Malmö högskola
Lärarutbildningen 60 p
Kurs 3 Professionsinriktning NMS
Vårterminen 2005
Pernilla Lind
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................. 2
BAKGRUND ............................................................................................................................. 3
Val av ämnesområde .............................................................................................................. 3
Allmänna mål för arbetet ........................................................................................................ 3
INLEDNING TILL ARBETET ................................................................................................. 4
FOTOSYNTES OCH CELLANDNING ................................................................................... 4
Mål med arbetet ...................................................................................................................... 4
Begrepp och förståelse ........................................................................................................... 4
Vardagsföreställningar. Vad vet man om elevers förståelse av begreppen? .......................... 5
Innehåll och arbetsmetoder .................................................................................................... 5
VÄXTENS UPPBYGGNAD ..................................................................................................... 6
Mål med arbetet ...................................................................................................................... 6
Begrepp och förståelse ........................................................................................................... 6
Innehåll och arbetsmetoder .................................................................................................... 6
VÄXTERNAS INDELNING ..................................................................................................... 6
Mål med arbetet ...................................................................................................................... 6
Begrepp och förståelse ........................................................................................................... 7
Innehåll och arbetsmetoder .................................................................................................... 7
VÄXTERNAS FÖRÖKNING ................................................................................................... 7
Mål med arbetet ...................................................................................................................... 7
Begrepp och förståelse ........................................................................................................... 7
Innehåll och arbetsmetoder .................................................................................................... 7
ANVÄNDNING AV VÄXTER................................................................................................. 8
Mål med arbetet ...................................................................................................................... 8
Förståelse ................................................................................................................................ 8
Innehåll och arbetsmetoder .................................................................................................... 8
BEDÖMNING ........................................................................................................................... 9
REFERENSER ......................................................................................................................... 11
Internetreferenser ...................................................................................................................... 11
BILAGA 1 ............................................................................................................................. 12
BILAGA 2
KORSORD .............................................................................................. 13
BILAGA 3 ............................................................................................................................. 14
2
BAKGRUND
Val av ämnesområde
Under min vft-period kommer jag att behandla växtavsnittet för årskurs 7. Jag kommer att
vara i två klasser som vardera har drygt 3 timmars lektion varje vecka.
Allmänna mål för arbetet
I läroplanen för grundskolan, Lpo 94, bestäms skolans uppdrag och de värden som ska ligga
till grund för undervisningen (Lärarboken 2003). Skolan har en viktig uppgift i att förmedla
demokratiska värderingar, främja aktning för varje människas egenvärde och främja respekten
för vår gemensamma miljö. Hänsyn ska tas till elever med olika förutsättningar och behov
samt främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Dessutom betonas ansvar,
självständighet och lust att lära. ”Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar
sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem” kan man läsa i
läroplanen. Kunskapsmålen i läroplanen är uppdelade i mål att sträva mot och mål att uppnå i
grundskolan. Skolan skall sträva mot att eleverna lär sig utforska, lära och arbeta både
självständigt och tillsammans med andra, lära sig formulera ståndpunkter, få goda kunskaper
inom skolans ämnesområden för att få beredskap för livet, utveckla kunskaper som kan
användas vid diskussioner och problemlösning. De mål som grundskolan är skyldig att uppnå
berör bla följande mål: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga
kunskapsområdet; känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande
ekologiska sammanhang; har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa
samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön.
Naturvetenskapens syfte och roll i utbildningen är bla att väcka nyfikenhet hos eleverna och
göra världen/naturen begriplig samt göra dess arbetssätt tillgängliga (Skolverket 2000). I
kursplanetexten för de naturorienterade ämnena och i biologi finns tre rubriker: Natur och
människa som anger innehållet/kunskapen, Den naturvetenskapliga verksamheten som anger
dess karaktär och arbetsmetoder samt dess roll i samhället d v s kunskap om naturvetenskap
och Kunskapens användning som innefattar förmågan att använda sig av sin kunskap för att
diskutera och argumentera i värdefrågor som miljö- och hälsofrågor. Härur kan man läsa att
skolan skall sträva mot att eleven ”utvecklar kunskap om olika livsformer och deras
betingelser; utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin
omgivning; utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
och laborationer, samt hur de växelspelar med de teoretiska modellerna; samt utvecklar
omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande”. I slutet av nionde skolåret skall eleven ha
uppnått följande mål: ”ha insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet
på jorden; ha kunskap om det naturvetenskapliga arbetssättet samt kunna redovisa sina
iakttagelser, slutsatser och kunskaper i skriftlig och muntlig form; samt kunna använda såväl
naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper
och mångfalden av arter”.
