Riktlinje och rutin för riskbedömning för

MELLERUDS KOMMUN
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
Flik
Titel
Riktlinje och rutin för riskbedömning för självmord, självmordsförsök och
fullbordat självmord
Fastställd av SN
Ersätter
§ 79
Den 29 september 2015
Utbytt den
Sign
Sida
1:9
Innehållsförteckning
1. Bakgrund och syfte ..................................................................................................................... 2
2. Samtycke och sekretess.............................................................................................................. 4
3. Anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) ................................................................ 4
4. Ansvarsfördelning ........................................................................................................................ 5
4.1 Socialchefens ansvar ................................................................................................................ 5
4.2 Sektorschefens ansvar ............................................................................................................. 5
4.3 Enhetschefens ansvar, sektor Vård och Omsorg & Stöd och service ...................................... 5
4.4 Enhetschefens ansvar, enheten för myndighetsutövning, Ensamkommande barn. ............... 6
4.5 Sjuksköterskans ansvar ............................................................................................................ 6
4.6 Arbetsterapeutens och sjukgymnastens (fysioterapeutens) ansvar ....................................... 7
4.7 Omvårdnadspersonalens ansvar, Vård och omsorg och Stöd och service .............................. 7
4.8 Omvårdnadspersonalens ansvar, Ensamkommande barn ...................................................... 8
4.9 MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar .................................................................... 9
5. Referenser ................................................................................................................................... 9
5.1 Lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd .................................................................. 9
5.2 Litteratur ................................................................................................................................... 9
Bilagor .............................................................................................................................................. 9
1. Bakgrund och syfte
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete ska de processer och rutiner som behövs för att säkra
verksamhetens kvalitet beskrivas. Ledningssystem ska säkerställa att det finns rutiner
för att identifiera, analysera och säkerställa, bedöma samt åtgärda risker i
verksamheten. Självmord (suicid) är ett betydande folkhälsoproblem och förekommer
även inom kommunala verksamheter. Det primära syftet är att rädda liv! En
förutsättning är att personalen har kännedom om hur de ska agera när någon uttrycker
vilja att inte vilja leva eller att ta sitt liv.
Självmordsförsöket eller självmordet utgör slutpunkten i en kris där individen inte ser
någon annan lösning på sina problem än döden.
Följande faktorer visar på graden av allvar i ett planerat eller utfört
suicidförsök:
Var? Valet av plats; till exempel en undanskymd plats med liten risk för upptäckt.
När? Valet av tid; risken att bli upptäckt är till exempel mindre på natten eller när
familjemedlemmar är
bortresta.
Hur? Valet av tillvägagångssätt, planerade eller utförda åtgärder för att förbereda
suicidhandlingen; till exempel olika antydningar till omvärlden om att man snart är död,
att ordna upp sina affärer, avskedsbrev, införskaffande av tabletter, rep eller vapen.
Förvarningar till omgivningen skall tas på allvar och försök att skaffa hjälp efter ett
suicidförsök tyder på viss livsvilja.
Region Gotlands Regionala riktlinjer för Suicidprevention, tillgänglig
www.gotland.se/72345
En strukturerad bedömning av risken för självmord och ett bra omhändertagande kan
förebygga självmordsförsök och fullbordat självmord.
En människa som överväger självmord uttrycker ofta detta på något sätt. Det kan vara i
direkta ord men även indirekt. Det kan vara att prata om andras självmord eller om
hopplöshet och uppgivenhet. Förberedelser så som att skänka ägodelar, upprätta
2
testamente, ordna med försäkringar och liknande. Självmordsnära personer kan vara
ambivalenta och kan också uppfattas som aggressiva och manipulerande. Det är därför
viktigt att uppmärksamma kroppsspråk, blickar, tonfall, röstläge, tempoväxlingar och
tystnader.
Upplevs det att en person uttrycker självmordstankar ska det alltid tas på största allvar
och personalen ska alltid ingripa.
Riskfaktorer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Psykisk sjukdom
Tidigare gjorda suicidförsök,
Närstående som begått självmord
Ensamstående/ensamhet
Bristfälligt socialt nätverk
Utsatt för trauma, våld, krigsupplevelser
Upplevelse av hopplöshet/bristande känsla av sammanhang
Situationer som upplevs som skam, kränkningar, anmälningar,
polisutredning
Erfarenhet av flera behandlingsmisslyckanden
Avbrott i vården – plötsliga byten av vårdgivare/miljö
Förluster eller hot om förluster så som närståendes dödsfall eller att
lämna sitt hem.
