Statsvetenskap C

Examensarbete 15 hp – kandidatnivå
Statsvetenskap
Vad har Modernisering för
effekter på den Auktoritära
staten?
En studie om den ekonomiska tillväxtens betydelse för
demokratisering i Kina
Författare: Kristoffer Jutvik
Handledare: Gunnar Hansson
Termin: VT11
Kurskod: 2SK300
Linnéuniversitetet
Institutionen för samhällsvetenskaper
Arbetets art:
Examensarbete, 15 hp
Internationella samhällsstudier
Titel:
Vad har Modernisering för effekter på den Auktoritära staten?
Författare:
Kristoffer Jutvik
Handledare:
Gunnar Hansson
Examinator:
Per Strömblad
ABSTRACT
The aim of this study was to examine how economic growth affects the level of democracy in
authoritarian states. Some of these states have experienced high economic growth. However, one
can discuss how it affects the country’s democratization-process. For that reason this study was
needed to contribute to a clarification of how economic growth can affect authoritarian rule and
democratization. This was done through an examination of the development in China. Hence,
this study aims to contribute to the research field of democracy and to suggest how to manage
and support democracy in authoritarian growth-states that deny their denizens democratic rights.
The study was conducted through a comparison of the expected development that the
modernization theory stipulates with the actual development of the Chinese society. The study
has examined the impact of two factors of modernization, namely education and media. The
analysis of the empirical material shows that the expected development, suggested by the
modernization theory, in large parts corresponds to the development in China. However, based
on the development in China, it seems that economic growth suggest two implications in
authoritarian states; firstly it means a legitimization of the current political leadership and
secondly it means the growth of a middle class through improved socioeconomic conditions.
This suggest that economic growth both support and undermines the level of democracy. In the
case of China this suggests that a popularization of society has begun. However, the
democratization in China is still inconclusive and there are no signs of change in the political
leadership. The dualities of the conclusions underline the importance of further research on the
subject of economic growth and its implications for democracy and authoritarian states.
Keywords: China, democratization, democracy, economic growth, authoritarian states,
modernization theory
Innehållsförteckning
1 Introduktion.................................................................................................................................. 1 1.1 Inledning ............................................................................................................................... 1 1.2 Problemformulering .............................................................................................................. 2 1.3 Tidigare forskning................................................................................................................. 3 1.4 Syfte och frågeställning ........................................................................................................ 6 1.5 Avgränsningar ....................................................................................................................... 6 1.6 Fortsatt disposition ................................................................................................................ 7 2 Teori ............................................................................................................................................. 8 2.1 Demokrati och Demokratisering ........................................................................................... 8 2.3 Moderniseringsteorin .......................................................................................................... 12 3 Metod ......................................................................................................................................... 15 3.1 Kvalitativ textanalys ........................................................................................................... 15 3.2 Fallstudie ............................................................................................................................. 15 3.3 Analysschema ..................................................................................................................... 16 3.4 Källor och källkritik ............................................................................................................ 18 3.5 Metodologiska problem ...................................................................................................... 19 4 Moderniseringsfaktorer i Kina ................................................................................................... 20 4.1 Kinas moderna ekonomiska historia ................................................................................... 20 4.2.1 Läskunnighet och högre utbildningsnivå ......................................................................... 21 4.2.2 Utbildningens tillgänglighet ............................................................................................ 22 4.3.1 Massmedias tillgänglighet ............................................................................................... 23 4.3.2 Massmedias utbud och tillgång till information .............................................................. 24 5 Rörelser mot demokrati i Kina? ................................................................................................. 26 5.1 Uppkomsten av NGO:s i Kina ............................................................................................ 26 5.2 Krav på rättsäkerhet ............................................................................................................ 27 5.3 Protester och social oro ....................................................................................................... 29 5.4 Lokala val och lokal autonomi............................................................................................ 31 6 Analys ........................................................................................................................................ 33 6.1 Analys av moderniseringsteorins antaganden..................................................................... 33 6.2 Analys av demokratiska institutioner och Kina .................................................................. 34 7 Slutsatser, sammanfattning och vidare forskning ...................................................................... 41 7.1 Slutsatser och vidare forskning ........................................................................................... 41 7.2 Sammanfattning .................................................................................................................. 44 7.3 Vidare forskning ................................................................................................................. 44 Källförteckning ............................................................................................................................. 45 ii
Figurförteckning
Figur 2.1- Uppsatsen teoretiska utgångspunkt ................................................................................ 8 Figur 2.2 – Dahls tvådimensionella demokratiseringsmodell....................................................... 10 Figur 2.3 – Dahls olika vägar till demokrati ................................................................................. 11 Figur 3.1 – Modell för analysschema 1 ........................................................................................ 17 Figur 3.2 Modell för analysschema 2 ........................................................................................... 18 Figur 6.1 Vad betyder Kinas ekonomiska tillväxt för de institutioner som förväntas finnas i en
demokrati?..................................................................................................................................... 38 Figur 6.2 Hur väl stämmer moderniseringsteorin med Kinas utveckling? ................................... 40 iii
Förkortningar
CCP: Det kinesiska kommunistpartiet
FHO: Freedom House Organization
UNDP: United Nations Development Programme
SEZ: Special Economic Zones
WTO: World Trade Organization
HDI: Human Development Index
NGO: Non Governmental Organization
GONGO: Governmental Organized Non Governmental Organization
CPD: Central Propaganda Department
SARFT: State Administration of Radio, Film and Television
iv
1 Introduktion
Den här studien behandlar demokratisering i Kina. I kapitel 1 ges en bakgrundsinformation och
en beskrivning av problemformuleringen. Därefter följer en genomgång av tidigare forskning.
Kapitel 1 avslutas med en genomgång av uppsatsens syfte, frågeställning och avgränsningar.
1.1 Inledning
Kina har förändrats avsevärt de senaste 35 åren. När Deng Xiaoping övertog rollen som ledare
för Kinas kommunistparti (CCP) efter Mao Zedong, var Kina ett socialistiskt utvecklingsland
med planekonomi och utan något större globalt inflytande. Den liberalisering av marknaden som
den såkallade reform and opening politiken medförde har skapat en sådan hög ekonomisk
utvecklingskurva i landet att forskare kallar utvecklingen för ett mirakel. Från det att de
ekonomiska reformerna implementerades 1978 har Kinas BNP-tillväxt i genomsnitt varit 9,8
procent per år (Keping, 2010, s. 11).
Den ekonomiska utvecklingen har inneburit förändrade socioekonomiska förhållanden och en
generell höjning av levnadsstandard för en del av den kinesiska befolkningen (Keping, 2010). De
har lyfts ut ur fattigdom, flyttat från landsbygden till storstäder och fått arbete i
produktionskedjor på utländska företag som flyttat sin verksamhet till landet. För andra delar av
befolkningen har utvecklingen medfört ett socialt utanförskap där klyftorna mellan fattiga och
rika har ökat drastiskt.
Trots en stark ekonomisk utveckling har Kina inte förändrats nämnvärt på det politiska planet.
Kinas kommunistparti (CCP) har fortfarande monopol på politiken och styr lagstiftningen,
rättsväsendet och media. Omvärlden får genom människorättsorganisationer rapporter om brott
mot de mänskliga rättigheterna i form av ett korrumperat rättsväsende, slavliknande
arbetsförhållanden och förföljelse av oliktänkande (Amnesty International, 1996).
1
Freedom House Organization 1 (FHO) menar att Kina nekar sina medborgare grundläggande
medborgerliga och politiska rättigheter. De menar att Kinas ekonomiska utveckling inte har
inneburit en förändring av det status quo som råder på det politiska planet (Freedom House,
2011).
FHO menar vidare att auktoritära regimer, med Kina som främsta aktör, utgör en ny utmaning
för världens demokratier. På grund av sin stärkta ekonomiska ställning och sin roll som
biståndsgivare har Kinas internationella anseende ökat. På den internationella arenan agerar Kina
alltmer självsäkert och aggressivt och kan med ekonomiska incitament påverka och övertala
andra stater (Freedom House, 2011). Därmed anser jag att forskning kring Kinas demokratiska
utveckling är relevant både i ett internationellt perspektiv och ur ett humanitärt perspektiv då
Kinas befolkning utgör en stor del av den totala mängden människor som lever i ofria stater.
1.2 Problemformulering
Inom demokratistudier finns olika teorier om vilka faktorer som främjar demokratisk utveckling.
En av de dominerande är den så kallade moderniseringsteorin. Den innebär förenklat att generell
ekonomisk tillväxt - mätt i BNP/capita, industrialiseringsgrad, urbanisering etc. - leder fram till
en genomgripande förändring av samhället som i sin tur främjar demokratins utveckling
(Hadenius, 1994, s. 77).
I dagens världssystem finns auktoritära stater som talar emot detta antagande genom att uppvisa
ekonomisk tillväxt utan att demokratiseras. Den här uppsatsen undersöker vad ekonomisk tillväxt
betyder för en av dessa regimer. I uppsatsen kommer studieobjektet utgöras av Kina. Kina har
valts på grund av den oklarhet som råder kring betydelsen av landets ekonomiska tillväxt samt
Kinas växande roll i världspolitiken och i världsekonomin. Det pågår en diskussion med
splittrade åsikter om vad den ekonomiska tillväxten betyder för Kina. Vissa forskare menar att
den ekonomiska utvecklingen har medfört att samhället förändrats, från Maos totalitära samhälle
till ett öppet och modernt Kina. Andra menar att den ekonomiska tillväxten inte påverkat en
förändring av det politiska systemet och att den därmed inte är betydande för landet
demokratisering. I den kinesiska samhällsutvecklingen finns tendenser som gör att båda teser har
hållbara argument för sin sak.
1
Freedom House Index är en fristående organisation som mäter graden av demokratiutveckling i 192 stater.
2
1.3 Tidigare forskning
Ekonomins betydelse för graden av demokrati i en stat är ett område som det forskats mycket
kring. Lipsets genomförde sin första studie redan på 1950-talet. Det tillvägagångssätt han
använde och resultatet av studien finns beskrivet i Demokratisering av Karvonen (1997). I
Lipsets ursprungliga studie återfanns länder både inom och utifrån Europa, vilka Lipset delade in
i två huvudgrupper. I den första återfanns Europas stater och de rika engelsktalande nationerna
utanför Europa. Den andra gruppen utgjordes av stater i Latinamerika. Sammanlagt ingick 50
länder i studien. Huvudgrupperna delades sedan in i två undergrupper: stabila demokratier och
instabila demokratier. Uppdelningen baserades på de rådande politiska inre förhållanden i de
berörda staterna vid mitten av 1950-talet. Det Lipset förväntade sig av den här uppdelningen var
att grupperna skulle visa olika socioekonomisk utveckling, där stabila demokratier skulle ha hög
utveckling och instabila demokratier en låg utveckling. I det undersökta materialet kunde Lipset
finna stöd för sin hypotes. Studien visade att gruppen stabila demokratier utgjordes av stater som
haft ekonomisk tillväxt och det blev starten för en omfattande forskning på området (Karvonen,
1997, s. 31).
Efter Lipsets studie har ett antal andra forskare belagt sambandet mellan ekonomisk utveckling
och demokrati. Bland dem utgör James Colemans och Bruce Russets forskning ett intressant
inslag. Coleman undersökte ett antal nationer i Afrika och Latinamerika, vilka han klassade som
competitive, semicompetitve och authoritarian. Det Coleman fann var ett klart samband mellan
ländernas ekonomiska utveckling och deras styrelseform (Hadenius, 1992, s.78). Russet nådde
samma resultat i sin studie på 89 olika länder. I sin slutsats konstaterade han att det fanns:” good
evidence that a reasonably high level of economic development makes the success of democracy
more likely” (Russets 1965 i Hadenius, 1992, s.79).
Ett annat viktigt bidrag till moderniseringstesen utgörs av Larry Diamonds undersökning från
1992. I den sammanfattar Diamond den tidigare gjorda forskningen där moderniseringstesen stått
i centrum. Dessutom presenterar han nya data från 1990. Diamonds studie utgör ett klart stöd för
Lipsets tes. I hans studie tycks ekonomisk utveckling vara den faktor som i särklass bäst
förklarar spridning av demokrati i världen (Karvonen, 1997, s. 33).
3
När det gäller ekonomisk utveckling i icke-demokratiska länder konstaterar Diamond att det
råder ett paradoxalt förhållande. Han menar att auktoritära stater blir beroende av ekonomisk
tillväxt för att inte mista sin legitimitet hos sina medborgare. Trots att auktoritära stater lyckas
med att skapa tillväxt kommer en demokratisk utveckling ske då ekonomisk utveckling skapar
resurser som påtvingar en rörelse mot demokrati (Karvonen, 1997, s. 34).