För att få struktur på området har jag valt att dela in det i fem arbetsområden: Fotosyntes och
cellandning, Växtens uppbyggnad, Växternas indelning, Växternas förökning och
Användning av växter. Under respektive område har jag skrivit upp de mål jag har för arbetet
med utgångspunkt från det som finns skrivet i läroplan och kursplaner. Jag har sedan försökt
göra arbetsuppgifter som jag hoppas ska uppfylla mina mål. VI FÅR VÄL SE!
3
INLEDNING TILL ARBETET
För att väcka elevernas intresse och engagemang för växtområdet startar vi med några
odlingsförsök. Innan eleverna kommit in i klassrummet tänkte jag ändra om alla bänkarna så
att de bildar 4 grupper. De placerar sig då automatiskt i en grupp. Varje grupp tilldelas ett
papper med ett beskrivet odlingsförsök som de får läsa igenom (Se bilaga 1). Syftet med
laborationen är att belysa växternas olika behov. Eleverna får diskutera och skriva ner
hypoteser om vad de tror ska hända och varför. Detta kan hjälpa både elever och lärare att få
reda på vilka vardagsföreställningar eleverna har (Dimenäs 1996 kap 8, Sjöberg 2000 kap 8).
Denna reflektion är också viktig för lärandet. Därefter får grupperna gå och utföra sina
odlingsförsök. När alla är klara får varje grupp kort berätta för de andra vad de har gjort och
vad de tror kommer att hända och varför. De övriga grupperna får sedan komma med inlägg.
Detta gör jag för att de ska få träning i att kritiskt granska och argumentera utifrån egen
kunskap (Dimenäs 1996, kap 8). Jag hoppas att eleverna ska tycka det är roligt att odla och att
var och en får sitt ansvarsområde. Efterhand som resultaten växer till ska eleverna berätta för
de andra vad som hänt och även förklara varför.
FOTOSYNTES OCH CELLANDNING
Mål med arbetet
Eleven ska ha insikt i vad fotosyntes och cellandning är och hur dessa processer
fungerar.
Eleven ska kunna förklara vilken nytta djur och växter har av varandra.
Eleven ska utveckla förmåga att se samband mellan iakttagelser och teoretiska
modeller.
Begrepp och förståelse
Begreppen jag väljer är: fotosyntes och cellandning. Men för att förstå dessa behöver eleverna
också begreppen syrgas, koldioxid, vatten, kolhydrater, ljusenergi och mineralämnen.
Jag vill att eleverna ska förstå att växterna är beroende av både jorden och luften för sin
tillväxt och överlevnad. Att syrgas- och koldioxidutbytet sker i växtens blad/barr och att
vatten och mineralämnen tas upp från rötterna i jorden. De ska känna till både fotosyntes och
cellandning och att växten använder båda dessa processer. Det är viktigt att förstå att växten
via fotosyntesen tillverkar sin egen mat genom koldioxid + vatten kolhydrat + syrgas (CO2
+ H2O + ljusenergi CH2O + O2) med hjälp av solens energi. För att leva, växa och föröka
sig använder sen växten (likt andra organismer) sin ”mat” via cellandningen genom socker +
syrgas . koldioxid + vatten. Mineralämnen förbättrar tillväxten genom att växelverka med
växtens kemiska maskineri så att detta arbetar för bättre tillväxt. Om jag kan få eleverna att
förstå att all slags förbränning av organiskt material (andning, förruttnelse, förmultning,
jäsning, eldning) är processer där syrgas krävs och koldioxid bildas blir jag glad.
