Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Kiribati 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Kiribati ligger längs ekvatorn i Stilla havet och har drygt 105 000 invånare
utspridda på 33 öar. Landet är 320 mil långt i öst-västlig riktning.
Befolkningens mänskliga rättigheter respekteras överlag och rättsväsendet
tillhandahåller effektiva medel för att pröva enskilda fall av övergrepp.
Följande MR-problem har dock rapporterats:
- godtycklig rättsutövning av byråd utanför det nationella rättsväsendet
- vissa begränsningar av yttrandefriheten
- diskriminering och våld mot kvinnor
- övergrepp mot barn samt barnprostitution
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Kiribati har ratificerat två av FN:s centrala konventioner om de mänskliga
rättigheterna:
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor (CEDAW) - men inte tilläggsprotokollet om enskild klagorätt,
som inte heller har undertecknats.
Konventionen om barnets rättigheter (CRC) - men inte de två
tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel
med barn, som inte heller har undertecknats.
Kiribatis första rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter behandlades
av kommittén i september 2006.
2
Inget besök från FN:s olika specialrapportörer har genomförts.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Respekten för liv och kroppslig integritet samt förbudet mot tortyr
upprätthålls. Enligt traditionell sed kan byråd besluta om kroppsbestraffning
för vissa smärre brott.
Fängelseförhållanden uppfyller överlag internationella normer. Regeringen
tillåter MR-observatörer, familjemedlemmar samt representanter från kyrkan
att besöka fängelser. Barn under 16 år får inte dömas till fängelse.
Ungdomsbrottslingar mellan 16 och 17 år får inte hållas längre än en månad på
vuxenanstalt, såvida de inte avtjänar straff för grövre brott. Anhållna personer
som inte betalar borgen placeras tillsammans med dömda fångar i väntan på
rättegång.
4. Dödsstraff
Lagen förbjuder dödsstraff.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Lagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden, vilket respekteras. Lagen
förbjuder inte människohandel, men det har inte förekommit några rapporter
om människohandel till, från eller inom landet.
Lagen tillåter landsförvisning, men regeringen har aldrig använt sig av denna
möjlighet. Däremot har byråd vid ett fåtal tillfällen bannlyst vissa personer från
specifika öar, oftast under en begränsad tidsperiod.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Landets polischef rapporterar direkt till presidenten. Poliskorruption och
straffrihet utgör inget allvarligt problem. Polischefen ansvarar för att undersöka
misstankar om brott i tjänsten och poliser har emellanåt blivit uppsagda.
Rättsäkerheten bygger på den dömande maktens oberoende och det brittiska
rättssystemets common law. Lagen fastställer rätten till rättvis rättegång..
I de flesta fall utfärdar domare häktningsbeslut före arrestering. Om en person
arresteras utan häktningsbeslut måste häktesförhandling inför domare hållas
3
inom 24 timmar eller inom skälig tid vid arrestering på avlägsna platser. Lagen
kräver att arresterade personer informeras om sina rättigheter och erbjuds
juridiskt stöd. Två poliser och en advokat måste alltid närvara vid förhör.
Generellt får anhållna personer god tillgång till juridisk hjälp och många
frisläpps mot borgen i avvaktan på rättegång.
7. Straffrihet
Det finns inga uppgifter om straffrihet.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Enligt lag råder yttrande- och pressfrihet, men medieutbudet är mycket
begränsat. Med några få undantag respekterar regeringen dessa bestämmelser.
Det finns inga restriktioner beträffande internet.
Lagen garanterar mötes-, förenings- och religionsfrihet och regeringen
respekterar dessa rättigheter. Drygt hälften av kiribatierna är i dag katoliker
medan nästan alla andra tillhör något protestantiskt samfund.
Det finns inga rapporter om politiska fångar.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Enligt 1979 års författning är Kiribati en republik, vars president är både statsoch regeringschef samt den som utser alla domare. Regeringen innefattar
vicepresidenten, justitieministern samt högst tio ytterligare ministrar som
presidenten utser bland parlamentets ledamöter.
Parlamentet består av 46 medlemmar varav 44 är folkvalda, en är
justitieministern ex officio och en utses av kiribatier bosatta på ön Rabi i Fiji. Av
parlamentets 46 ledamöter är två kvinnor (däribland landets vicepresident). Till
talman väljer parlamentet en utomstående. Politiska partier i egentlig mening
förekommer inte. I stället finns löst organiserade allianser som främst bygger
på familjeband och geografisk samhörighet.
Parlamentsval hålls vart fjärde år. Efter valet utser det nya parlamentet bland
sina medlemmar tre eller fyra presidentkandidater, av vilka en utses i allmänna
val efter normalt cirka två månader. En president får enligt författningen
endast väljas tre gånger.
I augusti 2007 hölls parlamentsval. Majoriteten av rösterna vanns av BTK
(Boutokan tre Koaua). I presidentvalet i oktober 2007 omvaldes BTKs
kandidat med klar majoritet.
4
Valda öråd har betydande självstyre på lokal nivå.
Nepotism, baserad på stam-, kyrko- och familjeband, är utbredd. En
generalrevisor bevakar regeringens utgifter. Generalrevisorn saknar tillräckliga
resurser för att fullfölja sitt uppdrag och ämbetets rapporter ignoreras i hög
utsträckning. Det finns ingen lag om offentlighetsprincip, men regeringen
försöker generellt tillmötesgå individuella förfrågningar från allmänheten om
information.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Kiribati har ratificerat fyra av ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter:
- Förbud mot tvångsarbete (konventionerna 29 och 105)
- Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna 87 och 98)
Endast 10-20 procent av befolkningen är formellt anställda. Det stora flertalet
kiribatier är sysselsatta med jordbruk och fiske inom hushållsekonomin. Den
öppna arbetslösheten är låg, men större delen av befolkningen är
undersysselsatt.
Lagen tillåter kollektivavtal och anställda kan organisera och ansluta sig till
fackföreningar. Cirka tio procent av löntagarna är fackligt anslutna. Det finns
inga fackföreningar för offentligt anställda.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Staten erbjuder gratis sjukvård. Medellivslängden är 62 år. Hälsotillståndet på
den överbefolkade atollen Tarawa har försämrats på grund av
undersysselsättning och trångboddhet. Utländsk biståndspersonal samt WHO
(Världshälsoorganisationen) samarbetar med hälsoministeriet för att genomföra
hälsovårdsutbildning på de mer avlägsna öarna.
12. Rätten till utbildning
Det råder nioårig skolplikt och flertalet barn fullföljer grundskolan. Efter en
rejäl utbyggnad har i princip alla barn tillgång även till högstadium på sina
hemöar. Det fanns 13 gymnasier 2002, varav tio drevs av kyrkosamfund. Viss
högre undervisning erbjuds i Tarawa där man utbildar tekniker, lärare,
sjuksköterskor och sjömän. University of the South Pacific har en filial i Tarawa.
5
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Kiribatier har en bruttonationalprodukt per capita på 673 USD (2006). 2004
rapporterade Asiatiska utvecklingsbanken att ungefär hälften av befolkningen
levde under det nationella fattigdomsstrecket.
Huvudatollen Tarawa är mer utvecklad än de övriga öarna och många kiribatier
flyttar dit i hopp om att få jobb och bättre levnadsstandard. Följden har blivit
slumbildning och konkurrens om den knappa tillgången till mark.
Kiribati är inte listat i FN:s utvecklingsprograms (UNDP:s) lista över mänsklig
utveckling för 2007.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Lagen förbjuder könsdiskriminering och kvinnor har full rätt att äga och ärva
och lika tillgång till utbildning. Den traditionella mansdominerade kulturen
förhindrar dock en mer aktiv roll för kvinnor i ekonomin.
Våld mot kvinnor utgör ett betydande problem. Alkoholmissbruk är ofta en
bidragande orsak till kvinnovåld. Lagen berör inte särskilt våld inom familjen,
men alla typer av överfall är olagliga. Våldtäkt, även inom äktenskapet, är
brottsligt och lagen har tillämpats när anklagelser framförts i domstol. Åtal för
våldtäkt och våld i hemmet är dock sällsynta.
Prostitution är inte olagligt. Barnprostitution lyfts fram som ett problem av
UNICEF (FN:s barnfond) och internationella frivilligorganisationer. Koppleri
är olagligt liksom att driva bordeller., men i många fall tillämpar inte polisen
lagen aktivt. Flera rapporter belägger hur besökande fiskebåtsbesättningar
utnyttjar minderåriga sexuellt.
15. Barnets rättigheter
Skolgång och sjukvård är kostnadsfri. Barn under 14 år får inte anställas alls
och barn under 16 år får inte anställas inom industrin eller på fartyg.
Alkoholrelaterad barnmisshandel utgör ett problem. Polisen inrättade 2005 en
särskild enhet för att få bukt med barn- och familjevåld.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
6
Lagen förbjuder diskriminering på grund av ras, religion, nationalitet eller kön
och regeringen följer generellt dessa föreskrifter i praktiken. Endast kiribatier
får äga land.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Inga uppgifter om HBT-personers (homo-, bi- och transsexuella personers)
situation i Kiribati finns att tillgå från International Gay and Lesbian Human Rights
Commission.
18. Flyktingars rättigheter
Kiribati har inte ratificerat eller undertecknat FN:s flyktingkonvention och inte
heller det tillhörande protokollet från 1967. Regeringen har heller inte etablerat
ett system för skydd av flyktingar. Det har inte förekommit att flyktingar eller
asylsökande sökt sig till landet på senare år.
19. Funktionshindrades rättigheter
Någon utförlig information om funktionshindrades situation i Kiribati har inte
funnits att tillgå. Lagen förbjuder inte uttryckligen diskriminering av personer
med funktionshinder. Tillgänglighet till byggnader för personer med
funktionshinder har inte blivit lag och särskilt anpassade bostäder saknades
helt. Det centrala sjukhuset i Tarawa har en mottagning för personer med
psykiska funktionshinder.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Några oberoende organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter finns
inte i Kiribati. Det finns dock inget förbud mot att bilda sådana organisationer.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Flertalet FN-organisationer bedriver verksamhet i ögruppen för att främja
mänskliga rättigheter, utbildning, hälsa och miljö, däribland FN:s
högkommissarie för mänskliga rättigheter som arbetar med att stärka
kunskapen om mänskliga rättigheter. FN:s verksamhet omfattar ögrupperna
närliggande Fiji, organisationernas kontor är placerade i Fijis huvudstad Suva.
Biståndsinsatser genomförs i samarbete med bland annat Australien, EU, Nya
Zeeland och UNICEF.
7
I mitt land använder man också Garamond storlek 12 för texten som står här
nere. Tänk på att disclaimertexten ska vara Tradegothic 8. Det ska inte vara
någon blankrad mellan meningarna. Ett tips är att lägga den i nivå med
Regeringskansliets logga. Glöm inte att ta bort eventuella Track changes i
dokumentet som kan bli.