Democracy and Development (2000) av Adam Przeworski är en modern studie som undersöker
sambandet mellan ekonomi och demokrati. Studien konstaterar att BNP/capita spelar en stor roll
för graden av demokrati i ett land, dock måste BNP nå en viss tröskel för att demokratin ska
kunna uppehållas. I slutsatsen summeras den ekonomiska tillväxtens betydelse för demokratin:”
Above $6000 [income per capita] democracies are impregnable and can expect to live forever.”
(S.Lipsets, 2004, s.139)
Kopplingen mellan ekonomisk utveckling och demokrati har även blivit ifrågasatt av olika
forskare (Hadenius, 1992, s. 80). Kritiken har uppkommit då stater i olika tidsperioder har
övergått från demokratisk styrelseform till militärdiktatur eller annan auktoritär styrelseform
trots att de uppvisat en ekonomisk tillväxt. En av de främsta kritikerna av moderniseringsteorin
är Samuel Huntington. Det Huntington gjorde var att ifrågasätta moderniseringsteorins grundtes,
att ekonomisk tillväxt leder till sociala förändringar som främjar demokratin. Huntington menar
att ekonomisk tillväxt snarare bidrar till en uppdelning av sociala grupper i samhället. Orsaken
till uppdelning menar Huntington är att traditionella levnadsmönster försvinner vilket tenderar att
resultera i en ökning av klyftorna mellan etniska och religiösa grupper. Huntington nämner
afrikanska länder som empiriskt material för sin tes (Hadenius, 1992, s.80).
Dessutom finns det stater som inte stämmer med de antaganden som teorin stipulerar. Ett av de
tydligaste fallen fanns under det Kalla kriget i de såkallade Warszawapaktsländerna, främst
bland länderna i Centraleuropa. Dessa länder hade en hög moderniseringsgrad och var
utbildningsmässigt högt stående, trots det fanns inga tecken på förändringar av det auktoritära
styret. Innan Sovjets fall var dessa stater en bidragande orsak till att dra ner det statistiska
sambandet
mellan
ekonomiskt
utveckling
och
demokrati.
En
faktor
som
stärker
4
moderniseringstesen är dock att av dessa länder blev de som hade högst socioekonomisk
utveckling först med att bli demokratier efter Sovjets fall (Karvonen, 1997, s. 42). 2
Även i dagens världssystem finns ett antal stater som inte stämmer in på moderniseringstesens
antaganden. Indien är ett av de fallen. Landet har trots en låg socioekonomisk utveckling kunnat
etablera en hög grad av demokrati (Hadenius, 1992, s. 81). En annan starkt avvikande grupp är
de rika oljestaterna vid Persiska Viken. Dessa stater är i hög grad moderniserade på grund av det
ekonomiska överskott som oljan genererar. Trots detta styrs länderna av sultaner och emirer som
i praktiken är enväldiga. Statens resurser går i hög grad till ett fåtal av de styrandes personliga
rikedomar istället för att leda till den utveckling som moderniseringsteorin stipulerar (Karvonen,
1997, s.42).
Ett annat avvikande fall är de så kallade tigerekonomierna. Amerikanen Mark Thompson
granskar i sin studie Malaysia, Singapore och Indonesien. I hans studie att dessa länder visar en
stor ekonomisk tillväxt medan demokratin släpat efter. I dessa länder menar Thompson att
bristen på förändring är en medveten strategi från ledarnas sida. Ledarna framhåller
styrelseskicket som en orsak till att den ekonomiska tillväxten varit möjlig. Samtidigt försöker de
minska inkomstskillnader i den egna befolkningen och därigenom skapa legitimitet för sitt styre
(Karvonen, 1997, s.43).
Trots att moderniseringstesen har kritiserats kan man konstatera att det finns en mängd forskning
som belägger sambandet mellan ekonomisk utveckling och graden av demokrati. En viktig
aspekt att ha i åtanke är att varken Lipset eller någon av de andra forskarna menar att
socioekonomiska faktorer är de enda som påverkar demokratisering. Vad den tidigare
forskningen redovisar är dock att ekonomisk utveckling i många fall ger utslag på människors
dagliga liv som har en positiv effekt på demokratiseringen i ett land.
2
Dessa länder var Polen, Slovenien, Tjeckien och Ungern
5
1.4 Syfte och frågeställning
Den forskning som presenterats i föregående avsnitt belägger ett empiriskt samband mellan
ekonomisk tillväxt och demokratiseringsgrad. Som nämnts tidigare är Kina ett land som har haft
stor ekonomisk tillväxt samtidigt som det finns en debatt om landet har demokratiserats och vilka
möjligheter det finns till fortsatt demokratisering.
Utifrån de antaganden som moderniseringsteorin gör förväntas Kina utvecklas i en specifik
riktning (mot demokrati). Den här uppsatsen ämnar undersöka vad den ekonomiska tillväxten
betyder för landets demokratisering. Syftet med den här uppsatsen blir sålunda att pröva
moderniseringsteorin på fallet Kina genom de valda faktorerna. Den frågeställning som
uppsatsen utgår ifrån är följande:
Vilken betydelse har Kinas ekonomiska tillväxt för landets demokratisering?
1.5 Avgränsningar
Inom fältet demokratistudier finns många olika förklaringar till demokratisering. 3 Den här
studien
avser
att
enbart
bearbeta
faktorer
från
moderniseringsteorin.
Även
inom
moderniseringsteorin finns flera faktorer som påverkar demokratisering. Av dem kommer den
här studien begränsa sig till två faktorer, utbildning och massmedia, valet av dessa förklaras och
motiveras senare i uppsatsen.
Det finns även att antal olika definitioner av demokrati och demokratisering. Dessa kan påverka
en studies slutsatser och definitionen av dessa begrepp är därför viktiga att ha i åtanke. Den här
studien avser att definiera begreppen utifrån Robert A. Dahls teorier vilka återfinns i nästa
kapitel.
3
Den och Silander (2010) summerar i boken Att studera demokratisering olika förklaringar till demokratisering. De
menar att de två främsta huvudgrupperna. Huvudgrupperna av förklaringar utgörs av nationella faktorer (bl.a.
ekonomiska, sociala och psykologiska) och internationella (bl.a. olika länders utrikespolitik och spridning av idéer
genom internationella organisationer).
6
1.6 Fortsatt disposition
I kapitel två presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Här definieras begreppen
demokrati, demokratisering och uppsatsens teoretiska analysredskap. Detta görs utifrån Robert
Dahls och Axel Hadenius forskning. I kapitel tre anges de metoder som kommer användas för att
genomföra arbetet. Här presenteras analysscheman, källor, källkritik och metodologiska
problem. I kapitel fyra ges en bild till den samtida ekonomiska utvecklingen i Kina, därefter
redogörs för den utveckling som utbildning och massmedia genomgått. I kapitel fem redogörs för
indikatorer på att medborgarna i Kina i större utsträckning organiserar sig, blir politiskt
medvetna och att en demokratisk kultur införs i samhället. Det empiriska materialet analyseras
sedan i kapitel sex. I kapitel sju återfinns uppsatsen slutsatser och där besvaras även studiens
frågeställning.
7
2 Teori
I detta kapitel presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter. De begrepp som
definieras är demokratisering, demokrati och modernisering. Demokratisering och
demokrati
kommer
att
definieras
utifrån
Robert
A.
Dahls
definitioner.
Moderniseringsbegreppet utgår från Seymour M. Lipset för att sedan knyta an till
modernare forskning i form av Axel Hadenius.
2.1 Demokrati och Demokratisering
Denk och Silander (2010) menar att en teori består utav fyra komponenter, vilket visas i Figur
2.1. Den första komponenten är en beroende faktor, det vill säga det som avses förklaras, vilket i
denna studie är demokratisering. Den andra komponenten är en oberoende faktor, med det avses
det som förväntas ge en förklaring, i den här studien modernisering. Den tredje komponenten är
förutsättningar vilka innefattar under vilka omständigheter eller i vilka sammanhang en teori
förväntas fungera. Den fjärde och sista komponenten utgörs av förklaringar. Med förklaringar
avses de mekanismer och processer som medför att den oberoende faktorn (modernisering) kan
orsaka förändring i den beroende faktorn (demokratisering).
Det teoretiska analysredskapet i den här studien kommer att utgå från de fyra komponenterna
som förklarades ovan: beroende faktor (demokratisering), oberoende faktor (modernisering),
förutsättningar
och
slutligen
förklaringar
(vad
i
moderniseringsprocessen
påverkar
demokratisering).
Figur 2.1- Uppsatsen teoretiska utgångspunkt
(Denk & Silander, 2010, s. 19)
8
En grundläggande definition i den här uppsatsen är vad som avses med termen demokratisering.
Inom demokratiforskningen finns olika definitioner. Vissa studier definierar demokratisering
som ett förlopp bestående av olika transitionsfaser från ett ickedemokratiskt system till ett
demokratiskt system. Den definitionen har fått utstå kritik då vissa forskare anser att den inte
utgör en tillräcklig förklaring till demokratiseringsprocessen. Denk och Silander (2010, s. 26)
menar att transitonsfasmodellerna riskerar att främja antaganden som inte är realistiska. De
menar att det finns en risk att vid en analys av ett specifikt händelseförlopp förvänta sig att en fas
per automatik ska följa en annan.
På grund av de brister fasmodellen uppvisar kommer jag att använda mig av en annan definition i
den har uppsatsen. Den definitionen som jag anser tillförlitlig innebär att demokratisering avser
de processer som innebär att samhället i större omfattning styrs demokratiskt. Med den här
typen av definition blir demokratisering en process som innebär en förändring (rörelse) från
diktatur till demokrati. Begreppet demokratiseringen innefattar alla de processer som leder i
riktning mot demokrati. Sålunda behöver inte rörelsen vara fullständig, utan alla processer som
leder till demokrati tillhör demokratiseringsprocessen (Dahl, 1989 i Denk & Silander, 2010,
s.18).
För att definitionen av demokratisering ska bli relevant måste målet, demokrati, förtydligas. En
av de mest framträdande definitionerna av demokrati ges av Robert Dahl. Anledning till att
Dahls definition av demokrati har valts är på grund av hans framträdande roll inom
demokratistudier. Dahl har skrivit, kritiserat, utvecklat och försvarat i sina verk och är erkänd
inom forskningsvärlden.
Enligt Dahl (1989) utgörs demokrati av sju olika institutioner. Dessa institutioner är valda
ledare, fria och rättvisa val, allmän och lika rösträtt, rätt att ställa upp i val, yttrandefrihet,
tillgång till alternativ information och fria organiseringsmöjligheter. I diktatoriska samhällen
förväntas inte dessa institutioner att existera. Demokratisering innebär sålunda instiftandet av en
eller flera av dessa institutioner i samhället.
9
Dahl menar att demokratisering ska ses som en process med två dimensioner. Dessa två
dimensioner är möjlighet till politiskt konkurrens och grad av inklusion. De här dimensionerna
kan variera i olika samhällen oberoende av varandra.
Utifrån olika grader av inklusion och konkurrens menar Dahl att ett samhälle kan styras enligt
fyra olika principer. Den första formen är slutna hegemonier, vilket innebär att ett samhälle har
låg grad politiskt konkurrens och inklusion. Den andra formen kallas för inkluderande
hegemonier. Den typen av samhällen innebär att den politiska konkurrensen är begränsad, dock
har en stor del av befolkningen tillgång till den begränsade konkurrensen. Den tredje typen av
samhälle är en omvänd definition som innebär att den politiska konkurrensen är hög men att en
liten del av befolkningen har tillgång till den. Den här typen av samhälle kallar Dahl för
konkurrerande oligarkier. I den fjärde formen av samhälle, polyarki, förekommer en hög grad av
politisk konkurrens samtidigt som konkurrensen finns tillgänglig för en stor del av befolkningen
(Dahl, 1989 i Denk & Silander, 2010, s.20). Nedan visas en modell som konkretiserar Dahls
demokratiseringsmodell.
Figur 2.2 – Dahls tvådimensionella demokratiseringsmodell
(Denk & Silander, 2010, s. 21)
Ovanstående modell visar att demokratisering innehåller två dimensioner. Som figuren visar kan
demokratisering, enligt Dahl, anta tre former. Den första är när den politiska konkurrensen i ett
10
land ökar, horisontell rörelse, detta benämner Dahl som liberalisering (Denk & Silander, 2010).
Den andra typen av demokratiseringsprocess är när graden av politisk inklusion ökar, vertikal
rörelse, detta benämner Dahl som popularisering. Den tredje typen av demokratisering är när
ökningen sker både horisontellt och vertikalt.