Växten består av kolhydrater (socker, stärkelse, cellulosa) och vatten. Endast ca 3-4 % av
växtens vikt är olika närsalter som K och P mm. Växten byggs alltså inte upp av näring från
jorden. Kolet i kolhydraterna kommer från koldioxiden i luften och syre och väte från vattnet.
Människan är helt beroende av växterna för överlevnad: via maten, för mat till de djur vi äter,
för energin i ved, olja, kol och gas.
4
Det kan vara intressant att veta att en vuxen människa förbrukar 1,125 kg syre dagligen. De
gröna växterna förbrukar 7000 ton koldioxid per s vid fotosyntesen. En vuxen människa
innehåller mellan 50-60 viktprocent vatten.
Vardagsföreställningar. Vad vet man om elevers förståelse av begreppen?
Undersökningar om hur fotosyntesen förstås av elever visar ofta att de tror att växtens tillväxt
beror på vatten- och näringsupptag från marken. Det är få elever som anger att tillväxten beror
på näringsupptag från luftens koldioxid (Internetref 1, Andersson 1989 kap. 3, Andersson
2001). Det eleverna upplever är att det vattnas och gödslas i blomkrukor, trädgårdar och på
åkrar och det växer bättre (direkt orsak-verkan). Gränsen mellan materia och ickemateria
(energi) är diffus. Ett vardagligt tankesystem är att gaser är icke materiella och ljus och värme
materiella. Materia uppfattas makroskopiskt och inte atomärt. Den kan uppstå och försvinna.
Dessutom säger eleverna att fotosyntesen inte är så viktig för växterna utan att det är något
som görs för människornas och djurens skull. Eleverna vet att växten avger syre och tar upp
koldioxid, men inte att motsatsen också sker. Många elever tror inte att växter respirerar,
kanske beror det på att ordet förknippas med andning.
Innehåll och arbetsmetoder
Diskussionsfråga som inledning till området: Du planterar ett litet frö i en kruka och efter
några månader är det en stor planta. Hur har det gått till? Eleverna får diskutera i smågrupper
först så att alla får möjlighet att tänka till och prata (Verplaetse 1998, Carin 1985). Många
elever är rädda för att svara fel och vissa elever behöver tid att tänka och ett sätt att komma
förbi detta är att de först får diskutera utan lärarens inblandning. Dessutom är det bra att få
igång en diskussion så man som lärare kan känna av ungefär var eleverna befinner sig och
fylla på med nya begrepp och frågeställningar efterhand för att få dem att vidga sina vyer
(Andersson 1989, kap 6).
Fotosyntes kan förklaras som något som sätts ihop med hjälp av ljus. Fotosyntesen är växtens
sätt att göra sin egen mat (internetref. 2). Detta kan jämföras med ett kök där klorofyllcellerna
är kockar som lagar mat till växten. Koldioxiden som fångas in via klyvöppningarna (bladets
fönster) tillsammans med vatten från jorden kokas ihop till kolhydrat (socker). Energin som
krävs till matlagningen kommer från den energikälla som ligger till grund för allt liv på
jorden: Solen. Matresterna –dvs. syre som växten inte behöver släpps ut till luften via
klyvöppningarna.
För att öka förståelsen och göra kemiska reaktioner mindre abstrakt kan byggklossar
användas. Olika färg på byggklossarna (väte=vit, syre=röd, kol=svart) får föreställa olika
atomer (Internetref. 3). Meningen är att eleverna ska inse att atomerna inte försvinner vid en
kemisk reaktion utan byter skepnad. Något liknande kan också göras i ett dramaspel
(Carlsson). Eleverna får då istället tröjor i olika färger och får själva symbolisera atomerna.
Jag tänkte att mina elever skulle få utföra fotosyntesen på ett liknande sätt. Eftersom de inte är
så vana vid atombegrepp ska de få bära skyltar runt halsen där det står väte, syre, kol. Sen får
de fritt spelrum.