Svår sjukdom
Ur definitioner ur Vård av självmordsnära patienter – en kunskapsöversikt,
Socialstyrelsen (2003)
Suicid, självmord
En medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden.
Suicidförsök, självmordsförsök
Ett livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller
göra intryck av sådan avsikt, men som inte leder till döden.
Suicidtankar, Självmordstankar
Fantasier, tankar, önskningar om och impulser att ta sitt liv. De kan utvecklas
till avsikter, planer och beslut.
Suicidnära, självmordsnära
Personer som under det senaste året har gjort självmordsförsök, eller som
har allvarliga självmordstankar, och där självmordsrisk bedöms föreligga
under den närmaste tiden, eller som utan att ha allvarliga självmordstankar
på grund av omständigheterna i övrigt bedöms vara i farozonen för självmord.
Det finns en ökad risk för självmord hos den som gjort ett självmordsförsök. Personer
som gjort självmordsförsök ska ha en psykiatrisk specialistläkarbedömning innan
hemgång från mottagning/avdelning.
3
2. Samtycke och sekretess
All vård och behandling bör om möjligt ske i samverkan med personen. Även närstående
ska så långt som möjligt vara delaktiga i vården om inte den personen motsätter sig
detta.
Utgångspunkten är alltid att söka samtycke från patienten/brukaren/klienten för att ta
kontakt med sjukvården. Samtycker inte personen tillämpas Offentlighets- och
sekretesslagen 25 kap. 12-13 §§.
12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ hindrar inte att en uppgift om
en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och
sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om
det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och
denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Detsamma gäller uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om
uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Lag
(2013:406) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Kommentar
12 § gäller enbart de definierade målgrupperna.
13 § Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan
samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 1 § inte att en uppgift om
honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg,
behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en
annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten eller till en enskild
vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område.
Kommentar
För en självmordsnära person är vården nödvändig.
3. Anmälan till IVO (Inspektionen för vård och
omsorg)
Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), 3 kap. 5 § ska
•
•
hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser
som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren
vårdgivaren har en skyldighet att utreda händelser i verksamheten som har
medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada
4
•
vårdgivaren ska göra en lex Maria anmälan på händelser som har medfört eller
hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg.
Om en handling av behandlingsansvarig yrkesutövare bedömts som försök till självmord
och som föranletts av brister i undersökning, vård eller behandling ska detta anmälas till
Inspektionen för vård och omsorg, IVO (4 kap. 1 § SOSFS 2005:28)
En anmälan skall göras, om en patient i samband med undersökning, vård eller
behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord
och detta kommit till vårdgivarens kännedom (4 kap. 2 § SOSFS 2005:28)
För ensamkommande barn finns idag inget regelverk för anmälan till någon myndighet.
4. Ansvarsfördelning
4.1
•
•
•
4.2
•
•
•
•
Socialchefens ansvar
Försäkra sig om att gällande riktlinjer och rutiner är väl kända inom
Socialförvaltningen.
Ge råd och stöd till sektorchefer.
Följa upp rapporterade händelser och åtgärder och informera socialnämnden.
Sektorschefens ansvar
Försäkra sig om att gällande riktlinjer och rutiner är väl kända inom sina enheter.
Planera för att personalens har den kompetens som krävs.
Ge råd och stöd till enhetschefer.
Följa upp inträffade händelser och åtgärder.
4.3 Enhetschefens ansvar, sektor Vård och Omsorg &
Stöd och service
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Informera personal om aktuell riktlinje och rutin och försäkra sig om att den är väl
känd i verksamheten.
Planera krisstöd för personalen. Debriefing i grupp med alla som deltar i vården.
Ta hjälp externt vid behov. Utgå från enhetens krisplan.
Vid behov krisstöd till medboende.
Informera övriga enhetschefer om personal från annan enhet är berörda.
Planera fortsatt anhörigstöd med ansvarig sjuksköterska.
Vid risk för självmord eller efter självmordsförsök upprätta vårdplan i samverkan
med patient/närstående, vårdpersonal och sjuksköterska.