Denk och Silander menar att Dahl med detta resonemang vill visa att det finns olika vägar till
demokrati och att demokratiseringen kan vara fullständig eller ofullständig (Denk & Silander,
2010, s. 22). Det här resonemanget tycker jag passar i min studie om Kina då demokratisering
kanske inte sker i form av förändrat styrelseskick utan i form av grad av inklusion eller båda två.
Sammanfattningsvis kommer den här studiens definition av demokratisering vara en process som
innebär en förändring (rörelse) från diktatur till demokrati. Demokratisering kan ske på olika
sätt genom grad av inklusion och grad av politisk konkurrens. Beroende på vilken förändring
som sker i ett samhälle sker olika processer vilket Dahl benämner som liberalisering,
popularisering och demokratisering.
Nedan följer en modell som åskådliggör de olika vägar genom vilka stater kan demokratiseras.
Figur 2.3 – Dahls olika vägar till demokrati
(Denk & Silander, 2010, s. 22)
Typ av förändring
Liberalisering
Rörelse
Från
Typ av resultat
Ofullständig
Fullständig
demokratisering
demokratisering
Slutna hegemonier
Inkluderande
hegemonier
Till
Konkurrerande
Polyarki
oligarkier
Popularisering
Från
Slutna hegemonier
Konkurrerande
oligarkier
Till
Inkluderande
Polyarki
hegemonier
Demokratisering
Från
Slutna hegemonier
Till
Polyarki
11
Som modellen ovan visar kan demokratiseringsprocessen vara både fullständig, ofullständig och
ske genom olika vägar. Detta innebär att analysen av ett lands demokratisering måste ta hänsyn
till vilken typ av förändring som sker för att på ett relevant sätt avgöra huruvida landet
demokratiseras.
2.3 Moderniseringsteorin
Moderniseringsteorin har beaktats rent generellt i föregående kapitel. Här följer dock de
utgångspunkter som den här uppsatsen kommer att använda sig av. I Hadenius studie Democracy
and Development behandlas moderniseringsteorin och andra teorier om demokratisering. I den
undersöker Hadenius graden av demokrati i 132 självständiga utvecklingsländer genom
moderniseringsteorin (Hadenius, 1992). Studien utgår ifrån moderniseringsteorins grundtes,
vilken återfinns i Lipsets bok Den politiska människan från 1959:
”Ju mer välbärgat ett folk är, desto större utsikter att det upprätthåller demokratin. Alltifrån
Aristoteles har man hävdat, att det endast i ett rikt samhälle, där relativt få medborgare lever i
verklig fattigdom, kan uppstå en situation där massan av folket med gott omdöme deltar i det
politiska livet och utvecklar den besinning som krävs för att man inte ska ge vika för oansvariga
demagogers locktoner.” (S. Lipsets, 1959, s. 40)
Utifrån moderniseringsteorins grundtes finns, som tidigare nämnts, många olika faktorer som
påverkar graden av demokrati. De faktorer som den här studien kommer undersöka utgår från
Hadenius studie Democracy and Development. I den menar Hadenius att de främsta faktorer som
har hög korrelation med demokrati som produkt av ekonomisk tillväxt är utbildning och
massmedia (Hadenius, 1992, s.78). Utifrån detta har den här studien sålunda valt att undersöka
utbildningens och massmedias inverkan på graden av demokrati i Kina.
Varför är då utbildning och massmedia betydande för demokratisering? Hadenius menar att ett
resultat av en större statsbudget är att stater lägger mer resurser på utbildning vilket resulterar i
större läskunnighet och en högre utbildningsnivå för den stora massan av en stats befolkning.
Den utvecklingen förväntas skapa ett öppet samhälle där den enskilda medborgaren har en
djupare insikt i politiska frågor. Även massmedias utveckling antas ha samma effekt. Genom att
läsa tidningar, lyssna på radio och titta på TV förväntas individen få en djupare världsbild och
tolerans eftersom de utsätts för ett varierat utbud av information (Hadenius, 1992, s. 78).
12
Den här utvecklingen förväntas bidra till ett ökat intresse för samhällsrelevanta frågor och en
vilja att delta i det politiska livet för den enskilde medborgaren. Genom ökad kompetens
förväntas tidigare exkluderade grupper att organisera sig och få förstärkta politiska verktyg.
Detta sker i ett samhälle där den ekonomiska tillväxten, masskommunikation och förändrade
sociala förhållanden möjliggör en fredlig konfliktlösning vilket innebär en demokratisk
utveckling.
Sålunda kan konstateras att ekonomisk tillväxt leder till att mer resurser läggs på utbildning och
massmedia. Genom detta förväntas läskunnigheten, utbildningsnivån och tillgången till varierad
information att öka. Den här utvecklingen förväntas leda till en förändring hos medborgarna.
Förändringen innebär att medborgarna blir mer politiskt medvetna, organiserar sig och att en
demokratisk kultur införs i samhället. Detta förväntas leda till en demokratisering.
Med Kinas ekonomiska tillväxt finns därmed en förväntan på en förändring av samhället hos
moderniseringsteorin. För att pröva teorin kommer tre antaganden att formuleras vilka redovisas
nedan. Dessa antaganden kommer att utgöra grunden för studiens teoretiska analysredskap (figur
2.3) och den empiriska undersökningen.
Antagande 1: Kinas ekonomiska tillväxt har medfört att utbildning och massmedia blivit
tillgänglig för den stora massan av befolkningen. Utbildningens utveckling har lett till att
läskunnigheten ökat i landet. Dessutom har utbildningsnivån blivit högre. Den massmediala
utvecklingen har lett till att medborgarna fått ta del av varierad information.
Antagande 2: Ovanstående utveckling har gjort att medborgarna blivit mer politiskt engagerade,
intressegrupper organiserar sig och det finns en demokratisk kultur i samhället.
Antagande 3: Den ovan beskrivna utvecklingen (antagande 1 och 2) har medfört att en
demokratisering av samhället påbörjats genom popularisering, liberalisering eller
demokratisering (i Dahls mening).
13
Figur 2.3 – Teoretiskt analysredskap
Kommentar till figur 2.3: I denna figur sammanfattas uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Den
oberoende faktorn (modernisering) förväntas leda till att utbildning och massmedia ökar i
omfattning. Detta förväntas leda till ökad läskunnighet, utbildningsgrad och tillgång till varierad
information. (Utvecklingen av utbildning och massmedia i Kina redogörs i kapitel 4,
Moderniseringsfaktorer i Kina). Utvecklingen av utbildning och massmedia förväntas leda till en
förändring hos medborgarna. De förväntas bli mer politiska, organisera sig och en demokratisk
kultur införs i samhället. (De indikatorer som empiriskt belägger en förändring hos medborgarna
i det kinesiska samhället redogörs i kapitel 5.) Ovanstående utveckling förväntas påverka den
oberoende faktorn (demokratisering) och leda till en förändring av samhället genom
popularisering (ökad grad av inklusion), liberalisering (ökad grad av politisk konkurrens) eller
demokratisering i Dahls mening (förändring av både grad av inklusion och politisk konkurrens).
14
3 Metod
I det här kapitlet kommer de metoder som används för att genomföra studien presenteras. Här
redogörs för de analysscheman som kommer att användas. Kapitlet avslutas med en genomgång
av källor, källkritik och metodologiska problem.
3.1 Kvalitativ textanalys
För att genomföra studien kommer en kvalitativ textanalys genomföras på det empiriska
materialet. Esaiasson (2003) menar att en kvalitativ textanalys innebär en noggrann läsning av
textens delar, helhet och den kontext den ingår i. Detta görs för att analysera vad författaren till
den valda texten har för poäng och på vilka premisser argumenten i texten vilar. Den här
metoden kräver intensiv närläsning av texten för att på så sätt kunna systematisera den och
logiskt ordna innehållet i texterna. Jag anser att den här typen av metod är tillämplig på min
studie då jag kommer att arbeta med ett stort textmaterial för att få fram och bearbeta de fakta
som berör min studie (2003, s. 233).
3.2 Fallstudie
Forskningsdesignen i den här studien är en fallstudie. Esaiasson (2003. s, 119) menar att en
fallstudie innebär att de faktorer som ska undersökas hämtas ur en och samma kontext. Designen
valdes då ambitionen för den här studien är att jämföra faktorerna utbildning och massmedia i
samma kontext, Kina, för att kunna urskilja huruvida det skett en utveckling av dem och hur den
i så fall påverkat demokratiseringen i landet. 4
Genom att undersöka hur utbildning och massmedia förändrats under tiden för Kinas ökade
välstånd avser studien att utifrån det teoretiska materialet redogöra huruvida den ekonomiska
utvecklingen har påverkat demokratiseringen i landet. Därmed är studien teoriprövande, då den
avser att utifrån teorin undersöka huruvida moderniseringsfaktorer främjar utvecklingen av
demokrati (Denk och Silander 2010).
Den empiriska undersökningen sträcker sig från år 1978 och till dagens moderna Kina.
Startpunkten, 1978, valdes då det markerar början för Kinas ekonomiska utveckling med
4
Esaiasson menar att fallstudier kan vara svårdefinierade. Ibland är skillnaden mellan dem och jämförande studier
inte stor. Skillnaden mellan forskningsdesignerna, menar Esaiasson, ligger i om de faktorer som ska undersökas
hämtas ur två kontexter och en tidpunkt (jämförande studie) eller en kontext och olika tidpunkter (fallstudie)
(Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2003, s. 119)
15
implementeringen av Deng Xiaopings ekonomiska reformer. För att få ett så relevant och aktuellt
underlag som möjligt sträcker sig studien till dagens moderna Kina.
Teorin kommer att operationaliseras genom studiens tre antaganden och de faktorer som
Hadenius ansåg vara mest betydande för demokratisk utveckling. För att undersöka huruvida
Kina har utvecklats i den riktning som moderniseringsteorin förutsäger kommer vissa specifika
frågor ställas till det empiriska materialet. Den empiriska undersökningen kommer att delas in i
två delar vilka redovisas i kapitel 4 och 5. Den första delen ämnar undersöka hur utbildning och
massmedia utvecklats i Kina för att pröva det första antagandet. Frågorna i detta kapitel kommer
att utgå från mitt teoretiska analysredskap (Figur 2.3). Empiriska indikatorer för utbildningen
utveckling kommer sålunda att vara: läskunnighet, högre utbildningsnivå och tillgänglighet (för
den stora massan av befolkningen). De empiriska indikatorerna för massmedias utveckling
kommer att vara: tillgång till information, varierat utbud och tillgänglighet.
Nästa steg i den empiriska undersökningen är att hitta indikatorer på en förändring hos de
kinesiska medborgarna och därmed pröva det andra antagandet. För att göra detta kommer jag
återigen använda mig av mitt teoretiska analysredskap och redovisa empiriska indikatorer på
politiska medborgare, organisering av intressegrupper och demokratisk kultur. Därefter kommer
det empiriska materialet att analyseras. I analysen kommer det tredje antagandet att prövas. Efter
analysen sammanställs informationen i mina analysscheman. Utifrån dem kommer studiens
slutsatser kommer formuleras.
3.3 Analysschema
För att strukturera mitt empiriska material kommer jag att använda mig av två olika
analysscheman. Jag tycker att analysscheman lämpar sig väl till min uppsats då det tydliggör
fakta från den empiriska studien och gör analysen lättare att genomföra.
Det analysschema som redovisas nedan vill visa hur de antaganden moderniseringsteorin gör
stämmer in på Kinas utveckling. Detta görs genom att jämföra de förväntningar som stipuleras
av moderniseringsteorin med den utveckling som Kina har haft. Det här analysschemat ämnar
uppfylla uppsatsens syfte, det vill säga att pröva moderniseringsteorin på Kina.
16
Figur 3.1 – Modell för analysschema 1
Hur väl stämmer Kinas utveckling med moderniseringsteorin?
Faktorer
Stigande utbildning
Utveckling av massmedia
Konsekvenser
Moderniseringsteorin
Stigande läskunnighet
Högre utbildningsnivå
Ökad tillgänglighet
Varierad information
Tillgänglighet
Varierat utbud
Kina
Demokratisering
Det analysschema som redovisas nedan vill visa vad mina valda moderniseringsfaktorer,
utbildning och massmedia, har för betydelse i Kina. Genom att använda de kategorier som
återfinns i Dahls definition av demokrati ämnar analysschemat att redogöra för Kinas
demokratisering genom att visa hur de undersökta faktorerna främjar en rörelse mot demokrati
och inom vilka kategorier det i så fall sker.