Eftersom fotosyntes och förbränning är väldigt viktiga att förstå, vilket poängteras i
kursplanen tänkte jag prova att låta eleverna arbeta med begreppskartor (Strömdahl H 2002,
kap 11). Jag tror det kan vara ett bra sätt att arbeta på för att få eleverna att uppleva
sammanhang och struktur (Andersson 1989, kap 12). Eleverna får utdelat lappar med ord för
att i grupp på ca 4 elever göra en begreppskarta. Först delas lappar med orden VÄXT, DJUR,
LUFT, MARK, VATTEN, LJUSENERGI ut. När eleverna känner sig klara och skrivit
5
bindeord emellan, delas ytterligare några lappar ut med orden: CELLANDNING,
FOTOSYNTES, SOCKER, SYRE, KOLDIOXID, NÄRINGSÄMNEN. Jag valde att dela upp
orden så att eleverna inte fick alla på en gång. Kanske kan det underlätta, särskilt om det är
första gången som de gör något sådant. Detta går att anpassa efter eleverna. Tycker någon att
det är för svårt kan antalet ord begränsas.
Ett annat sätt att jobba med eleverna är att låta de genomföra experiment med flera
frihetsgrader (Andersson 1989, kap 7). Genom att endast ge eleverna en frågeställning får de
själva problematisera och förbereda/utföra experimentet (Watson 2000). Detta har dessutom
visat sig vara ett sätt som flickor föredrar att jobba på (Andersson 1989, kap 9). Det blir även
ett test på om eleverna har förstått det de lärt sig. Jag hade tänkt att eleverna skulle få följande
frågeställning: Framför dig har du en burk med vattenpest. Utför ett experiment som visar att
fotosyntesen verkligen förekommer i gröna växter. (Jag vet att de tidigare jobbat med gaser
och glödande stickor).
VÄXTENS UPPBYGGNAD
Mål med arbetet
eleven ska förstå vad växtens olika delar har för betydelse för växten.
eleven ska förstå varför roten inte är grön medan bladen är det.
Begrepp och förståelse
Jag vill att eleverna ska känna till följande begrepp: Stam, rot, blad, klyvöppningar och
klorofyll.
Jag vill att eleverna ska förstå att växten är uppbyggd av stam, rot och blad. De ska veta att
fotosyntesen endast sker i de gröna delarna av växten och alltså inte i roten. Stammen på träd
har alltså ingen fotosyntes medan granens barr har. Vatten och närsalter tränger in i rothåren
och transporteras ut i växtens alla delar via kärlen. Vattnet som behövs i fotosyntesen fungerar
också som ett ”vattenskelett”. Det socker som produceras i bladen vid fotosyntesen får inte
plats att lagras där utan det transporteras iväg till andra delar via silrören. Klyvöppningarna på
bladen släpper in/ut syrgas och koldioxid.
Innehåll och arbetsmetoder
Laboration där eleverna med mikroskop får undersöka växtens rötter, blad, klyvöppningar,
silrör. Eleverna får sedan rita/måla en växt på ett vitt papper och markera delarna på den och
kort beskriva deras funktion. Begreppen stam, rot, blad, klyvöppningar, kärl och silrör ska
vara med på figuren.
VÄXTERNAS INDELNING
Mål med arbetet
eleven ska kunna namnge och känna igen några växter i sin närmiljö.
eleven ska kunna redogöra för de huvudgrupper som växterna delas in i.
eleven ska ha kunskap om att det finns många olika grupper bland växterna och många
olika arter inom varje grupp.
6
Begrepp och förståelse
Begreppen eleverna ska känna till är: alger, mossor, lummerväxter, fräkenväxter, ormbunkar,
fröväxter, blomväxter, barrträd, sporväxter, familj, släkte, art.
Jag vill att eleverna ska förstå att eftersom det finns 300 000 olika växter i världen försöker
människan strukturera upp det hela genom att dela upp växterna i olika grupper beroende på
egenskaper. Jag vill att de ska förstå indelningen: alger, mossor, lummerväxter, fräkenväxter,
ormbunkar, fröväxter, blomväxter, barrträd och vad som utmärker dess grupper. Dessutom
vill jag att de ska få ett begrepp om hur en flora fungerar och indelningen familj-släkte-art.
