Handelsperspektiv på närproducerade livsmedel

advertisement
Handelsperspektiv på
närproducerade livsmedel
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår
främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för
den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre
marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med
fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar
vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre
marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt
inom ramen för världshandelsorganisationen WTO.
Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och
förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl
om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som
långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter
syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling.
Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot
företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som
hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder
på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply.
I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till
utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade
Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i
deras handel med Sverige och EU.
www.kommers.se
Kommerskollegium, november 2012 – första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-51-9
Innehållsförteckning
Inledning............................................................................................................................................................ 2
Handel bidrar till välfärdssamhället............................................................................................................... 3
Handelsperspektiv på de vanligaste argumenten för närproducerade livsmedel...................................... 5
Transporter – liten del av livsmedlens klimatpåverkan.............................................................................................. 5
Biologisk mångfald och levande landsbygd – gynnas det av närproducerat?.................................................. 6
Kvalitet och säkerhet – samma krav för alla livsmedel............................................................................................... 7
Handel med jordbruksprodukter viktig möjlighet för minskad fattigdom................................................... 8
Slutord............................................................................................................................................................... 11
Referenser......................................................................................................................................................... 12
Noter ................................................................................................................................................................ 13
1
Inledning
Varför köper vi livsmedel från andra länder när vi
kan producera en del av dem själva? Är det inte
bättre för både miljön och samhället om vi väljer
närproducerade livsmedel i första hand? Diskussionen om närproducerade livsmedel rymmer
många frågor som inte har några enkla svar. Den
här skriften syftar till att belysa diskussionen om
närproducerade livsmedel ur ett handelsperspektiv.
Jordbruksproduktionen knyter an till kulturarv
och traditioner. Jordbruk har länge varit en viktig
näringsgren i Sverige och Europa, och jordbruksproduktionen har format hur landskapet ser ut
idag med åkrar, ängar och hagar. Kanske bidrar
detta till uppfattningen om att jordbruksprodukter,
och framförallt livsmedel, är annorlunda än andra
varor.
Ibland flyter konsumenternas uppfattning om
innebörden i begreppen närproducerade, småskaligt producerade och ekologiska livsmedel ihop,
även om de förstås inte betyder samma sak.1 För
ekologiska livsmedel finns regler för produktionen
som ska uppfyllas för att de ska få säljas som ekologiska. Men för närproducerade livsmedel finns
inga regler, och inte heller en entydig definition.
Många konsumenter och organisationer vill med
anledning av de klimat- och miljöproblem som
världen står inför göra ett medvetet val för att bidra
till en bättre utveckling. Tyvärr är det svårt att som
konsument få en helhetsbild av alla de faktorer som
man skulle behöva ta hänsyn till för att göra välavvägda hållbara val i sin vardagliga livsmedels-
2
konsumtion. Dessutom uppstår det ibland konflikter mellan olika mål.
De vanligaste argumenten i debatten om att välja
närproducerade livsmedel framför importerade
handlar om:
••Klimatpåverkan från transporter
••Biologisk mångfald och levande landsbygd
(sysselsättning) i det egna landet
••Kvalitets- och säkerhetsaspekter
I själva verket är argumenten som lyfts fram för
närproducerade livsmedel ofta förenklade och
ibland missvisande. Handel bidrar på många sätt
till välfärd, och det gäller även internationell handel
med livsmedel. Dessutom är det viktigt att komma
ihåg att möjligheten att exportera livsmedel och
jordbruksprodukter är av stor fattigdomsminskande
betydelse för många av världens utvecklingsländer.
I den här skriften beskrivs först på vilka olika
sätt internationell handel bidrar till välfärd för samhället som helhet. Därefter diskuteras de argument
som är vanliga i debatten om närproducerade
livsmedel ur ett handelsperspektiv. I de färgade
rutorna finns fördjupning och exempel på det som
diskuteras i texten. Avslutningsvis berörs jordbrukets betydelse, de möjligheter en utvecklad
handel med jordbruksprodukter kan ha för fattigdomsminskning i världen och vilka konsekvenser
det kan få om vi i Sverige och EU i allt högre
utsträckning väljer bort produkter från utvecklingsländer, till förmån för närproducerat.
