Klimatförändringen – ökad risk för
sjukdom hos djur och människor ?
Ann Albihn,
Statens Veterinärmedicinska Anstalt,
Uppsala, www.sva.se
Ann Albihn, Klimatförändring Jönköpings län 120417
Klimatets påverkan på smittsamma sjukdomar
är väl dokumenterad
Klimat- och sårbarhetsutredningen 2005-2007
HÄLSOEFFEKTER AV EN KLIMATFÖRÄNDRING I SVERIGE
En nationell utvärdering av
hälsokonsekvenser hos människa och djur.
Risker, anpassningsbehov och kostnader
En rapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen
SOU 2007:60
Bilaga B34
Zoonoser smittar
djur ↔ människa
• Årligen dör 14 milj. människor av Z
• 70% av människans alla infektioner
• Svårare att bekämpa än rena
•
”människosjukdomar”
Globaliseringen - den viktigaste orsaken till
smittspridning
till
•
nya områden
Foto C. Fugelsang
Klimatförändringen - en viktig orsak till att
infektionssjukdomar kan etableras i nya
områden
• Global warming
• Extremväder
Smitta bland vilda djur
• Kan drabba vilda populationer hårt
• Smittrisk för husdjur och människa
• ”Skyddseffekt” av hög biodiversitet, smittan
”späds ut” bland mottagliga och resistenta arter
Ekosystemen påverkas…..
Ökad smittspridning
• Vid migration/omflyttning
• Krympande livsrum/ ökad
populationstäthet
• Vattenbrist
• Ändrat beteende
• Fler vektorinsekter
Ökad infektionskänslighet
• Sämre näringsstatus
• Stress (värme, habitat,
föda, vatten)
• Minskad biologisk
mångfald
Artfattiga ekosystem är känsligare vid
förändringar....
Gloal warming blir högst vid polerna
Akvatiska ekosystem är känsliga
•
•
•
•
•
•
Vattentemperaturen ökar
Syremättnaden minskar
Vattnet blir surare
Salthalten ändras
Invasiva exotiska arter
Nya smittämnen
species extinction
EMERGING
ZOONOSES
terrorism
poverty
pandemic
water
scarcity
disease
resource-based
consumerism
PANDEMIC DISEASIS
Mark Drewell: Petrobras, Rio de Janeiro, 28 November 2007
large scaled,
intensive, animal
production
CLIMATE
CHANGE
population
growth
land use and
food security
Modified from Mark Drewell 2007
Vektorburna sjukdomar
hamnar i fokus pga KF
Insektsvektorer kan spridas
avsevärda sträckor med vinden
Foto C. Fugelsang
Asiatiska tigermyggan Aedes albopictus,
• Världens mest invasiva myggart
• En “multikompetent” vektor
• Reser gärna långt i vattenskvättar i
begagnade bildäck och blomplantor
• Märks när den anlänt (snygg och
aggresiv!)
• Till Stockholm år 2030?
Vad följer i spåren av klimatförändringen?
Mycket
starkt
samband
Svagt
samband
Mycket
svagt
samband
ALGTOXIN-vatten
ANAPLASMOSfästing; febersjd
4
CRYPTOSPORIDIUMCAMPYLOBACTERINF. - mat/vatten;
INF. mat/vatten;
diarrésjd
diarrésjd
FODERBOTULISMandningsförlamning
BORRELIAINF:-
Klimatkoppling i Sverige
Klimat-risk-konsekvens-Starkt
samband
bedömning för
infektionssjukdomar i
Medelstarkt
Sverige hos djur.
samband
5fästing
LEPTOSPIRAINF. –
gnagare; febersjd
3
HARPEST- mygga;
dödlig sjd, bölder
MJÄLTBRAND- bete/ GIARDIAINF.inandning/ foder;
mat/vatten/kontakt
2dödlig akut febersjd smitta; diarrésjd
LISTERIAINF.jord/bete; missfall,
symtom fr centrala
nervsystemet
BABESIOS-fästing;
malarialiknande sjd
BLUETONGUE –
svidknott; dödlig sjd
VISCERAL
LEISHMANIASIS*mygga; febersjd
VTEC- mat/vatten/bete; WEST NILE FEBER*ger smittbärare
mygga; febersjd,
neurlogiska symtom
SALMONELLAINF.mat/vatten; ger
smittbärare
FRASBRAND – bete;
akut dödlig febersjd
PARATUBERKULOS- EEE/WEE/VEE*- mygga;
betesmark/gödsel; dödlig dödlig hjärninflammation
FÅGELINFLUENSA – tarmsjd
RIFT VALLEY
kontakt smitta; dödlig NÖTKREATURSTBC- FEBER*- mygga/
inandning/bete; dödlig luftburen; hemorragisk
febersjd
lungsjd
STELKRAMP jord;
feber
USUTU VIRUS- mygga; AFRIKANSK
dödlig sårinfektion
inre organ förstörs, död HÄSTPEST* svidknott;
dödlig febersjd
1
1
2
3
4
5
Konsekvens för hälsoläget i Sverige
Inf=infektion,
sjd = sjukdom.