Linnés klassificering av växterna i en hierarkisk struktur.
Tävling: Till varje grupp delas sedan kort ut med olika kända växter på som råg, gran,
körsbär, björk mm. Den grupp som kommer in med rätt lösning först vinner.
Innehåll och arbetsmetoder
I läroboken finns en bild av växternas stamträd (Andréasson et al 2004) som vi utgår ifrån.
Naturen kan ordnas mha olika begrepp i en hierarkisk struktur (Ekstig 2002). Begreppen kan
struktureras i olika nivåer i förhållande till varandra och genom att placera dem rätt kan
förståelsen öka. Eleverna har som hemuppgift till denna omgång fått ta reda på 5 stycken
olika typer av växter som finns i deras omgivning. På tavlan delas växterna in i: alger, mossor,
lummerväxter, fräkenväxter, ormbunkar och fröväxter (som i sin tur delas in i blomväxter och
barrträd). I grupper får eleverna diskutera och försöka skriva in sina växter under respektive
grupp på tavlan. Blir någon grupp helt tom får de leta i floror efter några exempel. Jag tycker
det är viktigt även här att utgå från de växter eleverna själva känner till och inte prata om
växter som de aldrig hört talas om, då blir det nog genast abstrakt. Eleverna introduceras sen
för begreppen familj-släkte-art genom ett exempel. Grupperna får sedan välja ut någon av sina
växter och göra en liknande indelning.
VÄXTERNAS FÖRÖKNING
Mål med arbetet
eleven ska förstå hur det blir en frukt av en blomma.
eleven ska förstå varför växterna gör frukter, och att det inte är för att behaga
människan.
eleven ska förstå vad växten använder sina kolhydrater till.
Begrepp och förståelse
Begrepp jag vill eleverna ska förstå: ståndare, pistill, frukt, frö, pollen, spor, utlöpare.
Eleverna ska förstå att det socker som växten producerar används till att växa, föröka sig-göra
fröer och frukter. Sockret kan också lagras (potatis, sockerbeta). De ska också förstå hur
pollinering sker, hur en blomma blir ett frö och hur ett frö kan spridas.
Innehåll och arbetsmetoder
Arbetet startar med frågor till klassen: Är det någon i klassen som är pollenallergiker? Vad är
pollen? Var kommer pollen ifrån? Vad är det för nytta med det? Dessa frågor berör nog
många elever idag eftersom allergier är ett stort problem idag. Det gäller bara att som lärare
inte vara för snabb utan låta eleverna tänka klart och då leder kanske diskussionen till att vara
även mellan elever istället för lärare-elev (Carin 1985). Overhead visas med olika växters
blomningstider.
7
Pollinering förklaras: Från blomma till frö. Diskussion hur frön sprids i små grupper och
sedan i helklass. T ex med vinden, med insekter som lockas av nektar-doft-färg, djur som
plockar och äter frukter, fröer som klarar transport genom mag-tarm kanalen. Växter kan
också vara giftiga och illasmakande för att undvika att bli uppätna av djur som skulle ha
hindrat fröspridningen. Eleverna får sedan rita/måla och berätta hur pollinering och
fröspridning kan ske utifrån dessa diskussioner. Det är viktigt att ge eleverna olika sätt att
uttrycka sina kunskaper på.
Jag har satt ihop en övning med korsord till eleverna (se bilaga 2 och 3). Det kan vara ett sätt
att lära sig nya naturvetenskapliga begrepp som många elever annars kan tycka är jobbigt,
särskilt om man som elev kanske inte har svenska som modersmål (Wellington 2001, Sjöberg
2000). Dessutom tänkte jag tillverka ett Memoryspel där ett begrepp finns skrivet på det ena
kortet i paret och det andra har en beskrivning av begreppet. Med detta kan två eller flera
jobba samtidigt. Att göra inlärningen lustbetonad är något man strävar efter inom
suggestopedin tex med sånger, dikter, raps, sagor, rollspel, lekar och tävlingar som behandlar
något ämnesområde (Ekborg och Ekborg 1997). Genom att jobba med innehållet på flera
olika sätt gör man så att elever med olika inlärningsstil kan hitta det som passar dem bäst.