Handel bidrar till
välfärdssamhället
Handel bygger på ett frivilligt byte av varor och
tjänster, och är något som människor ägnat sig åt i
alla tider. Genom frivillig handel vinner båda
parterna något på utbytet och får det bättre än
innan. Internationell handel är särskilt viktig för
relativt små länder som Sverige, eftersom det ger
oss tillgång ett mycket större utbud av varor och
tjänster än vad vi annars skulle ha. På livsmedelsområdet kan vi genom handel köpa kaffe, kakao,
bananer och apelsiner som vi inte själva producerar, och vi kan köpa frukt och grönsaker året om
trots att vi lever i ett land med en kort odlingssäsong. Utan den internationella handeln med
livsmedel hade utbudet av livsmedel i butiker och
på restauranger i Sverige varit mycket magert.
Handel mellan parter, liksom mellan olika
länder, baserar sig på olikheter och relativa fördelar. En mängd olika faktorer spelar in. Klimat,
marktyp och naturtillgångar är viktiga geografiska
förutsättningar. Infrastruktur som vägar, hamnar
och el-, tele- och internetnätverk är också mycket
betydelsefulla. Även tillgången till arbetskraft och
till finansiella system som banker och försäkringsbolag påverkar förutsättningarna för produktion i
ett land.
När varje land specialiserar sig på det som man
har goda förutsättningar för, i förhållande till andra
länder, kan produktionen i världen komma till
stånd med ett sparsammare utnyttjande av resurser.
Specialisering genom handel kan leda till lägre
produktionskostnader, lägre konsumentpriser, höjd
kompetens i produktionen och bättre kvalitet på
livsmedlen. Konkurrens på marknader där vi har
inhemsk produktion gör helt enkelt att producen-
terna tvingas tänka på tillverkningskostnader och på
att utveckla bättre kvalitet.
På liknande sätt kan handelsmöjligheter också
bidra till bättre utnyttjande av resurserna i livsmedelsproduktionen. Genom handel får t.ex. svenska
företag tillgång till en mycket större marknad än vad
som annars skulle ha varit fallet. Precis som produktionsförutsättningarna skiljer sig åt mellan länder
och regioner, så skiljer sig människors preferenser
och konsumtionsvanor åt när det gäller livsmedel.
Vissa delar av ett slaktdjur har kanske ingen eller en
begränsad marknad i Sverige. I andra länder finns
däremot en större efterfrågan på dessa produkter.
Vissa livsmedel och jordbruksprodukter som vi
importerar används som insatsvaror i vidareförädling i livsmedelsindustrin i Sverige och EU.
Det kan handla om olika typer av vegetabilisk
råvara eller köttråvara som ingår som ingredienser i
såser, barnmat, färdigmat, kakor osv. Sammantaget
ökar delaktighet i den internationella handeln
förutsättningarna för en konkurrenskraftig industri
3
och samhällsekonomi som kan fortsätta att erbjuda
arbetstillfällen och god levnadsstandard.
Att samhället i stort vinner på öppenhet för och
deltagande i internationell handel utesluter inte att
enskilda företag eller sektorer i ett samhälle kan
konkurreras ut. Trots att perioder av strukturomvandling ställer samhället inför utmaningar är det en
naturlig och nödvändig del i ett samhälles utveckling. Strukturomvandlingen drivs också på av teknisk utveckling, innovationer och politiska förändringar. Historisk sett har det visat sig att länder som
varit mer öppna för handel överlag utvecklat ett
högre välstånd än länder som varit mer slutna.
Handel mellan länder och regioner skapar också
band som för kulturer närmare varandra, och tillsammans med minskad fattigdom kan detta ge positiva
stabiliserande effekter på det politiska läget i världen.
4
Fördjupning
Även i produktionen av närproducerat
behövs importerade insatsvaror
Livsmedelsproduktionen i Sverige och EU, liksom i stort sett all övrig produktion, har idag
behov av insatsvaror från hela världen. Företagens produktion är organiserad i globala värdekedjor och varor, tjänster, kapital, information,
idéer och människor rör sig mellan länder i allt
större omfattning. Globaliseringen omfattar även
de insatsvaror och utrustningar som behövs i
jordbruksproduktionen och livsmedelsindustrin. I närproducerade livsmedel finns oftast
också en komponent av insatsvaror producerade
i andra länder, även om odlingen eller uppfödningen har skett i närområdet. Foder, handelsgödsel, bekämpningsmedel, utsäde, avelsmaterial
och drivmedel är exempel på insatsvaror som tillverkas i många olika länder.
