>> TEMA: MAT FÖR BARN
Reglerna för sammansättning
och märkning av barnmat för
friska barn baseras i Sverige på
EU:s regler och har ändrats vid
flera tillfällen. Grundläggande
för regelverket är att livsmedel
till barn ska vara lämpliga och
säkra. Liksom för all annan mat
får märkningen inte vara vilseledande, och får heller inte utformas så att den
motverkar amning.
>> text: Kristina Sjölin,
Livsmedelsverket, Uppsala.
[email protected]
Foto: iStockphoto.com
Aktuella barnmatsregler
– sammansättning och märkning
B
arnmat räknas till livsmedel
för särskilda näringsändamål (sär-när). Utöver de
generella regler som gäller
alla livsmedel och alla sär-när finns
särskilda EU-regler omsatta till
svenska bestämmelser för modersmjölksersättning, tillskottsnäring,
spannmålsbaserad och annan barnmat avsedd för friska barn (1-3).
Ytterligare regler finns bland annat
om hygien, livsmedelstillsatser, främmande ämnen och material i kontakt
med livsmedel.
I fråga om sammansättning,
märkning och marknadsföring
överensstämmer reglerna om modersmjölksersättning till stora delar med
principerna och syftena bakom den
internationella koden för bröstmjölksersättningar (ofta benämnd som
WHO-koden) som antogs av världshälsoförsamlingen 1981 (4). Hänsyn
har emellertid tagits till förhållanden
inom EU. Det kan till exempel handla
om att vissa delar av WHO-koden
finns på annat håll såsom de generella
märknings-bestämmelserna.
28 Nordisk Nutrition 1 • 2010
Olika kategorier barn och barnmat
• Spädbarn: Barn under 12 månader
• Småbarn: Barn mellan 12 och 36 månader
• Modersmjölksersättning (infant formula): Livsmedel avsedda som särskild
näring för spädbarn under de första månaderna och vilka som enda näring tillgodoser näringsbehovet för spädbarn tills de börjar få lämplig tilläggskost (1,5).
• Tillskottsnäring (follow-on formula): Livsmedel avsedda som särskild näring för
spädbarn när de börjar få lämplig tilläggskost och som utgör den huvudsakliga
flytande beståndsdelen i en allt mer varierad kost för sådana spädbarn (1,5).
• Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn
(processed cereal-based foods and baby foods for infants and young children):
Inga produkter inom denna kategori får uppges vara lämpliga för barn under
fyra månader. Avsedda att utgöra en del av en varierad kost, ej avsedda att
utgöra enda näringen.
• Välling (gruel) avsedd för barn: Tillhör spannmålsbaserade livsmedel, undergruppen ”spannmålsprodukter med tillsats av proteinrika livsmedel som har
beretts med eller behöver beredas med vatten eller annan vätska som inte
innehåller protein” (3, 7).
Sammansättning strikt reglerad
Barnmat får inte innehålla något
ämne i sådan mängd att det äventyrar
spädbarns eller småbarns hälsa. EU
har fastställt regler om barnmat för
att säkerställa att den är säker och
lämplig samt marknadsförs på ett
korrekt sätt (5-7).
Vidare måste barnmat vara lämplig,
det vill säga uppfylla de särskilda
>> TEMA: MAT FÖR BARN
näringsbehoven för friska spädbarn och småbarn. I övrigt ska den
uppfylla alla föreskrivna krav enligt
livsmedelslagstiftningen (8, 9).
För alla livsmedel gäller generellt
att de inte får släppas ut på marknaden om de inte är säkra, det vill säga
om de kan vara skadliga för hälsan
eller olämpliga eller otjänliga som
livsmedel. I EU:s övergripande regler
för livsmedel anges bland annat vilket
ansvar företagen har och vad som är
myndighetens skyldigheter. I dessa
övergripande regler finns också regler
om tillbakadraganden, återkallanden
och information om livsmedel inte är
säkra (10).
Vetenskaplig grund viktig
Inget annat berett livsmedel än modersmjölksersättning får marknadsföras eller på annat sätt uppges vara
lämpat att helt tillgodose normala
friska spädbarns näringsbehov under
de första månaderna tills spädbarnen
börjar få lämplig tilläggskost. Modersmjölksersättning och tillskottsnäring
ska vara konsumtionsfärdiga eller
också ska enbart vatten behöva tillsättas.(5).
För respektive kategori av barnmat
anges de specifika sammansättningskraven i föreskrifterna med tillhörande bilagor. Kvalitetsvillkor och minsta
och högsta halter finns för protein,
kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler
samt vissa övriga ingredienser beroende på kategori.
