En artikel på ett uppslag: 5000-6000 tecken med blanksteg medräknade. Ingress
och rubrik INTE medräknade utan tillkommer utöver. För att dessa tecken ska räcka
krävs bilder att fylla upp med.
TACK för årets
NU-dagar, Malmö!
Nu-dagarna i Malmö var mycket lyckade med duktiga föreläsare
och trevlig underhållning. Temat var Kvinnors hälsa i arbetslivet.
Här följer ett referat från föreläsningarna som hölls.
E
”
DET ÄR SKILLNAD I BEMÖTANDE
OCH REHABILITERING MELLAN
KVINNOR OCH MÄN.
Kvinnor gör mer obetalt arbete och
är mer dubbelarbetande än män. Peter
Burman hänvisar till statistik både hos
Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan
och Statistiska centralbyrån, SCB.
24
Kvinnor har mindre flexibla arbetsuppgifter än män, det påverkar sjukskrivning.
Det finns socioekonomiska och
sociodemografiska orsaker. Risken för
ohälsa är större i offentlig sektor.
Bilden är komplex och det är viktigt att ta hänsyn till flera fakta och att
vara medveten och uppmärksam i vårt
­arbete inom företagshälsovården.
Pia Modin-Arbman
Foto: Pia Modin-Arbman
fter att göte mölleby,
föreningens kassör, hälsat oss
välkomna invigningstalade
Peter Burman, ansvarig för
Arbetsmiljöverket syd.
Är hälsan könsspecifik frågar Peter
Burman. Han fortsätter med att gå in
på hälsoparadoxen, som han menar är
att kvinnor lever längre än män, men
rapporterar mer ohälsa, har större
vårdutnyttjande, har högre psykisk
ohälsa och äter mer läkemedel. Två
tredjedelar av sjukpenningen används
av kvinnor.
Men det har inte alltid varit så.
Fram till mitten av 1980-talet var det
männen som stod för ohälsan. De rehabiliteringsinsatser som gjordes under
1990-talet var att män fick utbildning
och kvinnor fick arbetsträning som
rehabiliteringsåtgärd.
Hur ska vi förstå detta att kvinnor
är mer sjuka än män? Burman fortsätter med att ge några förklaringar.
Medicinska orsaker. Flera vårdkontakter. Mer sjukskrivna. Det är fortfarande
skillnad i bemötande och rehabiliteringsinsatser, männen får mer och är
tillbaka snabbare i arbete.
företag och organisationer ska stå för
långsiktighet, hållbarhet och god etik.
Det som är kännetecknande för
framgångsrika ledare i framgångsrika
företag är att de ställer höga krav på sig
själva och på sin verksamhet.
En ledare ska se till att ”föra skutan
framåt” och för detta krävs:
Tydlighet – gentemot medarbetarna
så att alla vet vad som förväntas. Alla
ska också få veta om det de presterat
är bra eller dåligt. Det är viktigt att det
finns samband mellan det man säger
och det man gör.
God självkänsla – hos ledaren är
det viktigaste för att denne ska må bra
i sin roll.
Passion – att inte ge upp och att
brinna för det man gör är utmärkande
för framgångsrikt ledarskap.
MARGARETA VOGEL är legitimerad au-
Ingrid, föreläsaren med många
strängar på sin lyra.
INGRID TOLLGERDT-ANDERSSON är
doktor i ekonomisk psykologi, forskare
och författare. Ingrid höll ett föredrag med titeln Passion, tydlighet och
självkänsla­ – nycklar till framgångsrikt
ledarskap.
Ingrid tog först upp viktiga omvärldsfaktorer som påverkar arbets­
livet. Globaliseringen, skillnader
mellan generationer och den digitala
revolutionen ställer krav på ledare och
företag. Hon beskrev även en viktig
mottrend, förkortat CSR – Corporate
Social Responsibility. Detta innebär att
dionom som arbetat med hörselskadades
arbets­situation sedan 1990 och arbetar
idag på företaget Hörseltjänst i Skåne AB.