I EU:s import av livsmedel är några av de viktigaste produktgrupperna sådana varor som
används som insatsvaror i tillverkningen av förädlade livsmedel, t.ex. oljor, fetter, socker samt fiskoch skaldjursprodukter. Förädlade livsmedel är
en viktig exportsektor för EU. Tillgången till en
mängd insatsvaror till konkurrenskraftiga priser
är därför en viktig framtidsfråga för EU:s och
Sveriges livsmedelsindustri2.
Handelsperspektiv på de vanligaste
argumenten för närproducerade livsmedel
Här nedan diskuteras ett handelsperspektiv på de
vanligaste argumenten för att välja närproducerade
livsmedel framför importerade; klimatpåverkan
från transporter, biologisk mångfald och levande
landsbygd (sysselsättning) i det egna landet samt
kvalitets- och säkerhetsaspekter på livsmedlen.
Transporter – liten del av
livsmedlens klimatpåverkan
Enligt en konsumentundersökning i Sverige 2010
tror 65 procent av de tillfrågade att livsmedlens
största miljöpåverkan har med transporter att göra.3
Det kan tyckas vara en självklarhet att man genom
att välja närproducerade livsmedel istället för
sådana som importerats och transporterats från
andra länder gör ett val som är bättre för miljö och
klimat. Kortare avstånd betyder dock inte automatiskt att mindre växthusgasutsläpp har genererats.
De sammanlagda växthusgasutsläppen för en livsmedelsprodukt är summan av alla led i dess livscykel: från produktion och transport av insatsvaror
(mineralgödsel, foder, bränsle) och energianvändning i jordbruksproduktionen, transport till och
processarbete i förädlingsindustri, transporter till
och lagring i handelsled och slutligen transporter
till slutkonsument. Om alla andra led i en produkts
livscykel vore helt lika, med avseende på utsläpp av
växthusgaser, vore det förstås bättre med så korta
transporter som möjligt. I verkligheten är dock
aldrig allt annat lika, och därför spelar utsläppen
från transporterna en i sammanhanget mindre roll,
relativt sett.4
Många studier har visat att transporternas
betydelse i olika livsmedels sammanlagda klimatpåverkan är mindre än den klimatpåverkan som
härrör från produktionen. För t.ex. nötkött står
transporter endast för ca 2 procent av produktens
växthusgasutsläpp.5 Klimatpåverkan av olika transportslag som båt, flyg och vägtransporter är också
mycket olika. De flesta långväga internationella
transporter av livsmedel och jordbruksprodukter
sker med lastfartyg, 92-97 procent sett till volymen.
Dessa transporter har så låg utsläppsintensitet att
deras klimatpåverkan är mycket liten i sammanhanget. Endast en liten del, omkring 0,5 procent,
av de livsmedel som importeras har transporterats
med flyg vilket är det mest utsläppsintensiva transportslaget och också det dyraste.6
Persontrafik utgör den dominerande användningen av flygtransporter. Livsmedel som flygtransporteras kan vara vissa känsliga grönsaker och
frukter, eller exklusiva animaliska detaljer som kan
betecknas som lyxkött. Av den frakt som sker med
flygtransport sker det mesta i lastutrymmen på
passagerarplan, vilket är ett sätt att få ut mesta
möjliga ekonomiska nytta av de flygtransporter
som ändå sker.7
Transporter inom EU sker dock till betydande del
med vägtransporter, som har en utsläppsintensitet
mellan båt- och flygtransporter. Även i senare led av
livsmedlens livscykel, närmare slutkonsument, är
vägtransporter vanliga t.ex. i inhemsk distribution
med lastbil från hamn till lager, från lager till detaljhandel och konsumenternas inköpsresor med bil.
Detta sista led står ofta för en stor andel av livsmedlens transportrelaterade klimatpåverkan.