I analysschemat har jag valt att ta upp både demokratifrämjande aspekter och
demokratihämmande aspekter. Detta val har gjorts för att pröva moderniseringsteorins
antaganden, men också för att pröva trovärdigheten i de antaganden som finns hos dem som
menar att en demokratisering i Kina inte är närstående. Det andra analysschemat syftar sålunda
till att besvara studiens frågeställning, det vill säga vad den ekonomiska tillväxten betyder för
Kinas demokratisering.
17
Figur 3.2 Modell för analysschema 2
Vad betyder Kinas ekonomiska tillväxt för de institutioner som förväntas finnas i en demokrati
(där utbildning och massmedia utgör de indirekta orsakerna till förändringen)?
Utbildning Massmedia
Demokratifrämjande aspekter
Demokratihämmande aspekter
1. Valda ledare
2. Fria val
3. Allmän och
lika rösträtt
4. Rätt att ställa
upp i val
5.
Yttrandefrihet
6. Tillgång till
alternativ
information
7. Fria
organisationsmöjligheter
3.4 Källor och källkritik
Den här studien använder sig av böcker, vetenskapliga artiklar, och statistisk data från olika
organisationer. De böcker och vetenskapliga artiklar som studien använder sig av är på engelska
men har översatts och är skrivna av både västerländska och kinesiska forskare. Då jag inte kan
kinesiska har jag fått avstå från att ta del av tidningar från Kina och material som inte översatts,
även om detta varit intressant. De vetenskapliga artiklarna är hämtade från databaserna Academic
Search Elite och JSTOR. Jag valde dessa databaser på grund av dess utbud av artiklar och för att
de rekommenderas av Linnéuniversitetet i ämnesguiden. De statistiska data som används för att
beskriva utvecklingen av massmedia och utbildning i Kina är hämtade från rapporter publicerade
av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och UNESCO:s databaser. Även Kina har även en statlig
myndighet som tillhandahåller statistik till kinesiska och utländska medborgare. Jag valde dock
de förut nämnda statistiska källorna på grund av deras internationella anseende och arbete för
demokratisk utveckling.
18
Det bör nämnas att det teoretiska materialet som studien bygger på är formulerat av
västerländska forskare. Därmed blir definitionen av demokrati och utgångspunkten i uppsatsen
skriven utifrån ett västerländskt perspektiv. Termen demokrati förekommer även i retoriken hos
de kinesiska ledarna men refererar då till ett helt annat begrepp än det västerländska. Den
demokrati som eventuellt växer fram i Kina kanske inte kommer att se ut som den gör i
västerländska samhället. Dock kommer den västerländska definitionen användas som ett mål för
att utvärdera utvecklingen i Kina och för att jämföra och eventuellt skönja drag hos den
styrelseform som kan förekomma i ett mer demokratiskt Kina.
3.5 Metodologiska problem
Ett problem i den här studien har varit att göra ett relevant urval av material. Det finns en mängd
böcker och artiklar som är skrivna om demokrati i Kina, dock har svårigheten varit att hitta
materiel som är objektivt och relevant. För att hitta material som är objektivt har jag försökt att
använda material som är skrivet både av forskare inom Kina och utom landet. Det sökandet har
underlättats av att en hel del material har översatts från kinesiska till engelska. Ur det material
som finns tillgängligt går det att skönja en positivt respektive negativt förhållningssätt till Kinas
demokratisering. Materialet i uppsatsen har en ambition att ta med båda ståndpunkterna för att få
en så objektiv bild som möjligt av huruvida ekonomisk tillväxt främjar demokratin i Kina.
I studier där abstrakta begrepp som modernisering och demokratisering behandlas kan ett
problem vara att få en relevant begreppsvaliditet. Risken är att de empiriska undersökningarna
som utförs inte har någon grund i de teoretiska begreppen (Esaiasson, 2003. s, 62). För att få en
relevant begreppsvaliditet har jag använt mig av sekundärlitteratur som behandlar
moderniseringsteorin. Som tidigare nämnts har de faktorer som avses undersökas hämtats från
Axel Hadenius forskning Democracy and Development. Det är runt dessa två faktorer som jag
har valt att bygga min empiriska studie.
19
4 Moderniseringsfaktorer i Kina
I det här kapitlet kommer en kort historisk bakgrund ges till den samtida ekonomiska
utvecklingen i Kina. Därefter kommer utvecklingen av landets utbildning och massmedia att
redovisas.
4.1 Kinas moderna ekonomiska historia
CCP övertog makten i Kina 1949. Under åren som följde styrde Mao Zedong landet med en
vision om ett socialistiskt samhälle. Genom en rad reformer sökte han att skapa ett socialistiskt
samhälle där Sovjet stod som modell för utvecklingen. Målet var planekonomi, ett kollektiviserat
jordbruk som styrdes av en centraliserad byråkrati och femårsplaner. De reformer som Mao
genomförde fick dock inte önskat resultat, både Det stora Språnget (1958-62) och
Kulturrevolutionen (1966) lamslog det kinesiska samhället och resulterade i en ekonomisk
tillbakagång (Sørensen, 2004, s. 147).
Efter Maos död 1976 övertog Deng Xiaoping rollen som huvudman för CCP. Xiaoping var inte
lika ideologisk i sitt förhållande till politik som Mao utan mer pragmatisk. De första reformerna
skedde inom jordbruket och innebar att hushållsförsörjning ersatte de gamla kollektiven. På
marknaden tilläts bönder sälja sitt överskott av produktionen till marknadspris, vilket höjde
produktionen. Inom industrisektorn reformerades de statsägda bolagen genom en decentralisation
av beslutsfattandet och att privata företag tilläts på marknaden (Sørensen, 2004, s. 147). 5
En viktig reform som genomfördes i Kina var den såkallade open door policy, som innebar
öppnandet av den kinesiska marknaden genom införande av zoner där utländska investeringar
var tillåtna, special economic zones (SEZs). Besluten om vilka företag som tilläts investera
överläts till den lokala nivån. Reformen innebar att de utländska investeringarna växte med 13,3
% årligen från 1978 till 1989 (Weiss, 2003, s. 146). Öppningen av den kinesiska marknaden har
sedan reformerna fortsatt och 2001 blev Kina medlem i World Trade Organization (WTO).
Ledorden för de ekonomiska reformerna har varit stegvis förändring och decentralisation.
5
Vissa forskare menar att ovanstående utveckling är ett bevis på den fria marknadens betydelse för ekonomiskt
tillväxt. Sørensen menar dock att trots de reformer som genomfördes är Kina långt ifrån en fri marknadsekonomi.
Fortfarande utgör de statsägda företagen en stor del av marknaden, prisregleringar är förekommande och
arbetskraften är inte fri, för att flytta krävs tillstånd från myndigheterna. Istället för en fri marknadsekonomi är Kina
snarare en marknadsekonomi med speciella kinesiska kännetecken (Sørensen, 2004, s. 148).
20
De reformer som infördes medförde en ekonomisk tillväxt i Kina, från 1979-2005 har Kinas
BNP-tillväxt i genomsnitt varit 9,8 % per år (Keping, 2010, s. 9). 6 Ett tecken på hur de
socioekonomiska förhållandena i Kina har förändrats återfinns i FN:s Human Development
Index 7 (HDI) vilket visar en ökning i indexet på 39 % mellan 1979-2005.
4.2.1 Läskunnighet och högre utbildningsnivå
Från det att Kinas ekonomiska reformer implementerades har utbildningssystemet ändrats både
vad gäller innehåll och omfattning, vilket har lett till att både läskunnigheten och
utbildningsgraden ökat. År 1978 fanns det skolsystem som Mao infört i landet kvar. Dreyer
(1993) menar att inlärningen inom skolan var ideologiskt inriktat med en ambition att vara så
egalitärt som möjligt. Mao var öppet kritisk till de elever som visade tendenser till att vara för
intellektuella, vilket förknippades som en egenskap hos bourgeoisien, istället skulle
undervisningen innehålla såväl vetenskap, politik som kroppsarbete (Dreyer, 1993, s. 263).
När Deng Xiaoping övertog makten för CCP prioriterades förändringar inom skolväsendet för att
kunna tillgodose de krav som den reformerade marknaden ställde på arbetskraften. Den tidigare
tonvikten på kroppsarbetets betydelse övergavs, nu premierades även mentalt arbete. I
skolplanerna övergavs den tidigare centrala roll som politiken innehade och istället fokuserades
på naturvetenskap, språk och matematik (Dreyer, 1993, s. 279).
I UNESCO:s databas kan utläsas hur reformerna gradvis uppnådde resultat genom stigande
läskunnighet. År 1982 var 65 % av befolkningen läskunniga, 1990 hade andelen läskunniga stigit
till 77 %, år 2000 nådde läskunnigheten 90 % för att sedan år 2008 nå 93, 7 % (UNESCO, 2011).
Läskunnigheten skiljer sig dock mellan olika grupper. Störst läskunnighet har gruppen unga (1524 år) där den var 99,3 % 2008 och den lägsta nivån har gruppen kvinnor där läskunnigheten
endast är 73 %. Även utbildningsgraden har ökat under tiden för reformerna, vilket UNDP:s
(2008) årsrapport visar där genomsnittspersonen går i skolan 3,2 år längre år 2006 jämfört med
1982.
6
BNP per capita steg på landsbygden från 133,6 RMB år 1978 till 2160 RMB år 1998. I städerna steg BNP per
capita från 343,4 RMB år 1978 till 5425 RMB år 1998 (Keping, 2010, s. 9).
7
Human Development Index är ett mått på ett lands levnadsförhållanden samt ekonomiska och sociala villkor.
Genom att mäta tre indikatorer, förväntad livslängd, läskunnighet och levnadsstandard (BNP per capita) ges en bild
av ett lands mänskliga utveckling. (Nationalencyklopedin, 2011)
21
4.2.2 Utbildningens tillgänglighet
Det nya skolsystemet blev emellertid mycket olikt det som existerade under Maos regeringstid.
Den tidigare egalitära modellen blev satt åt sidan till fördel för ett mer elitistiskt system.
Xiaoping premierade vissa skolor där eleverna fick goda studieresultat, dessa institutioner fick
betydligt mer statligt stöd och kom efter att åren gick utgöra rekryteringsbasen för landets
universitet (Dreyer, 1993, s. 281). Dreyer menar att av landets mest framträdande skolor låg 80
% i städerna. Detta blev början på en utveckling där landsbygden halkade efter i utveckling och
utbildning.
På landsbygden fanns inte samma arbetsmarknad och socioekonomiska förhållanden som i
städerna vilket medförde att fattigdomen var större. I slutet av 1980-talet hade familjer på
landsbygden svårt att betala för skolavgifter och böcker. Barnen i dessa familjer arbetade istället
i hemmet, vilket var nödvändigt för många familjers överlevnad. Den här utvecklingen medförde
att en stor del av eleverna på landsbygden var tvungna att hoppa av skolan för att söka arbete.
Dreyer menar att avhoppen var så omfattade att de medförde en allvarlig tillbakagång i
läskunnighet och utveckling på landsbygden (Dreyer, 1993, s. 283).
Skolsystemet var även kritiserat inom partiet. Inom partiet fanns falanger som anklagade det för
att vara alltför elitistiskt och ville ha en återgång till Maos modell. Det fåtal platser som fanns
tillgängliga på universiteten gick till de mest lämpade vilket ansågs stänga ute en stor del av
befolkningen. Här kom massmedia att spela en stor roll för att tygla den stora del av
befolkningen som inte fick del av den högre utbildningen. Dreyer menar att tidningar frekvent
från mitten av 1980-talet innehöll artiklar som riktade sig till studenter. Artiklarna syftade till
lugna dem som inte fick plats på universiteten och få dem att bidra på den arbetsplats staten satte
dem på, utan att vara bittra över sin situation (Dreyer, 1993, s. 282).
För att komma tillrätta med problemen inom skolsystemet genomfördes en rad strukturella
förändringar 1986. De förändringarna innebar en delegering av administration och ansvar i fyra
nivåer; centrala, provinsiella, län och kommunala nivån. Ansvaret för genomförandet av
utbildningen delegerades neråt i kedjan till de olika provinserna, där varje kommun hade ansvar
för sina egna skolor (United Nations Development Programe , 2008).
22
Centralstyret har försökt att jämna ut skillnaderna genom att ge mer statligt stöd till skolor i
periferin. UNDP (2008) menar att 70 % av budgeten för utbildning gick till eftersatta områden år
2006. Året därefter slopades grundskoleavgifter på landsbygden och försök gjordes att erbjuda
fattiga familjer gratis skolböcker.
