Vatten finns i olika former Det finns alltid lika mycket vatten på jorden. Mängden vatten kan inte öka eller minska, men det kan finnas i olika former. Det finns som vatten i haven eller i insjöar och floder. Det finns som vattenånga i luften eller som regn eller snö. Det ligger fruset som is eller som grundvatten i marken. Vattnets kretslopp Vattnet på jorden går runt i ett ständigt kretslopp. Det avdunstar från jorden och faller ner från himlen i form av regn, snö eller hagel. Det är värmen från solen som ger oss nederbörd. Solen värmer hav och sjöar och då avdunstar vatten som vattenånga. 2 Vattenångan kyls av ju högre upp den kommer, eftersom det blir kallare. Ångan blir vattendroppar eller iskristaller, som samlar sig till stora moln. 3 När dropparna blir för stora och tunga, faller de som regn eller, om det är tillräckligt kallt, som snö. En del av nederbörden fryser till is i glaciärer, som sedan smälter. =:t> 1 Solens strålar värmer jordens yta. Haven värms upp och vattenånga bildas. Ångan stiger uppåt med den varma luften. 4 Regnet 0.s,ter tand sipprar ner i jorden mot grundvattnet. En del vatten tas upp av växter, en del rinner ut i bäckar, åar och älvar och hamnar så småningom i havet. 22 Nederbörd är det gemensamma namnet för regn, snö och hagel. Grundvatten Regnvattnet som faller över land sipprar långsamt ner genom jordlagren. En del vatten tas upp av växter. En del vatten rinner ner mot vattendragen och samlas upp i bäckar, åar och floder. En hel del av regnvattnet .tar sig ner genom jorden, mot grundvattnet. Grundvatten finns överallt på jorden, men på olika djup. Grundvatten är det vatten under marken som finns mellan jordpartiklar och i sprickor och i hålor i berget. Glaciäris I Norden är mycket av sötvattnet bundet i glaciärer. Det finns mer sötvatten i världens glaciärer, än i alla sjöar, floder och allt grundvatten tillsammans. En glaciär är en stor ismassa, som ligger kvar år efter år. På vintern blir den större, eftersom snön som faller på isen inte töar bort när det är kallt. På sommaren krymper glaciären, eftersom det är varmt och isen töar. I Norden finns det glaciärer i Sverige, Norge och Island. Är glaciären riktigt stor kallas den för en inlandsis. I dag finns det inlandsisar på Grönland och Antarktis. En glaciär rör-sig hela tiden. En del glaciärer glider långsamt fram över marken i riktning mot havet. Det går så sakta, att det inte går att se med blotta ögat. Men när glaciären flyter ut i havet kan man se stora isberg lossna! Det kallas för att glaciären kalvar. Om klimatet på jorden blir varmare, så kommer mer glaciäris att smälta bort. Då kan havsytan stiga och det finns risk för att markområden som ligger lågt hamnar under havsytan. En bit ner i marken finns det grundvatten. När man gräver en brunn, så visar vattenytan i brunnen var själva grundvattennivån i marken ligger. Stora isberg lossnar från inlandsisen och faller i havet. Man säger att isen kalvar. Grundvatten är vatten som finns långt ner i marken. 23 i Olika typer av regn På olika platser på jorden regnar det olika mycket. Det finns platser där det nästan inte regnar alls, och platser där det regnar nästan varje dag. På vissa platser kommer så stora regnmängder att det blir översvämningar, på andra platser är det sådan brist på vatten att marken torkar ut. Att det inte regnar lika mycket överallt på jorden har olika förklaringar. Om det regnar mycket eller lite beror på var på jorden området ligger, om det ligger nära eller långt från ekvatorn, om det ligger nära havet eller i inlandet, om det ligger högt eller lågt och hur vindarna brukar blåsa. Det finns också olika typer av regn. Här i Norden är varmluftsregn, frontregn och bergsregn vanligt. Regnet övergår i snö när temperaturen sjunker till cirka 0 °C. Varmluftsregn Varmluftsregn är vanligast under heta sommardagar. På förmiddagen är det soligt och varmt men ibland växer molnen till sig och snart regnar det kraftigt. Det kan också bli åska. Det som händer är att solen värmer upp marken och luften närmast marken. Då stiger fukt från marken och blir vattenånga. När den varma och fuktiga luften kommer högre upp i atmosfären kyls den av och bildar moln. I molnen blir vattenångan vattendroppar som faller ner som regn. 24 Den varma luften stiger uppåt, kyls av och bildar regnmoln. i 11, . V' L i , .,,: ri k f ipi .11: i , ii'dr ' r i 1 ,. ' • •" ,, : !_p Frontregn När varm luft krockar med kall luft glider den varma luften upp på den kalla luften. Detta händer eftersom varm luft är lättare än kall. Den varma luften kyls av och det bildas moln. I molnen finns små vattendroppar som klumpar ihop sig och faller ner som regn. När det blir regn på det här sättet kallas det frontregn. På väderrapporten på teve brukar man prata om att ett lågtryck drar in och ger stora regnmängder på många håll i Sverige. Det är frontregn. Det är den vanligaste nederbördstypen i Norden. När den varma luften krockar med kall luft tvingas den uppåt. Där kyls den av och bildar regnmoln. Bergsregn När varm och fuktig luft från havet blåser in mot ett bergigt område, tvingas luften att stiga när den möter bergssluttningarna. Eftersom det är kallare högre upp, kyls den stigande luften av och det bildas moln. Vattendropparna i molnen klumpar ihop sig och faller ner som regn. När luften blåser vidare över berget är den torrare. Därför regnar det mindre på den andra sidan av berget. Detta händer till exempel när fuktig luft från Atlanten blåser mot fjällkedjan Skanderna i Norge och Sverige. Det regnar mer på Skandernas norska sida än på den svenska sidan. Norra Finland får också mindre regn på grund av Skanderna. Lågtryck bildas nar varm luft stiger uppät. Det brukar betyda sämre väder och nederbörd. När varm luft blåser in mot berget stiger den, kyls av och bildar regnmoln. 25