5
I de fall grönsaker importeras från länder långt
bort, kan produktens totala klimatpåverkan ändå bli
lägre än den lokalt producerade motsvarigheten.
Det beror på att produktionsmetoderna inom jordbruket skiljer sig åt i olika delar av världen. Mindre
fossil energi går åt då mindre mekaniserade och mer
arbetskraftsintensiva metoder används. Längre
växtsäsong och varmare och soligare klimat ger
också fördelar. Detta, i synnerhet med utsläppseffektiva båttransporter, kan ge en mindre total
klimatpåverkan av fjärrproducerade livsmedel.
Faktaruta
Beräknad klimatpåverkan blir olika
beroende på vilka antaganden man gör
Livscykelanalys (LCA) är en beräkningsmodell
för bedömning och utveckling av produkters
och processers miljö- och klimatpåverkan. En
LCA följer en produkt under hela dess livscykel,
från råvaruutvinning fram till dess att produkten
blir avfall eller återvinns. Analysen kräver ett
omfattande arbete med att kartlägga resursförbrukning samt utsläpp till luft, vatten och mark
under alla led i produktens livscykel. Metodiken
för att utföra en LCA finns standardiserad i ISO
14040-14043. Trots att det finns ett standardiserat tillvägagångssätt skiljer sig ofta resultaten från olika LCA-analyser åt, beroende på
alla de olika avgränsningar och antaganden
som ligger till grund för analyserna. Därför är
det svårt att dra generella slutsatser baserade
på en LCA för en livsmedelsprodukt, eftersom
produktionsförhållandena inom jordbruket
skiljer sig så mycket åt från fall till fall, mellan
olika gårdar, regioner och länder i världen.
6
Inköp av varor från en mindre, lokal producent med
en kortare transportsträcka innebär däremot ofta att
mer utsläppsintensiva transporter på väg används.
Den logistiska planeringen av leveranskedjan kan
inte alltid optimeras, och de avgörande kriterierna
-välfyllda lastutrymmen och väl anpassade förpackningar - kan inte heller uppfyllas på samma sätt.8
Samtidigt finns det förstås många fall där de
lokalt producerade livsmedlen har klimatfördelar
framför importerade. Slutsatsen som många olika
forskningsstudier drar är dock att det inte finns
några entydiga skillnader i klimatpåverkan mellan
de närproducerade och de fjärrproducerade livsmedlen, och att det inte går att generalisera resultaten från en jämförelse för en eller ett par produkter till att gälla alla livsmedel. Det finns däremot en
risk att man genom att generellt välja närproducerade varor framför andra i vissa fall faktiskt kommer att välja bort sådana varor som har en mindre
klimatpåverkan än de närproducerade.
Biologisk mångfald och levande
landsbygd - gynnas det av
närproducerat?
Ett annat vanligt argument för att välja närproducerat handlar om biologisk mångfald i vår egen
närmiljö. Biologisk mångfald hänger nära samman
med markanvändning och vilka odlings- och
djurhållningsformer som tillämpas i jordbruket.9
En ökad import av nötkött framhålls ibland
kunna påverka den biologiska mångfalden i det
svenska landskapet negativt. En ökad konsumtion
av svenskt nötkött bidrar dock inte automatiskt till
bevarandet av biologisk mångfald i landskapet,
eftersom det är av avgörande betydelse hur djurhållningen är utformad, dvs. hur mycket djuren får
gå ute och beta, på vilka typer av marker och i vilka
delar av landet. Om man vill bidra till biologisk
mångfald i det svenska landskapet genom sina
konsumtionsval är det också viktigt att ställa krav
på hur de animaliska produkter man köper är
producerade.
Viljan att välja närproducerade livsmedel kan
också handla om en önskan att upprätthålla en
levande landsbygd med sysselsättningsmöjligheter.
Det kan dock finnas en motsättning mellan ökad
konsumtion av närproducerade livsmedel och
upprätthållande av sysselsättning på landsbygden.
De flesta invånarna i Sverige och EU bor i storstadsregioner. En utveckling där allt fler människor
efterfrågar livsmedel som producerats i den geografiska närheten skulle teoretiskt innebära en
ökad efterfrågan på livsmedel producerade i den
storstadsnära landsbygden, dvs. en ytterligare
centrering av jordbruks- och livsmedelsproduktionen.10
I enlighet med resonemanget ovan kan det
finnas åtgärder som bättre bidrar till målen om
bevarad biologisk mångfald och sysselsättning på
landsbygden, än att generellt välja och förespråka
närproducerade varor.
