Promemoria
Sid. 1(6)
2016-05-03
Canberra
Landfakta Kiribati
Basdata
Officiellt namn:
Huvudstad:
Yta:
Folkmängd:
Befolkning:
Befolkningstillväxt:
Officiella språk:
Religion:
Nationaldag:
Statsskick:
Statschef:
Regeringschef:
Politiska partier:
Senast allmänna val:
Nästa allmänna val:
Medlemskap i
internationella
organisationer:
Republiken Kiribati
Tarawa (46,000 est. 2014 CIA)
810 km²
110,500 (World Bank, 2014)
I-Kiribati 99.2% Tuvaluan 0.1% övriga 0,8 % (est
2010 CIA)
1,15 % (2015est. CIA)
I-Kiribati, Engelska
Kristna 96%, Baha’i 2.3%, Övriga 1.7% (est 2010
CIA)
12 juli
Republik
President Taneti Maamau
President Taneti Maamau
Boutokaan Te Koaua Party (BTK), Kamaeuraoan Te
I-Kiribati Party (KTP), Maurin Kiribati Pati (MKP)
30 december 2015 och 6 januari 2016
Ev. 2019 eller 2020
Bl.a. IMF, PIF, FN, WHO
Sveriges Ambassad
Canberra
Promemoria
Ekonomisk data
Valuta:
Växelkurs:
BNP (total)
BNP-tillväxt:
BNP/capita:
Inflation:
Export:
Viktigaste exportvaror:
Viktigaste
exportmarknader:
Import:
Viktigaste importvaror:
Viktigaste
importmarknader:
Sveriges varuexport:
Sveriges varuimport:
Australia dollar (AUD)
1 AUD = 8,5 SEK (XE januari 2016)
168 milj US$ (2015 IMF forecast)
2.9% (2015 IFM forecast)
1,511 (2015 IFM forecast)
1.4% (2015 IFM forecast)
84.75 miljoner US$ (2013 est. CIA)
Fisk, kokosprodukter, kopra
Marocko, Marshallöarna, Filipinerna, Australien
182.2 miljoner US$ (2013 est. CIA)
Livsmedel, maskiner och utrustning, diverse
tillverkade varor, bränsle
Australien, Singapore, Fiji, Nya Zeeland
123 000 SEK (2015, Kommerskollegium)
13 000 SEK (2015, Kommerskollegium)
Kort historik
Kiribati blev självständigt från Storbritannien den 12 juli 1979. Landet består
av 33 korallöar som utgör tre ögrupper; Gilbertöarna, Phoenixöarna och Lineöarna och sträcker sig över ett stort område längs ekvatorn i Stillahavet.
Kiribati höjer sig i genomsnitt inte mer än två meter över havet och är därför
särskilt utsatt för effekterna av klimatförändringar och stigande havsnivåer.
Tarawa är huvudstaden och den korallö där största delen av befolkningen bor.
Den största delen av befolkningen bor på Gilbertöarna, då Phoenixöarna är
obebodda.
Kiribati har varit bebott i minst 3000 år och de första invånarna anlände från
Asien. Det var först i slutet av 1700-talet som européer började komma för att
utforska området och under 1800-talet ökade européers närvaro. Under denna
period tvingades flera tusen bort från sina hem för att arbeta på plantager i
andra länder. Gilbertöarna blev brittisk koloni 1892.
Tungaru ockuperades av Japan under andra världskriget. På korallön Tarawa
utkämpades några av Japan och USAs mest intensiva strider i Stilla havet.
2(6)
Sveriges Ambassad
Canberra
Promemoria
Politisk översikt
Kiribatis parlament består av 46 ledamöter varav 44 är folkvalda. De 44
folkvalada ledamöterna blir valda för fyra år. De övriga två ledamöterna är en
justitiekansler och en är företrädare för banabanernas öråd. Partierna består av
löst sammansatta grupper som främst bygger på geografisk samhörighet eller
familjeband. När ett nytt parlament har valts träffas det för att nominera
presidentkandidater. Enligt konstitutionen måste minst tre men inte mer än
fyra nomineras. Presidenten kan inte väljas om fler än tre gånger. Den valda
presidenten väljer sedan vice-presidenten, justitiekanslern och tio eller färre
ministrar från ledamöterna.
Ieremia Tabai blev landets första president efter att Kiribati blev självständigt
från Storbritannien 1979. Tabai satt som president fram till 1991, han hade då
valts om tre gånger och kunde inte väljas om fler gånger enligt konstitutionen.
Teatao Teannaki som tidigare varit vice-president valdes till president.
Regeringen fälldes i ett misstroendevotum 1994. Som ny president valdes
Teburoro Tito. Maneaban Te Mauri (MTM) vann parlamentsvalen 1998 och
2002 och Tito valdes som president båda gångerna. Den tredje
mandatperioden blev kortvarig då regeringen fälldes efter ett
misstroendevotum. Nyval hölls i maj 2003 och MTM vann valet, men Anote
Tong, som var kandidat för oppositionsgruppen, valdes som president. Tong
omvaldes 2007 samt 2012, vilket innebär att han inte kunde väljas på nytt
2016.
Det senaste valet bestod av två omgångar, den första i december 2015 och
den andra i januari 2016. Valet resulterade i att 21 ledamöter byttes ut. I mars
2016 valdes Taneti Maamau till landets President. Taneti Maamau tillhör
partiet Kamaeuraoan Te I-Kiribati Party och var tidigare Secretary for
Finance.
Presidenten är både landets stats- och regeringschef och utser landets domare.
Kiribatis rättsväsende består av högsta domstolen, hovrätten och
åklagarmyndigheten.
Ekonomi
Kiribatis ekonomi är begränsad på grund av dess storlek, avstånd, dålig
infrastruktur och geografiska spridning. Landet har även ofruktsamma jordar
och begränsade utvinningsbara resurser. Landet strävar efter att skapa
arbetstillfällen och främja tillväxten för en snabbt växande befolkning.
Befolkningsantalet i de större bosättningarna beräknas öka till det dubbla de
3(6)
Sveriges Ambassad
Canberra
Promemoria
kommande femton åren, vilket medför en utmaning för landet gällande
vatten, hygien och sjukvård.
Kiribati är ytterst beroende av inkomster från fiskelicenser, bistånd och
penningförsändelser från utlandet, då främst från sjömän anställda utomlands.
Illegalt fiske gör att landet går miste om miljonbelopp varje år. Det finns även
risk för utfiskning. Största delen av invånarna i Kiribati lever främst på att
bedriva jordbruk och fiske. Landets turism utgör mer än en femtedel av
landets BNP.
Fosfatutvinning var länge en viktig inkomst källa i Kiribati, men
fosfatsdepåerna tog slut 1979, samma år som Kiribati blev självständigt från
Storbritannien. Den brittiska administrationen hade 1956 skapat ”The
Revenue Equlization Reserve Fund” (RERF) där inkomster från
fosfatutvinningen i Kiribati investerades i utländska valutor. RERF är en
viktig del av Kiribatis budget.
Sedan självständigheten 1979 har landet överlag haft en stabil ekonomi, trots
begränsade ekonomiska tillgångar. Regeringarna har varit försiktiga med de
inhemska utgifterna.
Kiribatis import är betydligt större än dess export, vilket resulterat i att det
råder stort underskott i handelsbalansen. Den största delen av exporten
kommer från kokosolja och kopra men även fisk och tång är viktiga
exportprodukter.
FN klassar Kiribati som ett av världens minst utvecklade länder. Landet har
varit på LDC (Least Developed Countries) listan sedan 1986.
Utrikespolitik
Utrikespolitiskt har Kiribati nära band till Australien, Nya Zeeland, Fiji och
Japan. Landet får utvecklingsbistånd från bland annat EU, Japan, Australien,
Nya Zeeland, Kanada och FN-organ. Kiribati blev medlem i FN 1999.
Kiribati hade diplomatiska relationer med Kina fram till 2003 då Kiribati
erkände Taiwan.
Den viktigaste internationella frågan för landet är klimatförändringar som
leder till förhöjda havsnivåer. Kiribati verkar för att väcka opinion i
klimatfrågan i FN och i PIF. Regeringen försöker även erhålla löften från
4(6)
Sveriges Ambassad
Canberra
Promemoria
andra länder om att ta emot klimatflyktingar från Kiribati. Tidigare President
Tong är en viktig person i klimatpolitiken på den internationella arenan.
Även den ökande befolkningstillväxten är en viktig fråga i Kiribatis
utrikespolitik.
Landet har inget eget försvar utan förlitar sig på Australien och Nya Zeeland.
Polis finns på alla öar som vid behov utför halvmilitära uppdrag.
Relationen med EU
Kiribatis relation med EU grundas på den Europeiska utvecklingsfonden samt
EU-Kiribatis partnerskapsavtal om fiske (FPA).
EU’s och Kiribatis tidigare fiskeavtal löpte ut i september 2015. En ny
överenskommelse har ännu inte nåtts trots flera förhandlingar, vilket har
resulterat i att inga europeiskflaggade fartyg fiskar i Kiribati.
Relationen är någon begränsad då EU saknar kontor i Kiribati.
Relationer med Sverige
Sveriges ambassad i Canberra och ambassadör Pär Ahlberger har ansvar för
relationerna med Kiribati.
2015 besökte Kiribatis dåvarande President Anote Tong Sverige. Han
diskuterade klimatförändringar och stigande havsnivåer med Sveriges
statsminister Stefan Löfven.
Som första svenska minister besökte biståndsministern Isabella Lövin
Stillahavsregionen ock Kiribati 2016. Lövin med delegation deltog vid möten
med Kiribatis regeringsföreträdare samt en mängd lokala aktörer och
institutioner samt lokalbefolkningen.
Sveriges handel med Kiribati har varierat kraftigt. Sveriges export har sedan
2010 varierat mellan 123 000 SEK som lägst(2015) och 3 045 000 SEK som
mest (2011). Ur och klockor samt papper och papp har utgjort de viktigaste
exportvarorna. Sveriges import från Kiribati har oftast varit låg, med undantag
från 2011 (766 000 SEK) och 2012 (3 336 000 SEK).
***
5(6)
Sveriges Ambassad
Canberra
Promemoria
Kontaktuppgifter
Sveriges ambassad i Canberra
Embassy of Sweden
5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600
Australien
Telefon: +61-2 6270 2700
Fax: +61-2 6270 2755
E-post: [email protected]
Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra
Tidsskillnad
Tidsskillnad i Kiribati mot Sverige:
+ 11 timmar vid svensk sommartid
+ 13 timmar vid svensk vintertid
6(6)
