Vad ska man äta egentligen?
Matens hållbarhetsutmaningar
Haninge, 21 augusti 2012
Anna Richert
Vad vi äter och hur det är producerat:
Vem äter nyttigast?
Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Vilken familjs mat har transporterats längst?
Vad skulle den fattiga familjen börja äta om de hade mer pengar?
Vad äter vi?
Vad behöver vi äta mer av? Vad behöver vi äta mindre av?
Forskarna har identifierat utmaningarna för oss:
‐ Klimat
‐ Kretslopp
‐ Biologisk mångfald
‐ Kemikalier
Matutsläpp ‐ klimat
• Medelsvensken orsakar utsläpp på ca 10 ton CO2‐ekv/år • Utsläppen behöver minskas ned till ca 2 ton per person till 2050 för att nå målet med en global temperaturökning på max 2 %
• Mat står för 25 % av den privata konsumtionen eller drygt 2 ton CO2/person
Källa: SNV, Konsumtionens klimatpåverkan
2006: Klimatfrågan är vår tids största överlevnadsfråga
CO2-ekv per kg tillagat livsmedel
Vart kommer utsläppen ifrån?
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Nötkött
Griskött
Kyckling
Källa: LRF, Livscykelanalys av sju livsmedel
Mjölk
Bröd
Potatis
Sallad
Kan man äta animaliskt? Svar: Ja, men tänk större: • Djur som ger fler produkter (mjölk, kött, skinn)
• Djur som utför tjänster (t ex tar hand om avfallsprodukter – grisar)
• Djur som håller landskapen öppna
• Djur som bidrar till biologisk mångfald
• Djur som ger gödsel till energi
• Djur som rekreation
Slutsats: ät mindre mängd kött och när du äter kött, ät svenskt!
Godiset då?
Visste du att ett paket skumbananer ger lika stora klimatgasutsläpp som en portion griskött? Och en påse chips ger tjugo gånger så mycket klimatpåverkan som ett kg potatis!
20 x
Mjölkproduktionens
klimatpåverkan
gram CO2-ekv / liter mjölk
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
en
t
io
n
,k
on
s
um
tr
ib
ut
D
is
ga
r
kn
in
i
ej
er
M
an
s
In
tr
Fö
rp
ac
B
ut
ik
Pr
i
m
är
pr
od
uk
tio
po
rt
n
0
Potatisproduktionens
klimatpåverkan
gram CO2-ekv / kg matpotatis
160
140
120
100
80
60
40
20
en
t
io
n
um
on
s
,k
kn
in
tr
ib
ut
D
is
ga
r
ri
ke
Pa
c
an
s
In
tr
Fö
rp
ac
B
ut
ik
Pr
i
m
är
pr
od
uk
tio
po
rt
n
0
Klimatmärkning:
Sigill erbjuder tilläggscertifiering
KRAV integrerar klimatregler i
KRAV-reglerna
Klimatmärkt 2012
Biologisk mångfald hemma
• Kopplat till odlingslandskapet och betande djur
• ”ekosystemtjänster”
• Naturbeteskött och lamm!
• Närproducerat och småskaligt
Biologisk mångfald i världen
•
•
•
Kopplat till avskogning
Drivkraft: djurindustrin
Åtgärd: lokala proteinfodermedel, mindre mängd importerat kött.
•
Visste du att svenskt kött ligger på ca 20 kg CO2/kg kött, Brasilianskt på ca 40, och kött som kommer från avverkad regnskogsmark 700!!
Kretslopp
• Vi använder våra resurser illa…
• Matsvinn! Var femte matkasse vi bär hem hamnar i soporna.
• Östersjön lider av övergödning, detta beror på dels enskilda avlopp, dels att jordbruket läcker näringsämnen.
• Åtgärd: minska matsvinnet, köp närproducerat av en bonde som har kretsloppsjordbruk Är närproducerat en del av lösningen?
• Inte om du tar bilen ut till en gård…
• Men närproducerat är viktigt för
– Biologisk mångfald
– Vi får en relation till det vi äter
– Svenska bönder kan överleva
• Leta efter närproducerat i din lokala livsmedelsbutik och handla på ”bondens marknad”
Några tips på länkar och appar
•
•
•
•
www.gardsnara.se (jättebra sajt på nätet)
www.sasongsmat.se Bra app i butik
Grön Guide, naturskyddsföreningens app
www.bonde.nu (täcker bäst i mellansverige)
Årstidsanpassat
• Bara 9% årstidsanpassar sin matlagning enligt Lantmännen, och bara var tredje har koll på vad som är i säsong.
• Varför ska man årstidsanpassa då?
• Minska transporter
• Matens pris – billigt när det finns god tillgång lokalt
• Mat i säsong är mer näringsrik
• Matlagningen blir roligare!
Kemikalier
• Vi vet alldeles för lite om hur olika kemikalier i vårt samhälle samverkar. ”Cocktaileffekten”
– Kadmium
– Bekämpningsmedel
– Tungmetaller
• Naturskyddsföreningens film Cocktaileffekten
http://www.youtube.com/watch?v=bDXPMCp7SAo&feature=
player_embedded
Rekommendation: köp ekologiskt, ät varierat Livsmedelsverket kollar bekämpningsmedel i livsmedel
• Man hittar resthalter i livsmedel som överskrider gränsvärden!
• Högst i frukt och grönt, speciellt apelsiner, russin och druvor
• Högst halter i import från ”tredje land”
Såhär tycker jag:
• Vi äter alldeles för mycket som är onödigt!
• Det finns mycket att göra på hur man transporterar hem maten.
• Vi slänger mat i onödan.
• Byt ut kött mot vegetabilier, och när du äter kött, välj svenskt!
• Drick mjölk!
• Årstidsanpassat är bra, det blir roligare att äta när man har något att längta efter.
Och hur ska det gå
framöver då?
Det beror faktiskt på er…
… och många av
åtgärderna är inte så
tjusiga men i det stora
hela viktiga!