Tillsammans med sjuksköterskan samordna insatser runt den enskilde.
Tillgodose personalens behov av råd och stöd.
Vid behov informera sektorschef och MAS.
5
4.4 Enhetschefens ansvar, enheten för
myndighetsutövning, Ensamkommande barn.
•
•
•
4.5
Informera personal om aktuell riktlinje och rutin och försäkra sig om att den är väl
känd i verksamheten.
Krisstöd till personalen. Debriefing i grupp. Ta hjälp externt vid behov. Utgå från
enhetens krisplan.
Vid behov krisstöd till övriga boende.
Sjuksköterskans ansvar
Person ger uttryck för att inte vilja leva eller att ta sitt liv
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Snarast genomföra riskbedömning utifrån Checklista riskbedömning självmord, se
bilaga. Riskbedömning bör genomföras lugnt och avskilt med en förtroendefull och
ömsesidig kontakt.
Informera ansvarig läkare om att personen gett uttryck för att vilja ta sitt liv och
resultatet av riskbedömningen. Läkare har ansvar för medicinsk utredning,
ordination, behandling och uppföljning. Det föreligger alltid behov av psykiatrisk
specialistbedömning när en person bedöms som självmordsnära.
Under tiden bedömning pågår ska personen inte lämnas ensam.
Informera chef/chef i beredskap vid behov av ytterligare personal.
Kontakt med närstående.
Upprätta vårdplan i samverkan med patient/närstående, vårdpersonal och
enhetschef.
Utvärdera och revidera omvårdnadsinsatserna fortlöpande.
Överrapportera vid byte av vårdgivare.
Dokumentera i patientjournalen.
Skriva avvikelserapport till MAS.
Självmordsförsök
•
•
•
•
•
•
•
•
Kontrollera att någon ringt 112.
Ta ansvaret för återupplivningsförsök (om sjuksköterskan finns på enheten).
Påbörja återupplivning, avlägsna snara eller annat runt hals, stoppa eventuellt
blodflöde m.m. Om personen inte andas startas omgående HLR.
Personen som har gjort ett suicidförsök ska inte lämnas ensam.
Personen ska till akutsjukvården för en läkarbedömning. Det föreligger alltid
behov av psykiatrisk specialistbedömning före hemgång.
Tillsammans med enhetschef delta i krissamtal i personalgruppen.
Komma överens med enhetschef om vem som informerar närstående.
Planera fortsatt närståendestöd med enhetschef.
I samverkan med ansvarig läkare, patient/närstående, vårdpersonal och
enhetschef upprätta vårdplan.
Fullbordat självmord
Göra en bedömning av om personen har skador som inte är förenliga med liv eller att
personen uppvisar tecken på att ha varit död en längre tid. Påbörja annars
återupplivningsförsök.
6
När återupplivningsförsök bedömts som meningslösa:
•
•
•
•
Kontrollera att någon ringt 112 (ambulans, läkare och polis)
Komma överens med läkare och polis om vem och hur anhöriga ska informeras.
Tillsammans med enhetschef/chef i beredskap delta i krissamtal i
personalgruppen.
Planera fortsatt anhörigstöd med ansvarig enhetschef.
4.6 Arbetsterapeutens och sjukgymnastens
(fysioterapeutens) ansvar
•
Se omvårdnadspersonalens ansvar.
4.7 Omvårdnadspersonalens ansvar, Vård och omsorg
och Stöd och service
Person ger uttryck för att inte vilja leva eller att ta sitt liv
Om en person ger uttryck för att inte vilja leva/vilja ta sitt liv:
•
•
•
•
Omedelbart rapportera ansvarig sjuksköterska och enhetschef/chef i beredskap.
Lämna inte personen ensam före riskbedömning gjorts av sjuksköterska och
sjuksköterskan lämnat instruktioner.
Ta kontakt med ansvarig vårdmottagning om personen inte är inskriven i
Hemsjukvården.
Dokumentera i enhetens journalsystem.
Självmordsförsök
Om personen genomfört ett självmordsförsök:
•
•
•
•
Ring 112, kalla på hjälp från övrig personal och be någon kontakta
sjuksköterskan.
Påbörja återupplivning, avlägsna snara eller annat runt hals, stoppa eventuellt
blodflöde m.m. Om personen inte andas startas omgående HLR.