UNDP menar att de problem som de tidigare nämnda reformerna förde med sig fortfarande finns
kvar i dagens Kina (United Nations Development Programe , 2008). När Hu Jintao på den 16:e
partikongressen år 2002 beskrev hur ett harmoniskt samhälle skulle skapas nämnde han ett
utjämnande av resurser och att göra utbildningen tillgänglig för alla medborgare som nödvändigt
för att nå målet.
4.3.1 Massmedias tillgänglighet
Efter det att de ekonomiska reformerna infördes 1978 har massmedia i Kina ökat i omfattning.
Antalet tidningar har ökat tiofalt, vilket innebär att det i dagens Kina finns 1900 tidningar och
3700 magasin. Även utbudet av lokala sändningsstationer för television har ökat från endast ett
fåtal till 3200 stycken, av vilka 206 är ägda av staten (Li, 2008, s. 165).
Baum (Li, 2008) menar att den ökade pluraliteten främst beror på fyra faktorer. Den första
faktorn är mindre krav på politiskt innehåll från centralmaktens sida. Detta har gjort att lokala
medier och magasin har kunnat publicera mer varierad information än tidigare. Den andra
faktorn menar Baum är decentralisationen av administration vilket har gjort det möjligt att på
lokal nivå sköta olika medier. Den tredje faktorn är den kommersialisering som har uppstått på
marknaden, där tidningarna försöker tillgodose den efterfrågan som finns. Den sista faktorn anser
Baum vara den nya elektroniska kommunikationen vilken har medfört att informationen kan
flöda på ett mer svårkontrollerat sätt (Li, 2008, s. 162).
För massmedia innebar decentraliseringen av makten (centrala, provinsiella, län och kommunala
nivån) en större grad frihet att starta och bedriva tidningar och sända television. Från och med
mitten av 80-talet var det tillåtet att på lokal nivå starta verksamhet och ge ut publikationer,
visserligen med hårda riktlinjer från staten. Även i dagens moderna Kina finns State
Administration of Radio, Film and Television (SARFT) som kontrollerar och bestraffar de som
inte håller sig till riktlinjerna.
23
Baum (Li, 2008) menar att den här utvecklingen innebär att endast de stora tidningarna, som
Peoples Daily, Xinhua News Agency och Guangming Daily, står under direkt kontroll av staten.
Taktiken för att styra de nya lokaltidningarna från centralstyrets sida blev att med finansiella
medel och klara direktiv få dem att publicera positiva nyheter. Lokala nyheter som gillades av
centralstyret köptes och publicerades i någon av de stora tidningarna. Baum menar att
utvecklingen av de lokala medierna medförde att försäljningen av Peoples Daily, en av de stora
statsägda tidningarna, sjönk med 40 % mellan år 1990 och 2005 (Li, 2008, s. 163).
En annan viktig utveckling inom media har skett inom televisionen där programutbuden ökat
markant. Baum menar att ett bra exempel på ett program som är viktigt ur samhällssynpunkt är
Jiadian Fangtan (Focus Report) vilket är en typ av grävande journalistik som tidigare varit
förbjuden (Li, 2008, s. 170). Dock har den snabbaste utvecklingen inom media skett med
spridningen av Internet och mobiltelefoner. Införandet av dessa två element har medfört att en ny
typ av kommunikation är möjlig. Användarna av den nya teknologin tenderar att vara en ung,
välutbildad medelklass (Li, 2008, s. 166).
4.3.2 Massmedias utbud och tillgång till information
Artikel 35 i Kinas konstitution från 1982 garanterar medborgarna i Folkrepubliken Kina:
freedom of speech, publishing, assembly and the right to establish organizations, movements and
protest. Dessa rättigheter kringgås dock i realiteten genom fyra andra artiklar i konstitutionen
som i praktiken omöjliggör åsikter som går emot CCP:s ideologi. 8
FHO menar att CCP efter 1989 i samband med massakern vid Himmelska fridens torg har använt
de här artiklarna för att skapa lagar som möjliggör ett relativt sofistikerat sätt att hantera social
oro och kontrollera det material som publiceras i media trots medias ökade omfattning och
variation. Under de senaste åren finns en rad exempel som pekar på hur hård censuren
fortfarande är i landet. Exempelvis så nekade staten 202 nyhetskontor att starta och ytterligare 73
stängdes ner på grund av olaglig verksamhet mellan 2003 och 2005 (Li, 2008, s. 169). Under
8
FHO menar att de följande artiklarna I Kinas konstitution i realitetens omöjliggör yttrandefrihet i Kina:
Article 38: The reputation of PRC citizens cannot be compromised by humiliating or libelous statements.
Article 51: Citizens cannot, in exercise of their freedom, harm the collective interests of the nation, society, or the
freedom enjoyed by other citizens.
Article 53: All citizens should protect the state secrets, cherish public assets…respect public order and social morals.
Article 54: All citizens should protect the security, honor and interest of the motherland.
(Freedom House Organization, 2006, s. 7)
24
2004 rådde ett förbud mot att rapportera om reformer eller ledarskapsbyte om källan inte var det
officiella nyhetskontoret Xinhua. Inom televisionen är program som framhåller västerländska
styrelseskick eller ideologier förbjudna. Trots att det internationella utbudet av kanaler ökat har
Kina på senare år genom regleringar sökt att minska utbudet av internationella kanaler.
För att kunna kontrollera den stora mängd information som publiceras i media använder sig CCP
av olika metoder. FHO (2006) menar att The Central Propaganda Department (CPD) är ett av
CCP:s viktigaste verktyg. Genom den här institutionen tillsätter CCP tjänstemän som ska arbeta
som chefer på tidningar och tevestationer på lokal och nationell nivå. Tillsammans med SARTF
bedriver de obligatorisk utbildning för journalister. År 2003 fick kinesiska journalister 50
timmars träning i marxistisk teori, CCP:s ledarskap över media och i diverse tryckfrihetslagar
(Freedom House Organization, 2006).
Genom CPD lämnar centralstyret direktiv på hur känsliga nyheter ska rapporteras. Ett exempel
på detta skedde hösten 2003 då priset på ris steg med nästan 100 % i kinesiska storstäder på en
vecka. I Shanghai steg priset från 27 cent per kilo till 49 cent, samtidigt som priset på andra
basvaror som soja och fläskkött steg drastiskt. Direktiven från CPD förbjöd dock medier att
rapportera om händelsen som en plötslig prisutveckling, istället skulle rapporteringen förmedla
en prishöjning som pågått under flera månader (Freedom House Organization, 2006). FHO
menar att den här typen av censur är vanligt förekommande. Ett annat exempel är det faktum att
sjukdomen Severe Acute Respiratory Syndrome (SARS) förblev onämnd i kinesiskt media tills
ett flertal andra länder drabbades och centralstyret var tvungen att erkänna dess existens.
25
5 Rörelser mot demokrati i Kina?
Nedan kommer de indikatorer på en process som innebär en förändring (rörelse) från diktatur
till demokrati att redovisas. För att göra detta kommer jag leta efter empiriska fakta som stödjer
de empiriska indikatorer som återfinns i det teoretiska analysredskapet (Figur 2.3): organisering
av intressegrupper, politiska medborgare och demokratisk kultur.
5.1 Uppkomsten av NGO:s i Kina
En förändring i det kinesiska samhället är förekomsten av ett civilsamhälle genom ett växande
antal non governmental organisations (NGO:s). Katherine Morton (2005) menar att det skett en
revolution i det kinesiska samhället där antalet NGO:s ökat drastiskt från endast ett fåtal till
142,000 registrerade organisationer. Detta är en stor förändring då staten tidigare endast tillät
partiets egna organisationer. De NGO:s som finns i Kina ska dock inte jämställas med de som
finns i västerländska demokratier. En stor del av dem står fortfarande under kontroll av staten
och refereras till som Governmental Organized Non Governmental Organizations (GONGO:s)
(Morton, 2005, s. 522).
Morton menar att framväxten av NGO:s i det kinesiska samhället fyller det tomrum som staten
lämnade efter sig i övergången till marknadsekonomi. Som i många av dagens utvecklingsländer
använder sig Kina av NGO:s som ett substitut i statens frånvaro för att bedriva grundläggande
välfärdspolitik. De områden som NGO:s har växt mest i är sålunda inom vård, utbildning, vård
och omsorg av äldre, handikappade och andra missgynnade grupper (Morton, 2005, s. 522).
Den mest dramatiska förändringen menar Morton ligger i det fåtal men ständigt växande antal
självständiga NGO:s. Dessa organisationer skiftar från att representera centralstyrets intressen till
att företräda folkets. Den här typen av NGO:s har varit speciellt involverade i miljöfrågor, AIDS
bekämpning och i frågor som rör social och ekonomisk jämlikhet (Morton, 2005, s. 522). Morton
menar att förekomsten av dessa organisationer främjar både det politiska deltagandet i Kina som
det stärker interdependensen mellan det kinesiska samhället och övriga världen.
Med den ökade förekomsten av NGO:s får Kinas medborgare fler internationella kontakter och
blir i högre grad världsmedborgare. Morton menar att det ökade antalet NGO:s redan har medfört
ett brett internationellt kontaktnät som sammanlänkar Kina med omvärlden helt oberoende av
centralstyret. Bandet mellan lokala NGO:s i Kina och dess internationella motsvarigheter har
26
inneburit en möjlighet att utbyta erfarenheter och idéer som i sin tur har påverkar det kinesiska
samhället (Morton, 2005, ss. 522-523). Morton menar att förekomsten av NGO:s är en viktig
drivkraft för demokratisering i Kina. Hon menar att sammanlänkningen från centralstyret med
gräsrotsnivån, innebär en faktisk diskussion mellan folket och regeringen som inte tidigare
förekommit i Kina.
Trots en stor förändring i utvecklingen av NGO:s finns det forskare som anser att förekomsten av
dem kommer ha begränsad betydelse för Kinas demokratisering. Jean-Philippe Béja (2006)
menar att framväxten av NGO:s i Kina inte kommer innebära en förändring av samhället
liknande utvecklingen i tidigare kommuniststyrda stater som exempelvis Polen och
Tjekoslovakien. Béja menar att staten genom att kontrollera vilka NGO:s som förekommer i
samhället skapar en arena i vilken politiskt aktiva medborgare kan agera utan att hota partiets
legitimitet (Béja, 2006, s. 71). Dessutom är förekomsten av organisationerna inte jämt fördelad
över landet, det stora antalet NGO:s finns i storstadsregionerna och de självständiga
organisationerna fortfarande få till antal.
5.2 Krav på rättsäkerhet
Under Kinas reformperiod har kraven och förväntningarna på ett lagstyrt samhälle stigit både
från företag och från individer. Hongyi Lai (2010) menar att kineserna blivit mer medvetna om
sina civila rättigheter, framförallt sociala och ekonomiska rättigheter. I en undersökning som
genomfördes från 2005-2006 framkommer det att 60 % av deltagarna boende i stadsbebyggelse
och 38 % av dem som bodde på landet var medvetna om den kinesiska konstitutionens uppgift
att skydda privat ägande. Vidare så svarade 90 % av de deltagare som bodde i städer och 60 % av
dem som bodde på landet att konstitutionen tjänade till att reglera statens makt och skydda den
enskildes civila rättigheter. Lai menar att det här är ett tecken på ett samhälle som gradvis blir
medvetet om sina civila rättigheter. Genom medborgarnas ökade levnadsstandard har ett behov
av att skydda sina materiella tillgångar skapats, vilken gradvis har tvingat centralstyret att
bemöta den växande medelklassens krav (Lai, 2010, s. 821).
Lai menar att dagens kineser är mer benägna att använda sig av lagen, klaga eller protestera för
att trygga sina rättigheter. För att påvisa förändringen som skett i samhället hänvisar Lai återigen
till undersökningar. En nationell undersökning som genomfördes 2005 visade att 51 % av de
27
kineser som bor i städer litade på att rättväsendet ska lösa deras tvister med staten. Lai menar att
kinesernas ökade tilltro till rättsystemet även avspeglas i antalet fall som återprövas i rätten där
antalet återprövningar av fall mellan individ och stat har stigit. Lai menar att detta pekar på en
ökad tilltro till de institutioner som finns i landet och medvetenhet om lagen (Lai, 2010, s. 826).
Den nya medvetenheten hos befolkningen ställer nya krav på CCP vilket Lai menar att partiet
försöker bemöta. Avslutningstalet i den lagstiftande församlingen, Peoples National Congress,
(PNC) understryktes vikten av ett regelverk och institutioner för att legitimera partiets styre.
