Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Kiribati 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Kiribati ligger längs ekvatorn i Stilla havet och har drygt 105 000 invånare
utspridda på 33 öar. Landet är 320 mil långt i öst-västlig riktning.
Befolkningens mänskliga rättigheter respekteras överlag och rättsväsendet
tillhandahåller effektiva medel för att pröva enskilda fall av övergrepp.
Följande MR-problem har dock rapporterats:
- godtycklig rättsutövning av byråd utanför det nationella rättsväsendet
- vissa begränsningar av yttrandefriheten
- diskriminering och våld mot kvinnor
- övergrepp mot barn samt barnprostitution
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Kiribati har ratificerat två av FN:s centrala konventioner om de mänskliga
rättigheterna:
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor (CEDAW) men inte det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt som inte heller har undertecknats.
- Konventionen om barnets rättigheter (CRC) men inte de två tillhörande
protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn som
inte heller har undertecknats
Kiribatis första rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter behandlades
av kommittén i september 2006.
Inget besök från FN:s olika specialrapportörer har genomförts.
2
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Respekten för liv och kroppslig integritet samt förbudet mot tortyr
upprätthålls. Enligt traditionell sed kan byråd besluta om kroppsbestraffning
för vissa smärre brott.
Fängelseförhållanden uppfyller överlag internationella normer. Regeringen
tillåter MR-observatörer, familjemedlemmar samt representanter från kyrkan
att besöka fängelser. Barn under 16 år får inte dömas till fängelse.
Ungdomsbrottslingar mellan 16 och 17 år får inte hållas längre än en månad på
vuxenanstalt, såvida de inte avtjänar straff för grövre brott. Anhållna personer
som inte betalar borgen placeras tillsammans med dömda fångar i väntan på
rättegång.
4. Dödsstraff
Lagen förbjuder dödsstraff.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Lagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden, vilket respekteras av
regeringen. Lagen förbjuder inte människohandel, men det har inte
förekommit några rapporter om människohandel till, från eller inom landet.
Lagen tillåter landsförvisning, men regeringen har aldrig använt sig av denna
möjlighet. Däremot har byråd vid ett fåtal tillfällen bannlyst vissa personer från
specifika öar, oftast under en begränsad tidsperiod.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Landets polischef rapporterar direkt till presidenten. Poliskorruption och
straffrihet utgör inget allvarligt problem. Polischefen ansvarar för att undersöka
misstankar om brott i tjänsten och poliser har emellanåt blivit uppsagda.
Rättsäkerheten bygger på den dömande maktens oberoende och det brittiska
rättssystemets common law. Lagen fastställer rätten till rättvis rättegång..
I de flesta fall utfärdar domare häktningsbeslut före arrestering. Personer som
arresteras utan häktningsbeslut måste ställas inför domare inom 24 timmar eller
inom skälig tid vid arrestering på avlägsna platser. Lagen kräver att arresterade
personer informeras om sina rättigheter och erbjuds juridiskt stöd. Två poliser
3
och en advokat måste alltid närvara vid förhör. Generellt får anhållna personer
god tillgång till juridisk hjälp och många frisläpps mot borgen i avvaktan på
rättegång.
7. Straffrihet
Det finns inga uppgifter om straffrihet.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Enligt lag råder yttrande- och pressfrihet, men medieutbudet är mycket
begränsat. Med några få undantag respekterar regeringen dessa bestämmelser.
Det finns inga restriktioner beträffande Internet.
Lagen garanterar mötes-, förenings- och religionsfrihet och regeringen
respekterar dessa rättigheter. Drygt hälften av kiribatierna är i dag katoliker
medan nästan alla andra tillhör något protestantiskt samfund.
Det finns inga rapporter om politiska fångar.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Enligt 1979 års författning är Kiribati en republik, vars president är både statsoch regeringschef samt den som utser alla domare. Regeringen innefattar
vicepresidenten, justitieministern samt högst tio ytterligare ministrar som
presidenten utser bland parlamentets ledamöter.
Parlamentet består av 42 medlemmar varav 40 är folkvalda, en är
justitieministern ex officio och en utses av kiribatier bosatta på ön Rabi i Fiji.
Efter valet 2003 finns det två kvinnor, inklusive vicepresidenten, bland de 42
ledamöterna i parlamentet. Till talman väljer parlamentet en utomstående.
Politiska partier i egentlig mening förekommer inte. I stället finns löst
organiserade allianser som främst bygger på familjeband och geografisk
samhörighet.
Parlamentsval hålls vart fjärde år. Efter valet utser det nya parlamentet bland
sina medlemmar tre eller fyra presidentkandidater, av vilka en utses i allmänna
val efter normalt cirka två månader. En president får enligt författningen
endast väljas tre gånger.
Valda öråd har betydande självstyre på lokal nivå.