Ur klimat och sårbarhetsutredningen,
Bilaga om Hälsokonsekvenser för
människor och djur.
SOU 2007:60, Bilaga B 34
Mycket
begränsade
Begränsade
Risk vid klimatförändring:
Mycket Hög Risk
Hög Risk
Medelhög Risk
Låg Risk
Mycket Låg Risk
Allvarliga
bland
Mycket allvarliga
Katastrofala
människa och
/ eller djur
* Stark klimatkoppling utomlands
Zoonoser med ökad risk i Sverige
•
•
•
•
•
Babesios, V,
Viceral leishmaniasis, V,
Anaplasmos, V,
Campylobacterios,
West Nile Feber, V,
Ngt lägre riskklassade
•
•
•
•
•
Borrelios, V,
LeptospirosV,
Salmonellos,
EEE/WEE/VEE (häst-hjärninflammation) V,
Rift Valley Feber, V,
Borrelia
• Fästingburen (Ixodes)
• Gnagare är reservoardjur
• Rådjur, människa m.fl. är födodjur
och vanligen ”dead end host”
• Temperatur, fuktighet, vegetation
Rift valley feber
•
•
•
•
Globalt – en av de zoonoser som skördar flest människoliv
Aedes- myggor är ”reservoarer” äggen torkresistenta
Hög dödlighet bland unga idisslare, abort
Influensaliknande symtom, ibland andra alvarliga hos människa
Förekommer i:
Afrika
År 2000 till
Saudiarabien
och Yemen.
West Nile feber
Reservoar: fåglar
Vektor :Mygg Culex o Aedes
West Nile virus
Upptäcktes i New York 1999
1999
West Nile virus
Upptäcktes i New York 1999
2000
West Nile virus
2001
West Nile virus
2002
West Nile virus
2003
West Nile virus
2009
Bluetongue - en epizooti hos idisslare
• Afrikansk
sjd, år 2007 till flera EU länder, till Sverige 2008
• Infekterade svidknott blåste in från Danmark
• Varm sommar och täta populationer av
svidknott möjliggjorde spridning i Sv
• Kostsam bekämpning
• Storskalig vaccination
Epidemiologin för inhemska sjukdomar kan påverkas
av klimatet
• Geografiska mönster
• Säsongsbundenhet
• Frekvens av förekomst
Zoonoser ex.
• Bakterier
• Salmonella
• Campylobacter
• Sporformande bakterier
• Mjältbrand
• Parasiter
• Cryptosporidier,
• Giardia
Värmestress – känsligheten för infektioner ökar
• Myskoxar blir lätt värmestressade,
• Sept 2006, Dovrefjell i Norge, ovanligt varmt,
• Drygt 10% av djuren dog
Infektioner som idag
orsakar begränsade
problem kan bli direkt
populationsreglerande
Fluglarvsangrepp i huden
Temperatur↑ Antal fall↑
Mer flugor!
Snabbare utvecklingscykel
Längre flugsäsong
Högre aktivitet
Fluglarvsangrepp….
…väder, flock storlek, ras, ålder, parasitbörda,
nedsmutsning med avföring,….
Anpassning:
• Flugfällor
• Användning av
insekticider
• Avmaskningsrutiner
• Tidigare klippning
på våren
www.vpe.slu.se
H. Fogelfors 2008.
Institutionen för växtproduktionsekologi
Climate change prolongs the growing season
(temp > 5°C)
2085
A2
~
1961-90
(Fogelfors et al.,2008) Även positiva hälsoeffekter ses!
• Längre betessäsong för djuren
• Lägre förekomst av luftvägs- och mag-tarmsjukdomar
vilka är vanligast under stallperioden
• Nya fodergrödor
• En extra vallskörd
Sammanfattning
• Ökad förståelse för hur KF och
miljöförändringar påverkar
smittsamma sjd
• Mer samverkan,både
tvärvetenskapligt och mellan
myndigheter och länder
• Samhällsekonomiskt
välmotiverat att minska risken
för sjukdomsutbrott
• Anpassning genom t.ex.
– Förutse och förebygga
– Information och utbildning
– Tidig upptäckt och varning
– Vektorkontroll, vaccinationer,..
