Klassicismen (1750-1827)
Klassicismen är en period där man på allvar börjar återupptäcka den klassiska antiken, främst
genom arkeologiska upptäckter (t ex Pompeji). Klassicismen var en period där musiken
präglades av klassiska ideal som enkelhet, raka linjer, balans, symmetri, proportioner och
form. Klassisk historia, mytologi och filosofi fick alltmer ökat inflytande. Operans innehåll är
förlagt till antik tid.
Ett skäl till förändringar i musiken är det som brukar kallas upplysningen, där bildning,
kunskap, undervisning, vetenskap och kultur blev tillgängligt för medelklassen ”vanligt folk”.
Samhället på 1700-talet fick en mer tyngdpunkt på medelklassen och i musiken innebar detta
bl. a en ny slags opera som spelades på det egna språket med enklare dialoger och enklare
musik. Andra orsaker till denna kulturspridning var en ökad utgivning av noter och tillät vem
som helst att införskaffa musik för att sjunga eller spela den hemma. Detta genererade i sin tur
ett ökat hemmusicerande där det ingick i var ung kvinnas sociala uppfostran att kunna spela
cembalo eller piano, medan flöjten och violinen och andra instrument var förbehållna det
manliga släktet. De som komponerade musiken för hemmabruk var också angelägna om att
göra den så lättspelad som möjligt men ändå intressant. Detta var en viktig faktor i en
övergång mot en mer melodisk (vackra, enkla melodier) stil som kännetecknar klassicismen.
Konsertverksamheten tog också fart genom att professionella musiker och amatörer samlades
för att ge konserter för sitt eget nöje och till glädje för andra som kom för att höra dem.
Orkestern som enhet började bli ett begrepp. Att en publik nu gick på konserter för att lyssna
var något nytt, och det krävde att kompositionerna blev klara och logiska för att fånga och
behålla åhörarens uppmärksamhet och intresse. Kompositörer som behärskade detta var
mästarna Haydn, Mozart och Beethoven.
I Sverige och Stockholm började man ge offentliga konserter 1731. Italiensk opera spelades
för första gången i landet 1755 under ledning av Francesco Antonio Uttini som bosatte sig i
staden och blev hovkapellmästare. Gustav III var regent under den här tiden och han var en
stor beskyddare av musik och grundade svenska musikaliska akademien och Kungliga operan.
1782 invigdes ett operahus i centrala Stockholm och det var där, vid en maskeradbal 1792
som Gustav III sköts till döds
Joseph Haydn (1732-1809) föddes i en by i nedre Österrike. Haydn fick sin musikaliska bana
som medlem av gosskören i Stefansdomen i Wien. När han blivit äldre så frilansade Haydn i
Wien som lärare och musiker främst på violin eller orgel. 1761 fick Haydn tjänst hos släkten
Esterházys. Hans arbete bestod i att komponera för sin arbetsgivare samt sköta dennes
musikbibliotek och vårda hans instrument. Haydn skrev kyrkomusik, symfonier, pianosonater,
operor och stråkkvartetter. Haydn är känd för sina stråkkvartetter och som form blev etablerad
genom Haydn. Under åren blev Haydn alltmer känd. Hans musik hade genom musikförlag
spridits till betydande städer som London, Paris, Amsterdam, Berlin och Wien. Nikolaus
Esterházy dog 1970 vilket innebar att Haydn stod utan arbetsgivare. Arbetsgivare från London
var inte sena att knyta Haydn till sig och han flyttade dit. Väl i London blev han mycket väl
omhändertagen och uppskattad. För sina konserter i London komponerade han 12 (London)
symfonier som räknas som de största i hans produktion. Haydn återvände sedan till Wien
lycklig och rik. När Napoleon ett år senare skulle beskjuta Wien placerade Napoleon ut en
vaktpost framför Haydns hus samtidigt som han avled.
Musikexempel: Haydns trumpetkonsert
Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) föddes 24 år efter Haydn och avled 18 år före
honom. Mozart komponerade färre verk men behärskade alla stilar – operan, kyrkomusiken,
solokonserten, symfonin. Mozart föddes 1756 i Salzburg. Hans far Leopold Mozart, var
kompositör och violinist som sedan gav upp sin egen karriär för att ägna sig åt sonen. Vid fyra
års ålder kunde Wolfgang spela cembalo, när han var fem hade han börjat komponera. De
närmaste åren ägnades åt turnéer över hela Mellaneuropa för att visa upp gossens begåvning
och tjäna lite pengar på det. Hans far tog med honom till Italien där han fick höra operor och
fick lektioner. Leopold försökte hitta en anställning åt Wolfgang där han kunde tjäna bra med
pengar, men Wolfgang var en svår person att ha till underlydande, för ung och för begåvad,
till slut ordnade fadern arbete i Salzburg under ärkebiskopen.