Hon hade en föreläsning om ljudmiljön
och dess påverkan i lärares arbete.
Margareta beskrev att våra krav
på hörseln har förändrats från bonde­
samhället till dagens behov av att
kunna kommunicera i olika miljöer
med olika krav på koncentration.
Dessutom med den nya tekniken
med mobiltelefoner, datorer med mera
ställs det höga krav på att vi ska höra bra.
Vår hörsel försämras gradvis vilket
gör att det kan vara svårt att upptäcka
detta. Till en början är det framförallt
vid bakgrundsbuller som man märker
av att man hör sämre. Att notera är att
vid 55 års ålder har många en hörsel-
Foto: Pia Modin-Arbman
Arrangörstruppen (från vänster) Åse Kaldan Lundin, Lill Lindberg, Britta Lawett Olsson, Irene Sassarsson
och Ingrid Ekelund gjorde ett strålande jobb.
nedsättning och då är det tio år kvar i
arbetslivet. Hörselnedsättningen beror
både på att hårceller slits och på att
signalöverföringen och talupplösning
i hjärnan blir långsammare.
Viktigt att observera i sammanhanget är att buller som innehåller
information, det vill säga tal, stör dubbelt så mycket som brus. Detta beror på
att man inte kan stänga av intresset och
att tal har en priviligierad ingång till
vår uppmärksamhet.
Vid nedsatt hörsel får hjärnans
­arbetsminne anstränga sig mycket
för att uppfatta enskilda ord och tolka
innebörden i det som sägs. Då arbetsminnet är begränsat blir det en stor
påfrestning för hjärnan med ökad
trötthet som följd.
Vid undersökningar som SCB gjort
framkommer att två av tre lärare ej hör
vad eleverna säger.
Viktigt är att notera yrken som är
hörselmässigt krävande då de ställer
krav på kommunikation och koncentration som till exempel lärare, vård-
personal, säljare och bankpersonal.
Margareta Vogel tog upp viktiga
faktorer att uppmärksamma i arbetslivet, bland annat att det bör erbjudas
hörselundersökningar till alla lärare
över 55 år. Idag har sju av tio lärare
aldrig undersökt sin hörsel.
Dessutom behövs åtgärder både vad
gäller ljudmiljön på arbetsplatserna
och vad gäller olika arbetshjälpmedel
samt naturligtvis hörhjälpmedlen för
individen. Idag finns det fyra olika
nivåer på hörapparater varav den mest
avancerade är den bästa och bör vara
aktuell i yrkeslivet.
Sammanfattningsvis kan vi alla
uppmärksamma behovet av rehabiliteringsåtgärder i yrkeslivet för dem med
nedsatt hörsel samt arbeta förebyggande med ljudmiljöerna.
BIRGITTA SIVNERT är legitimerad
sjukgymnast och hon har även studerat två år på psykologlinjen. Hon arbetar på arbetsmiljöverket och presenterade projektet Kvinnors arbetsmiljö.
Regeringen har gett Arbetsmiljöverket, AV, ett fyraårigt uppdrag att
öka kunskaperna om kvinnors arbetsmiljöer. Kvinnors ohälsa är högre och
sjukskrivningstalen är högre än männens. Dessutom rapporterar kvinnor
i högre grad att de ej orkar arbeta till
pensionsåldern.
I arbetet har AV använt sig av
olika riskbedömningsverktyg för att
bland annat riskbedöma ergonomin
i arbetet. Dessa finns beskrivna på
arbets­miljöverkets hemsida. www.av/
aktuellt/kvinnorsarbetsmiljö
Den publicerade rapporten som
jämförde arbetsmiljön i hemtjänst och
arbetsmiljön inom tekniska enheter i
kommunerna har även uppmärksammats i media. Inom hemtjänsten var
92 procent av medarbetarna kvinnor
och motsvarande siffra för de tekniska
enheterna var 21 procent.
Inom hemtjänsten har man höga arbetskrav och arbetsbelastning. Det är betydligt fler anställda/chef, 34 procent av
enhetscheferna har över 40 med­arbetare
25