Språket är en viktig del i processen, att både i tal och skrift, få uttrycka sina kunskaper. Dessa
memorykort kan man sen använda både till Pictionary, Jeopardy eller Gäster med gester. I
pictionary delas klassen in i två lag och får halva tavlan var till sitt förfogande. En elev sitter
vid tavlan (domare) och visar upp ett begreppskort för en från varje lag. Sen är det bara att
gissa vad de ritar. Vill de inte rita kan de istället försöka visa med kroppen. Väljer man
Jeopardy får istället en elev läsa upp kortet med beskrivningen av begreppet. Då är det bäst att
dela in klassen i mindre grupper.
I Nordlabs material finns korta filmer på växter i rörelse (Internetref 4) tex hur ett frö gror.
Till varje film finns frågor gjorda. Beroende på tid och tillgång till datorer kan man bearbeta
en eller flera av filmerna. Jag tror eleverna kan tycka detta är intressant. Jag kan också tänka
mig låta de elever som snabbt blir klara med andra uppgifter analysera en film.
ANVÄNDNING AV VÄXTER
Mål med arbetet
eleven ska veta att växten kan användas inom en stor mängd områden.
Förståelse
Jag vill att eleverna ska förstå att vi är helt beroende av växterna på många olika sätt: mat,
läkemedel, värme, bränsle, papperstillverkning, kläder, hindra erosion, miljövårdare,
syreproducenter, som avkoppling mm.
Innehåll och arbetsmetoder
Vad har vi för nytta av växter och vilka olika användningsområden finns?
Först en allmän ”brainstorming” bland eleverna. Eleverna får två och två jobba med något
område för att beskriva och ge exempel. Här finns möjligheter att helt frångå läroboken och
hitta litteratur på annat sätt. Dessutom kan man som lärare försöka problematisera området de
vill arbeta med utifrån ett miljöperspektiv (Ekborg 2004): Påverkar växthuseffekten,
avverkningen av regnskog, förbränningen, papperstillverkningen mm människan/naturen?
Klarar vi oss utan? Försöka få barnen att tänka lite bredare. Eleverna kan söka bland
tidningsartiklar för att se på vilket sätt området belyses därifrån. Resultaten redovisas med
text och bilder på max en sida och alla gruppernas arbete häftas ihop. Eleverna får rita och
8
göra en framsida till häftet. Häftet kopieras upp till alla. Varje grupp gör en kort muntligt
presentation. Efter redovisningarna får varje elev under ca 10-15 minuter skriva ner vad de
tyckte var intressant och vad de lärt sig.
Sjöberg (2000 kap 2) tar i sin bok upp lite av problematiken om elevernas bild av
naturvetenskapen. Han menar att elever lätt får fel bild när de bara möter den väletablerade
naturvetenskapen. Ett sätt att motarbeta det är att låta eleverna bekanta sig med tex Illustrerad
vetenskap (illvet.se). Där kan eleverna på ett lättsamt sätt bekanta sig med forskningsvärlden
och upptäcka att den inte alltid är så fastlagd. Som lärare kan man plocka fram relevanta
artiklar och arbeta vidare med. Som exempel kan tas: Artikeln ”Genmodifierat ris fullt med
vitaminer”- Vad tycker eleverna om genmodifierad mat? Varför? Ska I-länder göra genmat
till U-länder? Är det så vi ska hjälpa dem? eller artikeln ”Jorden har blivit grönare” Varför
det? Är det bra att det har blivit grönare på vissa delar av världen? Vad har hänt på andra
ställen? På detta sätt kan man få in både ett miljö- och ett demokratiperspektiv i
undervisningen. Att utvidga perspektiven utanför de naturvetenskapliga ramarna och omfatta
mer samhälleliga och etiska aspekter är bra (Sjöberg 2000, kap 11)eftersom utbildningen sker
på högstadiet och bör enligt mig vara av mer allmänbildande karaktär.
