Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Saint Lucia 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Saint Lucia är en parlamentarisk demokrati med en folkmängd på 165 000
invånare. Vid valet i december 2006 segrade oppositionspartiet United
Workers Party (UWP) under ledning av Sir John Compton över
regeringspartiet Saint Lucia Labour Party (SLP) och erövrade 11 av totalt 17
platser i den folkvalda församlingen. Internationella valobservatörer har
betecknat valet som fritt och rättvist. Sir John Compton valdes till
premiärminister men avled den 7 september 2007 och ersattes av hälsovårdsoch arbetsmarknadsministern Stephenson King.
Brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer. Det rapporteras bland
annat om polisvåld, svåra förhållanden i landets fängelser samt bristande
rättssäkerhet.. Yttrande- och tryckfriheten utnyttjas dock effektivt av media
och av den politiska oppositionen. De civila myndigheterna utövar generellt en
effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Saint Lucia har ratificerat följande centrala konventioner avseende mänskliga
rättigheter:
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
2
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) men inte det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt som heller inte har undertecknats
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) , men inte de två fakultativa protokollen om barn i väpnade
konflikter respektive handel med barn, barnprostitution och
barnpornografi
Saint Lucia har inte undertecknat eller ratificerat varken FN:s konvention om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic,
Social and Cultural Rights (ICESCR) eller FN:s konvention om medborgerliga
och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights
(ICCPR).Saint Lucia har inte undertecknat eller ratificerat konventionen mot
tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or
Punishment (CAT), eller tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. Saint
Lucia har inte undertecknat eller ratificerat den amerikanska konventionen
om mänskliga rättigheter.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court
(ICC) har endast undertecknats men inte ratificerats.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Tortyr och annan grym eller omänsklig behandling förbjuds i grundlagen.
Människorättsorganisationer har dock kritiserat de svåra förhållandena i
fängelset och förekomsten av polisbrutalitet. Drygt 200 anmälningar om
polisvåld registrerades under 2006.
4. Dödsstraff
Dödsstraff verkställdes senast år 1993. Den starkt ökande brottsligheten under
de senaste åren har dock lett till allmänna krav på hårdare tag mot brottslingar
och lett till att regeringen överväger att upphäva det tillfälliga stopp av dödsstraff
som de facto förekommer.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Grundlagen förbjuder godtyckliga arresteringar och frihetsberövanden och alla
har rätt till en rättvis och offentlig. Reglerna om en häktningstid om högst 72
timmar respekteras emellertid inte i alla situationer och rättssystemet uppges
vara ineffektivt och överbelastat. Flera fall av polisvåld med dödlig utgång i
samband med att polisen utfört arresteringar har rapporterats. Anklagelser om
3
fysiskt våld mot interner har framförts. Fängelsesituationen har generellt
förbättrats sedan ett nytt fängelse uppfördes 2003 med skilda avdelningar för
män, kvinnor och ungdomar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med
Privy Council i London som högsta instans. Landet har anslutit sig till, men
inte ratificerat, konventionen om inrättandet av den karibiska högsta
domstolen. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem.
7. Straffrihet
Straffrihet för poliser inblandade i brott förekommer. Ett arbete pågår för att
reformera poliskåren, öka transparensen och undersöka de anklagelser om
polisvåld som förekommer.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet garanteras i lag vilket
generellt efterlevs.. Enligt en lag från 2003 kan personer dock dömas till två års
fängelse för att ha spridit falska nyheter. Den kontroversiella lagen har särskilt
kritiserats av journalister.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
I lag ges medborgarna rätt att med fredliga medel välja regering genom att delta
i periodiskt återkommande fria och rättvisa val genom allmän rösträtt.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
I lag ges arbetstagare rätt att fackligt organisera sig. De flesta offentligt
anställda och 36 procent av den privata arbetskraften är fackligt anslutna.
Rätten att förhandla kollektivt är reglerad i lag. Lagen föreskriver också
strejkrätt. Poliser och brandmän äger dock ingen sådan rätt.
Barn- och tvångsarbete är förbjudet i lag.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
4
Hälso- och sjukvården är förhållandevis väl utbyggd. Arbetstagare äger rätt att
avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera förlora sin anställning.
12. Rätten till utbildning
Grundutbildningen är obligatorisk mellan 5 och 15 års ålder och en
registreringsavgift krävs. De flesta skolor är statsfinansierade och
undervisningen avgiftsfri. Ungefär en tredjedel av eleverna fortsätter till
sekundär undervisning. Regeringen ger hög prioritet till utbildningsinsatser för
ungdomar.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Saint Lucia klassificeras som ett medelinkomstland med en folkmängd på cirka
165 000 invånare och en BNP per capita på närmare 6 000 US-dollar. Landet
hamnar på 72:a plats av totalt 177 länder i FN:s välfärdsindex (HDI).
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Regeringen ger hög prioritet åt kvinnors rättigheter. Ministern för kvinnofrågor
ansvarar för dessa frågor men även för jämställdheten på arbetsmarknaden.
Våld mot kvinnor utgör dock alltjämt ett allvarligt problem. Prostitution är
förbjudet enligt lag, men polisen angriper inte det växande problemet. Sexuellt
ofredande på arbetsplatser är sedan den 1 januari 2005 förbjudet i lag men
utgör ett fortsatt problem.
15. Barnets rättigheter
Ministern för kvinnofrågor är även ansvarig för barnets rättigheter och ger
dessa frågor hög prioritet, inte minst ifråga om utbildningsmöjligheter och
hälsovård. Fysiska och sexuella övergrepp mot barn är inte desto mindre ett
utbrett och allvarligt problem.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Lagen förbjuder inte diskriminering av dessa grupper men inga sådana fall
rapporterats. Däremot förekommer ofta diskriminering mot personer som har
drabbats av hiv/aids. Regeringen har inlett ett program för att motverka dessa
negativa attityder och bekämpa en fortsatt spridning av hiv/aids..
5
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Sexuellt umgänge mellan personer av samma kön är förbjudet enligt lag
men det inga fall av diskriminering på grund av sexuell läggning eller
könsidentitet har rapporteras under det senaste året.
18 Flyktingars rättigheter
I praktiken ger regeringen skydd till personer som vid återsändande till
hemlandet riskerar att bli förföljda, men flyktingstatus eller asyl beviljas inte
rutinmässigt.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns ingen lagstiftning som ger skydd mot diskriminering av personer
med funktionshinder. Särskilda skolor har inrättats för döva och blinda samt
mentalt funktionshindrade.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Frivilligorganisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Dock är
myndigheterna inte särskilt lyhörda för synpunkter och rekommendationer,
även om regeringen förklarat sig villig att samarbeta med organisationerna som
arbetar med mänskliga rättigheter.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Information om särskilda insatser saknas.