Personen som har gjort ett suicidförsök ska inte lämnas ensam.
Informera enhetschef/chef i beredskap.
Fullbordat självmord
Finns det inte uppenbara tecken på att personen har skador som inte är förenliga med liv
eller att personen uppvisar tecken på att ha varit död en längre tid ska
återupplivningsförsök omedelbart påbörjas enligt beskriven rutin under ”Genomfört
självmordsförsök”.
7
Dödstecken kan vara till exempel kroppsliga skador som inte är förenliga med liv eller
blåröda fläckar på lägst liggande kroppsdel.
När återupplivningsförsök bedömts som meningslösa:
•
•
•
•
Ring 112 för kontakt med ambulans och polis.
Kalla på hjälp från övrig personal och be någon kontakta sjuksköterskan.
Gå ut ur rummet/lägenheten och lås dörren.
Informera enhetschef/chef i beredskap.
4.8 Omvårdnadspersonalens ansvar, Ensamkommande
barn
Person ger uttryck för att inte vilja leva eller att ta sitt liv
•
•
•
•
•
•
Omgående ringa mobila teamet (se kristavla för telefonnummer). Det ska göras
en på vilken tillsyn/övervakning som krävs utifrån riskbedömning.
Lämnas inte ensam innan bedömning skett.
Kontakta tolk.
Snarast möjligt informera samt samråda med enhetschef/samordnare vilka
insatser som krävs.
Är inte enhetschef/samordnare i tjänst kontaktas chef i beredskap.
Dokumentera i enhetens journalsystem.
Genomfört självmordsförsök
•
•
•
•
•
•
Kalla på hjälp från övrig personal. Om möjligt använd inte person- eller
överfallslarm för att undvika oro bland övriga boende.
Omedelbart ringa 112.
Påbörja återupplivning, avlägsna snara eller annat runt hals, stoppa eventuellt
blodflöde m.m. Om personen inte andas startas omgående HLR.
En person som gjort suicidförsök ska alltid till sjukvården för en psykiatrisk
specialistbedömning.
Snarast möjligt informera enhetschef och/eller samordnare. Då inte
enhetschef/samordnare finns i tjänst kontaktas chef i beredskap.
Dokumentera i enhetens journalsystem.
Fullbordat självmord
Finns det inte uppenbara tecken på att återupplivningsförsök är meningslösa ska
återupplivningsförsök omedelbart påbörjas enligt beskriven rutin under ”Genomfört
självmordsförsök”.
Dödstecken kan vara till exempel kroppsliga skador som inte är förenliga med liv eller
blåröda fläckar på lägst liggande kroppsdel.
När återupplivningsförsök bedömts som meningslösa:
•
•
Kalla på hjälp från övrig personal. Om möjligt inte använda person- eller
överfallslarm för att undvika oro bland andra boende.
Ringa 112 för kontakt med ambulans och polis.
8
•
•
4.9
Efter överenskommelse med 112 gå ut ur rummet och låsa dörren.
Informera enhetschef/samordnare eller chef i beredskap.
MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar
•
•
•
•
Upprätta riktlinjer och rutiner
Utreda händelser, se punkt 3.
Anmäla händelser till IVO.
Informera sektorschef och socialchef.
5. Referenser
5.1 Lagar, författningar, föreskrifter och allmänna råd
Anmälan enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet
enligt Lex Maria, 4 kap. 1-2 §§ (SOSFS 2005:28)
Ledningssystem för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Offentlighets- och sekretesslagen, 25 kap. 12-13 §§ (SFS 2009:400)
Patientdatalag (SFS 2008:355)
Patientsäkerhetslagen (SOSFS 2010:659)
Utredning av vårdskador (SOSFS 2015:12), ersätter SOSFS 2005:28 från och med 201601-01.
5.2 Litteratur
Psykiatri för baspersonal, kunskap för en evidensbaserad praktik, Författare Ingemar
Ljungqvist, Håkan Jenner m fl (red) GOTHIA förlag. 2009
Nationell samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg, NSPHiG, www.nsphig.se
Region Gotland, Regionala riktlinjer för Suicidprevention www.gotland.se/72345
Socialstyrelsen (2003), Vård av självmordsnära patienter – en kunskapsöversikt
Socialstyrelsen (2010), Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom
Bilagor
Bilaga 1. Checklista riskbedömning självmord
9