BEDÖMNING
Jag tycker det är bra att försöka jobba både med summativ och formativ bedömning. Den
summativa utvärderingen utgör en sammanfattande bedömning av elevens kunskaper i
förhållande till kraven i kursplanen (Skolverket 2001). Ett sätt att göra denna bedömning är
genom diskussion. Nedan har jag försökt sätta ihop frågor av en mer öppen/divergent karaktär
(Carin 1985).
Vad finns det för skillnader och likheter mellan djur och växter?
Små granplantor planteras på en åker. Efter 30 år har granarna växt upp till stora träd
och väger flera tusentals ton tillsammans. Varifrån har dessa tusentals ton kommit?
Du planterar en växt i jord med i ett stort glaskärl som går att tillsluta helt. Du vattnar,
tillsluter och ställer ljust. Vad händer? Varför?
Diskutera vad som begränsar växternas utbredning på jorden. Ge exempel.
Varför tar syret på jorden inte slut?
Vad skiljer något levande från något dött?
Varifrån kommer druvsockret i vindruvan?
Vad är en organism?
Vad händer om du vattnar en krukväxt för mycket? Varför?
Finns det något vettigt skäl till att prata med växterna?
Ibland hör man att det är så bra med växter inne för de renar inumhusluften. Vad
menar man då?
Jag tänkte att en sådan diskussionsbedömning skulle kunna utföras genom processkrivning.
Processen innebär att andra personer ger respons på nedskrivna tankar så att tanke- och
språkutvecklingen fortgår (Dimenäs 1996, kap 9). Eleverna skulle kunna delas in i grupper
med max 5 personer i varje. En fråga delas ut och gruppmedlemmarna får diskutera en stund
och därefter skriver varje elev ner sitt svar. Sedan blandas eleverna om och bildar nya
grupper. De får sedan diskutera samma fråga igen, ta hänsyn till det som sagts och eventuellt
ändra eller skriva till mer till sina svar. Den slutliga versionen lämnas in. Därefter kan en ny
fråga delas ut. Detta sätt att bedöma blir samtidigt en läroprocess för eleverna. Är det något
9
man inte förstått kanske man får svar på det då. Dessutom är det viktigt att eleverna får
använda alla begrepp som de lärt sis för att de ska bli en del av deras eget språk. Det är viktigt
att eleverna lär sig lyssna på varandra, diskutera och argumentera.
Den formativa bedömningen är bra för både lärare och elev (Black and Atkin 1996). Som
lärare kan man fånga upp och se om eleverna har förstått. Dessutom kan den användas som ett
redskap vid planering av undervisningen. Här skulle jag kunna använda mig av en tankekarta
för att få struktur (Dimenäs 1996, kap 10). Vilka frågor är det som eleverna inte har förstått
och på vilket sätt kan det belysas? Jag tänkte prova ett färdigt test som finns i Nordlabs
material (intenetref 1). Testet ska utföras två gånger under arbetets gång. Syftet är inte bara att
informera läraren utan att det även ska vara ett sätt för eleven att se sina framsteg.
Formativ bedömning av arbetet görs även vid de lekar som har beskrivits ovan. Förstår man
inte begreppen kan man heller inte rita de på tavlan vid tex Pictionary.
Jag tycker också det hade varit bra att försöka samla varje elevs arbete i ett häfte med deras
blomsterbild som framsida. Eftersom jag behöver träna mig på att skriva bedömningar skulle
jag kunna bifoga en sådan i varje häfte.
10
REFERENSER
Andersson B (1989). Grundskolans naturvetenskap. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Andersson B (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Andréasson B, Bondeson L, Gedda S, Johansson B and Zachrisson I (2004). Grundbok Biologi. för grundskolans
senare del. Bokförlaget natur och kultur, Stockholm.
Black P and Atkin M (1996). Assessment. I Changing the subject. London and New York: Routledge.
Carin (1985). How can you improve your questioning skills? I Teaching Science Through Discovery. Kap.6 pp
115-132. Ohio: Charles F. Merrill Publishing Company.
Carlsson Britta (?). ”Jag vill vara kol”-ett fotosyntetiskt dramaspel.
Dimernäs J and Sträng-Haraldsson M (1996). Undervisning i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Ekborg M och Ekborg P (1997). Suggestopedi eller mer kreativa arbetsformer i naturvetenskap och teknik.