Även Hu Jintao betonade vikten av det rättsliga systemet då han vid sitt tillträde (2003) menade
att partiet måste rätta sig efter landets konstitution (Lai, 2010, s. 826).
Trots en förbättring av rättsystemet och att Kinas ledare förespråkar ett modernt rättsystem är
realiteten en annan. Lai menar att dagens rättsystem i Kina står inför fyra grundläggande
problem. Det första är bristen på självständighet och korruption, där partiets tjänstemän innehar
en stor del av de betydande posterna. Det andra problemet är den ojämna fördelningen av
resurser som startade med de ekonomiska reformerna. De gamla SEZs och kustregionerna har
vuxit snabbare vilket medfört att invånarna där åtnjuter idag större ekonomisk välfärd. Ett annat
stort problem är de övertramp mot medborgarnas civila rättigheter som görs för att
säkerhetsställa landets ekonomiska utveckling. Ett exempel på detta är konfiskationen av
jordbruksmark till den framväxande industrin. Här kompenseras bönderna dåligt eller inte alls
vilket resulterat i utanförskap för stora grupper och social oro. Det fjärde problemet menar Lai är
bristen på ett forum för att diskutera allmänhetens klagomål (Lai, 2010, s. 829).
För att den ekonomiska utvecklingen ska kunna fortskrida menar Lai att CCP måste erkänna och
förbättra dessa aspekter för att inte den sociala oro och de protester som finns i landet ska
kulminera. Även FOI 9 menar att Kina har en låg rättsäkerhet, som tillåter övertramp mot de
mänskliga rättigheterna. Den inskränkning av mötesfrihet som råder i landet begränsar
möjligheterna för demokrati- och arbetarrörelser att verka för sin sak (FOI, 2006).
9
FOI är en uppdragsfinansierad myndighet under försvarsdepartementet vars kärnverksamhet består av forskning
kring metod- och teknikutveckling till nytta för försvar.
28
5.3 Protester och social oro
Ett annat tecken på att Kinas medborgare blir mer politiskt medvetna är det ökade antalet
protester och demonstrationer som förekommer i landet. Mellan år 1993 och 2005 steg antalet
rapporterade massprotester från ca 10,000 per år till ungefär 87,000, vilket innebär en ökning
med 20 % per år. Av de här protesterna skedde hela 75 % på landsbygden och initierades av
bönder och arbetare. Strejker och protester på arbetsplatsen har också ökat. År 2000 skedde
135,000 rapporterade konflikter på arbetsplatser i Kina, vilket steg till 314,000 år 2005. Detta
innebär en ökning med 18,4 % (Chris & Ngai, 2009, s. 287).
Trots att antalet protester ökar bemöts de generellt sett inte med våld från centralstyrets sida.
Elizabeth Cunningham och Jeffrey Wasserstrom (2010) menar att responsen från CCP främst
beror på om konflikten utgör något direkt hot mot partiets legitimitet och maktställning. De
menar att det finns tre olika förekommande protester i dagens Kina: etniska, sociala och
arbetsrelaterade protester (Cunnigham & Wasserstrom, 2010, ss. 13-17).
Den förstnämnda typen av protest, den etniska, markerar en spricka i det kinesiska samhället är
något som centralstyret tenderar att agera hårt mot. Två aktuella exempel på etniska konflikter i
Kina är de uppror som utbröt i Tibet 2008 och i Xinjiang 2009. Dessa områden är bebodda av
etniska minoriteter, tibetaner i Tibet och uigurer i Xinjiang. Vid båda dessa incidenter
protesterade invånarna i de berörda områdena genom att demonstrera på gatorna, vilket
resulterade i upplopp och konfrontation med polisen där människor dödades (Cunnigham &
Wasserstrom, 2010, s. 16).
I den andra typen av protester, den sociala, tenderar centralstyret att agera mer tillmötesgående
och förstående. Ett exempel på en sådan protest utspelade sig i Shanghai 2008 där bostadsägare
gav sig ut för att protestera på gatorna mot en planerad tåglinje. Vad invånarna i det berörda
området menade var att det planerade arbetet skulle sänka värdet på deras bostäder och eventuellt
innebära en sämre miljö och hälsa för deras familjer. Den här protesten ledde till att centralstyret
ändrade sina planer. Cunningham och Wasserstrom menar att den här typen av protester där den
nya medelklassen protesterar blir vanligare och är generellt sett framgångsrik (2010, s. 17).
Den sista typen av protester, arbetsrelaterade, tenderar även de att bemötas från centralstyrets
sida genom begränsat våldsutövande. Chris och Ngai (2009) menar att de här konflikterna är de
29
som ökar mest i Kina. Eftersom de inte baseras på etnicitet, kön eller kan begränsas till en
arbetsplats menar Chris och Ngai att Kinas migrationsarbetare utgör en framtida politisk kraft.
De menar att det i arbetarnas samhällen, sovsalar och bostäder växer fram embryon till
organisation som skulle kunna utvecklas till fackliga rörelser. Dock anser de att dessa
grupperingar tenderar att rikta sitt missnöje mot de utländska företag de arbetar för och inte
centralstyret i Peking.
Trots en ökning av protester och social oro finns det forskare som menar att CCP har stort stöd
bland Kinas befolkning.
Alfred Chang och Paul Nesbitt-Larking (2006) hävdar att
undersökningar gjorda på kinesiska medborgare visar ett stort stöd till det existerande politiska
systemet och ett generellt till högt stöd för CCP (Chang & Nesbitt-Larking, 2006, s. 309). Det
missnöjet som existerar i samhället menar de riktar sig emot enskilda personer inom den
politiska apparaten. Dock visar undersökningen att den yngre generationen kineser är mer
politiskt inriktade och vill påverka sin framtid. Chang och Nesbitt-Larking menar att en stor
utmaning för CCP ligger i att bemöta den här gruppen och samtidigt behålla sitt monopol på
politiken.
En annan forskare som menar att den politiska styrelseformen i Kina kan ha stöd bland
befolkningen är Georg Sørensen (2008). Sørensen menar att det finns olika typer av auktoritära
stater. Av dem utgör Kina ett exempel på en auktoritär stat som lyckas att utveckla både
ekonomisk tillväxt och välfärd vilket har skapat ett stöd för partiets politik så länge tillväxten
fortsätter och människors levnadsstandard ökar (Sørensen, 2008, ss. 100-113). Vidare menar
Sørensen att det inte finns några empiriska fall där stor ekonomisk tillväxt skett utan ett
omfattande statligt ingripande i ekonomin. Den här typen av ingripande är svårare i ett
demokratiskt samhälle. Detta belägger Sørensen med att jämföra Indiens och Kinas ekonomiska
utveckling sedan 1949, där Kina visar högre utveckling på alla plan utom i demokratisering
(Sørensen, 2008, s. 101).
30
5.4 Lokala val och lokal autonomi
Innan de ekonomiska reformerna startade 1978 var byar och städer organiserade i kollektiv som
styrdes hierarkiskt från lokal nivå till centralnivå. Efter det att kollektiven avskaffades blev det
svårare för staten att beskatta landsbygden, fördela sjukvård och styra familjeplaneringen. Med
hushållsförsörjningen försvann mycket av statens kontroll över individen. Bönder började i större
utsträckning att ignorera statens lagar och regler och partiets utsända tjänsteman möttes våld och
missnöje på landsbygden (Ogden, 2002, s. 183). Suzanne Ogden (2002) menar att den här
utvecklingen tvingade CCP att reformera sitt sätt att styra den kinesiska landsbygden.
Ledarna inom CCP kom fram till att det mest fördelaktiga sättet att lösa problemet var att ge
byarna större grad av självstyre. 1987 implementerades en rad lagar som medförde att lokala val
hölls vart tredje år. Dessa val innebar att invånarna i byarna själva fick välja de individer som
skulle ingå i de såkallade kommittéerna vilka hade ett stort inflytande över byarnas
administration. Ogden (2002) menar att 800 miljoner kineser har möjligheter att rösta i dessa
val, i vilka de kan välja vem som ska styra över frågor som rör välfärd och utveckling,
restriktioner för antal barn och produktion osv. (Ogden, 2002, s. 193). Kandidaterna behöver inte
vara medlemmar i CCP utan vem som helst kan nomineras. År 2005 var 48 % av dem som satt i
de lokala kommittéerna inte medlemmar i partiet. Dock står de kinesiska myndigheterna på
provinsiell nivå fortfarande över de beslut som tas på lokal nivå och kandidater utanför partiet får
inte engagera sig i egna partier.
Även i urbana områden infördes processer som kan liknas vid en rörelse mot demokrati. År 1990
infördes val till de bostadskommittéer som fanns i urbana områden. Denna utveckling innebär att
invånare fick större makt över hur deras område skulle utformas. Ogden menar att en kommitté
utgörs av representanter från ungefär 40 till 60 hushåll och kan variera i storlek (Ogden, 2002, s.
221).
I dagens Kina finns dock frågetecken hur engagerade invånarna är i dessa val. Undersökningar
visar att tjänstgöring i kommittéerna förknippas med triviala arbeten som att dela ut tidningar etc.
där invånarna inte tror att de kan påverka. Trots att valen på lokal och urban nivå har en lång väg
till att bli demokratiska val utgör de en arena där det finns incitament till en demokratisk
utveckling.
31
Dock finns det forskare som anser att dessa val inte kommer påverka landets demokratisering.
Pierre Landry et al. (2010) menar att valen på lokal nivå endast bidrar till att stärka CCP:s
legitimitet och medborgarnas tilltro till partiet. De menar att CCP rekryterar de mest välutbildade
kandidaterna att ställa upp för dem i valen. Detta ger dem två fördelar, för det första socialiseras
kandidaterna in i rätt ideologi, de är tvungna att följa partipiskan om de ska lyckas med sina
karriärer. För det andra kan CCP genom att utse kandidater kontrollera valen och diskussionen
inom dem. Trots att de kandidater som CCP utser inte alltid vinner menar Landry et al. att de
lokala och urbana valen har lite påverkan på demokratiseringsprocessen i Kina (Landry, Davis,
& Wang, 2010).
32
6 Analys
I detta kapitel kommer det empiriska materialet att analyseras och studiens resultat att
presenteras. Kapitlet kommer inledas med en analys utifrån de teoretiska antagandena som
stipulerades i kapitel 3 (Figur 2.3). Därefter följer en analys av de undersökta faktorernas
inverkan på eventuell framväxt av demokratiska institutioner i Kina. Kapitlet avslutas med en
presentation av studiens analysscheman med ifylld information.
6.1 Analys av moderniseringsteorins antaganden
Utifrån moderniseringsteorin har tre antaganden formulerats med en förväntan på en förändring
av samhället. Förändringen förväntas ske genom utbildningens och massmedias inverkan på
skapandet av en rörelse mot demokrati, dessa antaganden återfinns i figur 2.3.
Det första antagandet var att den ekonomiska tillväxten skulle innebära att utbildning och
massmedia blivit tillgänglighet för den stora massan av befolkningen vilket inneburit ökad
läskunnighet, ökat utbildningsnivå och att medborgarna kunnat ta del av en varierad information.
Detta antagande har visat sig överensstämma med vissa av de undersökta faktorerna. En av de
aspekter som stärker antagandet är att läskunnigheten ökat markant. Dessutom går
genomsnittspersonen längre i skolan. Ett annat tecken på att utbildningen förbättrats är stigande
HDI. Även inom media återfinns samma utveckling där antalet tidningar och tv-stationer har
ökat.
Det empiriska materialet visar dock inte en entydig utveckling av de undersökta faktorerna. Inom
utbildning finns stora ojämlikheter vilka innebär att vissa regioner inte får ta del av utvecklingen.
Dessutom har CCP trots skiftet i skolväsendet kvar sin kontroll över systemet vilket innebär att
partiet kan styra vad eleverna ska lära sig. Även inom media behåller partiet kvar kontrollen
över vad som publiceras och sänds inom television och tidningar. Statens kontroll över hur vissa
nyheter rapporteras och vad som får sändas har fortfarande en betydande påverkan för
medborgarnas möjligheter att få ta del av varierad information, även om kontrollen minskat. Den
teknologiska utvecklingen och kommersialiseringen av tidningar och tv-stationer i landet innebär
dock att informationsflödet blir mer svårkontrollerat. Sålunda kan konstateras att det första
antagandet stämmer till viss del med utvecklingen i Kina. Läskunnigheten och ökad
33
utbildningsnivå stärker antagandet men det försvagas dock av statens fortsatta kontroll över
media.
Det andra antagandet innebar att ovanstående utveckling (antagande 1) har gjort att
intressegrupper organiserar sig, medborgarna blivit mer politiskt medvetna och det skapats en
demokratisk kultur i samhället. Detta antagande har visat sig stämma i hög grad. Förekomsten av
NGO:s och det ökade antalet protester visar på hur olika intressegrupper organiserar sig i
samhället. De av medborgarna högre ställda kraven på samhället och rättväsendet visar tendenser
till att de blivit mer politiskt medvetna. Förekomsten av lokala och urbana val och återigen
förekomsten av NGO:s visar tendenser till en demokratisk kultur och utveckling. Den här
utvecklingen innebär att en framtvingad dialog mellan centralstyret och civilsamhället uppstått.
Sålunda kan konstateras att det andra antagandet stämmer i hög grad med utvecklingen i Kina.
Det tredje antagandet innebar att den tidigare utvecklingen (antagande 1 och 2) medfört att en
demokratisering
av
samhället
påbörjats
genom
popularisering,
liberalisering
eller
demokratisering (i Dahls mening). Detta antagande stämmer till viss del men kan, som det
empiriska materialet indikerar, diskuteras. För att klargöra diskussionen och besvara studiens
frågeställning följer i nästa avsnitt en genomgång av de undersökta faktorernas inverkan på
rörelsens mål, demokrati.
6.2 Analys av demokratiska institutioner och Kina
De första av de institutioner som förväntas finnas i en demokrati är möjligheten att välja sina
egna ledare, ha fria och rättvisa val, allmän och lika rösträtt och rätten att ställa upp i val.
Utbildning och media har ingen märkbar påverkan att skapa opinion för införandet av
demokratiska institutioner, snarare används utbildning och media för att legitimera det rådande
styrelseskicket. Genom att kontrollera skolväsendet i Kina kan CCP socialisera in medborgarna
att inte ifrågasätta partiets legitimitet. Statlig kontroll av media och censur mot kritik medför att
ledarnas politik inte granskas eller ifrågasätts.
Ett incitament till en utveckling mot ett införande av dessa institutioner är de lokala och urbana
val som införts. Här spelar utbildningen en roll då valen inte skulle varit möjliga utan en
läskunnig befolkning. Det finns dock frågetecken kring hur dessa val påverkar människors
demokratiska tänkande och politiska engagemang. Även ickemedlemmar utom CCP har rätten
34
att kandidera vilket kan ses som en rörelse mot införandet av rätten att ställa upp i val. Dock är
endast ett parti tillåtet vilket begränsar deltagandet. Dessutom styrs valen fortfarande av CCP då
de rekryterar de mest lovande kandidaterna från universitet och skolor, vilket ger kontroll över
dagordningen och debatten i valen. Partiet utgör även en väg till att göra karriär vilket gör det
svårt för oliktänkande att ifrågasätta partiet.
Införandet av de ovanstående institutionerna försvåras även då människor rent generellt får det
bättre på grund av den ekonomiska tillväxten och därmed inte ifrågasätter det rådande styret.
Som Mark Thompson argumenterar, i avsnittet tidigare forskning, blir den ekonomiska tillväxten
ett sätt att legitimera det rådande styret, då den berörda regimen menar att samma utveckling inte
skulle varit möjligt med demokrati. Även Sørensen är inne på samma resonemang. Genom
ekonomisk tillväxt har CCP skapat legitimitet för sin existens och kontroll av samhället. På
grund av satsningar på tillväxtpolitik och välfärd har CCP fått ett stort nationellt stöd.
Därmed kan konstateras att CCP kontrollerar opinionen genom utbildning och massmedia.
Genom de undersökta faktorerna söker partiet att legitimera sitt styre och den rådande
samhällsordningen, vilka snarare haft en hämmande effekt på de kinesiska medborgarnas
möjligheter att välja sina ledare, ha fria och rättvisa val och allmän och lika rösträtt.
De andra institutionerna som förväntas finnas i en demokrati är yttrandefrihet, tillgång till
alternativ information och fria organiseringsmöjligheter. Utbildningens och massmedias
utveckling har skapat en indikation till en rörelse mot införandet av dessa institutioner, främst
genom det ökade antalet protester, krav på samhällsfunktioner och antal framväxande NGO:s.
Den kinesiska medelklassen, vilken är en produkt av den ekonomiska tillväxten, spelar en
växande roll för införandet av dessa institutioner. I dagens Kina är det de som protesterar,
organiserar sig i NGO:s, ställer krav på rättsäkerhet och deltar i de valen. Förekomsten av dessa
sociala rörelser och protester innebär att en dialog mellan centralstyret och det civila samhället
existerar i dagens Kina på ett annat sätt än det gjorde innan de ekonomiska reformerna. Den här
utvecklingen illustrerar även den ekonomiska tillväxtens dubbla betydelse för Kinas
demokratiska utveckling: CCP är beroende av tillväxten för att legitimera sitt styre och förbättra
medborgarnas socioekonomiska förhållanden. Samtidigt följer med medborgarnas förbättrade
35
socioekonomiska förhållanden krav på reformer av exempelvis rättsväsendet, politik och
organisationsfrihet. Att möta dessa krav blir nödvändigt för att säkerhetsställa den ekonomiska
tillväxten Dessutom pekar det empiriska materialet på tendenser till att yngre kineser är mer
politiskt inriktade och vill påverka sin framtid vilket indikerar att reformer av det politiska styret
kommer att bli nödvändiga.
Antagandet att högre utbildning och utveckling av massmedia har samband med medborgarnas
förmåga att protestera och organisera sig stämmer väl in på Kina. I takt med en stigande
utbildning har även protesterna ökat, vilket kan ses som ett steg mot yttrandefrihet. Det växande
antalet protester bemöts, som nämnts tidigare, olika beroende på huruvida de hotar CCP:s
legitimitet eller inte. Av de protester som förekommer i Kina är det främst de sociala och
arbetsrelaterade protesterna som i dagsläget utgör en dialog mellan samhället och staten. Den
växande kinesiska medelklassen och migrationsarbetarna kan utgöra viktiga politiska
grupperingar i framtidens Kina. I de etniska konflikterna finns inga tecken på en tillmötesgående
attityd från centralstyrets sida. En demokratisering av dessa områden skulle kunna utgöra en
potentiell splittring av Kina. Det är inte troligt att centralstyret kommer att släppa sin kontroll
eller sitt hårda bemötande av protesterna i dessa områden.
Med den ekonomiska tillväxten har de kinesiska medborgarnas möjligheter till att få tillgång till
alternativ information ökat. Dagens kommersialisering av tidningarna och övergången till en
marknadsekonomi har inneburit att mediernas utbud ökat och anpassats till efterfrågan på
marknaden. Den nya elektroniska kommunikationen, främst internet, har inneburit att tillgången
till information blir mer lättillgänglig för den enskilde individen och mer svårkontrollerad för
staten.
I takt med utbildningens och massmedias utveckling har även antalet NGO:s ökat vilket ger
ytterligare stöd åt moderniseringsteorin. Bland de NGO:s som finns i Kina är de som arbetar för
miljöfrågor särskilt utmärkande för att ha en egen agenda oberoende av CCP. Genom
internationella kontakter finns ett utbyte av idéer och information som inte existerade före de
ekonomiska reformerna.
36
Därmed kan konstateras att den ekonomiska tillväxten genom de undersökta faktorerna har haft
en positiv effekt på medborgarnas möjligheter att få yttrandefrihet, tillgång till alternativ
information och fria organisationsmöjligheter.
Nedan följer uppsatsens två analysscheman. I det första analysschemat sammanfattas hur
ekonomisk tillväxt genom de undersökta faktorerna, utbildning och massmedia, påverkar de
institutioner som förväntas finnas i en demokrati.
37
Figur 6.1 Vad betyder Kinas ekonomiska tillväxt för de institutioner som förväntas finnas i
en demokrati?
Utbildning och massmedia
Demokratifrämjande aspekter
Demokratihämmande aspekter
1. Valda ledare
På lokal och urban nivå finns
möjligheter att välja egna ledare.
2. Fria val
Ökad läskunnighet ger möjlighet till
lokala och urbana val
3. Allmän och
lika rösträtt
I de val som finns råder allmän rösträtt.
4. Rätt att ställa
upp i val
Ickemedlemmar i partiet har möjlighet
att ställa upp i valen vilket är möjligt
då medborgarna är mer utbildade.
Den nya medelklassen i städerna är en
ny samhällsklass som CCP inte kan
ignorera. Även arbetarna kan komma
bli en politisk maktfaktor.
Även NGO:s spelar en viktigare roll
Den nya elektroniska
kommunikationen innebär att
information blir mer svårkontrollerad.
Internationella nätverk skapas genom
NGO:s
Finns mer entreprenörer i Kina efter att
privata verksamheter tillåtits.
NGO:s växer i antal.
Endast ett parti är tillåtet. CCP använder
utbildning och massmedia för att
legitimera sitt styre. Ingen faktiskt
förändring i möjligheten att välja
nationella ledare har skett.
Partiet styr de val som finns genom att
rekrytera de mest kompetenta kandidaterna
och styra diskussionen i valen .
Opposition mot partiet innebär socialt
utanförskap. Inga tendenser till införandet
av fria nationella val.
Finns inga fria val på nationell nivå. Det är
inte tillåtet att i media eller skola framhäva
västerländska styrelseskick.
Endast ett parti är tillåtet. Frågetecken hur
tillgänglig rätten att kandidera i dessa val
är för ickemedlemmar.
Staten bestämmer hur media ska rapportera
om vissa händelser.
5.
Yttrandefrihet
6. Tillgång till
alternativ
information
7. Fria
organisationsmöjligheter
Staten försöker kontrollera
informationsflödet.
NGO:s måste vara registrerade.
För att sammanfatta analysschemat kan konstateras att demokratiseringen i Kina, eller
förändringen från diktatur till demokrati, är mer framträdande på specifika områden. Trots att det
finns både demokratifrämjande och hämmande aspekter i införandet av alla institutioner är det
endast inom vissa som en förändring kan skönjas. Utbildning och massmedia tenderar att ha en
38
hämmande effekt på medborgarnas rätt att välja ledare, ha fria och rättvisa val, allmän och lika
rösträtt och rätt att ställa upp i val. CCP kontrollerar de undersökta faktorerna på ett effektivt
sätt genom sin maktposition. Detta är nödvändigt för partiet för att behålla sitt monopol på
politiken och sin legitimitet. Inom dessa områdena har ingen faktisk förändring skett på nationell
nivå. För att koppla detta till uppsatsens diskussion om demokratisering påverkar inte den
ekonomiska tillväxten graden av politisk konkurrens, det vill säga graden av liberalisering, i
Kina.
Den ekonomiska tillväxten har dock haft en positiv effekt på medborgarnas möjligheter att få
yttrandefrihet, tillgång till alternativ information och fria organisationsmöjligheter. Detta har
skett genom en framväxt av NGO:s, ökade protester, en ny elektronisk kommunikation och mer
politiskt medvetna medborgare. Den ekonomiska tillväxten har alltså inneburit en ökad grad av
inklusion, det vill säga popularisering, då de tidigare beskrivna samhällsföreteelserna inneburit
en dialog mellan individer och centralstyret, möjligheten att organisera sig och att protestera.
Sålunda innebär den ekonomiska tillväxten en utveckling av utbildning och massmedia som
påverkat en rörelse mot demokrati i form av ökad inklusion. Det empiriska materialet indikerar
en förändring av det kinesiska samhället från att vara en sluten hegemoni, under Maos
regeringstid, mot att i dagens Kina bli en inkluderande hegemoni. Dock är den popularisering
som påbörjats ofullständig. För en fullständig demokratiseringsprocess behövs en omfattande
liberalisering, det vill säga ökad grad av politisk konkurrens, samtidigt som den pågående
populariseringen fortlöper.
39
Nedan följer uppsatsens andra analysschema vilket jämför antagandena hos uppsatsens teoretiska
analysverktyg, figur 2.3, med den faktiska utvecklingen i Kina som presenterats i det empiriska
materialet.
Figur 6.2 Hur väl stämmer moderniseringsteorin med Kinas utveckling?
Faktorer
Stigande utbildning
Utveckling av massmedia
Moderniseringsteorin
Stigande läskunnighet
Högre utbildning
Ökad tillgänglighet
Varierad information
Tillgänglighet
Varierat utbud
Kina
Stämmer i hög grad
Stämmer i hög grad
Stämmer delvis
Stämmer delvis
Stämmer i hög grad
Stämmer i hög grad
Demokratisering
Genom popularisering
Konsekvenser
Detta analysschema kan sammanfattas genom att konstatera att de teoretiska utgångspunkter som
gjordes i hög grad överensstämmer med utvecklingen i Kina. Som tidigare nämnts pekar det
empiriska materialet på en komplex verklighet där utvecklingen inte är entydig. Detta har gjort
att utvecklingen på visa punkter endast stämmer delvis med de givna antagandena.
40
7 Slutsatser, sammanfattning och vidare forskning
I det här kapitlet kommer uppsatsen slutsatser att redovisas, därefter följer en sammanfattning
av uppsatsen. Kapitlet avslutas med tankar kring vidare forskning.
7.1 Slutsatser och vidare forskning
I den analys som genomfördes i föregående avsnitt framkommer att de antaganden
moderniseringsteorin gör i hög grad stämmer med utvecklingen i Kina (Figur 6.2). Genom en
ökad inklusion av de kinesiska medborgarna har en popularisering av samhället påbörjats.
Rörelsen mot demokrati är dock ofullständig men ger en indikation om att ekonomisk tillväxt
genom de undersökta faktorerna har en positiv inverkan på demokratiseringen i Kina. Därmed
kan konstateras att moderniseringsteorin inte falsifierats utan de antaganden teorin gör finner
stöd i Kinas utveckling.
Trots att moderniseringsteorin inte falsifierats stämmer en del antaganden bara delvis med
utvecklingen i Kina. Detta har medfört att den ekonomiska tillväxtens betydelse och landets
demokratisering är en debatterad fråga. Detta förtydligas i analysen där det framkommer att Kina
trots en påbörjad popularisering inte uppvisar några tecken på liberalisering. Bristen på
liberalisering och det faktum att populariseringen i landet är långt ifrån fullständig har medfört
att jag valt att dela upp svaret på uppsatsens frågeställning i två perspektiv.
I det första perspektivet, som jag valt att kalla maktfördelningsperspektivet, betonas det faktum
att CCP fortfarande har kontrollen över samhället och politiken. Det politiska styrelsesättet är i
stort oförändrat och partiet behåller sitt grepp om viktiga funktioner i samhället som media och
utbildning. Det här perspektivet menar att den ekonomiska tillväxten blivit ett sätt för CCP att
legitimera sitt styre. Så länge som tillväxten fortsätter kommer medborgarna i Kina inte att
ifrågasätta det rådande politiska styrelseformen. Sålunda blir svaret på uppsatsens frågeställning
med det maktfördelningsperspektivet att den ekonomiska tillväxten inneburit att CCP:s styre fått
legitimitet och kan överleva.
Det andra perspektivet, som jag har valt att kalla det socioekonomiska perspektivet, betonar det
faktum att trots bristen på politisk förändring har andra delar av samhället förändrats. Genom
utbildning, förändrade ekonomiska förhållanden och ett varierat informationsflöde har
intressegrupper och företag tillkommit i det kinesiska samhället vars krav CCP inte kan bortse
41
ifrån. De menar att det finns tecken på att medborgarna i Kina i högre utsträckning organiserar
sig, blir politiskt medvetna och att det införs en demokratisk kultur i samhället. Med det
socioekonomiska perspektivet innebär den ekonomiska tillväxten att en välutbildad medelklass
har skapats vars krav och protester kommer att innebära förändringar i det politiska
styrelseskicket genom en ökad grad av politisk konkurrens.
Utifrån de förutsättningarna blir svaret på uppsatsens frågeställning sammanfattningsvis att den
ekonomiska
tillväxten
har
påverkat
Kinas
demokratisering.
De
antaganden
som
moderniseringsteorin gör har visat sig stämma i hög grad med utvecklingen i Kina. Detta har
medfört en påbörjad demokratisering genom ökad grad av inklusion av medborgarna. Den
demokratisering som skett i landet är dock ofullständig. Beroende på vilket perspektiv forskare
har ges olika svar på Kinas möjligheter uppnå demokrati. Den ekonomiska tillväxten har hittills
inneburit början till en popularisering men brist på liberalisering vilken gör att Kinas framtid är
svår att förutspå. Den ekonomiska tillväxten har dubbel innebörd i fallet Kina. Den innebär både
en legitimering av det rådande politiska styret samtidigt som det innebär förändrade
socioekonomiska
förhållanden
och
därmed
möjligheter
till
demokratisering
genom
medborgarnas ökade krav och framväxten av ett civilsamhälle.
Slutsatser från studien kan generaliseras för att knytas till ett större sammanhang. En av dem är
att auktoritära stater med hög ekonomisk tillväxt inte nödvändigtvis går mot en demokratisering
enligt västerländsk modell. Trots att tillväxten innebär förbättrade socioekonomiska förhållanden
för befolkningen behöver den inte betyda en förändring i ett lands styrelseform. Den berörda
regimen kan genom att vara pragmatisk, behålla den ekonomiska tillväxten och satsa på välfärd,
behålla sitt grepp om makten. Detta blir en allvarlig utmaning för den liberala
utvecklingsmodellen, i form av Washington Consensus, då ekonomisk tillväxt och ökad
interdependens inte nödvändigtvis leder till en spridning av demokrati och liberala idéer.
En annan slutsats som kan dras är att i auktoritära regimer som har haft en långvarig ekonomisk
tillväxt finns förutsättningar för demokrati. Resultaten av den ekonomiska tillväxten i Kina har
inneburit en framväxt av en mer politisk medveten medelklass. Detta innebär att i Kina såväl
som i andra liknande stater som exempelvis Malaysia, Singapore och Indonesien finns
förutsättningar för demokratisering i form av ett framväxande civilsamhälle. Vid en försämring
42
av
ekonomin,
försämrade
socioekonomiska
förhållanden
eller
starka
internationella
påtryckningar finns därmed möjligheter för civilsamhället att på allvar påverka styret. Den här
utvecklingen understryker även vikten av att dagens demokratier och internationella
organisationer stödjer och uppmuntrar aktörer inom det framväxande cilvilsamhället som bildas i
auktoritära stater som ett direkt verktyg till att påverka den demokratiska styrelseformens
spridning.
Slutsatserna väcker även frågan om demokrati är den bästa styrelseformen för att uppnå
ekonomisk tillväxt och hög levnadsstandard för utvecklingsländer. Trots att de auktoritära
tillväxt-staterna får en mer välutbildad befolkning och ett större utbud av massmedia, ifrågasätter
inte medborgarna det rådande politiska styrelseformen. Tvärtom kan det finnas utbrett stöd för
den. Kinas och andra auktoritära staters tillväxt och demokratiska staters brist på tillväxt kan ses
som ett bevis för det auktoritära styrets överlägsenhet. Nordafrika och den arabiska halvön har de
senaste månaderna präglats av oroligheter och inbördeskrig då befolkningen kräver demokrati
och förbättrade livsvillkor. I och med skapandet av Beijing Consensus finns ett alternativ för
dessa länder och andra utvecklingsländer att gå samma väg som Kina. Mot den givna
bakgrunden finns frågetecken vad som prioriteras mest; demokratiska rättigheter eller ekonomisk
tillväxt.
En annan viktig slutsats som kan dras är kopplad till Dahls definition av demokratisering. Med
denna definition behöver inte demokratisering ses som en fullständig rörelse mot demokrati.
Demokratisering är rörelsen från diktatur till demokrati, vilket innebär att många auktoritära
stater demokratiseras idag, fast genom olika vägar, vilket illustreras i fallet Kina. Kunskap om
vart förändringarna sker, i form av popularisering eller liberalisering eller båda två, utgör viktiga
verktyg i fältet demokratistudier. Genom den kunskapen kan demokratseringsprocessen stödjas
av stater och internationella organisationer vilka på så sätt på ett effektivare sätt verka för en
demokratisk utveckling.
43
7.2 Sammanfattning
Den här uppsatsens syfte har varit att pröva moderniseringsteorin på Kina för att undersöka
huruvida den ekonomiska tillväxten har påverkat landets demokratisering. Detta har gjorts
genom att undersöka hur utvecklingen av två moderniseringsfaktorer, utbildning och massmedia,
påverkar en rörelse mot demokrati i Kina.
Uppsatsens frågeställning har varit att ta reda på vad den ekonomiska tillväxten i Kina har för
betydelse för landets demokratisering. Det empiriska materialet har visat att den ekonomiska
utvecklingen i Kina medfört både demokratihämmande och demokratifrämjande aspekter. I Kina
har ett civilsamhälle växt fram genom NGO:s och mer politiskt medvetna medborgare. Dessa
element existerade inte i det kinesiska samhället innan de ekonomiska reformerna startade. De
här förändringarna indikerar att en popularisering av samhället har påbörjats. Dock är det
politiska styret oförändrat. Med dessa fakta har konstaterats att den ekonomiska utvecklingen har
en dubbel innebörd för landet. Det innebär en legitimering av det rådande politiska styret
samtidigt som befolkningens socioekonomiska förhållanden förbättrats.
7.3 Vidare forskning
Den ekonomiska tillväxtens betydelse i auktoritära stater är ett område där vidare forskning är
befogad. Dessa stater utgör en utmaning för världens demokratier att bemöta. Bland dessa stater
utgör Kina ett intressant fortsatt forskningsområde då landets anseende och internationella roll
blir större. Inom Kina finns en rad områden som skulle utgöra ett intressant underlag för vidare
forskning.
I min studie har två moderniseringsfaktorer tagits upp, vid fortsatt forskning kunde detta antal
utökas. Man skulle även kunna undersöka hur andra faktorer, som exempelvis sociala och
psykologiska, påverkar demokratiseringen i Kina. Här finns även internationella faktorer som
exempelvis internationella organisationers påverkan på idéspridning om skulle utgöra en
intressant vidare forskning.
44
Källförteckning
Böcker:
Amnesty International. (1996). CHINA, No one is Safe. London: Amnesty International
Publications.
Dahl, R. A. (1989). Demokratin och dess antagonister. London: Yale University Press.
Denk, T., & Silander, D. (2010). Att studera demokratisering. Stockholm: Santérus Förlag.
Dreyer, J. T. (1993). China´s political system. London: The Macmillian Press LTD.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2003). Metodpraktikan. Stockholm:
Nordstedst Juridik AB.
Hadenius, A. (1992). Democracy and Development. Cambridge: Press Syndicate of the
University of Cambridge.
Karvonen, L. (1997). Demokratisering. Lund: Studentlitteratur.
Keping, Y. (2010). Democracy and the Rule of Law in China. Leiden: Brill.
Li, C. (2008). China´s changing Political Landscape. Washington D.C: Brookings Institution
Press.
M.Lipsets, S. (1959). Den politiska människan. Stockholm: Bonniers.
M.Lipsets, S. (2004). The Democratic Century. Oklahoma University Press.
Ogden, S. (2002). Inklings of Democracy in China. London: Harvard University Press.
Sørensen, G. (2008). Democracy and Democratization. Colorado: West View Press.
Sørensen, G. (2004). The Transformation of the State. New York: Palgrave Macmillan.
Weiss, L. (2003). States in the Global Economy. New York: Cambridge University Press.
Vetenskapliga artiklar:
Béja, J.-P. (2006). The Changing Aspects of Civil Society in China. Social Research , 73, 53-74.
Chang, A., & Nesbitt-Larking, P. (2006). Critical Citizenship and Civil Society in Contemporary
China. Canadian Journal of Political Science , 28, 293-209
Chris, K.-C. C., & Ngai, P. (2009, Juni). The making of a New Working Class? A Study of
Collective Actions of Migrant Workers in South China. The China Quartely , 198, pp. 287-303.
45
.
Cunnigham, E., & Wasserstrom, J. (2010, Februari 12). Interpreting Protest in Modern China.
Dissent Magazine, pp. 13-18.
Lai, H. (2010, October 20). Uneven opening of China´s Society, Economy, and Politics:
progrowth authoritarian governance and protest in China. Journal of Contemporary China , 19,
pp. 819-835.
Landry, P., Davis, D., & Wang, S. (2010). Elections in Rural China: Competition without parties.
Comparative political Studies , 43, 763-782.
Morton, K. (2005, December 4). The emergence of NGOs in China and their transnational
linkages: implications for domestic reform. Australian Journal of International Affairs , 25, pp.
519-532.
Rapporter:
FOI. (2006). Kina i ett tjugoårs perspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut.
Freedom House Organization. (2006). Speak no Evil. New york: Freedom House Organization.
Freedom House. (2011). The Authoritarian Challenge to Democracy. Freedom House.
United Nations Development Programe . (2008). Access for all. New York: UNDP.
Internetbaserade källor:
HDI. (n.d.). I Nationalencyklopedin. (2011). Nationalencyklopedin. Retrieved maj 2011, from
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/hdi
UNESCO. (2011, Maj). UNESCO Institute for Statistics. Retrieved Maj 2011, from
www.uis.unesco.org
46