Lämpligheten av ingående ingredienser ska ha visats genom allmänt
erkända vetenskapliga rön (1, 3, 5, 7),
genom en systematisk granskning av
tillgängliga uppgifter om förväntade
fördelar och säkerhetsaspekter samt
vid behov genom ändamålsenliga stu-
Foto: iStockphoto.com
Förbud mot idealiserande bilder eller text i märkningen gäller även reklam och hur produkterna presenteras, särskilt produkternas form, utseende och förpackning, hur de placeras och
i vilken omgivning de exponeras (5).
dier utförda enligt allmänt erkända
expertråd om hur sådana studier
skall utformas och genomföras (1, 5).
Övergripande berikningskrav m.m.
redovisas i tabell 1 nedan.
Får ej vilseleda
EU:s generella regler om märkning,
presentation och reklam om livsmedel gäller även barnmat. I begreppet märkning ingår också skyltar och
hyllkantsmärkning. En mycket viktig
del av märkningsbestämmelserna
är att märkningen inte får vilseleda
köparen (11).
De obligatoriska uppgifter som
gäller för flertalet livsmedel ska
även framgå på barnmat. Märkningen ska vara på svenska eller
ett språk där stavningen obetydligt
avviker från svenska (12). Om till
exempel ett danskt eller norskt ord
avviker från svenska anges detta på
respektive språk.
De särskilda förutsättningar som
gäller för märkning av barnmat och
som bygger på WHO-koden och i
Sverige genomförda EU-bestämmelser framgår i Tabell 2 till höger.
För detaljer se generella märkningsföreskrifter (12) samt respektive
föreskrift och direktiv (1, 3, 5, 7).
Modersmjölksersättning och tillskottsnäring ska vara märkta så att
konsumenterna klart kan skilja mellan de olika produkttyperna så att det
inte finns någon risk för förväxling.
Krav på proportionalitet
Beteckningarna modersmjölksersättning respektive tillskottsnäring,
samt orden ”baserad på mjölk” ska
användas i tillämpliga fall (1). Utöver
spannmålsbaserade livsmedel som
välling och gröt omfattar barnmatsreglerna puréer av grönsaker, frukter,
måltider etc. Sådan barnmat är till
för spädbarn under tillvänjning och
Tabell 1: Övergripande berikningskrav för olika kategorier av barnmat.
Modersmjölksersättning (1, 5)
Tillskottsnäring (1, 5)
»
Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (3, 7)
Berikning
Samma krav på vitamin- och mineralinnehåll för modersmjölksersättning och tillskottsnäring (med undantag för
D-vitamin och järn). Något högre halter av järn och fosfor krävs för produkter där sojaproteinisolat ingår än för
produkter helt baserade på komjölksproteiner och produkter som framställts av hydrolyserade proteiner.
Krav på A- och D-vitamininnehåll i välling o.dyl. till samma nivå som tillskottsnäring. Den nivån gäller även i de fall övrig spannmålsbaserad barnmat berikats med A- och D-vitamin. A-vitamin får tillsättas grönsaksjuice
men inte övrig barnmat. D-vitamin får inte tillsättas övrig barnmat.
Minimikrav för tiamin och kalcium i välling o.dyl, och för vitamin C i bl.a.
fruktjuice.
Berikningsmedel
Vitamin- och mineralföreningar, aminosyror och andra
kväveföreningar, övriga näringsämnen.
Vitamin- och mineralföreningar, aminosyror, övrigt.
Gluten
Ingredienser som innehåller gluten förbjudna.
Gluten definieras i EU:s övergripande regler om livsmedel som är lämpliga
för personer med glutenintolerans (20).
Gluteninnehållande sädesslag får ingå i t.ex. välling och gröt.
Nordisk Nutrition 1 • 2010 29
>> TEMA: MAT FÖR BARN
för småbarn som komplement till
kosten eller för gradvis anpassning till
familjens mat.
Det är viktigt hur varan presenteras, till exempel om potatis eller
kött nämns först eller sist i varunamnet eftersom det finns en
koppling mellan varunamn och
krav på proportioner av ingående
ingredienser (3).
Det är frivilligt att ange hur stor
andel (procent) av rekommenderat
dagligt intag av olika näringsämnen
produkterna ger. Referensvärden
finns angivna i respektive föreskrift
(1, 3). Reglerna för näringspåståenden och hälsopåståenden framgår
översiktligt i tabell 3.
Minsta möjliga tillsats
Principen är att hålla nere antalet
livsmedelstillsatser i barnmat till
minsta nödvändiga. Varken färgämnen eller sötningsmedel är tillåtna
i barnmat. I den svenska ”tillsatslistan” som bygger på EU:s regler listas
tillåtna tillsatser och villkoren för
dem (13).
För barnmat finns särskilda gräns-
värden för bland annat nitrat, bly,
oorganiskt tenn, polycykliska aromatiska kolväten och mögelgifter (14).
Det finns även gränsvärden för rester
av bekämpningsmedel, se reglerna
om modersmjölksersättning, tillskottsnäring (1,5), spannmålsbaserad
och annan barnmat (3, 7).
För barnmat gäller samma obligatoriska hygienkrav, mikrobiologiska kriterier som för alla andra livsmedel för
normal konsumtion, men gränsvärdena är strängare för barnmat. Det finns
till exempel särskilda mikrobiologiska
kriterier för modersmjölksersättning
och tillskottsnäring i pulverform
(15-16) och gränsvärden för material
och produkter av plast i kontakt med
barnmat (17). Enligt generella regler
för sär-när ska livsmedlen saluhållas
i färdigförpackning som helt täcker
livsmedlet.
Övriga regler
Andra viktiga regler att beakta inför
saluförande av barnmat är marknadsföringslagen (i förhållande till WHOkoden och de delar av livsmedelslagstiftningen som rör reklam),
Socialstyrelsens föreskrifter om
uppfödning (18-19), produktansvarslagen och produktsäkerhetslagen.
D-droppar som är ett icke receptbelagt läkemedel regleras genom
läkemedelslagstiftningen. ••
Referenser
1. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS
2008:2) om modersmjölksersättning och
tillskottsnäring.
2. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS
2008:5) om ändring i verkets föreskrifter
(SLVFS 1994:50) om modersmjölksersättning
och tillskottsnäring avsedda för export till land
utanför den Europeiska Unionen.
3. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS
2004:5) om ändring i verkets föreskrifter
(SLVFS 1997:27) om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn.
4. International Code of Marketing of Breastmilk Substitutes. World Health Organization.
Geneva 1981.
5. Kommissionens direktiv 2006/141/EG om
modersmjölksersättning och tillskottsnäring och
om ändring av direktiv 1999/21/EG.
6. Kommissionens förordning (EG) nr
1243/2008 om ändring av bilagorna III och
VI till direktiv 2006/141/EG när det gäller
krav på sammansättning av vissa modersmjölksersättningar.
Tabell 2: De särskilda förutsättningar som gäller för märkning av barnmat och som
bygger på WHO-koden och i Sverige genomförda EU-bestämmelser (1, 3, 4, 5, 7).
Produkttyp
Modersmjölksersättning (1, 5)
Tillskottsnäring (1, 5)
Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat
för spädbarn och småbarn (3, 7)
Lämplig ålder
Lämplig som särskild näring
för spädbarn från födseln när
de inte ammas.
Lämplig endast för spädbarn över
6 månader, endast som del av en
varierad kost, är inte avsedd att användas som ersättning för bröstmjölk under barnets första 6 månader.
Uppgift om ålder (inte lägre än 4 månader
för någon vara) från vilken användning är
lämplig mot bakgrund av produktens sammansättning, struktur och andra särskilda
egenskaper.
Märkning och presentation ska innehålla nödvändig information
om produkternas lämpliga användning. Uppgifterna ska vara utformade så att de inte motverkar amning.
Som i rutan till vänster, i synnerhet för välling och flytande produkter.
Följande information ska framgå, under rubrik ”Viktigt meddelande” eller liknande:
a) ett konstaterande att
amning är överlägsen.
b) en rekommendation att produkten endast bör användas
på inrådan av hälsopersonal*.
Produkter som rekommenderas från fyra
månader får anges vara lämpliga från denna
ålder om inte annat följer av råd från hälsopersonal*.
Viktig information
Beslut om att börja ge lämplig
tilläggskost och eventuella undantag före sex månaders ålder bör
enbart fattas på inrådan av hälsopersonal*.
Lämplig tillredning och förvaring. Varning för de hälsorisker som kan
bli följden av olämplig tillredning eller förvaring. Uttryck som ”humaniserad” och ”modersanpassad” (eller liknande) är förbjudna.
Anvisning för lämplig tillredning, där så behövs, och uppgift om vikten av att följa anvisningen.
Bilder etc.
Inga bilder på spädbarn, andra
bilder eller text som kan idealisera produktens användning.
Som i rutan till vänster, i synnerhet för välling och flytande produkter
Gluten
Gluten får aldrig ingå, därför får produkterna heller inte märkas
glutenfri eller motsvarande.
Näringsvärdesdeklaration
Obligatorisk.
Eventuella bilder, text etc ska uppfylla kravet på att märkningen inte
får motverka amning.
Om målgruppen är barn under 6 månader
ska förekomst eller frånvaro av gluten anges.
* Med hälsopersonal avses opartiska personer med utbildning i medicin, näringslära eller farmaci eller andra som arbetar med barn- och mödravård med utgångspunkt i det enskilda spädbarnets särskilda tillväxt- och utvecklingsbehov.
30 Nordisk Nutrition 1 • 2010
>> TEMA: MAT FÖR BARN
Tabell 3. Villkor för användning av näringspåståenden och hälsopåståenden om barnmat.
Modersmjölksersättning (1, 5)
Tillskottsnäring (1, 5)
Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (3, 7)
Nyckelhålet, som är ett näringspåstående, får inte användas på mat för barn
under tre år, det vill säga inte på någon barnmat.
Näringspåståenden
Hälsopåståenden
Näringspåståenden får
endast göras om: laktos, laktosfri, fleromättade fettsyror, DHA,
taurin, fruktooligosackarider galaktooligosackarider, nukleotider (1).
Påståenden om gluten och laktos regleras separat
(20, 8). Näringspåståenden regleras via förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden.
Näringspåståenden ska endast tillåtas om de är förtecknade i bilaga till förordningen och uppfyller villkoren i förordningen (21).
Endast detta hälsopåstående är tillåtet:
”minskad risk för allergi mot mjölkproteiner” och avser modersmjölksersättning
framställd av hydrolyserade proteiner (1).
Hälsopåståenden regleras via förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden. Hälsopåståenden ska förbjudas om de inte uppfyller kapitel II i
förordningen samt särskilda villkor i kapitel IV i förordningen (godkännandeförfarande). Det finns ett
särskilt godkännandeförfarande för hälsopåståenden om barns utveckling och hälsa (21).
7. Kommissionens direktiv 2006/125/EG om
spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för
spädbarn och småbarn.
8. Livsmedelsverkets föreskrifter (2008:4) om
ändring i verkets föreskrifter (SLVFS 2000:14)
om livsmedel för särskilda näringsändamål
9. Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/39/EG om livsmedel för särskilda
näringsändamål.
10. Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 178/2002 om allmänna principer och
krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande
av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller
livsmedelssäkerhet.
11. Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/13/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning.
12. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS
2008:14) med ändring av verkets föreskrifter
(LIVSFS 2004:27) om märkning och presentation av livsmedel.
13. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS
2010:2) om ändring i verkets föreskrifter
EU:s barnmatsregler
– utveckling
(LIVSFS 2007:15) om livsmedelstillsatser.
16. Kommissionens förordning (EG) nr
1441/2007 om ändring av förordning (EG)
nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för
livsmedel.
En omfattande uppdatering
av sammansättningskraven för
modersmjölksersättning och
tillskottsnäring pågick mellan 2003
och 2006. EU-kommissionen lade
fram ett förslag till ändring av
det tidigare direktivet 91/321/EEG
baserat på en omfattande rapport
från Europeiska Kommissionens
vetenskapliga kommitté (22).
17. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS
2003:2) om material och produkter avsedda
att komma i kontakt med livsmedel.
Under 2006 publicerade EU följande rättsakter på barnmatssidan:
18. Marknadsföringslagen (2008:486).
• ett moderniserat och omarbetat
direktiv om modersmjölksersättning och tillskottsnäring
2006/141/EG (5)
14. Kommissionens förordning (EG) nr
1881/2006 om fastställande av gränsvärden
för vissa främmande ämnen i livsmedel.
15. Kommissionens förordning (EG) nr
2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för
livsmedel.
19. Socialstyrelsens föreskrifter om information
som avser uppfödning genom amning eller med
modersmjölksersättning. SOSFS 2008:33.
20. Kommissionens förordning (EG) nr
41/2009 om sammansättning och märkning
av livsmedel som är lämpliga för personer med
glutenintolerans.
21. Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1924/2006 om användningen av
näringspåståenden och hälsopåståenden om
livsmedel.
22. European Commission. Report of the Scientific Committee on Food on the Revision
of Essential Requirements of Infant Formulae and Follow-on Formulae - SCF/
CS/NUT/IF/65 Final 18 May 2003
Sci report http://ec.europa.eu/food/fs/
sc/scf/out199_en.pdf
• en kommissionsförordning
(EG) nr 1609/2006 avseende
ett tidsbegränsat tillstånd för
modersmjölksersättning baserad
på hydrolyserade vassleproteiner
som härrör från komjölksprotein.
Reglerna förlängdes 2008 genom
kommissionens förordning (EG)
nr 1243/2008 om ändring av
bilagorna III och VI till direktiv
2006/141/EG (6).
• ett ”kodifierat” (omarbetat) direktiv om barnmat 2006/125/EG.
Detta direktiv innebär inga ändringar i fråga om sammansättning
och märkning gentemot tidigare
direktiv från 1996 – 2003 (7).
Läs mer
Livsmedelsverkets hemsida: http://www.slv.se/sv/
grupp2/Livsmedelsforetag/sarskilda-naringsandamal/
Nordisk Nutrition 1 • 2010 31
