om

till vem fodret har levererats,

när fodret har levererats,

vad det är för typ av foder,

kvantitet av levererad vara.
Kommentar
Det spelar ingen roll om man sålt foder, bytt bort det eller skänkt bort det,
dokumentationskraven gäller oavsett på vilka villkor man har levererat fodret till någon annan.
Titta stickprovsvis på t.ex. fakturor, frakt- eller leveranssedlar över avyttrat foder. Det är inte
rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med t.ex. leveranssedlar eller fakturor
om ovanstående uppgifter framgår.
Bestämmelser som utgör tvärvillkor
Samma som för punkt Fgen 8 ovan.
132
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bedömningsvägledning foder
Nivå Bedömning av överträdelsens omfattning utifrån
Allvar
Omfattning
Avser dokumentation
Varaktighet
Avser hur länge följderna varar (tid för
åtgärd)
0
1
Mindre allvarligt.
2
Medelallvarligt.
3
Mycket allvarligt.
Enstaka brister i
dokumentationen,
oklar spårbarhet (ej
uppenbara misstag).
Flera olika brister i
dokumentation,
konsekvent
utelämnad uppgift
Dokumentation
saknas helt eller är
konsekvent
(medvetet) felaktigt
Några få ställen i
verksamheten
Kortvarigt
Flera ställen i
verksamheten
Långvarigt (upp till 3 månader)
Hela
verksamheten
Uppenbart länge, kontinuerligt (längre än
6 månader)
(~1-2 veckor)
133
Kontrollinstruktion 2008 avseende vissa verksamhetskrav – version 2008-05-22
Bemyndiganden att utföra kontroller och beakta resultat av andra
myndigheters kontroller
I nedan uppräknade regelverk framgår ansvarsfördelningen när det gäller kontroller av
tvärvillkor och extra tvärvillkor för miljöersättningar.
Direktstöd
Av 1 kap 11 § förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m.
framgår att Jordbruksverket utövar den tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av
rådets förordning (EG) nr 1782/2003, kommissionens förordning (EG) nr 2235/2003,
kommissionens förordning (EG) nr 2237/2003, kommissionens förordning (EG) nr
795/2004, kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 och av denna förordning om
inte något annat följer av denna förordning. Den närmare tillsynen inom länet utövas av
länsstyrelsen, med de undantag som föreskrivs enligt 1 kap 11 § tredje stycket. Av 1 kap 12 § i
samma förordning framgår att resultatet ska beaktas även av den tillsyn som bedrivs av den
kommun eller myndighet som har ansvaret för tillsynen över den lagstiftning som utgör
verksamhetskrav.
Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder
Av 1 kap § 18 förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder
framgår att den centrala tillsynen och kontrollen av miljöersättningarna och
kompensationsbidrag utövas av Jordbruksverket medan länsstyrelsen utövar den
närmare tillsynen och kontrollen inom länet. Detta inkluderar kontroll av tvärvillkoren och de
extra tvärvillkoren för miljöersättningar som har sin grund i artikel 39.3 i rådets förordning
(EG) nr 1698/2005. Av 1 kap 21 § tredje stycket samma förordning framgår att resultatet ska
beaktas även av den kontroll som bedrivs av den kommun eller myndighet som har ansvaret för
kontrollen över den lagstiftning som utgör tvärvillkor och extra tvärvillkor för
miljöersättningar.
I detta ärende har avdelningschefen Mari Andersson beslutat.
Christina Larsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Örjan
Zetterqvist, Per Folkeson och juristen Pernilla Granath Limstrand deltagit.
Mari Andersson
Christina Larsson
134