Kvalitet och säkerhet
– samma krav för alla livsmedel
Att närproducerade eller inhemska livsmedel är av
bättre kvalitet än fjärrproducerade är ett annat
argument i debatten. I Sverige och EU finns en väl
utvecklad lagstiftning på livsmedelsområdet för att
de livsmedel som säljs på EU-marknaden ska vara
säkra att äta. Samma krav som ställs på inhemska
livsmedel ställs också på importerade livsmedel.
För att ett land ska får exportera livsmedel till Sverige och EU måste det gå igenom en noggrann kon-
trollprocess, framför allt när det gäller animaliska
produkter som kött, fisk och charkuterier.
De krav som kan ställas i lagstiftning gäller i
första hand hälsoskyddskrav på de färdiga produkterna. Det kan t.ex. vara gränsvärden för skadliga
ämnen i livsmedel, som härstammar från preparat
som använts i produktionen. Många konsumenter i
Sverige ser djurvälfärd som en kvalitetsaspekt och
en etisk fråga. För Sverige som nation är djurvälfärd
också en högt prioriterad fråga. Därför försöker
Sverige, i sina kontakter med EU-kommissionen,
verka för att åtaganden om samarbete på djurskyddsområdet ska finnas med i de frihandelsavtal
som EU sluter med andra länder eller regioner.
Tanken är att ett sådant samarbete ska främja
intresset för djurvälfärdsfrågor i länder som vi
handlar med, och på sikt leda till bättre djurskydd i
djurhållningen och vid transporter och slakt i dessa
länder.
Företagen som importerar livsmedel har också
egna intressen av att ställa krav, och bedriver ett
eget arbete för att följa konsumenternas efterfrågan
och minimera risken för negativ exponering. De
drivs av intresset att produkterna ska uppfylla
kvalitetskrav motsvarande de som konkurrerande
produkter på EU-marknaden uppfyller, gällande
exempelvis användningen av antibiotika i uppfödning och djurhållning, eller bedövning vid slakt.
Detta kan hanteras på olika sätt; i företagens
privata standarder eller som en del i deras systematiska CSR-arbete, där även krav på djurskydd kan
ingå. Ytterst är det då konsumenterna som styr.
Det går alltså inte att generellt förutsätta att t.ex.
köttprodukter från länder utanför EU bara uppfyller
lagstiftningen i det egna landet, som kanske är
mindre sträng än den som finns i Sverige och EU.
Produktionen styrs också av de krav och standarder
som ställs av de importerande företagen, vilka kan
gå utöver de exporterande ländernas lagstiftning.
7
Handel med jordbruksprodukter
viktig möjlighet för minskad fattigdom
En aspekt som ofta glöms bort i valet mellan närproducerade eller importerade livsmedel är den
positiva effekt som jordbruks- och livsmedelsexport kan ha för ett fattigare land. I många utvecklingsländer står jordbrukssektorn för en hög andel
av BNP, och en stor del av befolkningen lever på
landsbygden och tjänar sitt uppehälle genom att
bruka jorden. En del utvecklingsländer är stora
exportörer av jordbruksprodukter på världsmarknaden, men ofta är exporten koncentrerad till
en eller några få produkter, och förädlingsgraden
på de produkter man säljer är ofta låg. Många
utvecklingsländer är samtidigt beroende av
importerade baslivsmedel, då investeringarna i det
egna jordbruket har varit begränsade under lång
tid.
I de flesta utvecklingsländer finns dock en stor
potential att utveckla jordbruksproduktionen.
Dagens majsskördar uppgår t.ex. till under 40 procent av den faktiska potentialen i stora delar av
Afrika och Centralamerika.11 Generellt har utvecklingsländerna goda förutsättningar med avseende
på klimat och kostnader för arbetskraft. Att själva
få sälja mer jordbruksprodukter kan innebära det
första steget ut ur fattigdom och mot en mer diversifierad ekonomi för många av dessa länder.
