Minnesanteckning från doktorandseminarium

Doktorandseminarium
2016-02-29
Minnesanteckning från doktorandseminarium
Måndagen den 29 februari 2016
Lokal: Westrings aula, Oterdahlska huset
Deltagare doktorander:
Ellen Backman, Region Halland
Julia Eldblom, Habiliteringen Hisingen
Margret Göransson Buchholz, DART
Jonas Gillenstrand, Regionhabiliteringen
Magdalena Vu Minh Arnell, Regionhabiliteringen
Lena Bergqvist, Vuxenhabiliteringen Borås
Christina Enander, Habiliteringen Uddevalla
Birgitta Spjut Jansson, Habiliteringen Hisingen
Deltagare KLIFF:
Malin Broberg, professor, FoU-samordnare Habilitering & Hälsa
Marie Peny-Dahlstrand, med dr, Regionhabiliteringen
Anna-Karin Kroksmark, med dr, Regionhabiliteringen
Barbro Lindquist, med dr, Region Halland
Ann Nordberg, med dr, Habiliteringen Frölunda
Kristin Edbom, administratör, Regionhabiliteringen
1. Inledning
Marie Peny-Dahlstrand välkomnar till ett första gemensamt doktorandseminarium i
KLIFFs regi. Presentationsrunda av KLIFF-representanter och presentation av
doktorander och deras forskning:
-
Ellen Backman, Barnhabiliteringen Kungsbacka, leg logoped, doktorand i
Hälsa och Livsstil med inriktning Handikappvetenskap vid Högskolan i
Halmstad
Forskar om måltid och det kommunikativa samspelet i familjer med barn som har
gastrostomi. Ätsvårigheter är vanligt förekommande hos förskolebarn i allmänhet,
men hos barn med funktionsnedsättningar i synnerhet. Hos en del barn är
ätsvårigheterna så allvarliga att barnet behöver få näring på annat sätt än via munnen,
exempelvis via gastrostomi. Avhandlingens mål är att öka kunskapen om barn med
gastrostomi gällande orsaker, behandling och hur det påverkar barnets fortsatta
utveckling. Förutom en rad medicinska komplikationer riskerar barnen att hamna
utanför det sociala samspelet som sker i matsituationen. Ätsvårigheterna påverkar
således inte bara det enskilda barnet, utan även omgivningen. Ytterligare ett syfte är
således att undersöka ätsvårigheternas inverkan på familjen utifrån ett hälso- och
delaktighetsperspektiv. E-post: [email protected]
-
Julia Eldblom, Habiliteringen Hisingen, projektlogoped i Jollerkoll
Jollerkoll är ett nystartat projekt som ämnar undersöka en screeningmetod för
jolleravvikelser samt lämpligt omhändertagande (utredning och intervention) vid
positivt utfall på screeningen. Det sker parallellt i Stockholm och Göteborg. I
Göteborg ligger fokus på att följa den generella utvecklingen hos barnen med positivt
utfall från 10 månaders till tre års ålder, samt att pröva ut en individuell intervention
som ges vid fem tillfällen då barnen är 18 månader gamla. Projektet utförs kliniskt
inom barnhälsovården, men baserat på tidigare studier finns en stark misstanke om
att en del barn med positivt utfall kommer visa sig tillhöra habiliteringens målgrupp.
E-post: [email protected]
1
Doktorandseminarium
2016-02-29
-
Margret Buchholz, DART, leg arbetsterapeut, doktorand vid Institutionen för
neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin
Förmågan att kommunicera är avgörande för människors känsla av mening och
delaktighet. Idag blir fjärrkommunikation med hjälp av modern teknik ett allt
vanligare sätt att kommunicera på. Det är viktigt att personer med
funktionsnedsättning får tillgång till modern teknik på samma villkor som alla andra
då det är avgörande för delaktighet i samhället. För att det ska fungera krävs att
tekniken utformas efter målgruppens behov. Idag saknas forskning kring detta, då
man inte tillfrågar personerna själva pga deras kommunikationssvårigheter.
Doktorandarbetet inleddes med en studie som utvärderade en metod att skicka sms
med bildstöd (studie 1). Margret har nyligen avslutat en studie (studie 2) där personer
med omfattande kommunikationssvårigheter har intervjuats om sina tankar och
erfarenheter av fjärrkommunikation. För detta har specifik metodik krävts och därför
har samtalsmatta med anpassat intervjumaterial använts. En artikel har skickats in till
forskningstidsskriften Augmentative and Alternative Communication och är för
närvarande under granskning. Nästa studie (studie 3) planeras för närvarande och blir
en fokusgruppstudie med stödpersoner, som syftar till att komma fram till hur en
programvara eller app kan utformas för att passa målgruppen. Därefter planeras att
anpassa eller utforma en app för att möjliggöra fjärrkommunikation anpassat efter
målgruppens behov. Detta utvärderas i en interventionsstudie (studie 3).
