Olika typer av regn
På olika platser på jorden regnar det olika mycket. Det finns platser
där det nästan inte regnar alls, och platser där det regnar nästan
varje dag. På vissa platser kommer så stora regnmängder att det blir
översvämningar, på andra platser är det sådan brist på vatten att
marken torkar ut.
Att det inte regnar lika mycket överallt på jorden har olika
förklaringar. Om det regnar mycket eller lite beror på var på jorden
området ligger, om det ligger nära eller långt från ekvatorn, om det
ligger nära havet eller i inlandet, om det ligger högt eller lågt och hur
vindarna brukar blåsa.
Det finns också olika typer av regn. Här i Norden är varmluftsregn,
frontregn och bergsregn vanligt. Regnet övergår i snö när temperaturen
sjunker till cirka 0 °C.
Varmluftsregn
Varmluftsregn är vanligast under heta sommardagar.
På förmiddagen är det soligt och varmt men ibland
växer molnen till sig och snart regnar det kraftigt.
Det kan också bli åska.
Det som händer är att solen värmer upp marken
och luften närmast marken. Då stiger fukt från marken
och blir vattenånga. När den varma och fuktiga luften
kommer högre upp i atmosfären kyls den av och bildar moln.
I molnen blir vattenångan vattendroppar som faller ner som regn.
24
Den varma luften stiger
uppåt, kyls av och bildar
regnmoln.
It
„
I,
Frontregn
När varm luft krockar med kall luft glider den varma luften upp
på den kalla luften. Detta händer eftersom varm luft är lättare än
kall. Den varma luften kyls av och det bildas moln. I molnen finns
små vattendroppar som klumpar ihop sig och faller ner som regn.
När det blir regn på det här sättet kallas det frontregn.
På väderrapporten på teve brukar man prata om att ett lågtryck
drar in och ger stora regnmängder på många håll i Sverige. Det är
frontregn. Det är den vanligaste nederbördstypen i Norden.
När den varma luften krockar
med kall luft tvingas den uppåt.
Där kyls den av och bildar regnmoln.
Bergsregn
När varm och fuktig luft från havet blåser in mot ett bergigt område,
tvingas luften att stiga när den möter bergssluttningarna. Eftersom
det är kallare högre upp, kyls den stigande luften av och det bildas
moln. Vattendropparna i molnen klumpar ihop
sig och faller ner som regn.
När luften blåser vidare över berget är den
torrare. Därför regnar det mindre på den andra
sidan av berget. Detta händer till exempel när
fuktig luft från Atlanten blåser mot fjällkedjan
Skanderna i Norge och Sverige. Det regnar mer
på Skandernas norska sida än på den svenska
sidan. Norra Finland får också mindre regn på
grund av Skanderna.
Lågtryck bildas när varm luft stiger uppåt. Det brukar betyda sämre väder och nederbörd.
När varm luft blåser in mot
berget stiger den, kyls av
och bildar regnmoln.
25