Nepotism, baserad på stam-, kyrko- och familjeband är utbredd. En
generalrevisor bevakar regeringens utgifter. Generalrevisorn saknar tillräckliga
4
resurser för att fullfölja sitt uppdrag och ämbetets rapporter ignoreras i hög
utsträckning. Det finns ingen lag om offentlighetsprincip, men regeringen är
tillmötesgående för individuella förfrågningar från allmänheten om
information.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Kiribati har ratificerat fyra av ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter:
- Förbud mot tvångsarbete (konventionerna 29 och 105)
- Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna 87 och 98)
Endast 10-20 procent av befolkningen är formellt anställda. Det stora flertalet
kiribatier är sysselsatta med jordbruk och fiske inom hushållsekonomin. Den
öppna arbetslösheten är låg, men större delen av befolkningen är
undersysselsatt.
Lagen tillåter kollektivavtal och anställda kan organisera och ansluta sig till
fackföreningar. Cirka tio procent av löntagarna är fackligt anslutna. Det finns
inga fackföreningar för offentligt anställda.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Staten erbjuder gratis sjukvård. Medellivslängden är 62 år. Hälsotillståndet på
den överbefolkade atollen Tarawa har försämrats på grund av
undersysselsättning och trångboddhet. Utländsk biståndspersonal samt WHO
samarbetade med hälsoministeriet för att genomföra hälsovårdsutbildning på
de mer avlägsna öarna.
12. Rätten till utbildning
Det råder nioårig skolplikt och flertalet barn fullföljer grundskolan. Efter en
rejäl utbyggnad har i princip alla barn tillgång även till högstadium på sina
hemöar. Det fanns 13 gymnasier 2002, varav tio drevs av kyrkosamfund. Viss
högre undervisning erbjuds i Tarawa där man utbildar tekniker, lärare,
sjuksköterskor och sjömän. University of the South Pacific har en filial i Tarawa.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Kiribatier har en BNP per capita på 800 USD (2001). 2004 rapporterade
Asiatiska utvecklingsbanken att ungefär hälften av befolkningen levde under
det nationella fattigdomsstrecket.
5
Huvudatollen Tarawa är mer utvecklad än de övriga öarna och många kiribatier
flyttar dit i hopp om att få jobb och bättre levnadsstandard. Följden har blivit
slumbildning och konkurrens om den knappa tillgången till mark.
Kiribati är inte listat i UNDP:s Human Development Index för 2006.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Lagen förbjuder könsdiskriminering och kvinnor har full rätt att äga, ärva och
lika tillgång till utbildning. Den traditionella mansdominerade kulturen
förhindrar dock en mer aktiv roll för kvinnor i ekonomin.
Våld mot kvinnor utgör ett betydande problem. Alkoholmissbruk är ofta en
bidragande orsak till kvinnovåld. Lagen berör inte särskilt våld inom familjen,
men alla typer av överfall är olagliga. Våldtäkt, inklusive inom äktenskapet, är
brottsligt och lagen har tillämpats när anklagelser framförts i domstol. Åtal för
våldtäkt och våld i hemmet är sällsynta.
Prostitution är inte olagligt. Barnprostitution belystes som ett problem av
UNICEF och internationella frivilligorganisationer. Koppleri är olagligt liksom
att driva bordeller., men i många fall tillämpade inte polisen lagen aktivt. Flera
rapporter belägger hur besökande fiskebåtsbesättningar utnyttjar minderåriga
sexuellt.
15. Barnets rättigheter
Skolgång och sjukvård är kostnadsfri. Barn under 14 år får inte anställas. Barn
under 16 år får inte anställas inom industrin eller på fartyg. Alkoholrelaterad
barnmisshandel utgör ett problem. Polisen inrättade 2005 en särskild enhet för
att få bukt med barn- och familjevåld.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Lagen förbjuder diskriminering på grund av ras, religion, nationalitet eller kön
och regeringen följde dessa föreskrifter i praktiken. Endast kiribatier får äga
land.
6
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Inga uppgifter om HBT personer finns att tillgå från International Gay and
Lesbian Human Rights Commission.
18. Flyktingars rättigheter
Kiribati har inte ratificerat eller undertecknat FN:s flyktingkonvention, och inte
heller det tillhörande protokollet från 1967. Regeringen har heller inte etablerat
ett system för skydd av flyktingar. Det har inte förekommit flykting- eller
asylsökande på senare år.
19. Funktionshindrades rättigheter
Någon utförlig information om funktionshindrades situation i Kiribati har inte
funnits att tillgå. Lagen förbjuder inte uttryckligen diskriminering mot
funktionshindrade. Tillgänglighet till byggnader för personer med
funktionshinder har inte blivit lag och särskilt anpassade bostäder för personer
med funktionshinder saknades helt. Det centrala sjukhuset i Tarawa har en
mottagning för mentalt funktionshindrade.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Några oberoende organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter finns
inte i Kiribati. Det finns dock inget förbud mot att bilda sådana
organisationer..
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Biståndsinsatser genomförs i samarbete med bland annat Australien, EU, Nya
Zeeland och UNICEF.