Malmö: Lärarhögskolan.
Ekborg M, Hallin PO and Hillbur P (2004). Att närma sig miljöperspektivet.
Ekstig B (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur.
Lärarboken (2003). Lärarnas Riksförbund.
Sjöberg S (2000). Naturvetenskap som allmänbildning-en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2000).Grundskolan. Kommentarer till kursplaner och betygskriterier.
Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket.
Strömdahl Helge (red) (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan. Studentlitteratur, Lund.
Watson R (2000). The role of praktical work. I Good practice in science education. What
research has to say. Buckinham: Open University Press.
Wellington J and Osborne J (2001). Looking at the language of science. I Language and literacy in science
education. Kap 2 pp 9-23. Buckingham-Philadelphia: Open University Press.
Verplaetse LS (1998). How content teachers interact with English Language Learners. Teosol Journal. Vol 7(5).
pp 24-28.
Internetreferenser
1. http://na-serv.did.gu.se/nordlab/se/trialse/pdf/bi3.pdf.
2. http://www.buf.kristianstad.se/kick/not/kretsloppsburken/luften/luften.htm. Senast uppdaterad 2004-12-28.
3. http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=222. Senast uppdaterad 2003-04-15.
4. http://na-serv.did.gu.se/plants/plants.html.
11
BILAGA 1
Odlingsförsök
Grupp 1
Försök 1
Material: 2 tunnbladiga växter av samma art
Skriv ert gruppnummer på krukorna. Ställ de två växtera i ett soligt fönster. Vattna den ena
växten regelbundet, men ge inte den andra något vatten.
Försök 2
Material 2 krukor, jord hämtad utifrån, köpt blomsterjord
Ta två krukor och. fyll den ena krukan med jord som hämtats utifrån och den andra krukan
med den köpta blomsterjorden. Vattna och ställ krukorna ljust. Glöm inte att märka krukorna
med ert gruppnummer och vad som finns i dem.
Grupp 2
Material: 2 plastkrukor, frön, blomsterjord, sand
Ta två krukor och märk dem med ert gruppnummer och betingelser. Fyll den ena krukan med
blomsterjord och den andra med sand. Plantera 2 frön i varje kruka. Vattna och placera
krukorna ljust.
Grupp 3
Material: 3 plastkrukor, fröer, blomsterjord
Ta 3 krukor och märk dem med gruppnummer. Fyll krukorna med blomsterjord. Plantera 2
frön i varje kruka och vattna. Placera en kruka i mörker, en kruka i ett fönster och en kruka i
en låda med ett litet hål. Vattna regelbundet.
Grupp 4
Material; 2 krukväxter, 2 plastpåsar, tejp.
Vattna krukväxterna väl och trä plastpåsarna över dem. Täta ordentligt kring stammarna med
hjälp av tejp. Ställ den ena växten i ett soligt fönster och den andra på en svalare plats.
12
BILAGA 2
KORSORD
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
13
BILAGA 3
1. I denna går ledningar för vatten och sockerlösning.
2. Genom den sugs vatten och närsalter in i växten.
3. Överföring av pollen från ståndarna till pistillens märke.
4. Den är bra vid pollinering.
5. Denna process är växtens sätt att göra sin egen mat.
6. Gran och tall hör till denna grupp.
7. En ny planta kan växa upp från detta.
8. Ett eller flera frön kan rymmas i denna.
9. Dessa har blommor med ståndare och pistill.
10. I detta finns klorofyll.
11. Den blågröna varianten av dessa producerar mer syre an de gör av med vilket är bra
för människor och djur.
12. Blommans hanorgan.
13. Delas in i två grupper: blomväxter och barrträd.
14. Blommans honorgan.
15. Måste överföras till pistillens märke för att befruktning ska ske.
16. Process som både växter och djur behöver för att hålla igång sina livsprocesser (t ex
tillväxt, förökning).
17. Genom den får växten koldioxid från luften.
18. Känd man som delade in växtriket.
19. Hit hör alger, lummer, fräken och ormbunkar.
14