Halvtidsseminarium är genomfört och godkänt i december 2015, studierna sker på
halvfart. E-post: [email protected]
-
Jonas Gillenstrand, Regionhabiliteringen, leg psykolog, doktorand vid
Psykologiska institutionen
Medicinska behandlingar har lett till ett förlängt livsspann för pojkar med Duchennes
muskeldystrofi (DMD) där medelåldern idag närmar sig 30 år. Detta medför nya krav
på livskvalitet, som att kunna flytta hemifrån och att skapa förutsättningar för ett
framtida arbetsliv. Även om den fysiologiska grunden för DMD är väl beskriven är
det mindre känt hur de kognitiva och beteendemässiga funktionerna är påverkade.
Syftet med studien är att, undersöka IQ, EF och faktorer viktiga för läs- och
skrivutvecklingen i relation till ålder mellan 5 och 14 år samt förekomst av
neuropsykiatriska tillstånd för att kunna kartlägga kritiska perioder viktiga för
framtida pedagogiska interventioner. Deltagare i studien är pojkar och deras föräldrar
från västra, södra och östra Sverige. E-post: [email protected]
-
Birgitta Spjut Jansson, Habiliteringen Hisingen, leg psykolog, doktorand vid
Psykologiska institutionen
“SIMBA – Samspel och imitation för små barn med autism". En randomiserad studie
kring två behandlingsmetoder, Intensiv imitation och Intensivinlärning (TAU), för
små barn under fyra år som nyss fått diagnos autism. Fyrtio barn har erbjudits
deltagande. Syftet är att undersöka och beskriva hur dessa metoder fungerar under en
kort behandlingstid, och under en ettårig uppföljning. Birgitta kommer att göra en
licentiatexamen den 18 mars på Psykologiska institutionen.
E-post: [email protected]
2
Doktorandseminarium
2016-02-29
-
Magdalena Vu Minh Arnell, Regionhabiliteringen, barnsjuksköterska,
uroterapeut, doktorand vid Avdelningen för pediatrik
Avhandlingsarbetet handlar om neurogen blås- och tarmfunktionsstörning hos
ungdomar och vuxna med ryggmärgsbråck; konsekvenser för livssituation och
livskvalitet. Bakgrunden är höga tryck i urinblåsan eller urininkontinens förekommer
i nästan 100 % hos alla individer med ryggmärgsbråck. Njurfunktionen påverkas
negativt av höga tryck i urinblåsan vilket obehandlat leder till svåra njurskador. Den
medfödda nervstörningen till tarmens tömningsfunktion ger symtom som
förstoppning och avföringsläckage. Syftet är att undersöka hur livssituationen ser ut
för tonåringar och vuxna med ryggmärgsbråck ur ett socialt-, urologiskt- och
tarmmässigt perspektiv. Vidare bedöms individens egen uppfattning om sin
inkontinens. E-post: [email protected]
-
Lena Bergqvist, Vuxenhabiliteringen Borås, leg arbetsterapeut och doktorand
Avhandlingsområdet handlar om att göra och bli delaktig – metod för att öka
färdigheter i aktivitetsutförande i vardagsaktiviteter och exekutiv förmåga hos barn
och unga med cerebral pares. Det övergripande syftet med forskningen är att belysa
och undersöka hur unga vuxna med cerebral pares (CP) själva uppfattar sitt
aktivitetsutförande och sin delaktighet i vardagslivet, samt pröva om metoden
Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) på ett effektivt
sätt kan öka aktivitetsförmåga och delaktighet hos unga personer med CP. Lena har
genomfört en kvalitativ intervjustudie (studie 1) där syftet var att undersöka hur
personer med CP själva uppfattar sitt aktivitetsutförande och sin delaktighet i
vardagslivet. Studie 1 gav ett omfattande material som genererade nya frågor. För att
till fullo belysa de variationer av uppfattningar som personerna med CP beskrivit
krävs därför fördjupad analys specifikt av hur personerna uppfattar att kognitiva
förmågor påverkar aktivitetsutförandet i vardagen, vilket kommer att genomföras i
studie 2. Resultatet i studie 1 visar även att unga vuxna med CP uppfattar att stress
och mental fatigue är ett stort hinder i vardagen och uppfattas som orsak till ohälsa.
Det finns idag inget skattningsformulär för mental fatigue som är validerat för
personer med CP. Lenas ambition är därför att undersöka validiteten för
skattningsformuläret Mental Fatigue Scale (MFS) då det används av personer med
CP. Metoden CO-OP har prövats på ungdomar och unga vuxna med CP i en
pilotstudie. Både interventioner samt pre- och postbedömningarna är genomförda.
Omfattande data är nu insamlat och analysen har påbörjats. I den ursprungliga
forskningsplanen ligger fokus på både personer med cerebral pares (CP) och
personer med ryggmärgsbråck (RMB). I den reviderade forskningsplanen kommer
endast unga vuxna med CP att ingå. E-post: [email protected]
Lena ska föreläsa på FoU-seminarium under temat: ”Att göra – gör mig till någon
– unga vuxna med cerebral pares resonerade kring sitt aktivitetsutförande”
torsdagen den 28 april kl. 13-16, Flädern, Östra sjukhuset.
Anmälan via Regionkalendern
3
Doktorandseminarium
2016-02-29
-
Christina Enander, Barnhabiliteringen Uddevalla, specialistsjukgymnast i
pediatrik, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi,
sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering.
Avhandlingsområde: Fall och fallrädsla hos personer med cerebral pares samt
interventioner för att förbättra balansen.
1. Effekt av uppgiftsorienterad träning av balans hos barn med cerebral pares
Kvantitativ experimentell studie där syftet var att undersöka om funktionell träning
förbättrar balansen hos tio gående barn med cerebral pares (CP). Resultatet visade
signifikanta förbättringar.
2. Effekt av hopp- och styrketräning på balansen hos unga vuxna med cerebral
pares
Kvantitativ experimentell studie där syftet är att undersöka om hopp- och
styrketräning påverkar balansförmåga, ledrörlighet och spasticitet hos tio unga vuxna
med CP.
3. Förekomst av fall hos barn och unga med cerebral pares
Prospektiv observationsstudie med kontrollgrupp där syftet är att undersöka
förekomst av fall, eventuella skador och under vilka betingelser fall i så fall sker.
4. Upplevelse av fallrädsla hos barn och unga med cerebral pares samt
eventuella konsekvenser
Intervjuundersökning i form av muntliga halvstrukturerade frågor. Syftet är att
undersöka förekomst av rädsla för att ramla i vardagliga situationer hos barn,
ungdomar och unga vuxna med CP samt vilka konsekvenser det i så fall ger.
Huvudhandledare: Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast, med dr. Biträdande
handledare: Anna-Karin Kroksmark, specialistfysioterapeut, med dr, adjungerad
universitetslektor i fysioterapi och Kate Himmelmann, barnneurolog, docent.
E-post: [email protected]
2. Diskussion kring förhållningsätt vad gäller återkoppling av insamlad data till
familj eller andra vårdgivare
Diskussion kring vad som är etiskt riktigt och vad som är rimligt gällande
återkoppling. Denna fråga finns inte med hos etikkommittén. Det är viktigt och etiskt
korrekt att återrapportera forskningsresultat men det kan vara tidsödande. Förslag om
olika återrapporteringssätt framkom:
-
Ej redovisa enskilda test utan det viktigaste ur resultatet
Boka personlig tid för återkoppling beroende på hur många som ingått i studien
Söka medel för återkoppling
Skriftlig återrapportering eller utforma ett standardformulär
Skype
Telefon
Skriva i brukartidskrifter
DART har ibland öppna informationsdagar för personer som varit med i en
studie. De som inte haft möjlighet att närvara har erbjuds möjlighet att ta del via
länk.
4
Doktorandseminarium
2016-02-29
3. Diskussionspunkter till nästa doktorandseminarium:
- Förkunskaper man bör ha innan man blir doktorand, utmaningar man stöter på, hur
man löst (eller inte lyckats lösa) olika problem i alla stadier av forskningen,
resultat, konferenser av olika slag mm
-
Balans mellan forskning och kliniskt arbete, metodval, rekrytering av deltagare,
tips på kurser på forskarnivå
-
Ansökningar av medel för att finansiera projekt. Framgångsfaktorer, risker,
onödiga misstag etc. Dela med sig av erfarenheter.
Önskvärt att någon senior forskare inleder i någon av frågorna. Möjlighet finns även
att bjuda in någon specifik föreläsare. Förslag på frågor kan skickas till: l
[email protected]
En fråga kom upp om KLIFF kan skaffa en Facebooksida och länka till denna grupp.
Frågan ska diskuteras på KLIFF-rådsmöte.
Kontaktuppgifter till KLIFF hittar du på:
https://www2.sahlgrenska.se/sv/SU/Forskning/Regionhabiliteringen/KLIFF/
Tips:
Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet ordnar ett
tvådagarsseminarium för aktiva forskningsstuderande den 29-30 september.
4. Nästa doktorandseminarium
Torsdagen den 22 september kl. 13:00-16:00, Rydbergs rum, Oterdahlska huset
Vid tangenterna
Justerat
Kristin Edbom
Anna-Karin Kroksmark
5