Nordens näringar
Människan i samspel med naturen?
De nordiska länderna har klarat sig förhållandevis bra igenom de stora ekonomiska kriserna som
drabbat världen. Sveriges ses som ett bra land att leva i och vi har hög standard inom många
områden. Hur kan det komma sig? Vad är det som har format Sverige och Norden? Vad är det som
gör att det ser ut som det gör? Varför är de nordiska länderna så rika? Vad innebär det här för oss
idag? Vilka konflikter och problem kan uppstå i samband med näringarna?
Det krävs stor kunskap för att besvara dessa frågor, kunskap som vi tillsammans bygger upp under
hela årskurs 8. Vi har redan påbörjat processen under momentet om det svenska statsskicket och
kommer att fortsätta i religion och historia när vi avslutat geografimomentet.
Inom geografin kommer vi att fokusera på näringarna som byggt Sveriges ekonomi och jämföra
med våra nordiska grannar. Dessutom ingår det ett avsnitt namngeografi. Vi fokusera på Norden
och dess länder, huvudstäder, tätorter, berg och vatten. Vi kommer tillsammans att bestämma
vilka namn som är viktiga att kunna under det här momentet.
Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7–9
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning
och handelsmönster har förändrats över tid.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och
handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på
Internet, till exempel satellitbilder.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol-och vindenergi och alternativa drivmedel.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
Josefina García Hultqvist och Åsa Colliander Celik– Mälarhöjdens skola HT2013
Arbetssätt
Jag kommer att berätta för er (föreläsa) och då är det bra om ni antecknar så att ni kan repetera
senare.
Ni kommer att få se dokumentärer.
Ni ska läsa material ni får av mig.
Ni ska använda kartboken för att ta reda på var allt i namngeografidelen ligger.
Andra veckan av momentet kommer ni att få göra ett test på Nordens namngeografi. Ni kan öva
på iPads och får en separat förteckning på alla namn. Vi kommer inte att ha ett stort prov på det
här momentet men ett antal läxförhör för att på så sätt hålla igång hela tiden! Där det står prov i
ert terminsschema kommer vi att ha en avslutande skrivuppgift så att du får möjlighet att utveckla
dina tankar och funderingar.
Förmågor att öva på under momentet
Förmågan att utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur.
Förmågan att värdera lösningar på olika miljöfrågor utifrån etik och hållbar utveckling.
Bedömning
Bedömningen grundar sig på det du visar på lektionerna, det du visar på karttestet samt din text.
Kom ihåg att ju fler tillfällen du använder för att visa dina förmågor och din kunskap, desto större
bedömningsunderlag har jag.
Vecka
v 39
v 40
v 41
v 42
Tisdag
22/9
Nyheter med Kahoot
Uppstart och planering
30/9
Läxförhör Namngeografi
Klimatet
7/10
Läxförhör Namngeografi
Samernas rättigheter
Se film om Samerna.
14/10
Skriva text
Onsdag
23/9
Tekniska Muséet
1/10
Naturgeografi
Se film om Gruvan.
8/10
Näringar i olika länder
Läsa i boken,
expertgrupp och
tvärgrupp.
15/10
Fortsätta skriva på
texten.
Kamratrespons
Torsdag
25/9
Namngeografi, vad kan
vi läsa ut från kartan?
2/10
Sveriges näringar
Se film om Skogen.
9/10
Se film om Fisket.
Börja skriva text
16/10
Grupp- och
helklassdiskussioner
kring yrkesval och genus
Josefina García Hultqvist och Åsa Colliander Celik– Mälarhöjdens skola HT2013
Kunskapskrav i slutet av årskurs 9
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Eleven har grundläggande
kunskaper om samspelet mellan
människa, samhälle och natur, och
visar det genom att föra enkla och
till viss del underbyggda
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration,
klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett i
huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan undersöka var olika varor och
tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då enkla
geografiska mönster av handel och
kommunikation samt för enkla och
till viss del underbyggda
resonemang om hur dessa mönster
ser ut och hur de har förändrats över
tid samt orsaker till och
konsekvenser av detta. Eleven för
enkla och till viss del underbyggda
resonemang om klimatförändringar
och olika förklaringar till dessa samt
deras konsekvenser för människa,
samhälle och miljö i olika delar av
världen.
Eleven har goda kunskaper om
samspelet mellan människa,
samhälle och natur, och visar det
genom att föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration,
klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett relativt
väl fungerande sätt. Eleven kan
undersöka var olika varor och
tjänster produceras och konsumeras,
och beskriver då förhållandevis
komplexa geografiska mönster av
handel och kommunikation samt för
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid samt orsaker till
och konsekvenser av detta. Eleven
för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
klimatförändringar och olika
förklaringar till dessa samt deras
konsekvenser för människa, samhälle
och miljö i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper
om samspelet mellan människa,
samhälle och natur, och visar det
genom att föra välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om
orsaker till och konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration,
klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett väl
fungerande sätt. Eleven kan
undersöka var olika varor och
tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då
komplexa geografiska mönster av
handel och kommunikation samt
för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och konsekvenser av
detta. Eleven för välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om
klimatförändringar och olika
förklaringar till dessa samt deras
konsekvenser för människa,
samhälle och miljö i olika delar av
världen.
Eleven kan undersöka omvärlden
och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder
och tekniker på ett i huvudsak
fungerande sätt, samt för enkla och
till viss del underbyggda
resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans. Vid
fältstudier använder eleven kartor
och andra verktyg på ett i huvudsak
fungerande sätt. Eleven har
grundläggande kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och
visar det genom att med viss
säkerhet beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder
och tekniker på ett relativt väl
fungerande sätt, samt för utvecklade
och relativt väl underbyggda
resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans. Vid
fältstudier använder eleven kartor
och andra verktyg på ett relativt
ändamålsenligt sätt. Eleven har goda
kunskaper om världsdelarnas
namngeografi och visar det genom
att med relativt god säkerhet
beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan undersöka omvärlden
och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder
och tekniker på ett väl fungerande
sätt, samt för vältvecklade och väl
underbyggda resonemang om olika
källors trovärdighet och relevans.
Vid fältstudier använder eleven
kartor och andra verktyg på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper
om världsdelarnas namngeografi
och visar det genom att med god
säkerhet beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och redogör då för
enkla och till viss del underbyggda
förslag på lösningar där några
konsekvenser för människa,
samhälle och natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och redogör då för
utvecklade och relativt väl
underbyggda förslag på lösningar där
några konsekvenser för människa,
samhälle och natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och redogör då
för välutvecklade och väl
underbyggda förslag på lösningar
där några konsekvenser för
människa, samhälle och natur vägs
in.
Observera: Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B att kunskapskraven för betyget
C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Josefina García Hultqvist och Åsa Colliander Celik– Mälarhöjdens skola HT2013
Josefina García Hultqvist och Åsa Colliander Celik– Mälarhöjdens skola HT2013