Sedan bar det av till Wien där han försörjde sig genom att spela, undervisa och komponera.
Han skapade sig ett namn som pianist och började skriva pianosonater. Mozarts period i Wien
nådde sin höjdpunkt genom pianokonserterna. Mozart komponerade med största lätthet inom
alla musikaliska kategorier men hans största intresse var operan. De tre operor som alltid har
haft den starkaste ställningen hos publiken genom tiderna är Figaros bröllop, Don Giovanni
och Trollflöjten. Vid 33 års ålder skrev han sina sista symfonier, karriären hade börjat
stagnera och han fick problem med ekonomin. Svårt skuldsatt fick han i juli 1791 i uppdrag
att skriva en dödsmässa. Mozart hann inte avsluta Rekviem. Han insjuknade under hösten
1791 och dog den 5 december.
Musikexempel: Mozart – Eine kleine nachtmusik
Musikexempel: Mozart – Nattens drottning ur Trollflöjten
Det var i och med geniet Ludwig van Beethoven (1770-1827) som den klassiska epoken
nådde sin höjdpunkt och upplösning. Beethoven föddes i västra Tyskland. Hans far och farfar
var musiker och när hans far upptäckte att sonen var en exceptionell musikbegåvning ville
han göra honom till ett underbarn, en ny Mozart och tvingade honom att öva i timtal. Han fick
undervisning i piano, orgel, violin och började studera komposition redan vid tio års ålder.
Beethoven skickades till Wien för att studera vidare och fick där några lektioner av bl. a
Mozart och Haydn. Beethoven arbetade till en början som hovorganist i Bonn men lämnade
strax jobbet för en karriär i Wien som musiker till en början som pianist och det var genom
hans pianokonserter och pianosonater han skapade sig ett namn i Wien. Trots att Beethoven
var oborstad, lynnig och vägrade att böja sig för dem som stod högre på den sociala
rangskalan lyckades han göra sig ett namn i de förnäma kretsarna tack vare hans begåvning
och utstrålning. Nu började dock en period av djup depression. Redan tidigare hade
Beethoven börjat lägga märke till ett konstant sus och pipande i öronen och han förstod att
han höll på att bli döv. För kompositören Beethoven var det ingen katastrof eftersom han hade
ett perfekt fungerande inre öra där han kunde höra musik inom sig bara genom att läsa noterna
och han kunde skriva ned de idéer han fick. För pianisten och läraren Beethoven var detta en
katastrof och även det sociala livet blev oerhört lidande när han inte kunde kommunicera med
andra människor. Beethoven tog sig dock ur depressionen och under de närmaste åren flödade
mästerverken från hans penna. Mest känd för denna period är Eroicasymfonin. I Beethovens
symfonier från den här perioden är det lätt att ana de känslor musiken skulle väcka t.ex. femte
”ödes” symfonin som skulle avbilda ödet som knackar på dörren. Mozart och Haydn var noga
med längden på verken för att inte trötta ut publiken vilket inte gäller Beethovens verk som
ofta var mycket längre utan att för den skull tappa i kvalitet. Beethoven tog sig även an operan
där han skrev Fidelio som blev hans mest kända. Fidelio handlade till viss del om kärlek och
Beethoven längtade efter att träffa den rätta att gifta sig med, något som inte inträffade.
Nu hade hans hörsel blivit så dålig att han inte hörde vad han spelade på pianot. Han drog sig
undan och blev mer vresig och misstänksam. Detta gjorde att hans musikskapande stannade
av ett par år. Hans musikskapande började dock ta fart igen och han komponerade två körverk
och en grupp stråkkvartetter som blev höjdpunkter i hans karriär. Ett av körverken var
”Körsymfonin” nr 9. Under sina sista år återvände han till att skriva 5 stråkkvartetter där
några var på beställning av en furste i S: t Petersburg. Beethoven insjuknade på ett
sommarställe och dog några dagar senare. Omkring 10 000 sörjande kom till hans begravning.
Musikexempel:
• Beethoven - Für Elise
• Beethoven - Symfoni nr 5 sats 1 (ödessymfonin)
• Beethoven - Symfoni nr 9 sats 4 (Till glädjen)