Exempel
Många värdefulla effekter med grönsaker från ett utvecklingsland
Export av livsmedel eller jordbruksprodukter som transporteras med flyg kan i vissa fall innebära ett mycket
betydelsefullt bidrag till minskad fattigdom i utvecklingsländer. För Kenya har exporten av grönsaker (bönor,
ärtor, chili, squash, aubergine etc.) haft stor ekonomisk betydelse. Sektorn är idag den tredje största källan
till exportintäkter för landet, och EU är den största handelspartnern. Huvuddelen av de exporterade grönsakerna odlas av småbönder. De kenyanska bönder som odlar grönsaker för export tjänar bättre än de
grannar som inte gör det, och de har därigenom fått en högre levnadsstandard för sina familjer.
Det finns även en mängd indirekta positiva effekter av den kenyanska exporten av grönsaker. Familjer
och sektorer som säljer insatsvaror och annat som används av exportsektorn gynnas, och arbetstillfällen
skapas i landet i de olika stegen av förädling till dess att produkterna lämnar landet. Höjd kunskapsnivå
och förbättrade institutionella system i samhället, vilket utvecklas i takt med exporten, ger positiva effekter som spiller över också på övrig grönsaksproduktion, så att avkastning och inkomster ökar även här.12
Sett till hela Afrika söder om Sahara är omkring en miljon hushåll direkt beroende av export av frukt och
grönt med flygtransporter.13 Omkring 90 procent av den kenyanska grönsaksexporten till EU sker med
flygtransport. Det är dock inte all frukt och grönt från Afrika som transporteras med flyg. Båttransporter
kan användas då produkterna som exporteras är mindre känsliga, ska användas i vidare förädling eller
inte ska transporteras lika långt.
8
Ökat deltagande i internationell handel leder
inte automatiskt till minskad fattigdom, men det är
en viktig bidragande faktor som skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt, investeringar i
jordbruket, minskad fattigdom och tryggare livsmedelsförsörjning. En grundläggande förutsättning för att jordbruket ska kunna bidra till
ekonomisk utveckling och minskad fattigdom i
utvecklingsländerna är förstås att det finns en efterfrågan på deras produkter på världsmarknaden.
Om vi i Sverige och övriga delar av EU väljer att
handla närproducerade livsmedel i allt högre utsträckning kan det påverka utvecklingen av jordbrukssektorn i utvecklingsländerna. Studier visar
att ett genomslag i höginkomstländer för strategier
att välja mer lokalproducerade varor generellt på
bekostnad av import, liksom en generellt minskad
konsumtion, får allvarliga effekter på BNP i låginkomstländer.14 Särskilt de fattigaste så kallade
MUL-länderna (Minst Utvecklade Länderna) drabbas negativt av en sådan förändrad konsumtion i
höginkomstländerna.
Det faktum att man i fattigare länder inte har
resurser för att skydda miljön eller använda
produktionsteknik som är bra för miljön, på samma
sätt som i höginkomstländer, kan också ändras om
välfärden i samhället ökar. I ett utvecklingsland
med relativt låg BNP per capita leder ökade inkomster till att både konsumtionen och produktionen
ökar, och därmed inledningsvis miljöpåverkan i
form av olika utsläpp eller miljöskadlig markanvändning relaterad till produktionen. När landet
uppnått en viss inkomst- och välfärdsnivå kan dock
också den inhemska efterfrågan på ren miljö och
miljöskydd öka, och då kan miljöpåverkan istället
börja minska. Att de här sambanden kan gälla i
verkligheten har man sett exempel på i olika studier.15 Handel kan alltså bidra till minskade miljö9
Exempel
Produktionsmetoder i andra länder svårt att påverka via konsumtion:
– klimateffekter av förändrad markanvändning
Till skillnad från skriften i övrigt, som diskuterar de vanligaste argumenten för att välja närproducerade
livsmedel ur ett handelsperspektiv, beskrivs i detta exempel hur svårt det kan vara att med konsumtionsval påverka produktionsmetoder i andra länder.
Produktionen av betesbaserat sydamerikanskt nötkött anses enligt vissa beräkningar ha fördelar framför
det svenska nötköttet, sett till klimatpåverkan från foderproduktion och uppvärmning av stallar, även
med transporter inräknade.16 Å andra sidan, framhåller andra, lever de sydamerikanska djuren längre
och växer långsammare, vilket ökar deras belastning i form av växthusgasutsläpp över hela djurets livscykel, och därmed växthusgasutsläpp per kilo producerat kött. Enligt ytterligare ett resonemang som
ofta framförs, ökar den negativa klimatpåverkan ännu mer i den mån regnskog avverkas för att bli betesmark, eftersom regnskogen binder mycket koldioxid i sin vegetation.
Om vi som konsumenter skulle ställa krav på att det nötkött vi importerar inte ska ha producerats på
avverkad regnskogsmark, finns alltid en risk att det leder till att markanvändningen skiftar. Produktion
där motsvarande krav inte finns kan då istället ta mer av avverkad regnskogsmark i anspråk, t.ex. odling
av fodersoja, medan nötköttsproduktionen bedrivs på de marker som inte är avverkad regnskogsmark.
I exemplet ovan kan de nötköttsproducenter som använder avverkad regnskogsmark också fortsätta
producera på samma sätt, men välja att sälja till en annan marknad än EU, som inte har lika långtgående
krav på produktionen. Liknande problematik finns på biodrivmedelsområdet, och det har i grunden att
göra med en ökad efterfrågan på båda produkterna, nötkött respektive biodrivmedel. Exemplet illustrerar
hur svårt det är att med förändrade konsumtionsmönster påverka produktionen i ett annat land.
problem genom att minskad fattigdom skapar
förutsättningar för att kräva miljöskydd, så att
miljöproblem relaterade till produktion i låginkomstländer kan åtgärdas. Ett öppet och välfungerande globalt handelssystem leder också i sig
till spridning av teknik, kunskap, kapital och investeringar vilket också bidrar till att produktionen i
dessa länder så småningom kan ske med mindre
miljöskadlig effekt.
10
Slutord
Det står naturligtvis konsumenten fritt att välja
närproducerade livsmedel, men det kan vara viktigt
att fundera kring varför man väljer närproducerat.
Ibland bidrar vi inte till de positiva effekter på miljö
och hållbar utveckling som vi tror genom att välja
närproducerade livsmedel framför importerade.
Livsmedlens klimatpåverkan genom transporter
är i själva verket relativt liten. I stället är det
produktionssättet som har den största klimatpåverkan i ett livsmedels livscykel. I vissa fall kan till
och med närproducerade varor ha en högre klimatpåverkan än fjärrproducerade.
Arbetet med internationella miljökonventioner
är ett sätt att få världens länder att bedriva sin
produktion mer miljövänligt. Tydliga och väl
upprätthållna nationella miljöskyddsregler skapar
bättre förutsättningar för handel att bidra till en
positiv utveckling.
Generellt sett är dialog, uppföljning och spridning av ny teknik och kunskap processer som
stimuleras av handel, och som samtidigt bidrar till
en mer miljömässigt hållbar produktion. I näringslivet kan detta ske genom certifieringar och CSRarbete. Ekonomisk utveckling i producentländerna
bidrar också i sig till dessa länders efterfrågan på
och förmåga att genomföra miljöskyddsåtgärder.
För konsumenter är möjligheterna begränsade
att bidra till biologisk mångfald och levande lands-
bygd i det egna landet, genom att välja närproducerade framför importerade produkter. En förutsättning är att de närproducerade livsmedlen
faktiskt produceras på ett sätt som i sig är gynnsamt för att nå målen om biologisk mångfald och
levande landsbygd.
Kvalitet på livsmedel är ett brett begrepp. För att
tillgodose hälsoskyddskrav finns ett omfattande
regelverk i EU som livsmedel måste uppfylla, både
närproducerade och importerade.
För många utvecklingsländer skulle en utveckling
av jordbrukssektorn, med ökade exportmöjligheter,
innebära en chans till positiv inkomstutveckling,
mer välfärd och tryggare livsmedelsförsörjning. Att
få sälja mer jordbruksprodukter kan vara det första
steget ut ur fattigdom och mot en mer diversifierad
ekonomi. En grundläggande förutsättning för att
detta ska kunna ske är att det finns en efterfrågan på
deras produkter.
Handelsmöjligheter bidrar på många sätt till
välfärd, både för oss och för människor i andra
delar av världen. Detta gäller för livsmedel och
jordbruksprodukter på samma sätt som för andra
varor.
Därför bör vi inte ta för givet att vi alltid uppnår
det vi föreställer oss, genom att välja närproducerade livsmedel framför livsmedel med ursprung
från andra delar av världen.
11
Referenser
Centrum för biologisk mångfald, SLU, 2012.
www.slu.se/cbm
Cristea m.fl. , 2011. “Trade and the Greenhouse Gas
Emissions from International Freight Transport”.
National Bureau of Economic Research Working
Paper 17117.
Erickson, Owen, Dawkins 2011.” Low-GreenhouseGas Consumption Strategies and Impacts on
Developing Countries”. Stockholm Environment
Institute, Working Paper 2012-1.
Foley, 2011. “Solutions for a cultivated planet”,
University of Minnesota. Föredrag vid seminariet
”Global Food Security: Biophysical and Social
Limits and Opportunities”, Kungliga vetenskapsakademien 7 november 2011.
FoodDrink Europe, 2011. “Data & Trends of the
European Food and Drink Industry 2011.”
Jordbruksverket, 2010. ”Hållbar konsumtion av
jordbruksvaror – vad får du som konsument när
du köper närproducerat?”. Rapport 2010:19
Jönsson, 2008. “Välfyllda lastrum ger klimateffektiva transporter”, Lunds Universitet. Artikel i
“KliMAT frågan på bordet”, Formas Fokuserar.
Kommerskollegium, 2012.”Handel, transporter och
konsumtion. Hur påverkas klimatet?”. Rapport
2012:3.
Konsumentföreningen Stockholm, 2010. ”Maten vi
äter. Gamla och nya matmyter – vad tror svenska
folket?”. Rapport 2010.
Minot och Ngigi, 2004. “Building on Success in
African Agriculture. Are Kenya’s Horiculture
12
Exports a Replicable Success Story?”. 2020 Vision
for Food, Agriculture and the Environment, Focus
12, Brief 7.
Minx mfl., 2008. “GHG emissions in the global
supply chain of food”. Paper presented at the International Input Output Meeting on Managing the
Environment Seville, Spain, July 9 - 11, 2008
http://www.upo.es/econ/IIOMME08
Naturvårdsverket, 2007. ”Import av kött – export av
miljöpåverkan”. Rapport 5671.
Norell, 2012. ”Hur mycket miljö får konsumenten
för pengarna?”, presentation vid seminariet ”När
verket rörde om i grytan – Den svåra konsten att
vägleda konsumenter till miljömedvetna matval”
vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien den
29 mars 2012.
OECD, 2008. ”Globalisation’s Direct and Indirect
Effects on the Environment. Carol McAusland,
University of Maryland. Global Forum on Transport and Environment in a Globalising World 10-12
November 2008, Guadalajara, Mexico.
Rae Chi mfl., 2009. ”Big ideas in development. Fair
miles – recharting the food miles map”. IIED (The
International Institute for Environment and Development)in association with Oxfam GB.
Saunders och Hayes, 2007. “Air Freight Transport of
Fresh Fruit and Vegetables”. AERU Research Report
No. 299.
Tiimonen, 2011. “Konsumenters föreställningar om
ekologiskt och närproducerat. En fallstudie om
motiv till köp av Björröds ekoägg.”Göteborgs
Universitet, Handelshögskolan.
Noter
1
Tiimonen, 2011.
2
FoodDrink Europe, 2011.
3
Konsumentföreningen Stockholm, 2010.
4
Kommerskollegium, 2012.
5
Minx mfl, 2008.
6
Cristea mfl, 2011.
7
Rae Chi mfl, 2009.
8
Jönsson, 2008.
9
Centrum för biologisk mångfald, 2012.
10 Jordbruksverket, 2010.
11 Foley, 2011.
12 Minot och Ngigi 2004, samt Legge mfl., 2006.
13 Saunders och Hayes, 2007.
14 Erickson mfl 2011.
15 OECD, 2008.
16 Naturvårdsverket, 2007.
13
2012 11
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59
E-mail [email protected] www.kommers.se
14
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards