Klassisk Musik

advertisement
Klassisk Musik
Antiken
från ca 500 f Kr
I förhistorisk tid och under antiken var musiken en del av det dagliga livet, man förknippade
ofta musik med magiska krafter, och utövade olika ceremonier för att beveka gudarna, när
det t ex gällde att få en bättre skörd. Bibeln berättar hur Jerikos sju murar störtade samman
vid trumpetsignalerna från Joshuas krigshär.
Pentatonisk musik (melodier byggd på en femtonsskala, penta = fem) förekom, och
förekommer fortfarande i många kulturer i skilda delar av världen.
Själva ordet musik är av grekiskt ursprung. Musiklivet i det gamla Grekland hade en mycket
upphöjd ställning. De ledande filosoferna och kulturpersonerna sysslade alla med musik.
Filosofen och matematikern Pythagoras utforskade ljudets och tonernas egenskaper, och lade
grunden för våra musikaliska begrepp som skala och intervall – oktaven – vår skalas åtta steg.
Olika musikskalor ansågs framkalla speciella sinnestillstånd hos lyssnaren. Man trodde att
musiken besatt moraliska krafter som påverkade människokaraktären i positiv eller negativ
riktning. Den doriska tonarten var t ex ett uttryck för besinning och tapperhet, medan den
lydiska hade en känsloberusande förmåga och hörde hemma i dryckeslag.
Grekernas musik var så vitt vi vet monofon (enstämmig) – den framfördes i en enda i en enda
melodilinje utan harmonier. I en kör sjöng alla samma melodi, och de beledsagade
instrumenten spelade melodistämman, ofta i en varierad form. Musik, dans, poesi ansågs i stor
utsträckning såsom oskiljaktiga aktiviteter hos grekerna.
Körsången odlades både vid idrottstävlingar och i det grekiska dramat, tragedin.
Renässansen
ca 1300-1600-talet
Under 1400-talet börjar det ekonomiska livet utvecklas, med början i de italienska städerna. I
Tyskland startar Gutenberg det första boktryckeriet 1444. Columbus upptäcker Amerika
1492. Petrucci grundar det första nottryckeriet 1501 och musiker i hela Europa får möjlighet
att ta del av varandras musik.
Ordet renässans betyder pånyttfödelse. Inom vetenskap och konst är det en pånyttfödelse av
de antika idealen. Man vill bryta med medeltidens auktoritetstro och kollektivism, man börjar
använda vetenskapliga metoder för att finna tingens och naturens rätta ordning, man strävar
efter harmoni och jämvikt. En ny tid börjar bryta in.
I den tidigare musiken hade kyrkan dominerat musiklivet, men nu fick hoven och
handelsmännen mer att säga till om. De ville ha musik till sina fester och högtider. Man
började skriva musik för bestämda instrument.
Tonsättarna bemödar sig särskilt om att musiken ska uttrycka det som står i texten. Ur detta
”tonmåleri” föds den världsliga madrigalen, en flerstämmig körkomposition med världsligt
innehåll. Den flerstämmiga musiken - polyfoni - med självständiga stämmor utvecklas. G. P.
Palestrina skrev kyrkomusik för kör a capella, dvs. sång utan ackompanjemang av något
instrument.
En annan känd tonsättare från 1500-talet är Orlando Di Lasso (omkring 1530-94). Orlando
reste mycket både som ung och vuxen. Han bosatte sig till sist i München där han blev
kapellmästare. Hans stora berömmelse vilar bl. a. på en ofantlig produktion. Han skrev över
2400 verk, (både världslig musik och kyrkomusik) fler än Bach och Mozart tillsammans.
Instrument
Blockflöjten var denna epoks karaktärsinstrument. Andra typiska instrument från denna tid
var: luta, trummor, krumhorn, enkla stråkinstrument och cembalo. Cembalon är ett
klaverinstrument från mitten av 1500-t, som är föregångare till pianot, som började utvecklas
på 1700-t. Instrument byggs i flera storlekar - i instrumentfamiljer som t ex blockflöjter och
violiner spelades gärna tillsammans;
- sopranblockflöjt, altblockflöjt, tenorblockflöjt och basblockflöjt
- violin (fiol) , altviolin, violoncell (cello), kontrabas (basfiol) - ett stort instrument klingade
mörkt (basblockflöjt och kontrabas), medan de små instrumenten klingade (sopranblockflöjt
och violin) ljust.
I Sverige bildade den mycket musikintresserade Gustav Vasa ett hovkapell, en orkester som
betydde mycket för instrumentalmusikens intåg i vårt land.
Barocken
ca 1600-1750-talet
Under 1600-talet kommer motreformationen, jesuiterna växer sig starka. De enväldiga
furstarna samlar mycket makt och rikedom inte minst från kolonierna i fjärran länder. Galilei
tvingas 1633 avsvära sig sina kätterska irrläror om att jorden inte är jordens medelpunkt utan
snurrar runt solen – men lägger ändå grunden för en fysik. 1655 upptäcker Newton
tyngdlagen.
En ny epok, en ny stil är ofta en reaktion mot sin föregångare. Barock är senare tiders litet
nedsättande benämning av den här perioden, ordet betyder som bekant ”onaturlig, förvriden,
befängd”. Renässansens strävan efter harmoni och klarhet avlöstes av barockens
dramatiska effekter och lite svulstiga former. Musiken var ofta lekfull och rörlig med ett
intensivt tonspråk.
Opera och konsert var nya musikformer som skapades för de stora furstehoven i Europa.
Man utnyttjade en ny harmonik, övergav kyrkotonarterna för Dur/mollsystemet.
Instrument
Genom skickliga instrumentmakare förbättrades instrumenten.
Tvärflöjten med sin sångbarare ton började tränga ut blockflöjten.
Vid övergången till 1700-talet kom valthornet i bruk.
Stradivarius byggde sina fulländade violiner.
Den moderna stråkgruppen kom till dvs: fiol (violin), altfiol (viola), cello (violoncell), och
kontrabas. Instrumentens starkare ton möjliggjorde framträdande inför en större publik.
Henry Purcell (1658-95) är en av den engelska musikhistoriens största kompositörer. Han
kallades ”nationens fröjd och världens under”, och hade en rad ämbeten vid kungliga hovet
där han komponerade kantater, hyllningssånger, kammarmusik, dansmusik osv.
Antonio Vivaldi (ca1680-1743) som kallades ”den röde prästen” är solokonsertens fader.
Han komponerade 500 solokonserter, den mest kända är Årstiderna, Vivaldi var även virtuos
på violin. Han producerade ett antal orkesterkonserter utan solostämmor, och också stycken
som han kallade Symphonias efter ett grekiskt ord som betyder ”att klinga tillsammans”.
Jean Baptiste Lully (1632-87) var Ludvig XIV:s, den franske solkungens, hovkapellmästare.
En gång när han dirigerade ett verk Te Deum skadade han sig så illa i foten med den tunga
käpp han slog takten med, att han kort därpå dog.
Johann Sebastian Bach (1685-1750), den kanske störste polyfona tonsättaren, skapade
mästerverk på snart sagt alla musikaliska områden. Som virtuos på orgel var han överlägsen
alla andra. Vid 38 års ålder blev han kantor i Leipzig. Han kontrakt tvingade honom att skriva
en ny komposition till varje gudstjänst. Det blev 300 kantater.
Efter första hustruns död gifte han sig med en ung sångerska. De fick tretton barn. Dessutom
hade Bach sju barn i det första äktenskapet. Det var kanske inte alltid så lätt att komponera
preludier, fugor och kantater med huset fullt av barn.
MUSIKEXEMPEL 1
BACH
Orkestersvit nr 3: Air 9:5
Concertino “liten konsert”, ofta för stråkorkester
Mindre stråkorkester; violin, altviolin, violoncell, kontrabas, och cembalo.*
(Vacker melodi, som i långspunna bågar bildar valv över en stadig bas, som ger stadga och
lugn åt musiken.)
Vid 1700-talets inbrott nådde den instrumentala polyfonin (flerstämmigheten) en höjdpunkt,
framför allt i fugans gestalt. Fugan kan liknas vid ett musikaliskt samtal – en dialog, som
alltid slutar logiskt riktigt, harmoniskt. Fugans olika stämmor träder in successivt efter
varandra, enkelt sett som en kanon. Fuga = flykt, dvs stämmornas flykt efter varandra.
Vissa karakteristiska stildrag är viktiga att ha i minnet, både när man lyssnar till och själv
framför barockmusik. Ett av dessa drag är terassdynamiken, som i sin enklaste form kan
beskrivas som en ekoverkan. Musiken kliver liksom ett trappsteg upp eller ned i styrkegrad
utan förmedlade övergångar i form av crescendo och diminuendo, som var omöjliga att utföra
av rent tekniska skäl på den tidens instrument. Ett bra exempel på terrassdynamik är Vivaldis
”Årstiderna”.
MUSIKEXEMPEL 2
VIVALDI De fyra årstiderna: Våren 9:6
Concerto grosso “stor konsert”, senbarockens vanligaste kompositionsform för orkester.
Den kännetecknas av växelverkan mellan en solist eller solistgrupp och orkestern i sin helhet.
Större stråkorkester; violin, altviolin, violoncell, kontrabas, och cembalo
(Se, hur det spritter i buskar och grenar av liv och av dans, i den härliga vårsolens glans.)
Trots att Georg Friedrich Händel (1685-1759) föddes samma år som Bach och i samma del
av Tyskland, inte så långt ifrån varandra, träffades de aldrig. För sin samtid blev Händel mest
känd som operakompositör. I våra dagar förbinder vi hans namn med en rad stora oratorier.
Oratoriet Messias komponerade han på tre veckor, ungefär den tid det tar för en mycket
snabb notskrivare att kopiera partituret. Hans utomhuskompositioner som Watermusic, och
Firework blev mycket omtyckta.
MUSIKEXEMPEL 3
HÄNDEL Messias: Hallelujakören 9:7
Oratorium - kyrkligt verk för kör, solister och orkester
Stråkorkester med blåsinstrument och slagverk, utmärkande instrument; trumpeter och pukor
Blandad kör;
Sopran - ljust kvinnligt röstläge,
Alt - mörkt kvinnligt röstläge
Tenor - ljust manligt röstläge,
Bas - mörkt manligt röstläge
(Djupt inspirerad lovsång)
Wienklassicismen ca:1750-1800-talet
De naturvetenskapliga upptäckterna börjar slå igenom i det europeiska samhällets kulturskikt,
och man opponerar sig mot barocktidens enväldiga furstar i sina pompösa palats. Erfarenhet
och förnuft blir nu grunden för tänkandet och handlandet, för den nya tiden, upplysningstiden.
Grunden läggs för den moderna vetenskapen och de första maskinerna dyker upp. Rokoko
kallas denna stilperiod inom konst och litteratur (1700-1780) som nu avlöser barocken. Inom
musiken talar man om den galanta känslosamma stilen.
Instrument
Man strävade efter mer galanta, behagfulla uttryck än barockens pompa. Musiken blev friare,
enklare, man tillät sig arbeta med nyanser och varierad dynamik. Det möjliggjordes också av
nya instrument, kanske framförallt pianot som nu gjorde sitt intåg i musikens värld.
Konstruktionen var unik, den som spelade kunde variera tonstyrkan. Man kunde nu plocka
fram fina nyanser i dynamiken, crescendo, diminuendo, piano, forte osv.
Pianot blev musikernas favoritinstrument, och de komponerades oerhört mycket pianomusik,
kanske framförallt under de efterföljande klassiska och romantiska perioderna.
De första trumpeterna var signalinstrument, man kunde endast använda naturtonerna. Under
slutet av 1700-talet och början utvecklades en klafftrumpet som kunde spela melodier
efterhand konstruerades tre ventiler på trumpeten – under 1800-talet, vilket innebar att
trumpeten även kunde spela kromatiska tonföljder melodier.
Joseph Haydn (1732-1809) föddes i Österrike och anses vara den tonsättare som fulländade
den klassiska sonatformen, symfonin och stråkkvartetten. Haydn kallas ibland ”symfonins
fader”. Han var länge kapellmästare hos den ungerska furstefamiljen Esterhazy, där han
ledde en liten men utsökt orkester. Här komponerade han kyrkomusik, operor, kvartetter och
många av sina symfonier.
MUSIKEXEMPEL 4 HAYDN Trumpetkonsert i Ess-Dur sats III Allegro 9:8
Rondo Ett tema återkommer kontinuerligt i hela stycket - lyssna efter detta tema.
Stycke skrivet för soloinstrument och orkester.
(Melodiöst, elegant och välklingande.)
Menuett är en fransk dans som var populär under hela 1700-talet. Den går i tretakt och
dansas sirligt med små steg. Tempot var till en början långsamt, men blev med tiden rörligare.
Genom att kombinera ett par menuetter med varandra fick man fram en viss omväxling.
Samtidigt ville man ha en fast form och då upprepade man den första menuetten än en gång –
formtypen är alltså A-B-A. För att få fram dynamisk omväxling spelades sen första menuetten
av en hel orkester medan den andra vanligen spelades av tre instrument, därför heter
mellandelen trio.
Under den andra hälften av 1700-talet började upplysningen att revolutionera även
instrumentalmusiken. I sökandet efter nya musikformer utvecklades den klassiska sonaten
och det på sonaten baserade stora orkesterverket, symfonin.
Wolfgang Amadeus Mozart (1756-91) föddes i Salzburg, Österrike. Hans far Leopold
Mozart var framstående tonsättare och violinist. Unge Wolfgang började komponera innan
han fyllt fem. Han tog med honom och hans syster på, där resor till olika städer i Europa de
gav konserter. Dessa resor kunde vara ganska strapatsfulla på ganska dåliga vägar, resande
med häst och vagn. Wolfgang gjorde succé vid hoven och blev känd som underbarn. Vid
åtta års ålder träffade han en av Bachs söner i London, som inspirerade honom att skriva sin
första symfoni, vid elva skrev han delar av ett oratorium och vid tolv sin första opera. Mozart
återvände till sin födelsestad Salzburg och gick i tjänst hos ärkebiskopen. Även om dessa år
var produktiva, så trivdes han inte vid hovlivet.
År 1777 försökte han förgäves hitta en bättre anställning i Paris. Han blev tvungen att
återvända till ärkebiskopen, men efter häftiga dispyter med denne blev han uppsagd och for
till Wien för att slå sig fram på egen hand. Han gifter sig med Constanze Webern, och får
många beställningar av adelsmän, men framförallt av Kejsar Josef I. I Wien möter han Haydn
med vilken han genast blir god vän. Han når stor framgång i Wien och med operan ”Figaros
bröllop” blir han ofantligt populär. 1787 skrev han operan ”Don Juan”. Premiären i Prag
blev en stor succé, men vid framförandet i Wien året därpå mottogs den betydligt kyligare.
Mozart var nu på väg långt bort från den allmänna smaken. År 1791 skrev han ”Trollflöjten”
berättelsen om en förtrollad flöjt som hjälper den som har bekymmer bara han spelar några
toner på den:
Mozart var vid denna tid överlupen av skulder, fysiskt utmattad och deprimerad av publikens
ombytlighet. Trots detta arbetade han vidare i ett rasande tempo. Hans sista symfonier är
underbara exempel på den klassiska känslan för skönhet och balans.
Hösten 1791 beställde en ”mystisk person” ett ”Requiem”, en dödsmässa. Två månader
senare dog Mozart i yttersta fattigdom och eftersom han var skuldsatt jordfästes han utan
ceremoni på en vanlig gravplats för fattighjon.
Sonatform
Sonatformen en av de viktigaste kompositionsformerna som växte fram under 1700Sonat är ett orkesterverk med flera satser (avsnitt), varav några följer en särskild form som
brukar kallas sonatform. Sonatformen har utvecklats ur den tredelade visformen A-B-A. I
sonatformen kallas delarna:
A. Exposition - här presenteras oftast två olika teman
B. Genomföring – här bearbetas och varieras de stoff som presenterats i expositionen
A. Repetition – de två temana återkommer, och stycket slutar i huvudtonarten
Efter A-delarna kan följa en särskild avslutning, Coda (svans)
MUSIKEXEMPEL 5 MOZART Eine kleine Nachtmusik sats 1; Allegro
9:9
Serenata kvällsmusik (la sera = kvällen)
Större stråkorkester - lyssna efter Sonatformen
(Galant, balanserat, och uppfriskande.)
Ludwig van Beethoven (1770-1827) föddes i Bonn. Hans far var en hård man som ville
utnyttja sin sons begåvning för att göra honom till en ny Mozart.
År 1787 gjorde han sin resa till Wien, där han träffade Mozart. När Mozart hörde den unge
Beethoven spela utropade han: ”Det dröjer inte länge förrän han gör väsen av sig i världen.”
Hans produktion är, jämfört med andra tonsättares, relativt liten. Beethoven var perfektionist,
en intensiv människa, som oupphörligen arbetade med sina verk. Vart han än gick, hade han
med sig en anteckningsbok. I den skrev han ned nya teman, bearbetade gamla och arbetade
oavbrutet tills han blev nöjd.
Beethoven skrev nio symfonier.
Huvudmotivet i den femte, ”Ödessymfonin” har blivit föremål för åtskilliga tolkningsförsök.
Beethoven lär själv ha sagt, att ”så här klappar ödet på porten”.
MUSIKEXEMPEL 6 BEETHOVEN Ödessymfonin nr 5, sats 1; Allegro
con brio 9:10
Symfoni Stort musikverk för symfoniorkester, ofta 3-4 satser
Symfoniorkester - stor orkester, där antalet instrument och musiker varierar.
1.Stråkinstrument; violin, viola, violoncell och kontrabas.
2. Träblåsinstrument; flöjt, oboe, klarinett och fagott.
3. Bleckblåsinstrument; valthorn, trumpet basun och tuba
4. Slagverksinstrument; puka, trumma xylofon, klockor, cymbal m.fl.
(Från mörker till ljus, genom kamp till seger.)
”Pastoralsymfonin”- den sjätte symfonin - anses spegla tonsättarens kärlek till naturen, ett
mycket vanligt tema bland romantikens konstnärer. Beethoven var den siste wienklassicisten,
och den förste romantikern.
Redan före sekelskiftet, 1800, började han plågas av nedsatt hörsel och från 1818 var han
totalt döv. Han blev alltmer isolerad, och hans sena verk, som anses som hans mästerverk, var
ofta alltför radikala för hans samtid. Den nionde symfonin – körsymfonin – blev Beethovens
största och mest vittomfattande verk. Han kämpade länge med sista satsen och körens
introduktion, men lyckades till slut med Schillers revolutionära dikt ”An die Freude” skapa
en underbar körfinal.
Symfonin uruppfördes i Wien inför en fullsatt salong.
Beethoven dirigerade inte, utan satt mitt i orkestern och följde med i partituret. Efter
framförandet gav publiken ett Dundrande bifall. Beethoven som var helt försjunken i sitt
partitur stod med ryggen mot publiken, och märkte inte att musiken hade tystnat. Till slut tog
en av sångarna honom i armen och pekade mot den vilt applåderande publiken. Beethoven
vände sig om och bockade, och publiken som nu begrep att han inte kunnat höra sitt eget verk
applåderade ännu häftigare.
Beethoven dog en marskväll 1827, mitt under en våldsam storm. När hans kista fördes genom
Wien kantades vägen av 20 000 människor som gav honom sin sista hyllning.
Romantiken
1800-talet
Under romantiken var det konstnärens egna upplevelser och känslor som styrde skapandet,
inte bestämda regler och tro på förnuftet, som under Wienklassicismen.
Samhället förändrades mycket. Industrialiseringen medförde att människor flyttade in till
städerna och till det utbud av musik, teater och konst som fanns där. Offentliga operahus och
konsertsalar byggdes. Arbete vid fabrikerna var bullriga och smutsiga minst 12 timmar om
dagen. I musiken drömde man sig bort till exotiska platser och till andra tider och till sagans
och drömmens rike.
Typiska drag för den romantiska musiken var: - längtan till fjärran platser - längtan till svunna
tider - längtan till naturen - kärlek till det egna landet, Nationalromantik - intresse för sagor och myter – Wagner skriver operor vars handling bygger på gamla germanska sagor genikulten växer fram, inom musiken representeras dessa av virtuoserna, musiker som var
tekniskt mycket skickliga på sina instrument: t ex Paganini, Chopin och Liszt
Under Wienklassicismen var musiken absolut. Detta innebar att den är skapad utifrån rent
musikaliska principer och att den inte är skriven för att beskriva en text eller en bild. Absolut
musik är instrumental, om den är vokal har den ju en text som styr musiken. Bach och
Mozart skrev absolut musik. Under romantiken kommer motsatsen till absolut musik –
programmusik. Den vill skildra en händelse, ett konstverk, en saga eller bara en stämning.
Man får reda på vad tonsättaren vill att musiken ska beskriva, antingen genom titeln eller
genom en detaljerad beskrivning – ett program. Olika typer av programmusik är symfoniska
dikter, romanser och symfonier som beskriver något, t ex Beethovens ”Pastoralsymfoni”
och Richard Strauss; ”Also sprach Zarathustra”
MUSIKEXEMPEL 7 R. STRAUSS
Also sprach Zarathustra 9:11
Programmusik musiken bestäms av ett program, och “beskriver” mer eller mindre
tydligt t.ex. fågelsång, en storm eller en känsla.
Orkester: utmärkande instrument är; trumpet, pukor och orgel (i slutet).
(Ett svagt gryningsljus exploderar i en våldsam, skoningslös ljuskaskad.)
Nationalromantik – tonsättarna lät sig inspireras av det egna landets historia och folkmusik
när man skrev sin musik. Polacken F. Chopin inspirerades mycket av landets danser t ex
mazurka, när han skrev sin pianomusik. I P.Tjajkovskijs musik kan man höra influenser av
rysk folkmusik och J. Sibelius ”Finlandia” inspirerades av hotet att tsarens Rysslans skulle
invadera Finland mot slutet av 1800-talet. E.Grieg inspirerades av den norska naturen med
dess fjordar när han skrev: ”Peer Gynt”.
MUSIKEXEMPEL 8 E. GRIEG
Peer Gynt: Morgonstämning 9:12
Nationalromantik musik skapad med anknytning till landets egna sägner och folkmusik
Orkester: utmärkande instrument är; flöjt, oboe och cello
(Solen går upp över de norska fjällen och speglas i den kalla, friska fjorden.)
Musiken var storstilad och uttryckte många olika känslor. Musikdramatiska verk som t ex
opera och balett blir viktiga.
Richard Wagner (1813-88) är kanske den mest kontroversielle av alla tonsättare under denna
tid. Han ansåg att det var hans öde att skapa ”framtidens konst”. Denna konst skulle vara en
blandning mellan konst, musik, teater och litteratur – att allkonstverk – operan. Den mest
kända är en operasvit ”Ringen”. Han har lånat handlingen från den germanska mytologin
(gudasagorna) och den består av fyra musikdramer: ”Rhenguldet”, ”Valkyrian”, ”Siegfried”,
och ”Ragnarök”.
Wagner var också nyskapande musikaliskt, han ”uppfann” ledmotivet. Det innebär att t ex en
opera, har varje enskild rollfigur en egen melodi (motiv) som spelas när den personen finns på
scenen eller ska komma in. Han var en mycket omdiskuterad person under sin levnad. Han
var mycket arrogant och ansåg att han var den störste levande konstnären. Han var rasist och
trodde på Nietzsches övermänniskoteorier, som sedan A. Hitler tog upp i nazismen. Wagner
var för övrigt Hitlers favoritkompositör.
Wagner hade en livsdröm att kunna spela hela sin opera svit ”Ringen” vid ett tillfälle. Wagner
och hans hustru Kosima skapade därför Bayreuth-festivalen i ett speciellt operahus i
Bayreuth, där hela ”Ringen” framförs under flera dagar, detta ges fortfarande vart fjärde år.
MUSIKEXEMPEL 9 R. WAGNER
9:13
Lohengrin: Förspel till tredje akten
Allkonstverk - när konst, musik och drama samverkar i en mäktig enhet.
Stor orkester utmärks av; trumpeter, basuner, fioler och cymbaler.
(Orkestern släpper loss krafterna med smattrande trumpeter, energiska fioler och
klingande cymbaler.)
Giuseppe Verdi (1813-1901) var en glödande patriot och hans namn blev en symbol för
Italiens enande – en italiensk nationalkompositör. Italien anses vara operans hemland – där
första operan framfördes 1597. Den italienska operan kulminerade med Verdis
temperamentfulla verk. Kända operor är: ”Falstaff”, ”La traviata”, ”Rigoletto” han slog
igenom med operan: ”Nabucco”
MUSIKEXEMPEL 10
G. VERDI Nabucci: Fångarnas kör 9:14
Opera - ett drama där rollerna sjungs till ackompanjemang av instrument
Orkester: utmärkande instrument; stråkinstrument, trumpet och flöjt.
Blandad kör;
Sopran,
högt och ljust kvinnligt röstläge,
Alt,
lågt och mörkt kvinnligt röstläge
Tenor.
högt och ljust manligt röstläge,
Bas,
lågt och mörkt röstläge
(De hebreiska fångarnas svårmodiga klagan blev ett uppmärksamt inlägg i debatten om
Italiens enande 1861.)
Peter Tjajkovskij (1840-93) var ett skyggt barn, som tiDigt sysslade med musik. Han
började studera juridik, men efter 23 års ålder sysslade han enbart med musik, och blev lärare
vid konservatoriet i Moskva. Trots att han var homosexuell gifte han sig med en kvinnlig
elev. Äktenskapet slutade efter ett år med ett självmordsförsök.
Tjajkovskij fick en rik änka som mecenat ( en person som ekonomiskt stöder t ex en
konstnär). Hans musik är mycket känslosam, man kunde även återfinna gamla ryska
tongångar i nationalromantisk anda. Han blev mycket känd för bl a sina baletter:
”Svansjön”, ”Törnrosa” och ”Nötknäpparen”.
MUSIKEXEMPEL 11 P. TJAJKOVSKIJ Nötknäpparen: Blommornas vals
9:15
Balettmusik - musikstycke som från början är skrivet till balett
Symfoniorkester, utmärkande instrument; valthorn, klarinett och violin
(Svepande böljande vågor.)
Impressionismen
kring 1900
Inom bildkonsten hos bl a Monet Degas och Renoir, dök en ny form upp som strävade efter
att återge det omedelbara verklighetsintrycket – impressionismen. Både konsten och musiken
ville skildra ögonblickets stämningar – intryck.
Denna musik bygger framförallt på klanger – stämningar – och melodin blir mindre viktig. De
tidigare Dur och moll-tänkandet var nu nästan borta. C. Debussy påverkades starkt av dessa
konstnärer, och hade ofta även ganska målande titlar på sina stycken som t ex ”Claire de lune”
Månsken. Genombrottet för den nya musikstilen var hans första stora orkesterverk; ”Prélude à
l’aprés-midi d’un faune” (Förspel till en fauns eftermiddag):
MUSIKEXEMPEL 12 C. DEBUSSY Förspel till en fauns eftermiddag 9:16
Programmusik musiken bestäms av ett program, och “beskriver” mer eller mindre
tydligt t.ex. fågelsång, en storm eller en känsla.
Orkestermusik (Musiken bygger i huvudsak på klanger – melodin är mindre viktig.)
Expressionismen
ca 1900-1930
En ny världsbild börjar bryta fram. Freuds teorier om det undermedvetna, Einsteins
relativitetsteori, upptäckten av radioaktivt sönderfall, första världskrigets blodbad, paniken
och rädslan för det okända är viktiga moment i den nya stilen – expressionismen.
Arnold Schönberg (1874-1951) skrev till en början i senromantisk stil, men experimenterade
efter hand med atonal musik – musiken som ren form – där alla toner behandlades med lika
värde – samtliga tolv toner inom oktaven – tolvtonsmusiken. Detta innebar dock en sträng
kompositionsprincip – där alla toner skulle återkomma lika ofta i ett speciellt mönster. Man
experimenterade också med punktmusik. Musiken präglas av dissonanser (toner som skär
varandra)
Neoklassicism
ca 1910-1950
I det tidiga 900-talets kulturliv vaknade intresset för de klassiska formerna som en möjlighet
att ge musiken nytt liv, delvis som en reaktion mot de romantiska idealen, men också mot
impressionismens konturlöshet och expressionismens dogmatism och spegling av själslivets
våldsamheter. Man ville återupprätta äldre former, man sökte sina förebilder i wienklassicism
och barockmusik, framför allt Mozart, Haydn, Vivaldi och Bach.Musiken innehåller både
konsonanser (välklingande harmonier) och dissonanser (toner som skär varandra)
Igor Stravinskij (1882-1971) blev en av neoklassicismens förnämsta företrädare. Han är
kanske den mest kände kompositören under 1900-talet och skrev i flera olika former och
stilar. Han skrev bl a fler kända balletter som ”Eldfågeln”, ”Petrusjka” och ”Våroffer”. Den
senare bygger på en rysk saga där man offrar till våren.:
MUSIKEXEMPEL 13
9:17
STRAVINSKIJ: Våroffer: Dance of the adolescents
Ballettmusik - kaotisk musik
Stycke skrivet för orkester – ballettmusik.
Ingen speciell melodi eller takt – dissonanser
Ralph Lundsten (1936-) är svensk tonsättare och filmkonstnär som gör sina elektroniska
kompositioner i sin inspelningsstudio: Andromeda. Han har skrivit bl.a. Nordiska
Natursymfonier. Sista musikexemplet är från nr 4: ”Molndrömmar”
MUSIKEXEMPEL 14 R. LUNDSTEN: Nordisk natursymfoni:
Molndrömmar 9:18
Elektronmusik (Drömmande)
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards