/ PLAN FÖR NYTTJANDE- OCH VÅRD STRÖMFORS FISKEOMRÅDE LOVISA FISKEOMRÅDE PERNÅ FISKEOMRÅDE April 2006 Förslag, utskrivet 14.7.2017 1 FÖRORD............................................................................................................................................. 1 2 GRUNDDEL ....................................................................................................................................... 2 2.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FISKEOMRÅDENA .............................................................................. 2 2.1.1 Strömfors fiskeområde .......................................................................................................... 2 2.1.2 Lovisa fiskeområde ............................................................................................................... 2 2.1.3 Pernå fiskeområde ................................................................................................................ 3 2.2 VATTENKVALITET ........................................................................................................................ 7 2.3 YRKESFISKE.................................................................................................................................. 8 2.4 FISKODLINGAR ............................................................................................................................. 9 2.4.1 Fiskodling inom Strömfors fiskeområde ............................................................................... 9 2.4.2 Fiskodling inom Lovisa och Pernå fiskeområde .................................................................. 9 2.5 RÄTTEN ATT FISKA, FISKETILLSTÅND OCH FISKETURISM .......................................................... 10 2.5.1 Fisketillståndssystemet och avgifter ................................................................................... 11 2.5.2 Lokala fisketillstånd ........................................................................................................... 11 2.5.3 Fisketuristföretag ............................................................................................................... 12 2.6 FRITIDFISKE ................................................................................................................................ 12 2.6.1 Fritidsfiskeföreningar ......................................................................................................... 12 2.6.2 Antalet fiskare, fångster och redskap ................................................................................. 12 2.7 FISKBESTÅNDETS TILLSTÅND OCH LEKOMRÅDEN ..................................................................... 14 2.7.1. Gös ..................................................................................................................................... 14 2.7.2. Abborre............................................................................................................................... 15 2.7.3. Gädda ................................................................................................................................. 15 2.7.4. Sik ....................................................................................................................................... 16 2.7.5. Lake .................................................................................................................................... 17 2.7.6. Ål ........................................................................................................................................ 17 2.7.7. Havsöring ........................................................................................................................... 17 2.7.8. Strömming .......................................................................................................................... 18 2.7.9. Lax ...................................................................................................................................... 19 2.7.10 Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek ............................................................ 19 2.8 OLIKA BESTÄMMELSER SOM INVERKAR PÅ FISKET .................................................................... 19 2.8.1. Spinnfiskeförbudsområden ................................................................................................. 19 2.8.2. Lax- och sikförande vattendrag .......................................................................................... 19 2.8.3. Allmänt vattenområde ........................................................................................................ 20 2.8.4. Fiskled ................................................................................................................................ 20 2.8.5. Strömfors fiskeområde har gjort följande beslut ................................................................ 22 2.8.6. Lovisa fiskeområde har gjort följande beslut ..................................................................... 22 2.8.7. Pernå fiskeområde har gjort följande beslut ...................................................................... 22 2.8.8. Lovisa stads beslut.............................................................................................................. 22 2.8.9. Fortums beslut (Kärnkraftverket) ....................................................................................... 23 2.8.10. Naturskyddsområden .......................................................................................................... 23 2.8.11. Fiskebestämmelser i grannfiskeområdena ......................................................................... 24 2.9 UTPLANTERINGAR ...................................................................................................................... 24 2.10 FISKEÖVERVAKNING .................................................................................................................. 24 2.11 ANNAT SOM PÅVERKAR FISKET .................................................................................................. 25 2.11.1. Gråsäl ................................................................................................................................. 25 2.11.2. Skarv ................................................................................................................................... 25 2.12 FISKEFÖRFRÅGANS RESULTAT ................................................................................................... 25 2.12.1. Strömfors fiskeområde ........................................................................................................ 26 2.12.2. Lovisa fiskeområde ............................................................................................................. 26 2.12.3. Pernå fiskeområde .............................................................................................................. 27 2.12.4. Övriga svar ......................................................................................................................... 28 2.12.5. Sammandrag av fiskeförfrågningen ................................................................................... 29 3. FISKEOMRÅDENAS MÅL ........................................................................................................... 30 3.1 3.2 3.3 MÅNGSIDIGT FISKE OCH NYTTJANDE AV VATTENOMRÅDEN ..................................................... 30 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN ......................................................................................................... 30 SKYDD AV VIKTIGA LEK- OCH YNGELOMRÅDEN ........................................................................ 30 Förslag, utskrivet 14.7.2017 3.4 3.5 3.6 4. SKYDD AV VATTENKVALITET OCH LIVSMILJÖER ....................................................................... 30 SAMARBETE ................................................................................................................................ 30 STÖDA UTVECKLINGEN AV FISKET OCH NÄRINGAR SOM STÖDER SIG PÅ FISKE ......................... 31 ÅTGÄRDER ..................................................................................................................................... 32 4.1 ADMINISTRATION ....................................................................................................................... 32 4.2 SAMARBETE ................................................................................................................................ 32 4.3 INFORMATION ............................................................................................................................. 33 4.4 UTPLANTERINGAR ...................................................................................................................... 33 4.4.1 Riktlinjer ............................................................................................................................. 34 4.4.2 Strömfors fiskeområde ........................................................................................................ 34 4.4.3 Lovisa fiskeområde ............................................................................................................. 35 4.4.4. Pernå fiskeområde .............................................................................................................. 35 4.4.5 Råd till utplanterare ........................................................................................................... 35 4.5 BESTÄMMELSER OM FISKET ....................................................................................................... 35 4.5.1 Åtgärder som fiskeområdet kan vidta ................................................................................. 35 4.5.2 Riktlinjer för samtliga tre fiskeområden............................................................................. 36 4.5.3 Riktlinjer för Strömfors och Pernå fiskeområde................................................................. 36 4.5.4. Riktlinjer för Lovisa fiskeområde och stad ......................................................................... 37 4.6 FISKEOMRÅDENAS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA ANDRAS BESLUT ................................................ 39 4.7 ANDRA FISKEVÅRDSÅTGÄRDER ................................................................................................. 40 4.8 REGLER OCH RÅD TILL FISKARE ................................................................................................. 40 4.9 FISKEÖVERVAKNING .................................................................................................................. 41 4.10 DELÄGARLAG ............................................................................................................................. 42 4.11 FISKETILLSTÅND OCH FISKEGUIDEVERKSAMHET ...................................................................... 42 4.12 SÄL OCH SKARV .......................................................................................................................... 42 5 EKONOMI ........................................................................................................................................ 43 5.1 VERKSAMHETSBIDRAG ............................................................................................................... 43 5.2 ERSÄTTNINGAR TILL VATTENÄGARE ......................................................................................... 44 5.2.1 Pilkfiskemedel ..................................................................................................................... 45 5.2.2 Fiskekortsmedel .................................................................................................................. 45 5.2.3 Spinnfiskemedel .................................................................................................................. 45 6. UPPFÖLJNING................................................................................................................................ 46 7. KONTAKTUPPGIFTER ................................................................................................................ 47 8. BILAGOR ......................................................................................................................................... 49 8.1 DEN ALLMÄNNA KLASSIFICERINGENS KRITERIER ...................................................................... 49 8.2 UTPLANTERINGAR ...................................................................................................................... 50 8.2.1 Strömfors Fiskeområde ...................................................................................................... 50 8.2.2 Inom Strömfors Fiskeområde ............................................................................................. 51 8.2.4 Lovisa Fiskeområde ........................................................................................................... 52 8.2.5 Inom Lovisa Fiskeområde .................................................................................................. 53 8.2.6 Pernå Fiskeområde ............................................................................................................ 54 FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1. KARTA STRÖMFORS ...................................................................................................... 4 FIGUR 2. KARTA LOVISA ............................................................................................................. 5 FIGUR 3. KARTA PERNÅ .............................................................................................................. 6 FIGUR 4. VATTENKVALITETEN I ÖSTRA NYLAND ....................................................................... 7 FIGUR 5. FÅNGSTEN I KG ÅREN 2001-2003 I FÅNGSTRUTORNA 54 OCH 55 ................................ 8 FIGUR 6. LAX FÅNGSTER, ENLIGT LAX-MEDDELANDE ................................................................ 8 FIGUR 7. FISKETILLSTÅNDSSYSTEMET ....................................................................................... 11 FIGUR 8. FÅNGST I KG, FÖRDELAD PÅ OLIKA FISKETILLSTÅND ................................................. 13 FIGUR 9. FRITIDSFISKETS VANLIGASTE FÅNGSTARTER ÅR 1997 OCH 2001, MÄNGDERNA ANGES I KILO ............................................................................................................... 13 FIGUR 10.UPPGIFTER OM ANTALET FRITIDSFISKARE OCH FISKEDYGN ÅR 1988, 1997 OCH 2001 ......................................................................................................... 13 FIGUR 11. FISKEDYGN/HEKTAR .................................................................................................. 14 FIGUR 12. ÖRING ......................................................................................................................... 18 FIGUR 13. KNUTAVSTÅNDETS INVERKAN PÅ BYTESFISKARNAS STORLEK .................................. 19 FIGUR 14. FISKLEDEN PÅ ABBORFORSFJÄRDEN .......................................................................... 21 FIGUR 15. STRÖMFORS FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER ....................................... 26 FIGUR 16. LOVISA FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER ............................................... 27 FIGUR 17. PERNÅ FISKEOMRÅDE, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER (18 SVAR) ............................... 27 FIGUR 18. ÖVRIGA SVAR, FÖREKOMST AV OLIKA ARTER ............................................................ 28 FIGUR 19. UTPLANTERING REKOMMENDATIONER ..................................................................... 34 FIGUR 20. VERKSAMHETSBIDRAG 1994-2005 ............................................................................. 44 Förslag, utskrivet 14.7.2017 Sida 1/55 1 FÖRORD I enlighet med lagen om fiske (286/82) är Finland indelat i fiskeområden. Fiskeområdena skall utgöra ett fiskeriekonomiskt enhetligt område, där det vid ordnandet av fisket är ändamålsenligt att vidtaga enhetliga åtgärder. Fiskeområdets styrelse är skyldig att göra upp ett förslag till plan för nyttjande och vård av fiskeområdet, och planen skall godkännas av fiskeområdets stämma. Planen för nyttjande och vård utgör en anvisning för vården av fiskbeståndet och ordnandet av fisket inom området. Medlem i fiskeområdes stämma eller styrelse får inte utan grundad orsak genom åtgärd eller försummelse försvåra förverkligandet av planen. Likaså skall myndigheter samt delägarlagen inom fiskeområdet eller ägarna av skiftat vattenområde efter behov ta i betraktande de i nyttjande och vårdplanen fastställda allmänna riktlinjerna för vården av fisktillgångarna. Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområden beslöt att anhålla om medel av fiskerienheten för att göra en gemensam plan för nyttjande och vård, då fiskeområdena till stor del omfattar samma havsområde i Östnyland. Understödet beviljades 2.4.2003, Dnr 598/3172/03. Fiskeområdena har sedan länge haft samarbete beträffande disponenttjänsten och fiskeövervakningen. I den mån det är ändamålsenligt att införa fiskebestämmelser, som är lika för alla tre områden, finns ännu arbete att göra. Den här planen är ett steg i den riktningen. Det finns vilja till ett ännu närmare samarbete, men det är inte aktuellt att besluta om en eventuell sammanslagning av områdena. Då ordet vattenägare nämns längre fram i planen avses alla slag av vattenägare om inte annat sägs, alltså både enskilda vattenägare, delägarlag (f.d. fiskelag), kommuner, städer, företag och andra organisationer. Delägarlagen kan vara konstituerade med stadgar, eller icke konstituerade delägarlag. Delägarlagens administration sköts från 1.1.2001 enligt lag om samfälligheter. Då ordet fiskerienhet nämns, avses fiskerienheten vid Nylands Arbetskrafts- och näringscentral, om inte annat sägs. Nylands Arbetskrafts- och näringscentral omfattar landskapen Östra Nyland och Nyland och 24 fiskeområden. Planen är skriven av iktyonom Gabi Lindholm, som är disponent för samtliga tre fiskeområden. Planen består av en grunddel, där nuläget presenteras, ett avsnitt där fiskeområdenas mål är uppställda, ett avsnitt där åtgärder presenteras, följd av avsnitt med ekonomi, uppföljning och kontaktuppgifter. Uppdelningen av planen är utformad av professor Mikael Hildén, som är ordförande för Pernå fiskeområde. Fiskeområdena har från förut skilda planer som alla tre blev färdiga år 1992. I de gamla planerna är planerings- och nyttjandedelen rätt omfattande och delvis aktuell ännu idag, varför grunddelen i denna nya plan inte är så omfattande. Förslag, utskrivet 14.7.2017 2 2.1 GRUNDDEL Allmänna uppgifter om fiskeområdena Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområden finns i Södra Finlands län, närmare bestämt i Östnyland. Fiskeområdenas sammanlagda vattenareal är c 47 000 hektar. 2.1.1 Strömfors fiskeområde Strömfors fiskeområde är beläget inom Strömfors kommun. Fiskeområdets totala vattenareal är c. 9 200 hektar (fiskeområdets vattenägarregister 2005) och består av havsområdet inom Strömfors kommun, några sjöar, den västligaste delen av Kymmene älvs västra huvudfåra med sjöarna Tammijärvi och Teutjärvi samt södra delen av Tessjö å. Nästan samtliga forsar i Kymmene älvs västra huvudfåra har rensats eller dämts upp, och i stort sett har hela den västliga huvudfårans fallhöjd byggts ut. Tessjö å har sin början söder om Salpausselkä-åsen och utmynnar i Kullafjärden inom Strömfors fiskeområde. Huvudfåran är cirka 80 km lång, avrinningsområdet 519 km2 och sjöprocenten endast 0,5 %. I samband med att Nylands miljöcentral åren 1990-1997 utförde arbeten i ån för att förhindra översvämningar restaurerades också strömdrag och forsar med tanke på fiskens och kräftans trivsel. Inom fiskeområdet finns 37 delägarlag, det största med arealen c. 710 ha, och det mista med arealen c. 0,2 ha, samanlagt c. 3 160 ha. De skiftade vattnena är drygt 60 st., det största med arealen c. 1 400 ha och det mista med arealen 0,002 ha, sammanlagt c. 6 000 ha. 2.1.2 Lovisa fiskeområde Lovisa fiskeområde är beläget inom Lovisa stad. Fiskeområdets totala vattenareal är c. 4 700 hektar (fiskeområdets vattenägarregister 2004), och består av havsområdet inom Lovisa stad och södra delen av Lovisa å. Lovisa stad äger 78 % av vattenområdet. Inom området finns 7 delägarlag. Det största c. 234 ha och det minsta c. 1 ha, sammanlagt omfattar delägarlagen c. 560 ha. De skiftade vattnena är c. 70 stycken, det största med arealen c. 1 925 ha och det mista med arealen 0,022 ha, sammanlagt c. 4 120 ha. Sida 3/55 2.1.3 Pernå fiskeområde Pernå fiskeområde är beläget inom Pernå kommuns södra delar. Fiskeområdets totala vattenareal är ca 33 100 ha (fiskeområdets vattenägarregister 2005), och omfattar de södra delarna av havsområdet i Pernå kommun, gränsen till Forsby ås fiskeområde går i Pernå viken via Hirvsalö norra strand, Sarvlax träsket, Lillträsket och Labby träsket. Inom området finns c 115 delägarlag, det största med arealen c. 1 780 ha, och det mista med arealen. 0,22 ha, sammanlagt c. 11 200 ha. De skiftade vattnena är c. 300 st., det största med arealen c. 4 350 ha och det mista med arealen 0,001 ha, sammanlagt c. 22 200 ha. Av dessa skiftade vattenområden är c. 150 samägda fastigheter, d.v.s. de ägs av flera personer, t.ex. dödsbon, men är inte samfällda områden för flera fastigheter. De samägda fastigheternas areal är c. 11 500 ha. Förslag, utskrivet 14.7.2017 Figur 1. Karta Strömfors Sida 5/55 Figur 2. Karta Lovisa Förslag, utskrivet 14.7.2017 Figur 3. Karta Pernå Sida 7/55 2.2 Vattenkvalitet Enligt Nylands Miljöcentrals allmänna vattenkvalitetsbedömningsskala för åren 20002003 är vattenkvaliteten inom fiskeområdenas havsområden i huvudsak nöjaktig. Vattnet i ytterskärgården har tidigare hört till klassen god, men p.g.a. förhöjda närsaltshalter, återkommande blomningar av blågröna alger och stora arealer med död botten, klassificeras området numera som nöjaktigt. Vattenkvaliteten är klassad som försvarlig, i Fasarby viken (Pernå), i Pernå viken till Hirsalö, de innersta delarna av Lovisa viken, Kulla fjärden (Strömfors) och Abborfors fjärden (Strömfors). Dålig är vattenkvaliteten i en bäck som rinner ut i Fasarbyviken. I Strömfors är vattenkvaliteten i Teutjärvi försvarlig, och i Särkjärvi utomordentlig. Vattenkvaliteten i Lappträsket (Lappträsk fiskeområde) är dålig, vilket inverkar på Lovisa å, Lovisa viken, Tessjö å och Kulla fjärden. Figur 4. Vattenkvaliteten i Östra Nyland Nylands Miljöcentral, http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=15575&lan=sv Förslag, utskrivet 14.7.2017 2.3 Yrkesfiske Inom fiskeområdena verkar Strömfors och Pernå fiskargille samt närliggande Pellinge fiskargille. Det finns inte uppgifter att tillgå om yrkesfiskets fångstmängder inom fiskeområdena, men nog uppgifter om fångsterna i Östersjöns fångstrutor 54 och 55. Fångstruta 54 omfattar i stort sett havsområdet mellan Helsingfors och Lovisa och fångstruta 55 havsområdet mellan Lovisa och Kotka. Uppgifterna är från Jord- och skogsbruksministeriet, beslut 19.5.2004 Dnr 958/083/2004. Figur 5. Fångsten i kg åren 2001-2003 i fångstrutorna 54 och 55 Fångstruta 54 Fångstruta 55 2001 2002 2003 2001 2002 Gös Havsöring Sik Strömming Abborre Vassbuk Gädda Lake Braxen Nors Mört Id Flundra Piggvar Torsk Regnbåge Siklöja 25 500 5 700 6 300 163 200 9 700 120 700 3 700 1 200 900 300 1 000 300 500 0 4 200 0 45 700 2 900 7 800 1 077 000 11 600 332 600 5 300 800 1 400 500 1 400 400 700 9 2 50 0 43 800 2 100 4 800 29 500 8 500 3 100 7 200 900 2 100 300 1 700 200 600 2 0 10 1 25 100 400 800 830 600 9 200 424 400 6 900 1 000 200 3 70 200 0 0 0 30 0 2003 26 000 300 600 1 340 000 6 200 230 400 6 700 1 500 200 1 50 100 4 0 0 30 0 22 000 200 2 100 166 600 5 400 52 7000 6 200 1 000 200 1 20 20 9 0 0 10 0 Fångst i kilo, meddelad genom kustblankett och fiskedagbok, talen är avrundade Figur 6. Lax fångster, enligt lax-meddelande Fångstruta 54 Fångstruta 55 kilo stycken medelvikt kilo stycken 2001 2002 2003 16 765 4 842 8 337 2 938 882 1 613 5,7 5,5 5,2 2 618 1 276 3 031 medelvikt 457 235 536 5,7 5,4 5,7 Enligt Figur 5, fångades 6 661 laxar. Av dessa fångades 6 365 st. med laxfälla. Dessutom har lax fångster rapporterats med fiskedagbok; år 2001 fångades 364 st. inom fångstruta 54 och 27 st. inom fångstruta 55, år 2002 fångades 476 st. inom fångstruta 54 och 0 st. inom fångstruta 55, och år 2003 fångades 28 st. inom fångstruta 54 och 0 st. inom fångstruta 55. Yrkesfiskare delas in i tre grupper, beroende av hur stor del av personens totala inkomst som härrör sig till fiske och förädling av den egna fångsten. Till grupp I räknas fiskare som får minst 30 % av sina inkomster av fiske, till grupp II Sida 9/55 räknas fiskare vars inkomster av fiske är mellan 15 % och 30 % och till grupp III de fiskare vars totala inkomster av fiske är mindre än 15 %. Fiskerienheten administrerar registret. I Nyland bedrivs yrkesfiske endast i havsområdet av totalt c. 140 personer. (Nylands TE-central aug. 2005:http://www.te-keskus.fi/web/teuus.nsf/FrameSetFIN?Open FrameSet) År 2003 bodde det inom Strömfors fiskeområde en fiskare tillhörande grupp I, inom Lovisa fiskeområde 14 fiskare tillhörande grupp I och 16 fiskare tillhörande grupp III och inom Pernå fiskeområde 3 fiskare tillhörande grupp I och tre fiskare tillhörande grupp III. Fiskeområdena har inte uppgifter om hur många av dessa personer fiskar inom fiskeområdena och inte heller om personer från andra orter som eventuellt bedriver yrkesfiske inom området. En del torde dock vara trålfiskare som i huvudsak fiskar utanför planeringsområdet. 2.4 Fiskodlingar Enligt miljöskyddsförordning 18.2.2000/169 krävs miljötillstånd för fiskodlingar, där minst 2 000 kilogram torrfoder eller den mängd annat foder som har motsvarande näringsvärde används årligen eller där den sammanlagda tillväxten är minst 2 000 kilogram per år, eller som omfattar en minst 20 hektar stor damm eller grupp av dammar med naturligt foder. I vissa fall behövs tillstånd fastän mängderna är mindre. Handledning ges av med kommunens/stadens miljöbyrå. 2.4.1 Fiskodling inom Strömfors fiskeområde Inom Strömfors fiskeområde finns inte för närvarande fiskodlingar. 2.4.2 Fiskodling inom Lovisa och Pernå fiskeområde Inom Lovisa fiskeområde finns fiskodlingen Oy Loviisan Smoltti Ab på Hästholmen. Fiskodlingen utnyttjar kärnkraftverkets spillvärme och enligt tillståndet får 50 000 kg odlas (Hevy 12.12.1991.). Vid anläggningen odlas regnbågslax samt öring, lax och sik för utplantering. Uppgifterna är givna av företaget. GUY GRANBERG Föregående tillstånd: (Hevy 4.6.1991 förhandsutlåtande): 22 000 kg per år, regnbågslax Under de senaste åren odlats c. 6 000 kg i en nätkasse. Västra Finlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: Fodret som används får innehålla högst 260 kg fosfor och högst 1 800 kg kväve per år. Som foder får användas torrfoder och hela strömmingar. Fisken rensas i Valkom trålhamn. Uppgifterna givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk. Förslag, utskrivet 14.7.2017 BÄSTÖ FORELL (=Helge Holmströms havsodling, fusionerat till Bästö Forell Ab år 2000) Föregående tillstånd (vattendomstolen 30.8.1996): 80 000 kg per år Under de senaste åren odlats c. 70 000 kg, kassar på två olika ställen samt vinter förvaringsplats Västra Finnlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: När strömming och används som en del av fodret, får det foder som används innehålla högst 1 000 kg fosfor och högst 7 200 kg kväve per år. När enbart torrfoder används får det foder som används innehålla högst 930 kg fosfor och högst 6 700 kg kväve per år. Fisken rensas i Valkom trålhamn. Uppgifterna givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk. HANDELSBOLAGET ALTARSKÄR FORELL (= Handelsbolaget Helgoland. Föregående tillstånd (vattendomstolen 7.12.1995): 110 000 kg per år Västra Finnlands miljötillståndsverk, beslut 21.10.2004: Fodret som används får innehålla högst 930 kg fosfor och högst 6 700 kg kväve per år. under de senaste åren odlats c. 35 000 kg, på tre olika platser + vinter förvaringsplats fisken rensas i Valkom trålhamn Tillståndsansökan inne hos Västra Finlands miljötillståndsverk om odling av 110 000 kg Uppgifterna givna av Pernå kommun och Västra Finlands miljötillståndsverk Inom Pernå kommun finns dessutom en naturnäringsdamm där gös försträcks. Dammen ägs av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och sköts av Tmi Outi Jalli. Uppgifterna givna av företaget. 2.5 Rätten att fiska, fisketillstånd och fisketurism Rätten att bedriva fiske och att bestämma om fisket tillkommer vattenområdets ägare, om den inte överlåtits till annan eller det i lagen om fiske annat stadgas. Personer mellan 18 och 64 år har genom att betala spöfiskeavgift för fiske i ett län rätt att bedriva handredskapsfiske med ett spö, en rulle och ett bete, trollingfiske dock med ytterligare ett viktdrag eller en paravan. Ovannämnda fiskesätt är dock förbjudna i: forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag sådana vattenområden inom vilka fiske med stöd av något annat stadgande är förbjudet. För tävlingar i mete, pilkfiske och handredskapsfiske eller andra motsvarande anordnade tillställningar skall också tillstånd av fiskerättsinnehavaren inhämtas. Den som inte endast tillfälligt är bosatt i kommunen, får bedriva fångst av strömming, vassbuk, nors och siklöja, med nät i havet också inom ett sådant vattenområde i kommunen som inte hör till ett allmänt vattenområde och som ligger i yttre skärgården eller gränsar mot en öppen fjärd. Ligger ett sådant vattenområde inom byarågång får Sida 11/55 den som inte endast tillfälligt är bosatt i byn också bedriva krokfiske där (inte med långrev). Inom allmänt vattenområde i havet har varje person som en är varaktigt bosatt medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, rätt att fiska. Medborgare i Norden har oberoende av hemort rätt till husbehovs- och fritidsfiske inom allmänt område i havet. 2.5.1 Fisketillståndssystemet och avgifter Figur 7. Fisketillståndssystemet Under 18 år och 65 år fyllda 18–64 år METE OCH PILKFISKE 1) 2) Avgiftsfri, allmän fiskerätt Avgiftsfri, allmän fiskerätt SPÖFISKE Kast- eller trollingfiske med 1 (ett) spö 1), 3) Inte statens fiskevårdsavgift. Inte den länsbaserade spöfiskeavgiften Statens fiskevårdsavgift samt därtill antingen den länsbaserade spöfiskeavgiften eller vattenägarens lov ANNAT FISKE Trollingfiske med mera Inte statens Statens fiskevårdsavgift samt än ett spö. fiskevårdsavgift. Alltid vattenägarens lov Annat fiske och fångst Alltid vattenägarens lov av kräftor 1) Rätten att fiska är dock begränsad sålunda att fiske är förbjudet i forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag samt på sådana vattenområden där fiske med stöd av någon annan författning eller något beslut är förbjudet. 2) Spö med rulle som inte lämpar sig för kastfiske får användas. 3) Med stöd av skilda beslut kan fiske som baserar sig på den länsspöfiskeavgiften vara förbjudet på vissa vattenområden. Statens fiskevårdsavgift betalas till Jord- och skogsbruksministeriets konto i Nordea banken: 166030–101496. Fiskevårdsavgiften är år 2006: 20 €/kalenderår eller 6 €/sju dagar. Avgiften är personlig och gäller också den som fiskar på eget vattenområde. Länsspöfiskeavgiften betalas till Jord- och skogsbruksministeriets konto i Nordea banken. Avgiften för Södra Finlands län betalas till kontot 166030-106594. Spöfiskeavgiften är år 2006: 27 €/kalenderår eller 6 €/sju dagar. Avgiften är personlig. 2.5.2 Lokala fisketillstånd Fiskeområdena känner till följande lokala fisketillstånd: Pernå fiskeområde: Torbjörn Bergström, tfn. 040-5340 411, sköter om försäljningen av dagslov på Forsby Gårds och Pernå kommuns vattenområden. Christian Hildén tfn. Förslag, utskrivet 14.7.2017 050-571 8115 kan kontaktas för fisketillstånd på Strömslands Gård vattenområden och Risto Volanen tfn. 0500-490 489 kan kontaktas för försäljning av tillstånd i Rösund. Lovisa och Strömfors fiskeområde: Lovisa stads vattenområden: Drätselbyrån, tfn 5551, Motorest Ankkurituuli tfn. 535 787, Kahvila Ravintola Safcafe tfn. 517 100. Strömfors fiskeområde: Fisketillstånd till Näsby fiskelags vattenområde fås från Andelsbanken i Kungsböle. Bybor och sommargäster kan kontakta Nils Neuvonen tfn. 0500 207 761 för tillstånd till Bockholmens fiskelags vattenområde, sommargäster kan kontakta Gerhard Björkman tfn. 040 718 9950 för fiske på Björkmans vattenområde i Vahterpää. 2.5.3 Fisketuristföretag Följande fisketuristföretagare har verksamhet inom åtminstone Pernå och Lovisa fiskeområden: Agur Kalastuspalvelu Ab – fiskeguide Erik Herlevi, Fma Fishing Lady – Riitta Ruuskanen, Itä –Uudenmaan kalastuspalvelu – Juho Heikkinen och Fishing Lords. 2.6 2.6.1 Fritidfiske Fritidsfiskeföreningar Fiskeområdet känner till fem fritidsfiskeorganisationer inom området. De är: Strömfors fiskeområde: Ruotsinpyhtään kalaveikkot med c. 205 medlemmar av vilka 70 st. fiskar aktivt. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är ytnät, pilkspö och bottennät. Lovisa fiskeområde: Loviisan seudun eränkävijät med c. 100 medlemmar av vilka 30-40 är aktiva. Meriuistelijat ry med 48 medlemmar av vilka 34 är aktiva. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är trollning, kastspö och bottennät. Pernå fiskeområde: Askolinin metsästys-kalastus kerho ry med c. 30 medlemmar, av vilka 5-10 är aktiva. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är bottennät, kastoch pilkspö. Mäntsälän kalakerho med c. 513 medlemmar av vilka c. 100 är aktiva. Klubben finns i Mäntsälä men medlemmarna fiskar på olika ställen i Nyland, i Pernå har klubben hyrt vatten av Forsby Gård. Medlemmarnas tre populäraste fångstredskap är pilkspö kastspö och trollning . 2.6.2 Antalet fiskare, fångster och redskap Uppgifterna om fritidsfiskare och fritidsfiskefångster baserar sig på statistik från publikationerna Kuinka Suomi kalastaa, Kala- ja riistaraporteja 121/1998 osaraportti 1, Kuinka Suomi kalastaa, Kala- ja riistaraporteja 131/1998 osaraportti 2 och Suomi kalastaa 2001, Kala- ja riistaraportteja nro 266, Korhonen 1990 Sida 13/55 Figur 8. Fångst i kg, fördelad på olika fisketillstånd Spinnfiske Spinnfiske med med vattenägar ”länskort” ens tillstånd Annat fiske, Mete vatten och ägarens pilkfiske tillstånd Total fångst år 1997 Total fångst år 2001 Strömfors 112 000 75 000 6 000 3 000 24 000 42 000 0 Lovisa 110 000 274 000 6 000 2 000 247 000 19 000 0 Pernå 270 000 180 000 43 000 2 000 65 000 46 000 24 000 *Olagligt/ olovligt fiske Uppgifter om fritidsfiskets totalfångst år 1997 och år 2001 i respektive fiskeområde, mängderna anges i kilo *Fiske utan formellt fisketillstånd och utan att betala statligt fiskevårdsavgift. Avser fiske som skett utan att lösa in statlig fiskevårdskort trots att fiskets natur enligt lag om fiske skulle förutsätta betalning av fiskevårdsavgiften. I Pernå bedrivs en stor del av detta fiske troligen på egna skiftade vatten. Figur 9. Fritidsfiskets vanligaste fångstarter år 1997 och 2001, mängderna anges i kilo Pernå Art Strömfors Lovisa 1997 1997 2001 1997 2001 Abborre 44 000 43 000 33 000 Gädda 24 000 9 000 18 000 Gös 2 000 ? 9 000 Braxen 8 000 ? 6 000 Sik 7 000 ? 1 000 Mört och faren* 18 000 3 000 12 000 * År 2001 mört och faren, år 1997 mört ? Uppgifterna saknas i utredningen, p.g.a. osäkerhetsfaktor Figur 10. 30 000 ? ? ? ? ? 2001 73 000 97 000 24 000 23 000 3 000 19 000 47 000 58 000 20 000 4 000 2 000 15 000 Uppgifter om antalet fritidsfiskare och fiskedygn år 1988, 1997 och 2001 Strömfors Lovisa Pernå År Fiskare, st./år Fiskedygn totalt Spinnfiske med ”länskort”, dygn Spinnfiske med vattenägarens tillstånd, dygn Mete och pilkfiske, dygn Annat fiske med vatten ägarens tillstånd, dygn 1988 1997 2001 1988 2 500 5 849 5 900 9 000 20 000 70 000 51 000 70 000 1997 2001 1997 2001 5 650 10 600 6 500 12 889 45 000 92 000 40 000 163 000 9 800 85 000 9 323 8 000 3 570 10 000 9 677 4 000 4 430 1988 42 545 18 000 2 000 7 455 4 000 24 000 32 000 23 000 29 000 48 000 33 000 27 000 14 000 51 000 65 000 30 000 7 000 Inom hela planeringsområdet har sedan 1997 sammanlagt 24 000 – 26 000 fritidsfiskare fiskat årligen. Medelfångsten är c. 20 kg/person/år. För hela landet gäller att abborren är den viktigastefångsarten vid mete och pilkfiske. Båda fiskesätten är selektiva, men med pilkfiske är artsammansättningen något bredare. Förslag, utskrivet 14.7.2017 Gäddan är den viktigaste fångstarten för kastspö- och dragfiske (trolling). Artsammansättningen är mångsidigare vid trolling. Elva procent av totalfångsten fångades med svirvel och sju procent vid trolling. Mete- och kastspöfiske idkas oftare från stranden än från båt. De största fångsterna fås med nät, nätfisket ger hela 48 procent av fritidsfiskarnas totalfångst. Enligt olika undersökningar har det samanlagda fritidsfisketrycket inom de tre fiskeområdena varierat mellan c. 7 % och 9,5 % under åren 1988-2001. Enligt den senaste undersökningen är fisketrycket c. 9 %. Procenterna är en jämförelse mellan fiskeområdena som finns inom Nylands Arbetskrafts- och näringscentrals område. Det totala fisketrycket inom centralens område är 100 %. Räknat per yta är fisketrycket störst i Lovisa fiskeområde och lägst i Pernå fiskeområde. Figur 11. Fiskedygn/hektar 21 18 15 Strömfors Lovisa Pernå 12 dygn 9 6 3 0 1988 2.7 1997 2001 Fiskbeståndets tillstånd och lekområden Fiskeområdena har inte specifika uppgifter om fiskbestånden inom området, utan presenterar uppgifter som gäller hela Finska viken, om annat inte nämns. Uppgifterna är tagna från Fiskeresurser 2003 och 2004 utgiven av jord- och skogsbruksministeriet samt fiske 2003:61, Bättre fiskevatten, utgiven av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Iso kalakirja ahvenesta vimpaan skriven av Hannu Lehtonen. Uppgifterna om lekområden är från planerna 1992 samt från fiskeområdenas fiskeförfågan hösten 2003. 2.7.1. Gös Gösen leker i maj-juni då vattentemperaturen är c. 12 grader vanligen i grunda vikar på hårda sten- grus eller lerbottnar. Rommen kan också läggas bland vegetationen. Starka årsklasser uppkommer då sommaren är varm, den optimala tillväxttemperaturen är hela 29 grader. Gösens viktigaste lekområden inom Strömfors fiskeområde är Klobbfjärden och Abborforsfjärden, inom Lovisa fiskeområde Lovisaviken norr om Linjen Siksala-Monäs och inom Pernå fiskeområde Stor Pernå Vikens mynningsområde (NVP 1992). Sida 15/55 Av yrkesfiskarnas gösfångster i havsområdet tas 95 % med nät och fyra % med ryssja. Hälften av yrkesfiskarnas fångster i Finska viken fångas med 46-50 mm nät, 46 procent med 45 mm nät och fyra procent med 51-60 mm nät. Enligt yrkesfiskarna har sälstammens negativa inverkan på gösfisket ökat. Fritidsfiskarna fångar gös med nät och trolling. Över 80 % av antalet fångade gösar i Finska viken bestod år 2003 av årsklassen 1997 och de övriga i huvudsak från årsklass 1999 och 1998. Enligt fiskeresurser 2004 är det troligt att fångstmängden kommer att minska, årsklassen 2000 var rätt dålig. Årsklasserna 2001-2003 verkar vara bättre. En ökning av gösfångsterna kan på längre sikt åstadkommas genom att höja både på fiskens minimimått och minsta tillåtna knutavstånd. Viktigt är också att garnet i nätet är tillräckligt tjockt. Knutavståndet i nät bör vara mins 50 mm för att så många honor som möjligt skall kunna leka minst en gång. Gösfisket kan regleras genom en tidsmässig eller regional begränsning av fisket. Gösens tillväxthastighet och fiskedödlighet (andelen fisk i ett bestånd som fiskas bort) har enligt en underökning, gjord av Mallinnius i Skärgårdshavet, väsentlig betydelse för hur en höjning av nätens knutavstånd inverkar på yrkesfiskets lönsamhet. Förutsättningen för att en höjning av knutavståndet är lönsam för yrkesfisket är större i Finska viken än i Skärgårdshavet. 2.7.2. Abborre Abborrens viktiga lekområden inom Strömfors fiskeområde är bl.a. Gäddbergsö och Vahterpää nordöstra stränder, området mellan Gäddbergsö och Kampus, Vahterpää södra strand samt Abborforsfjärdens västra strand. (NVP 1992). I Pernå fiskeområden leker abborren längs de flesta stränder i de inre skärgårdsvattnen. Abborrens förökning är beroende av temperaturen, ju varmare våren och sommaren är desto flera fiskar föds och blir vid liv. En måttlig eutrofiering torde också gynna abborren. Yrkesfiskarna fångar i förstahand abborre med nät och ryssja. Fritidsfiskarna fångar abborre med pilkspö, nät, katsa, metspö och andra spön och drag. 2.7.3. Gädda Gäddan är i Östersjön i allmänhet en mycket lokal art, och inte heller lekvandringarna sträcker sig i regel längre än till närmaste lämpliga lekområde, d.v.s. grunda vegetationsrika stränder. Inom områden där det finns gott om lämpliga lekplatser sker leken därför på stora områden. Gäddans viktiga lekområden inom Strömfors fiskeområde är bl.a. Gäddbergsös och Vahterpääs nordöstra stränder, området mellan Gäddbergsö och Kampus, Vahterpää södra strand samt Abborforsfjärdens västra strand. (NVP 1992). Inom Pernå fiskeområde leker gäddan allmänt vid grunda vegetationsrika stränder. Yrkesfiskarna fångar vanligen gädda med nät, huggkrok samt ryssja och fritidsfiskarna med nät och svirvelspö. I Finland har gäddan allmänt minskat i yttre skärgården, Förslag, utskrivet 14.7.2017 orsaken är inte fastslagen, men man antar att miljöförändringar ligger bakom. I inre skärgården är stammen fortfarande bra och fångsterna har vuxit. Gäddor under 50 cm växer snabbt. Det här gäller speciellt honorna. Om man vill tillvarata gäddstammen så bra som möjligt skulle det löna sig att inte fånga de här fiskarna. Ett knutavstånd på mellan 50 och 60 mm är lämpligt för gäddan. Med det här knutavståndet är 95 % av gäddorna över 50 cm. 2.7.4. Sik Fiskeområdena har följande uppgifter om sikleken inom området; Abborfjärden, Vårdholmsfjärden och vattenområdet söder om Sondarö. Vandringssiken stiger upp för lek i Forsby å. Siken har flera ekologiska former. Inom området finns i första hand den storvuxna vandringssiken som stiger upp i rinnande vatten och leker och den s.k. skärgårdssiken som leker i havet. Vandringssiken i finska viken kan väga 1 kg redan som fyraåring. Vandringssiken leker på relativt grunt vatten på grus- och sandbotten, oftast i september-oktober. Skärgårdssiken leker på grynnor. Följande stycke är taget från publikationen: Sikarna vid den nyländska kusten. Forskningsresultat från åren 1995-2003; Kala- ja riistaraportteja 339: Att märka är att undersökningen gäller Hangö, Esbo och Vanda å´s mynning. ”Huvuddelen av Finska vikens sikfångst härrör sig från utsättningar, men ställvis är stammarna av havslekande natursik betydelsefulla. Utplanteringarna av ensomriga yngel av vandringssik startade vid Vanda å och på andra ställen i Nyland på 1980-talet. Skärgårdssik från Hangö har utplanterats sedan 1990-talet. Tack vare utplanteringarna har yrkesfiskarnas sikfångst ökat från 1980-talet fram till sekelskiftet och de största årsfångsterna har varit 50 000 kg. Fritidsfiskarnas sikfångst har varit flerfaldigt större än yrkesfiskarnas. Största delen av sikarna tas med nät i samband med gösfiske. Sikfångster har åter minskat sedan början av 2000-talet trots att utplanteringarna har fortsatt i samma takt som tidigare. Vidare har fisket också försvårats på grund av den ökande sälstammen, och den minskade fiskeansträngningen har för sin del också minskat fångsten. Sikens tillväxt uppvisar stor variation. Skärgårdssiken växer i snitt något långsammare än vandringssiken. I fångsten kan man inte särskilja dessa två former av sik. Sikens tillväxt verkar ha blivit sämre under undersökningsperioden, vilket kan bero på ett starkt selektivt fiske, inslaget av skärgårdssik i fångsten eller förändringar i sikens levnadsvillkor i Finska viken. Sikutplanteringarnas resultat per 1000 utsatta yngel uppskattas vara 120-140 kg för vandringssiken och 100-200 kg för skärgårdssiken. Siffrorna gäller utplanteringsresultaten för Finska vikens östra delar. Utplanteringarna beräknas vara lönsamma redan om enbart fångstens producentvärde beaktas. Sikfisket är effektivt vid den nyländska kusten. Vandringssikens årsdödlighet är 60–70 % och skärgårdssikens 50-60 %. Största delen av sikens nätfångst tas med 45 och 50 mm knutavstånd. På stora områden vid den nyländska kusten ökas nu nätens minsta tillåtna maskvidd till 50 mm. Som följd av den ökade maskvidden beräknas fångsten av vandringssik öka med ca 10 %. Fångsten av skärgårdssik kommer inte att påverkas i nämnvärd grad. Den andel av sikarna som har den allra långsammaste tillväxten Sida 17/55 kommer helt att falla bort från nätfångsten vid fiske med 50 mm:s maskvidd, men den delen av stammen kan utnyttjas med spöredskapen.” Enligt Fiskeresurser 2004 fångar yrkesfiskarna i Finska viken 60 % av siken med nät och 40 % med ryssja och kroknät. Fritidsfiskarna fångar i huvudsak sik med nät men användningen av olika spöredskap har ökat. Sikfångsterna är också beroende av hur sälstammarna utvecklas. Då sälstammen har vuxit har fisket försvårats och sikfångsterna minskat. På Abborfjärden fångas sik för rommens skull. Enligt Teemu Tast, verksamhetsledare för Etelä-Suomen Merikalastajain liitto, planteras en del av sikarna ut som nykläckta, en del som försträckta och en del går till matfiskodlingar. Fisken som planteras sätts ut på Abborfjärden och längre österut. 2.7.5. Lake Laklek förekommer vid ett flertal av inner- och mellanskärgårdens grynnor. Viktiga lekområden i Strömfors fiskeområde är bl.a. Jomalsund, sundet mellan Gäddbergsö och Kampus samt området kring Rönnskär och Kolholmen på Abborforsfjärden och inom Pernå fiskeområde vattenområdet mellan Sarvsalö och Kärpe (NVP 1992). Laken är en kallvattenfisk som kräver god tillgång på syre. Leken inträffar under vintern, vanligtvis januari-februari. Under senare år har man också planterat ut lake. Det är ännu okänt hur utplanteringarna lyckats, men en naturlig förökning är inte att vänta i övergödda vatten. 2.7.6. Ål Ålen leker i Atlanten i Sargassohavet. Ålen förekommer naturligt i våra kustvatten, men de ekonomiskt produktiva ålbestånden är helt beroende av utsättningar. Från och med år 1989 har ålyngel importerats från England. Fisken hålls i karantän i Sverige. Under goda förhållanden utvecklas flera honor, vars tillväxt är betydligt bättre än hanarnas. I Finland utvecklas mindre än 10 % av de utsatta ålarna till hanar. Ålutsättningarna är lönsamma, nyttoeffekten är beroende av hur fisket organiseras. Ålen fångas främst med långrev, katsa maskmete och ryssjor. 2.7.7. Havsöring Havsöringen har tidigare förökat sig i nästan alla åar i Finland som har sitt utlopp i Finska viken men fram till 1970-talet hade största delen av de naturliga stammarna dött ut. Havsfångsten av havsöring är i praktiken helt beroende av utplanteringar. Största delen av öringen i Finska viken fångas som bifångst i samband med fiske efter gös med nät. Under de tio senaste åren har utplanteringarna producerat allt mindre fångster, trots att utplanteringar i stort sätt bibehållits och trots att man strävat till att utveckla Förslag, utskrivet 14.7.2017 odlingarna. En viktig orsak till nedgången har varit förändringen i fiskesättet som lett till att de fångade öringarnas storlek i medeltal minskat. Efter mitten av 1990-talet har de utplanterade fiskarna överlevt sämre än tidigare. Pernå fiskeområde planterade år 2001 ut 1 000 t märkta öringar. Av dessa har endast 21 märken returnerats, vilket betyder att utplanteringen varit klart olönsam. Av de returnerade märkena har dessutom 11 stycken upphittats i fågelbon. Förutom att restaurera lek- och yngelplatser kan öringsstammarna återupplivas genom att använda nät med glesare maskor, vilket skulle föra med sig att den fångade fiskens medelstorlek skulle öka. Samtidigt skulle en större del av moderfisken som härstammar från naturiga stammar kunna återvända till hemälvarna för att leka. En effektiv höjning av minimimåttet från 40 cm till 50 cm skulle också klart förbättra utplanteringarnas produktivitet. Figur 12. Öring 16 Avkastning kg/1000 st. 14 Återfångst % 12 10 8 6 Återfångst % 18 4 2 0 1983 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Avkastning (kg/1000 st.) Finska viken 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Utsättningsårsklass Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Ari Saura 2.7.8. Strömming Strömmingen leker från vår till höst och tidpunkten för leken regleras bl.a. av miljöfaktorer och de enskilda fiskarnas kondition. Huvudleken inom området inträffar under våren, medan höstleken är obetydlig. Inom Lovisa fiskeområde finns strömmingens viktigaste lekplatser väster om Monäs, öster och söder om Vårdö, vid yttre Täktaren och på Hästholmsfjärden. Inom Pernå fiskeområde finns lekområden väster om Påsalö, nordost om Käldö, öster om Hudö, öster och sydost om Bästö, norr om Hamnholmen samt sydost om Hästön. (NVP 1992) Strömmingsbeståndet överfiskas på området som Finska viken tillhör. Fiskedödligheten ökade kraftigt under 1990-talet men minskade från år 2000 till år 2002 med 20 %. Ännu år 2002 var fiskedödligheten två gånger större än vad försiktighetsprincipen rekommenderar. Lekpopulationens biomassa har minskat ända sedan 1970-talet, år Sida 19/55 2001 var det sämsta året. Antalet lekande strömmingar var rätt konstant fram till år 1996, men har därefter kraftigt minskat. Tillväxten har märkbart försämrats från medlet av 1980-talet. Den försämrade tillväxten beror på att näringssituationen varit dålig. Åren 1989, 1994 och 2002 lyckades strömmingens lek bra i Finska Viken. 2.7.9. Lax Det närmaste lekområdet för lax finns i Kymmene älv. Utsättningar av Nevalax har bidragit till fisket i Finska viken. En stor del av laxfångsten i Östersjön kommer från utplanteringar. År 2002 planterades i Östersjön ut totalt 7 milj. smolt. Sälen förorsakade skada för laxfisket längs med hela den Finska kusten. Det uppskattas att yrkesfiskarna under år 2003 kastat bort 61 000 kg lax som rivits av säl. Den verkliga mängden kan vara nästan dubbelt så stor. I Finska viken har en fjärdedel av yrkesfiskarnas laxfångster förstörts av säl. 2.7.10 Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek Figur 13. Knutavståndets inverkan på bytesfiskarnas storlek 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 A 25 30 33 34 35 37 42 47 52 64 Havsöring B 32 40 47 49 55 59 64 67 69 75 A 30 34 37 41 44 45 45 46 Gös B 33 36 41 45 48 50 52 53 A 34 37 41 44 47 51 54 Sik B 38 42 46 49 53 57 61 Siffrorna på rad A anger vilken längd (cm) arten börjar kunna tas i nät med nämnt knutavstånd. Siffrorna på rad B är den storlek (cm) där redskapet är mest effektivt Garnets tjocklek och mjukhet samt hur spänt nätet är fäst på nätet inverkar också på hur fisken fastnar i nätet. 2.8 2.8.1. Olika bestämmelser som inverkar på fisket Spinnfiskeförbudsområden Inom fiskeområdena finns inte områden undantagna från met-, pilk- och pilkspinnfiske (lagen om fiske 8 och 11 §). 2.8.2. Lax- och sikförande vattendrag Kymmene älv, inom Strömfors fiskeområde, hör till lax- och sikförande vattendrag. Det betyder att spöfiske med det s.k. länskortet inte är tillåtet i forsar och strömdrag. Förslag, utskrivet 14.7.2017 2.8.3. Allmänt vattenområde På allmänt vattenområde har Nylands och Sydöstra Finlands TE-centraler beslutat att öringens minimimått är 50 cm och att minsta tillåtna knutavstånd vid fiske efter havsöring med bottennät är 65 mm. Beslutet är i kraft 1.8.2004-31.12.2012. Nät med knutavstånd mellan 51 mm och 65 mm och som skaffats innan detta beslut träder i kraft kan användas fram till 31.7.2007. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd har förkastat de besvär som inlämnades över beslutet. Enligt muntliga uppgifter (augusti 2005) går ärendet vidare till Högsta Förvaltningsdomstolen. 2.8.4. Fiskled Enligt lagen om fiske (286/82) 24 § skall i älv samt i sund eller trängre led, som avses i vattenlagens 1 kap. 13 §, kungsådra hållas öppen för fiskens vandring. Där älv förenas med havet eller insjö, övergår kungsådra i fiskled som omfattar en tredjedel av vattenområdets bredd på det djupaste stället och som sträcker sig så långt ut i öppna sjön att fiskens gång är tryggad. Miljötillståndverket kan på ansökan förordna något annat. Enligt lagens 25 § skall kungsådra och fiskled, med undantag av långrev och annat krokredskap som inte hindrar samfärdsel, hållas fria från stående redskap. Högsta domstolen har den 11.3.1991 fastställt fiskleden på Abborforsfjärden och i sundet nordost om Svartholmen, och fiske med nät och laxfällor är således förbjudet i detta område (se kartbilaga). Östra Finlands vattendomstol har år 1998 beslutat att Abborfors kraftverk årligen skall erlägga en fiskerihushållningsavgift*. Undantagstillstånd: Fiskerienheten har genom beslut 8.10.2001, förnyat19.12.2003 (Dnr 2857/5713/2003) gett rätt till Merikylä delägarlag att fiska med 20 nät med längden 30 meter i fiskleden. Minsta tillåtna knutavstånd är 55 mm och garnets tjocklek får vara högst 0,20 mm. Tillståndet är i kraft fram till utgången av 2008. Bestämmelserna för fiskled och kungsådra gäller fastän gränser inte är utredda genom lantmäteriförrättning. Vilket betyder att det finns fiskled bl.a. i havet där Tessjö å och Lovisa å rinner ut i havet, dessutom finns det otaliga sund där bestämmelsen gäller. Eftersom gränserna inte är utredda för Tessjö å och Lovisa å finns det ingen karta att hänvisa till. * Med fiskerihushållningsavgift avses den avgift som den som får miljötillstånd påläggs att betala för att lindra de men som uppstår. Berörda fiskerienhet gör en plan över hur den årliga avgiften skall användas och ser till att planen förverkligas. Fiskeområdet kan ge utlåtande om planen. Sida 21/55 Figur 14. Fiskleden på Abborforsfjärden Förslag, utskrivet 14.7.2017 2.8.5. Strömfors fiskeområde har gjort följande beslut Minsta tillåtna knutavstånd vid gösfiske är 50 mm under åren 2001-2005. Nät med tätare maskor får användas vid stränder och grynnor. Det är förbjudet att fånga kräftor i Tessjö å under tiden 21.7.2001-20.7.2007. 2.8.6. Lovisa fiskeområde har gjort följande beslut För att uppnå målen i 1 § Lag om Fiske har Lovisa fiskeområde fattat följande beslut: Under juni månad är allt sådant fiske till vilket det behövs vattenägarens tillstånd på Lovisavikens område norr om linjen Vårdö udde – Hattom förbjudet. Förbudet gäller: nät, svirvel, trolling, långrev, krok och ryssja. Förbudet är i kraft till och med år 2006. Minsta tillåtna knutavstånd vid fiske med nät är 45 mm under åren 2001–2007 och 50 mm under tiden 1.1.2008-31.12.2012. Undantag är fiske efter strömming, vassbuk och nors. Gösens minimimått är 40 cm Havsöringens minimimått är 50 cm. 2.8.7. Pernå fiskeområde har gjort följande beslut Rekommendation om att gösfiske undviks inom hela fiskeområdet under tiden 1.630.6.2005 2.8.8. Lovisa stads beslut Bottennät: högst 3 st./matlag (Lovisabor), i inre skärgården nätstorleken: max 30 m x 1,8 m och i yttre skärgården 30 m x 3,0 m, minimiknutavstånd 42 mm. Ytnät: högst 3 st./matlag (Lovisabor), nätstorleken: max: 30 m x 3,0 m, minimiknutavstånd 80 mm, frånsett fångst av strömming, vassbuk, siklöja, nors och betesfisk. Om vardera nättypen används samtidigt, skall avgift betalas för vardera. I övrigt tillämpas följande regel: betalad avgift för ett ytnät ger rätt till fiske med alternativt två bottennät och på motsvarande sätt får ett ytnät användas om avgift betalats för två bottennät. Trollning, vid trollning är antalet drag per båt obegränsat. Det förbjudet att använda spännare eller motsvarande anordningar på Lovisaviken från Svartholm norrut samt på Hästholmsfjärden från Mössholmen norrut. Långrev, högst 100 krokar/matlag Katsa, inga begränsningar Krok, högst 10 st./matlag Ryssja, högst 3 st./matlag Allt sådant fiske för vilket fiskaren är skyldig att betala fiskeredskapsavgift åt Lovisa stad är förbjudet 15.4-15.6 inom följande områden: Sida 23/55 1. Lovisa å och Lovisaviken, med stadens rå som nordgräns och linjen Tullbron Harudd som sydgräns. 2. Området kring Kungsstenen inom en radie av 50 meter 3. Området mellan Kråkholmen och Siksala 4. Marbäcksområdet från Långholmens norra udde västerut 5. Björnviken, och till viken ledande sund 6. Den innersta delen av Keitalaviken från Svartholmsudde norrut Nätfiske i hamnbassängen är förbjudet året runt eftersom ordningsreglerna för hamnen stadgar att fiske som medför olägenhet och störning på hamnområdet är förbjudet. 2.8.9. Fortums beslut (Kärnkraftverket) Fiske är förbjudet vid Fortums kylvattenutlopp. Landstigning är förbjuden på Hästholmen. 2.8.10. Naturskyddsområden Inom Pernå fiskeområde finns åtminstone följande naturskyddsområden med bestämmelser som berör fisket: Hamnholmen m.fl. små öar samt vattenområde i Sarvlax by: Förbjudet att färdas med båt eller bedriva fiske under tiden 1.4-15.8. Vattenområdet är c. 295 hektar. Bestämmelsen gäller inte ägaren. (Länsstyrelsen i Nylands län 4620/F 833/49 Lem och 6102/E. 833/65 Änd) Kuggen samt vattenområde, öst på Hudö Sarvlax by: Obehörig landstigning, allt slags skytte och annat ofredande av sjö- och skogsfågel samt annat vilt är förbjudet året om. Vattenområdet är c. 12 hektar. Vattenområdets ägare och innehavare har rätt att bedriva fiske. (Länsstyrelsen i Nylands län 4159/F.833/50 For). Mössholmen och Nätiholm samt vattenområde i Rösundby: Förbjudet är jakt och störande av djur. Vattenområdet runt Mössholmen är c. 29 ha och runt Nätiholmen c. 23 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län,(senaste ändring: 7396/33/81 Fa Gyl. Aspskärs ögrupp, västra Båklandet och Haverörn samt vattenområde i Sarvlax by: Från den 15.4 till och med den 15.8 är det förbjudet att på området färdas i båt eller bedriva fiske. Det är året runt förbjudet att fånga eller ofreda djur av vad slag de må. Vattenområdet är c. 710 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län, N:o 2949 och 12585/33/74 And.) Furusundet i Rösund by. Två skär nordväst om sundet, den ena benämnd Storkobben: Fredningen gäller hela året och det är förbjudet att fiska på eller från området. Ett område nord väst om Påsalö, omfattande bl.a. Klovholmarna samt vattenområde: Förslag, utskrivet 14.7.2017 Förbjudet att under tiden 15.4-15.8 färdas i båt eller bedriva fiske, också landstigning förbjudet. Vattenområdet är c 190 ha. (Länsstyrelsen i Nylands län 7992/L 833/43.) 2.8.11. Fiskebestämmelser i grannfiskeområdena Borgå nejdens fiskeområde Styrelsen konstaterat att övergångsperioden om 5 år gått ut och förbudet, mot att användandet av nät 1,8 m och djupare med knutavstånd mindre än 50 mm gäller för alla fiskarkategorier, förutom yrkesfiskare som ingår i yrkesfiskarregistret. Bestämmelsen trädde i kraft 01.01.2004. Rekommenderade minimimått inom Borgånejdens fiskeområde: 40 cm för gös och 50 cm för havsöring. Uppgifterna är givna av Tom Åberg Pyttis fiskeområde Beslutet är ikraft 01.03.2003-01.03.2010. 1. Från och med 1.1.2005 är vid nätfiske efter gös och vandringssik, nät med knutavstånd under 50 mm förbjudet. Förbudet är i kraft under fem år. 2. Från och med 1.1.2005 är, vid nätfiske efter lax och öring, nät med knutavstånd under 60 mm förbjudet. Förbudet är i kraft under fem år. 3. Att stöta är ett förbjudet fiskesätt med början från 1.1.2003. Förbudet är i kraft under fem år. 4. Gösens minimimått är 40 cm och havsöringens 50 cm med början från 1.1.2003. Förbudet är i kraft under fem år. Uppgifterna från Pyttis fiskeområdes hemsida under adressen www.ahven.net Forsby ås fiskeområde Enligt uppgifter av fiskeområdes ordförande är minsta tillåtna knutavstånd vid nätfiske 50 mm fram till och med år 2007. 2.9 Utplanteringar Fiskeområdena har under många år utplanterat olika fiskarter och signalkräfta. Utplanteringarna presenteras i bilaga. Utplanteringar görs också av många andra, t.ex. av delägarlag och Lovisa stad. Inom området är kraftverken i Kymmene älv, Fortum (kärnkraftverket på Hästholmen) och Lovisa stad ålagda att betala en fiskerihushållningsavgift som ersättningen för den skada deras verksamheten medför på fiskbeståndet och fisket. 2.10 Fiskeövervakning Till fiskeområdenas uppgifter hör att sörja för tillsynen över fisket inom sitt område. Av fiskeområdet utsedda övervakare skall särkilt fästa sig vid att gällande bestämmelser angående fredningsområden samt övriga inom fiskeområdet gällande föreskrifter efterföljs. Fiskeområdets övervakare arbetar under tjänstemannaansvar. Sida 25/55 Fiskeområdena har utsett fiskeövervakare, som efter att ha svurit eden eller gett en motsvarande försäkran, har skrivit arbetsavtal med fiskeområdet. Strömfors, Lovisa och Pernå har två gemensamma fiskeövervakare som arbetar tillsammans. Strömfors och Pernå fiskeområde har dessutom varsin en egen övervakare . T.ex. år 2004 övervakade fiskeområdenas övervakare fiske c. 210 timmar. Strömfors och Lovisa fiskeområde har gått inför att göra avtal med vattenägarna om övervakningen. Övervakarna har då större befogenheter att ingripa, t.ex. vid olovligt nätfiske. Delägarlagen kan ha egna övervakare, men fiskeområdena känner inte i någon större utsträckning till dessa. 2.11 2.11.1. Annat som påverkar fisket Gråsäl Enligt vilt- och fiskeriforskningen fortsätter antalet gråsälar att öka inom det finska havsområdet. Den största ökningen är på Åland och i Skärgårdshavet. I en inventering i början av sommaren år 2005 räknades 260 gråsälar i Finska viken. Forskningsinstitutet anser att det verkliga antalet är 390 st. . I Finska viken finns mest gråsälar i öster, där gråsäl huvudsakligen påträffas inom sälskyddsområden 2.11.2. Skarv Skarven häckade första gången i Finland år 1996 (Jussarö, Ekenäs). Sedan dess har stammen i medeltal fördubblats varje år. C. 90 % av ökningen grundar sig på inflyttning från andra regioner i Östersjön. År 1996 häckade 10 par i Finska viken, år 2000 häckade 304 par, år 2002 var de häckande paren 1 157 stycken och sommaren 2005 häckade 2 200 i den finländska delen av Finska viken. Den största kolonin finns vid Aspskär i Pernå (825 par år 2005). Dessutom finns det kolonier på ett avstånd på 0,5-12 km från Finska gränsen. Skarven blir könsmogen tidigast som 2 årig, i medeltal häckar den första gången som tre-årig. Skarven lever enbart av fisk. Det uppskattas att en vuxen skarv äter 500 g/dag. Uppgifterna är hämtade från publikationen: Merimetson kannanhoitosuunnitelma, Ympäristöministeriön moniste 161. Uppgifterna som gäller år 2005 är muntligen givna av Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral i november 2005 2.12 Fiskeförfrågans resultat Fiskeområdena skickade i månadsskiftet september/oktober 2003 ut en fiskeförfrågan till vattenägare, fiskodlare, fiskargillen och fritidsfiskeföreningar. Huvudsyftet med förfrågan var att ta reda på hur svararen ser på frågor om fiskbestånden och miljön, en möjlighet att få uppgifter om utplanteringar, fisketillståndsförsäljning, intresset att arrendera vatten till olika ändamål och få en uppfattning om vad vattenägare och olika grupper av fiskare anser att fiskeområdenas verksamhet skall vara. Förslag, utskrivet 14.7.2017 2.12.1. Strömfors fiskeområde Strömfors fiskeområde skickade förfrågan till 32 vattenägare, varav 13 svarade, vilket ger en svarsprocent på ca 41 % Nio av svaren gällde endast havsområdet, två både havsområdet och inlandsvatten och två svar inlandsvatten. Lekområden – Två vattenägare berättade, att det på deras område finns lekområden. Fiskarter - Följande arter har vattenägarna träffat på: gös, abborre, lake, braxen, id, gädda, sik, havsöring, ål, mört, sutare, strömming, flundra, ruda, asp och lax. Alla som svarat på den här frågan, nämnde abborre, gös och gädda. Figur 15. Strömfors fiskeområde, förekomst av olika arter fiskart oförändrad ökat minskat kräfta 2 st. skärgårdssik 2 st. 2 st. vandringssik 2 st. 4 st. havsöring 2 st. 4 st. ål 3 st. 1 st. 3 st. gädda 5 st. 4 st. 2 st. gös 4 st. 5 st. 2 st. Sex vattenägare anser att fiskebestånden har förändrats inom de senaste tio åren. I två av kommentarerna nämns att skräpfisken har ökat. Några av vattenägarna anser att yrkesfiske samt nät och ryssjefiske har minskat emedan spöfisket har ökat. Två av vattenägarna meddelar att de för fångststatistik och gjort fiskutplanteringar under de senaste fem åren. Miljöproblem – På frågan om det skett miljöförändringar som inverkar på fiskbestånden och möjligheterna att fiska svarades bl.a. att vattnet eutrofierats, att isarna p.g.a. kärnkraftverkets varmvattenutsläpp är svaga och omöjliggör vinterfiske. En vattenägare påpekar att vattnet blivit renare sedan 1950-talet. I inlandsvatten finns problem med fiskdöd och igenväxta områden. Vattenägarna anser att fiskeområdets viktigaste uppgift är att arrangera fiskeövervakning (7 st.), plantera ut fisk (6 st.), föreslås gös, sik, öring och lax, ål och reglera fisket (4 st.) höja minimimåttet på öring och minimiknutavståndet till 50 mm. Vattenägaren kunde kryssa för alla alternativen. Några vattenägare säljer fisketillstånd men vill inte desto mera marknadsföra tillståndsförsäljningen. Utarrendering av vatten till yrkesfiskare intresserade en vattenägare, för fiskodling en vattenägare och till fiskeguider en vattenägare. Svaren kom från tre olika vattenägare. 2.12.2. Lovisa fiskeområde Lovisa fiskeområde skickade förfrågan till 10 vattenägare, varav tre svarade, vilket ger en svarsprocent på 30 %. Lekområden – en vattenägare berättade, att det på hans område finns lekområden, bl.a. för sik och strömming. Sida 27/55 Fiskarter - Följande arter har vattenägarna träffat på: gös, abborre, gädda, sik, havsöring, ål, strömming, mörtfiskar och, lax. Figur 16. Lovisa fiskeområde, förekomst av olika arter fiskart oförändrad ökat minskat gös 1 st. 2 st. skärgårdssik 1 st. 1 st. vandringssik 1 st. 1 st. havsöring 3 st. ål 2 st. gädda 1 st. 1 st. 1 st. En av vattenägarna påpekade att sik förekommer mycket sällan och att ål inte förekommer. Två av tre vattenägare anser att fiskbestånden har ändrats under de tio senaste åren. Båda konstaterar att beståndet av lax och öring minskat. En av vattenägarna berättar dessutom att förekomsten abborre och gädda ökat. Två av tre vattenägare anser att antalet fiskare och fiskesätten inte har förändrats under de senaste tio åren. En av vattenägarna berättar att trollingfisket ökat och fiske med ytnät minskat. 2.12.3. Pernå fiskeområde Pernå fiskeområde skickade förfrågan till 55 vattenägare, varav 22 svarade, vilket ger en svarsprocent på 40 % Ett av svaren gäller en av sjöarna. Lekområden – åtta vattenägare berättade att det på deras område finns lekområden, bl.a. för sik, strömming och gädda. Fiskarter - Följande arter har vattenägarna träffat på: gös, abborre, lake, braxen, id, gädda, sik, havsöring, ål, mört, sutare, strömming, sarv, gärs, löja, och, lax. Figur 17. Pernå fiskeområde, förekomst av olika arter (18 svar) fiskart oförändrad ökat minskat gös 6 st. 5 st. 6 st. skärgårdssik 4 st. 1 st. 11 st. vandringssik 5 st. 8 st. havsöring 3 st. 11 st. ål 2 st. 2 st. 8 st. Fjorton vattenägare anser att fiskebestånden har förändrats inom de senaste tio åren. I kommentarerna nämns att både antalet arter och fiskmängder har minskat, särskilt nämns strömming, gädda, sik, flundra, öring och gös. Men det finns också tre kommentar där det påpekas att fiskmängden ökat, särkilt nämns gädda, gös, abborre och löja. Förslag, utskrivet 14.7.2017 Tio vattenägare anser att spöfiske/fritidsfiske har ökat emedan yrkesfiske/husbehovsfiske har minskat (6 st.). En vattenägare berättar att fisket överlag har minskat och en skriver att trålfisket ökat. Två vattenägare för fångststatistik och en av dem är beredd att skicka statistiken till fiskeområdet. En tredje vattenägare meddelar, att han vid behov kan föra statistik och skicka den till fiskeområdet. Miljöproblem – På frågan om det skett miljöförändringar som inverkar på fiskbestånden och möjligheterna att fiska svarade flera att vattenkvaliteten blivit sämre, och att det förekommer alger som smutsar ner fiskebragderna. Bland orsakerna till de sämre förhållandena nämndes kärnkraftverket, fritidsbåtar, fiskodling och St. Petersburgs avloppsvatten. Två vattenägare nämnde skarven som ett negativt fenomen och en vattenägare sälen. Vattenägarna anser att fiskeområdets viktigaste uppgift är att plantera ut fisk (17 st.), föreslås ål, sik, öring, gädda, gös, arter som inte fångas med spö och stationära arter. Arrangera fiskeövervakning (12 st.), reglera fisket (11 st.) fredningsområden för gös och minimiknutavstånd till 45 mm vid gösfiske. Under punkten annat kunde vattenägaren fritt formulera önskemål, två vattenägare anser att fiskeområdet skall ge information åt delägarlagen om aktuella saker. Vattenägaren kunde kryssa för alla alternativen. Elva vattenägare har prioriterat då de valt mera än ett alternativ. Av dessa har sju vattenägare prioriterat utplanteringar högst och två vardera fiskeövervakningen och reglering av fisket. Fem vattenägare hade prioriterat fiskeövervakning som andra viktigaste uppgiften. Fyra vattenägare säljer fisketillstånd, tre av dem ger fiskeområdet tillstånd att berätta om försäljningen. Utarrendering av vatten till yrkesfiskare intresserar två vattenägare, ingen vattenägare vill hyra ut vatten för fiskodling och två vattenägare kan eventuellt hyra ut vatten till fiskeguider. 2.12.4. Övriga svar Fiskeområdena skickade ut fiskeförfrågan till tre fiskargillen och till sex fritidsfiskeorganisationer. Två fiskargille och fem lokala fritidsfiskeföreningar returnerade svarsblanketten. Fiskeområdena kontaktade också sju fiskodlare, av vilka tre svarade samt Nylands fiskarförbund och Uudenmaan Kalatalousyhteisöjen liitto. Lekområden – Fyra föreningar berättade, att det på deras verksamhetsområde finns lekområden. Fiskarter - Följande arter fanns med i svaren: gös, abborre, lake, gädda, sik, havsöring, ål, strömming, löja, lax och vassbuk. Ett av svaren konstaterades att alla i Finska viken förekommande matfiskar, förutom flundra. Figur 18. Övriga svar, förekomst av olika arter fiskart oförändrad ökat minskat skärgårdssik 2 st. 1 st. Sida 29/55 vandringssik havsöring gädda abborre gös strömming ål 1 st. 2 st. 1 st. 1 st. 5 st. 2 st. 2 st. 1 st 2 st. 4 st. 1 st. 3 st. 3 st. 3 st. Bägge fiskargillena ansåg att förekomsten av ål och gädda ökat. Strömmingen har, sett på en längre tidsperiod minskat. För de övriga arterna hade gillena gjort motsatta iakttagelser. Antalet yrkesfiskare har drastiskt minskat, men behov av att hyra fiskevatten finns i Pernå. Gillets medlemmar använder framförallt botten- och flytnät men också ryssja och trål. Fiskargillena anser att fiskeområdenas viktigaste uppgift är att plantera ut fisk. 2.12.5. Sammandrag av fiskeförfrågningen Totalt skickades brev till 106 vattenägare eller fiskande organisationer varav 45 st. svarade, vilket ger en svarsprocent på c. 42. Långt gående slutsatser över hur fiskebestånden mår och har utvecklats kan inte dras, men för vissa fiskarter är svaren så pass entydiga att trovärdiga antagen kan göras. En brist i frågeblanketten var att det inte framgick hur mycket den som svarat fiskar eller hur fiskebeteendet har ändrats under åren. Nyttan med att i frågeblanketten särskilja på vandringssik och skärgårdssik kan ifrågasättas, eftersom det är svårt att med säkerhet veta vilkendera man fångat. Av de som svarade har 25 haft åsikter om vandringssiken. Alla utom en anser att beståndet har minskat eller är oförändrat. Trenden för skärgårdssikstammen är den samma, men aningen positivare. De lokala fiskarna bekräftar den officiella statistiken beträffande havsöringen, c. 78 % av de som svarat anser att fångsterna har minskat, och endast två att en ökning skett. Man kan anta att gäddbeståndet överlag något ökat eller bibehållits, endast tre av de som svarat anser att fångsterna minskat. Sammanlagt 38 st. har haft åsikter om gösbeståndet. Bland vattenägarna går åsikterna om hur gösstammen utvecklats helt i sär, emedan de organiserade fritidsfiskarna och yrkesfiskarna lutar åt att stammen minskat. Fiskeområdet har och kommer också att utnyttja uppgifterna om åsikterna om vilken verksamhet fiskeområdet borde lägga sin tyngdpunkt på. Förslag, utskrivet 14.7.2017 3. 3.1 FISKEOMRÅDENAS MÅL Mångsidigt fiske och nyttjande av vattenområden Fiskeområdenas huvudmålsättning är att garantera möjlighet till ett mångsidigt fiske. Med ett mångsidigt fiske avses: Ett meningsfyllt fiske skall kunna bedrivas av både yrkesfiskare, husbehovsfiskare och fritidsfiskare. Fisket skall kunna bedrivas med olika slag av redskap och det skall finnas möjlighet att fiska olika slags fiskarter. Under följande rubriker nämns några delmål, som om de uppnås, hjälper till att förverkliga fiskeområdenas huvudmålsättning. 3.2 Försiktighetsprincipen Ett mångsidigt fiske är beroende av att bestånden inte överfiskas. Försiktighetsprincipen bör tillämpas vid nyttjandet av bestånden, eftersom det är omöjligt att noggrant följa med beståndens tillstånd. Detta gäller främst utpräglade rovfiskar samt sik och strömming. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att dessa arter har möjlighet att leka åtminstone en gång innan de utsätts för fångst. Uppmärksamhet bör även fästas vid de arter som vanligen inte är föremål för fiske, främst olika mörtfiskar., som kan ge information om vattnens och fiskproduktionens allmänna tillstånd. Övergödningen gynnar flera av mörtfiskarna. 3.3 Skydd av viktiga lek- och yngelområden Ett mångsidigt fiske är beroende av att fisken kan reproducera sig på naturlig väg. Viktiga lek- och yngelområden bör skyddas. 3.4 Skydd av vattenkvalitet och livsmiljöer Ett mångsidigt fiske befrämjas av att vattenkvaliteten och livsmiljöerna för fisk och kräfta är så bra som möjligt. Vattenkvalitetens och livsmiljöernas tillstånd är delvis beroende av åtgärder utanför fiskeområdena men påverkas i hög grad också av lokala åtgärder. 3.5 Samarbete Ett av delmålen är samarbete med andra fiskeområden och olika personer, Sida 31/55 organisationer och myndigheter som direkt eller indirekt nyttjar fiskstammarna eller påverkar fisket och vattenkvaliteten. 3.6 Stöda utvecklingen av fisket och näringar som stöder sig på fiske Mycket nära huvudmålet, att garantera ett mångsidigt fiske, är fiskeområdenas strävan att stöda utvecklingen av fisket och näringar som stöder sig på fiske. Förslag, utskrivet 14.7.2017 4. 4.1 ÅTGÄRDER Administration Med tanke på själva verksamheten är det av största vikt att fiskeområdena har grunduppgifter om vattenägoförhållanden och allmänna uppgifter om fiskets omfattning och naturförhållandena inom fiskeområdet. Fiskeområdena uppdaterar uppgifterna om vattenägoförhållanden då vattenägarna meddelar om förändringar. Med några års intervall köper fiskeområdena dessutom aktuella uppgifter från Lantmäteriverket. Strömfors och Pernå fiskeområde har ett vattenägarregister med tillhörande digital karta. Lovisa fiskeområde har ett excell baserat register utan karta. Fiskeområdena strävar till att anlita samma disponent, vilket gör att bl.a. utbytet av information mellan fiskeområdena förenklas. Då fiskeområdena gör förvaltningsbeslut, t.ex. grundar ett fredningsområde eller besluter om principen för hur ersättningar till vattenägare skall fördelas, är fiskeområdena underställda bestämmelserna i bl.a. förvaltningslagen och språklagen. Meningen är att fiskeområdena skall sköta sin arkivering i enlighet med arkiveringslagen och av TE-centralerna och Riksarkivet utarbetade regler. Åtminstone Pernå fiskeområde kommer att bevara sina dokument i arkivet på Kuggom skolan. Motsvarande arrangemang kommer att utarbetas för Strömfors och Lovisa fiskeområde. Fiskeområdena har på stämman år 2005 förnyat sina reglementen så att de motsvarar lagstiftningens krav. De nya reglementena träder i kraft efter det att fiskerienheten fastställt dem. 4.2 Samarbete Samarbetet mellan Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområde fungerar rätt bra, bl.a. då det gäller gemensamma fiskeövervakare och disponent. Fiskeområdena utreder möjligheterna att ytterligare harmonisera bl.a. fiskebestämmelser. Samarbetet med Pyttis, Lappträsk, Forsby ås och Borgånejdens fiskeområde kan utvecklas, kontakten har hittills varit rätt sporadisk. Fiskeområdena inleder utvecklingen av samarbetet genom att årligen utbyta den information som behandlas på stämman. Samarbete med områdenas vattenägare och olika kategorier av fiskare kommer att utvecklas bl.a. genom att göra information om fiskeområdet tillgänglig på Internet. Genom att samarbeta kan den kunskap och erfarenhet som finns hos olika grupper utnyttjas då fiskeområdena besluter om t.ex. grundande av fredningsområden. Olika beslut efterlevs bättre och mera gärna då så många berörda som möjligt varit med från början och planerat. Nylands TE-central förser fiskeområdena med rapporter och duplikationer som berör fisket och fiskeområdena. Samarbetet med Pernå kommuns miljösekreterare och Lovisa stads tjänsteman som har hand om fiskefrågor har inletts, men därutöver skall utbytet Sida 33/55 av information med kommunerna, Nylands miljöcentral, de lokala fritidsfiskeklubbarna och t.ex. Östra Nylands vatten- och luftvårdsförening ökas. 4.3 Information En av fiskeområdenas stora utmaningar är att få ut information om t.ex. ärenden som är under behandling, fattade beslut, ersättningar till vattenägare och allmän information av intresse för t.ex. delägarlag. Fiskeområdena berörs av förvaltningslagen som trädde i kraft 1.1.2004, vilket betyder att fiskeområdena inte själva fritt kan välja hur information delges. Till skyldigheterna hör att i förvaltnings ärende bl.a. att höra part och delge beslut. Det finns två huvudproblem med att få ut information till alla berörda. För det första gäller en del beslut en stor mängd människor, också andra än de som bor på orten eller regelbundet besöker orten. Människor från hela landet, också utlänningar har rätt att meta, pilkfiska och spöfiska utan vara i kontakt med lokala människor och organisationer. För det andra är fiskeområdenas resurser begränsade. Dels kostar kungörelser och tryckmaterial, dels går det åt mycket arbetstid att utforma information i form av kungörelser, artiklar, brev, broschyrer, kartor hemsidor, skyltar o.dyl. För att informera rätt enligt förvaltningslagen skall fiskeområdena utnyttja sin egen/kommunens (stadens) officiella anslagstavla och Officiella tidningen. Om beslutet inte berörs av flera än 30 personer, och man med säkerhet känner till alla, kan ärenden delges via brev. Fiskeområdena kommer, förutom att följa de lagstadgade sätten, informera via Internet och satsa på att utveckla sina hemsidor. För närvarande finns fiskeområdenas hemsidor under adressen www.ahven.net/kalastusalueet. Brev till vattenägare och andra berörda kommer också att utnyttjas. För att nå större grupper, och människor man inte känner till, använder fiskeområdena allmänna medier, genom att själv skriva eller genom att ge uppgifter till pressen. Dessutom kan fiskeområdena producera kartor och broschyrer. För att nå de lokala människorna kan fiskeområdena t.ex. tillsammans med Lovisa stad ordna gemensamma diskussions-/informationsmöten för allmänheten. 4.4 Utplanteringar Fiskeområdena följer med lönsamheten av olika arters utplanteringar och behovet av utplanteringar. Behov att göra utplanteringar kan finnas då någon fiskarts naturliga lek har försämrats eller inte lyckats överhuvudtaget (tillfälligt eller permanent), fisketrycket är högt eller då fiskstammen i stort sett dött ut, till exempel på grund av syrebrist. , Introduktion av nya arter eller bestånd med ny genetisk sammansättning granskas alltid kritiskt. Förslag, utskrivet 14.7.2017 4.4.1 Riktlinjer Allmänt kan sägas att utplantering av havsöring för tillfället ger dåligt resultat. Pernå och Strömfors fiskeområde kommer inte att plantera ut havsöring förrän pålitliga resultat finns om att utplanteringarnas lönsamhet ökat till en acceptabel nivå (minst 150 kg återfångad fisk/1000 utplanterade smolt). Utplantering av lax hör inte till fiskeområdets eller vattenägarnas uppgifter. En god förekomst av gös i havet åstadkoms bäst med andra metoder än utplanteringar. Utplantering av ål rekommenderas. Fiskeområdena försöker få fram mera fakta om lönsamheten av sikutplanteringarna. Det kan lokalt finnas behov av utplantering av gädda, t.ex. i yttre skärgården eller om fisketrycket på gädda på ett begränsat område är stort, men allmänt taget rekommenderas inte gädduplanteringar på ställen där det finns naturliga produktiva bestånd. Fiskeområdena kommer att utreda nyttan och behovet av lakutplanteringar. Inom Strömfors fiskeområde har man diskuterat utplantering av stör och mal. Figur 19. Utplantering rekommendationer VattenArt Tidpunkt temperatur Sik, 1-sommar Augusti-september 8- 15 medellängd Over 10 cm Gös, 1-sommar Över 7,5 cm Augusti-september 8-18 Gädda, försträckt Maj-juni Öring, smolt 2-4 år April-maj Glasål Signalkräfta, 1 sommar *Gäller också för utplantering i havet. 4.4.2 8-18 Ingen rek. 1-10 Över 22 cm Eutrofa vatten 100 st./ha Näringsfattiga 25 st./ha optimal 25 Över 10 Täthet i insjö 2-20 st./ha 15-20 st./ha, 5 000-10 000/ställe 0,1-0,2 st./meter strand, jämn spridning* 2,5-3,5 cm > 1 500 st. Strömfors fiskeområde Havet: Havslekande sik, s.k. skärgårdssik, sätts ut vid Ropanudden på Vahterpää och vid Jomalsund. Ål, kan sättas ut på vilket stenigt område som helst, där förekomsten av rovfisk så som gädda är så liten som möjlig. Tessjö å: vandringssik sätts ut t.ex. i Holmforsen. Kymmene älv med tillhörande sjöar: ål, signalkräfta, utplanteringsplatser: Rissund Fiskeområdet utreder behovet av att plantera ut gös i insjövatten. Särkjärvi: Rekommenderas att fiskeområdet utreder behovet och ändamålsenligheten av utplanteringar. Sida 35/55 4.4.3 Lovisa fiskeområde Havslekande sik, s.k. skärgårdssik, sätts ut vid Trålhamnen eller Vårdöudden. Vandringssik sätts ut i Lovisa å, eller på området Skeppsbron-Sågudden. Havsöring sätts ut från Sågudden och Trålhamnen. Ål: kan sättas ut på vilket stenigt område som helst, där förekomsten av rovfisk såsom gädda är så liten som möjlig. Lovisa å: Fiskeområdet utreder behovet och ändamålsenligheten att plantera ut flodkräfta och karp. 4.4.4. Pernå fiskeområde Havslekande sik, s.k. skärgårdssik sätts ut vid Kabböle, Rönnäs eller Tjufö. Vandringssik sätts ut vid Rönnäs. Ål kan sättas ut på vilket stenigt område som helst, där förekomsten av rovfisk såsom gädda är så liten som möjlig. Fiskeområdet strävar till att fördela sina ålutplanteringar så, att hela fiskeområdet drar nytta av dem. Detta sker genom att byta platsen för utsättningarna varje år så att utsättningarna fördelas på fiskeområdets olika delar. 4.4.5 4.5 Råd till utplanterare Om en ny fisk-/kräftart eller stam planteras ut, behövs fiskerienhetens tillstånd.(L om fiske 121 §) Hjälp kan begäras av fiskeområdet. Be att få titta på fisken och medföljande dokument innan fisken sätts ut – kontrollera konditionen (fenor, aktivitet, tecken på sjukdom) och att du får den fisk du beställt (art, stam, storlek, antal). Fyll i ett utsättningsprotokoll, som skickas till fiskeområdet eller direkt till fiskerienheten. Fiskeområdet vidare förmedlar protokollet till fiskerienheten. Utsättningsplatsen skall vara skyddad från vind. Beakta förekomsten av rovfisk, fåglar, utsatta bragder och annat fiske. Ta reda på transport- och utsättningsplatsens vattentemperatur. Om skillnaden är betydlig måste temperaturen utjämnas innan fisken kan sättas ut. Utsättningsfisken skall behandlas varsamt och så litet som möjligt. Det är t.ex. helt förkastligt att transportera fisk med båt i tunnor utan syrsättning till en utsättningsplats längre ut i skärgården. Bestämmelser om fisket Fiskeområdena har befogenhet att införa olika bestämmelser om fisket inom sitt område. Bestämmelserna kan ses som fiskevattenvård. Största behovet att reglera fisket finns inom Lovisa fiskeområde, eftersom fisketrycket där är störst. 4.5.1 Åtgärder som fiskeområdet kan vidta Fiskeområdets stämma kan enligt (fiske)lagens 11 § för en tid av högst 6 månader förbjuda eller begränsa mete, pilkfiske och annat fiske som avses i lagens 8 och 9 Förslag, utskrivet 14.7.2017 4.5.2 §§. Om det finns ett upprepat behov av förbud eller begränsning skall bestämmelsen underställas fiskerienheten för fastställelse. Fiskeområdet kan enligt lagens 16 §, om vården av fiskbeståndet i vattendrag eller det fiskeriekonomiska tillgodogörandet av beståndet väsentlig försvåras av att något vattenområde lämnas outnyttjat, uppmana vattenområdets ägare att arrendera ut området för yrkesfiske. Fiskeområdets stämma kan enligt lagens 26 § bestämma om fiske bl.a. i fiskväg och nedan och ovanom damm. Fiskeområdets stämma kan för viss tid utfärda bestämmelse om knutavstånd med stöd av 32 § i lagen om fiske, dock endast för fiske i havet på strömming, vassbuk, siklöja, nors, havsöring och havslax. Knutavståndet kan sättas antingen större eller mindre än vad som anges i förordning om fiske. Med stöd av samma paragraf kan fiskeområdet för viss tid begränsa eller förbjuda också av andra än av garn tillverkade, i övrigt tillåtna redskap. Fiskeområdets stämma kan besluta om minimimått.(LoF 35 §) för en art eller bestämma att minimimåttet skall vara större än vad som anges i förordningen om fiske 19 §. Fiskeområdets stämma kan med stöd av 37 § i lagen om fiske, om särskilda förhållanden inom ett visst vattenområde eller viktiga synpunkter i anslutning till vården det förutsätter, för viss tid förbjuda användningen av ett visst fångstredskap eller visst fiskesätt. Enligt rådande tolkning, som inte ännu bekräftats av någon rättsinstans, innebär ”visst redskap” bl.a. ett redskap med avvikande knutavstånd. Fiskeområdets stämma kan enligt lagens 43 §, för en tid av högst 10 år grunda fredningsområden. Riktlinjer för samtliga tre fiskeområden Fiskeområdenas styrelser överväger att föreslå för stämman att: Havsöringens minimimått höjs till 50 cm. Gösens minimimått höjs till 40 cm. Kända göslekområden fredas från nät, svirvel och trollingfiske från islossningen fram till 30.6. Vid behov kan fiskeområdena ansöka om spöfiskeförbud, på eget eller vattenägarens initiativ, av fiskerienheten t.ex. runt viktiga fågelskär. Det är också möjligt att skydda fågelskär via naturskyddslagen. Fiskeområdena rekommenderar eller besluter att bottennät som används vid havsöringsfiske skall ha ett knutavstånd på minst 65 mm. 4.5.3 Riktlinjer för Strömfors och Pernå fiskeområde Fiskeområdena har som mål, att nätfiske som fångar betydande mängder gös använder nät med knutavstånd på minst 50 mm. För att övergången till 50 mm nät inte skall leda till oskäliga förluster för yrkesfisket, går fiskeområdena in för att i det första skedet höja det generella knutavståndet till 45 mm. I beslutet skall en c. tre-års övergångsperiod ingå. Fiskeområdena rekommenderar dock att fritidsfisket efter gös övergår till nät med knutavståndet 50 mm så fort som möjligt. Sida 37/55 Finmaskiga nät används vid fiske efter strömming, vassbuk, nors, siklöja och betesfisk. Vid fiske med ytnät gäller enligt förordningen om fiske, att knutavståndet är 80 mm. Strömfors fiskeområde utreder möjligheten att freda Jomalsundet från fiske. Fiskeområdena kontaktar ställen där nät säljs och informerar om knutavståndsbestämmelser och -rekommendationer. Pernå fiskeområde kommer att utreda trålfiskets bifångster på Kejvsalö västra fjärd för att vid behov utfärda riktlinjer som minskar bifångst av undermålig sik och gös. 4.5.4. Riktlinjer för Lovisa fiskeområde och stad Lovisa stad äger ett vattenområde som är c. 4 630 ha inom Lovisa och Strömfors fiskeområden. Arealen är stor, men Lovisa viken är lång och smal. Nuvarande fisketryck är i och för sig inget problem, , om det vore jämt fördelat på hela området. Men fisketrycket är störst där området är som smalast och grundast, där det finns flera lekområden, och där annan verksamhet bedrivs s.s. båt- och fartygstrafik och där stadens simstränder (Plagen, Harudd) finns. Dessutom finns det en fiskled i Lovisa viken, vilket betyder, att en tredje del av vattenområdets bredd skall hållas fritt från stående redskap, på det djupaste stället. Den konflikt som finns mellan spöfiskare och nätfiskare samt mellan fritidfiskare och yrkesfiskare gör inte situationen bättre. Lovisa stad har arrendeavtal med två yrkesfiskare. År 2003 sålde Lovisa stad följande fritidsfisketillstånd Ryssja 3 st. Bottennät 545 st. Ytnät 178 st. Långrev 48 st. Katsa 34 st. Spöfiske 132 st. års tillstånd Spöfiske 11 st. ½ års tillstånd Spöfiske 44 st. dags tillstånd Krok 63 st. Enligt vilt- och fiskeriforskningens fisketrycks undersökning från år 2001, spöfiskades det 10 000 dygn med det s.k. länskortet inom Lovisa fiskeområde och 8 000 dygn inom Strömforsfiskeområde . Mete- pilkfiske idkades enligt undersökningen 29 000 respektive 32 000 dygn. Fiskeområdet och staden strävar till följande åtgärder: Nätfiske: Nätfiske är från tidigare förbjudet på hamnområdet, c. 200 ha. Nätfiske i Lovisa viken, på området norr om Tullbron förbjuds, ca 100 ha. Förslag, utskrivet 14.7.2017 Nätfiske (rekreation/husbehovs) på området mellan Tullbron och Monäsudde: Lovisa stad beviljar maximalt 120 nättillstånd på området, högst två nättillstånd (2*30 m långt nät eller 1*60 m långt nät) per matlag. Näten får vara högst 1,8 m djupa. Om flera matlag fiskar tillsammans, får nätlängan inte vara längre än 60 meter. Till stadens övriga vattenområden beviljas fyra bottennät tillstånd per matlag. Norr om Svartholm och på Hästholmsfjärden norr om Småholmen-Myssholmen får näten vara högst 1,80 m djupa och nätlängans totala längd högst 120 meter. Söder om Svartholm och Småholmen-Myssholmen får man använda nät med storleken 3 m (djup) * 60 m (längd). Lovisa stad beviljar tillstånd att fiska med 4 ytnät per matlag söder om Svartholm och på Hästholmsfjärden söder om Småholmen-Myssholmen, näten får högst vara 3 m * 60 m och knutavståndet skall vara minst 80 mm. Enligt lag får den som inte endast tillfälligt är bosatt i kommunen, bedriva fångst av strömming, vassbuk, nors och siklöja, med nät i havet också inom ett sådant vattenområde i kommunen som inte hör till ett allmänt vattenområde och som ligger i yttre skärgården eller gränsar mot en öppen fjärd. Lovisa stad beviljar rätt att fiska efter strömming med nät inom Lovisa fiskeområde också på området mellan Monäs och gränsen för den yttre skärgården och på hela sitt område inom Strömfors fiskeområde. Ingen avgift uppbärs, men redskapsmärken skall lösas ut., Systemet, enligt vilket man kan byta ut bottennätstillstånd mot ytnätstillstånd och tvärtom, slopas. Lovisa stad förutsätter att alla som fiskar med nät i Lovisa viken, norr om Svartholm, utmärker redskapen med flaggor och rekommenderar användning av flaggor också på de övriga vattenområdena. Vid användning av ytnät skall alltid flaggor användas. Fiskebegränsningar/fredningsområden På området i havet norr om Tullbron samt i Lovisa å är endast mete- och pilkfiske tillåtet under tiden 1.4-30.6. Under andra tider på året är dessutom svirvelfiske, krokfiske samt fiske med katsa tillåtet. Vid fiskutsättningar i ån kan Lovisa stad förbjuda allt fiske under några dagar. Fredningsområde: På området mellan Tullbron söderut till linjen Monäsudde hamnområdets norra gräns är mete- och pilkfiske tillåtet under tiden 1.4-30.6. Övrigt fiske är förbjudet. Det här gäller också Marbäcken. Fredningsområden inom Strömfors fiskeområde: I Björnviken, och till viken ledande sund samt den innersta delen av Keitalaviken från Svartholmsudden norrut är meteoch pilkfiske tillåtet under tiden 1.4-30.6, övrigt fiske är förbjudet Spinnfiske Vid trollning är antalet drag per båt obegränsat. Det förbjudet att använda spännare Sida 39/55 eller motsvarande anordningar på Lovisaviken från Svartholm norrut samt på Hästholmsfjärden från Småholmen-Mössholmen norrut. Yrkesfiske Yrkesfisket är en primärnäring med stora svårigheter, som behöver allt stöd den kan få. Lovisa stad beviljar fisketillstånd till yrkesfiskare som finns med i fiskerienhetens yrkesfiskeregister. Yrkesfiske kan bedrivas på området Monäsudde- Svartholm och på Hästholmsfjärden norr om Småholmen–Myssholmen, med nät som är högst 3 m djupa. Nätlängan får vara högst 450 m. Avståndet mellan skilda nätlängor får som kortast vara en nätlänga. Söder om nämnda områden beviljas tillstånd för djupare nät, utan begränsningar av slingans längd och också för andra redskap. Fiskeguidning Lovisa stad kan göra avtal med näringsidkare inom fisketuristbranschen. Övriga fisketillstånd Långrev, högst 100 krokar/matlag Katsa, inga begränsningar Krok, högst 10 st./matlag Ryssja (max 1,5 meter hög), högst 3 st./matlag Annat Den som över disk säljer Lovisa stads fisketillstånd, skall alltid kontrollera att statens fiskevårdsavgift är betalad. Om personen är mellan 18 och 64 år. Fiskeområdet kan vid behov ställa upp med information till försäljarna. Alla som löser in Lovisa stads fisketillstånd skall få en frågeblankett gällande fisket. Blanketten returneras till fiskeområdet i slutet av året. Matlag: alla som bor på samma adress, samt barn under 18-år. Den som blir fast för fiskeförseelse mistar sin fiskerätt på Lovisa stads vattenområde för tre år. 4.6 Fiskeområdenas möjlighet att påverka andras beslut Utnyttjande av sandresurser på havsbotten sker i allt högre grad. Fiskeområdena bör följa med utvecklingen och föröka påverka att det inte sker skador på fisken och fisket. Fiskeområdena har rätt att uttala sig om olika ärenden som behandlas av myndigheter och berör vattenmiljön och fisket inom områdena. Med myndighet avses t.ex. följande: Västra och Östra Finlands miljötillståndsverk, Nylands och Sydöstra Finlands miljöcentral, Nylands och Sydöstra Finlands fiskerienhet, städer och kommuner. För tillfället får fiskeområdet via brev information om ärenden som är under behandling från Västra Finlands Miljötillståndsverk. Andra myndigheter kontaktar fiskeområdena sporadiskt ss. Nylands miljöcentral och Pernå kommun. Inom fiskeområdena finns åtminstone följande industriers och anläggningars verksamhet som fiskeområdena har skäl att följa med: Kärnkraftverket på Hästholmen i Förslag, utskrivet 14.7.2017 Lovisa, Valkom hamn och farleden till hamnen, Lovisa reningsverk, fiskodlingar och större muddringar. Fiskeområdena understöder i princip småskalig verksamhet som hjälper till att hålla skärgården levande, men verksamheten skall åstadkomma minsta möjliga skada på vattenmiljön och fisket. Verksamhet som förorsakar skada på vattenmiljön och fisket skall åläggas att betala en kännbar fiskerihushållningsavgift. Fiskeområdena rekommenderar i allmänhet att muddringar utförs under vintern då de förorsakar minst skada och att muddringsmassorna om möjligt placeras på land, tillräckligt långt från vattendrag. Om det utförs muddringar på lekplats för lake skall arbete inte utföras under tiden 1.1-28.2. Pernå fiskeområde hänvisar till Pernå kommuns råd gällande muddringar (broschyr). Fiskeområdena kommer att uppmärksamma intressebevakningen i större utsträckning. För att delägarlag skall ha möjlighet att bevaka sina intressen, ger fiskeområdena vid begäran av myndighet eller annan organisation, ut uppgifter om delägarlag som finns på ett berört område. 4.7 Andra fiskevårdsåtgärder Fiskeområdena kan stöda olika fiskevårdsprojekt och medverka i utredningar som berör fiskeområdenas verksamhet och skall följa med vattenkvaliteten inom området. Inom Pernå fiskeområde kan andra fiskevårdsåtgärder kom i fråga i Sarvlaxträsket. Uppgifter om fisk- och eventuellt kräftbestånd i sjön saknas och bör utredas. Fiskeområdet utreder följande bäckars tillstånd: bäcken i Malmsby, Sjöängsbäcken i Isnäs, och Sarvlax bäcken. 4.8 Regler och råd till fiskare För att undvika schismer mellan lokalbefolkning, yrkesfiskare, fiskeguideverksamhet, turister, nätfiskare och spöfiskare samt direkta olyckor, rekommenderar fiskeområdena att de fiskande följer följande regler och råd. Kontrollera tillståndsområdets gränser Håll dig minst 50 m från för fångst utsatt fast redskap eller nät som är försett med tydligt märke Gör inte upp vak på isväg eller närmare än 50 m från isväg Respektera människorna som bor vid stranden Respektera fågelskären Fritidsfiskare- fiska endast så mycket som du själv kan använda Om fångstredskap kan störa samfärdseln med båt eller annat lovligt bruk av vattendrag, skall de förses med tydliga märken. Ett tydligt märke är en flagga (minst 30 cm*30 cm) som sträcker sig minst 1,5 meter ovan om havsytan. Yttersta ändan av Sida 41/55 bragden förse med en stång med dubbla flaggor då nätet når vattenytan eller närheten av vattenytan. Det är förbjudet att färdas över tydligt utmärkt fångstredskap utanför allmän farled. För att fiskeövervakarna skall kunna sköta sitt arbete rekommenderar fiskeområdena att redskapsmärken används. I praktiken kan det ske med egentliga redskapsmärken som finns att beställa, fiskeområdet kan hjälpa till, eller så kan fiskaren anteckna namn och telefonnummer på flaggan eller flötet. 4.9 Fiskeövervakning Fiskeområdena förutsätter att fiskeövervakare har avlagt ed eller motsvarande försäkran vid allmän underrätt, samt att de vid varje övervakningstillfälle har med sig och visar upp sitt övervakarkort. I samband med fiskeövervakningen sprids information, bl.a. informeras om behovet att övergå till nät med knutavståndet 50 mm. Fiskeområdena rekommenderar att delägarlagens övervakare följer samma principer. För att fiskeövervakning skall bli effektivare, måste fiskeområdet få fullmakt av så många vattenägare som möjligt, att övervaka fiskets. Ur fullmakten framgår vilket område som skall övervakas (karta, fastighetens nummer), vem som har rätt att fiska på området, med vilka redskap och hur redskapsmärken ser ut. Om vattenägaren inte har redskapsmärken i användning kan man använda sig av ett system där namn och telefonnummer finns på flaggan/flötet. Viktigt är också att vattenägaren i fullmakten tar ställning till vilka åtgärder han/hon vill att övervakaren vidtar om förseelser upptäcks. Fiskeområdet och vattenägaren kommer överens om hur vattenägaren ersätter fiskeområdet för övervakningen. Ett smidigt system är, att vattenägare och fiskeområde avtalar om att hela eller en del av fiskekorts- och spinnfiskekortsersättningen används till att täcka övervakningskostnaderna. Respektive fiskeområdes styrelser kommer att i detalj ta ställning till hur fiskeövervakningen skall skötas. En tvåspråkig förening för kustens fiskeövervakare har grundats, med syfte att underlätta fiskeövervakarnas arbete och göra kutymen enhetlig för hela kustområdet genom att bl.a. åstadkomma utbildning för övervakare i statens regi, ett officiellt fiskeövervakarregister, ett sakligt fiskeövervakarkort med officiell stämpel och att finansieringen av fiskeövervakning ordnas. Fiskeområdena samarbetar med organisationen. Samarbetet med grannfiskeområdena i utvecklas, d.v.s. med Borgånejdens, Forsby ås och Pyttis fiskeområden. För att utveckla fiskeövervakningssamarbetet också med delägarlagen rekommenderar fiskeområdena att delägarlagen informerar om vem som övervakar fisket på respektive delägarlag. Fiskeområdena rekommenderar att vattenägarna ser till att namn sätts ut på flöten. Förslag, utskrivet 14.7.2017 4.10 Delägarlag Fiskeområdena rekommenderar att delägarlagen ger fiskeområdet och delägarna skriftlig information om sina beslut. Delägarlagen uppmanas att anta nya stadgar. Fiskeområdena hjälper till i mån av resurser. Frivillig sammanslagning av mindre samfälligheter rekommenderas. 4.11 Fisketillstånd och fiskeguideverksamhet Fiskeområdena rekommenderar att den som säljer fisketillstånd till sina vattenområden, kontrollerar att statens fiskevårdsavgift är betalad av 18-64 åringar, innan han/hon ger tillstånd till sina egna vatten. Då fiskerätt utarrenderas skall, så vitt det är möjligt, yrkesfiskets intressen särskilt beaktas. Fiskeområdena informerar om fisketillståndsförsäljning på sin Internet-sida och berättar om försäljningen vid förfrågningar, i de fall vattenägaren så önskar. Rönnäs i Pernå är redan nu en viktig turistort och utvecklas fortsättningsvis. Eftersom stället ligger vid havet är det naturligt att besökarna intresserar sig för fiske. Pernå fiskeområde rekommenderar att vattenägarna kring Rönnäs överväger att gå samman och sälja något slag av turistfisketillstånd. Förövrigt är det inte för tillfället aktuellt att förhandla om enhetliga tillståndsområden. En ny näringsgren inom fisket har vuxit fram i form av guidade fiskefärder. Fiskeguiderna för mot betalning ut grupper för att fiska. Enligt lag om fiske skall för tävlingar i mete, pilkfiske och handredskapsfiske eller andra motsvarande anordnade tillställningar också tillstånd av fiskerättsinnehavaren inhämtas. Hur lagen kommer att tolkas i samband med fiskeguidning är under prövning i hovrätten. Fiskeområdena kan understöda fisketurism av olika slag, också utfärder till s.k. riktigt fiske, men rekommenderar, oberoende av vad hovrättens utslag kommer att vara, att fiskeguiderna skaffar tillstånd av alla de mark- och vattenägare på vilkas områden de utnyttjar. Fiskeområdena kan vid begäran, i mån av resurser, hjälpa vattenägare och fiskeguider att komma fram till ett avtal. 4.12 Säl och skarv Fiskeområdena följer med hur säl- och skarvbestånden utvecklas och tar ställning i frågan då tillfälle ges. Bestånden bör regleras så att skadorna fisket inte blir oskäliga Sida 43/55 5 EKONOMI Fiskeområdena har finansierat sin verksamhet med medel donerade av fiskevattenägare, med verksamhetsbidrag från fiskerienheten vid Nylands Arbetskraftsoch näringscentral, med ersättningar som enligt 30 €:s regeln (tidigare 200 mk) förblir hos fiskeområden och med räntor. Fiskeområden har också möjlighet, att från fiskerienheten vid Nylands Arbetskraftsoch näringscentral ansöka om understöd för fiskevattenvård, förbättrande av fiskstammar och upplysningsverksamhet inom fiskeribranschen. Samtliga tre fiskeområden har fått understöd från detta moment. 5.1 Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget har betalats till fiskeområdena sedan år 1994. Bidragets storlek beror på många olika faktorer, bl.a. följande: Staten budgeterar årligen medel på momentet för främjande av fiskerihushållning. Anslaget motsvarar minst det belopp, som beräknat enligt medelantalet personer, som under de tre närmast föregående åren betalat fiskevårdsavgift, skulle inflyta i form av fiskevårdsavgifter. För ändamålet skall beviljas minst det belopp som influtit i fiskevårdsavgifter året före det för vilket statsförslaget är uppgjort. Antalet inlösta fiskekort har minskat, delvis beroende av en lag, som trädde i kraft år 1997. I lagen bestäms, att personer som är 65 år och äldre, befrias från att betala avgiften. Summan på momentet har fram till och med år 2000 delats i fyra lika stora delar, en fjärdedel betalades vidare till landets fiskeområden. Från år 2001 har man frångått den jämna fördelningen, och fiskeområdenas andel varierar från år till år. År 2004 tilldelas c. 27 % av medlen till landets fiskeområden. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet gör med några års mellanrum en brevförfrågan till slumpmässigt utvalda hushåll, varmed fisketrycket inom varje fiskeområde utreds. Fiskeområdena tilldelas ett grundanslag som bestäms av Jord- och skogsbruksministeriet, samt en tilläggs del, som uträknas på basis av fisketrycket inom området. Grunddelen var år 2003 2 000 €, år 2004 4 000 € och år 2005 3 500 €. Förslag, utskrivet 14.7.2017 Figur 20. Verksamhetsbidrag 1994-2005 21 994 € 20 062 € 9 000 € 18 212 € 17 462 € 16 298 € 7 500 € 14 491 € 17 252 € 13 166 € 17 223 € 6 000 € 9 376 € 4 500 € 9 774 € 11 278 € 3 000 € 1 500 € 0€ 1994 1995 1996 1997 1998 Strömfors 1999 Lovisa 2000 2001 Pernå 2002 2003 2004 2005 Totalt Talen ovanom staplarna anger verksamhetsbidragssumman för fiskeområdena tillsammans. Fiskeområdena åläggs allt flera lagstadgade uppgifter och skall följa allt flera lagar som gäller administrationen. För att kunna fullfölja alla förpliktelser och dessutom bedriva meningsfull verksamhet är det att hoppas att staten tar sitt ansvar och tilldelar fiskeområdena mera medel i framtiden. År 2004 togs ett steg i rätt riktning. Fiskeområdena kan för skärskilda projekt söka bidrag från olika instanser, t.ex. kommunerna/staden, sparbanksstiftelser o.s.v. Om fiskeområdet bedriver något slag av försäljning, t.ex. av fiskyngel kan fiskeområdet ansöka om att bli mervärdes skatteskyldig. Fiskeområdena utreder möjligheten. 5.2 Ersättningar till vattenägare Fiskeområdena har tilldelats uppgiften att fördela pilkfiske-, fiskekorts- och spinnfiskemedel till områdets vattenägare. Fiskeområden har med en stor del av fiskevattenägarna ingått avtal, som är i kraft tillsvidare, om ovan nämnda ersättningar. En del vattenägare väljer att lyfta sina ersättningar, men många har valt att donera ersättningarna till fiskeområdet, att Sida 45/55 användas som stämman besluter, till utplanteringar eller till övervakning av fisket. Utan dessa donationer skulle fiskeområdenas egentliga verksamhet vara mycket marginell. Enligt lag om fiske förblir vattenägar-, och spinnfiskeersättningar som inte överstiger 30 € per fiskevattenägare hos fiskeområdet, och kan användas på sätt som stämman besluter. Pernå fiskeområde fördelar ersättningen mellan vattenområden i inre och yttre skärgården i förhållandet 1:2. Fiskeområdena fortsätter arbetet med att ingår avtal som är i kraft tillsvidare, med alla vattenägare som är berättigade till ersättningar och deponerar hos länsstyrelsen ersättningar som inte kunnat avtalas om. Fiskeområdena kommer att se över fördelningsgrunden. 5.2.1 Pilkfiskemedel År 1983 förändrades lagen om fiske radikalt. Bl.a. beslöts om en personlig fiskevårdsavgift och ett s.k. pilkfiskekort. Pilkfiskekortet gav innehavaren rätt att pilka inom ett län, utan vattenägarens tillstånd. Statens inkomster från pilkfiskekortet återbetalas till vattenägarna som pilkfiskeersättning. Ersättningen betalas till vattenägaren oberoende av beloppets storlek. Pilkfiskekortet fanns under åren 19831993. 5.2.2 Fiskekortsmedel År 1994 trädde en lagförändring i kraft där statens fiskevårdsavgift och pilkfiskekort sammanslogs. Det s.k. fiskekortet gav rätt att meta och pilka i hela landet, numera är mete och pilkfiske en avgiftsfri allemansrätt. Avgiften betalas in på Jord- och Skogbruksministeriets konto. Staten budgeterar varje år ett belopp för momentet befrämjande av fiskerihushållning. Beloppet är ett medeltal på tre tidigare års influtna fiskevårdsmedel. En del av detta belopp tillfaller vattenägaren. = vattenägrersättning. 5.2.3 Spinnfiskemedel År 1997 ändrades lagen om fiske igen. Det s.k. länsvisa spinnfiskekortet introducerades. Ett inlöst tillstånd ger rätt att fiska med ett spö och en lina inom ett län, utan vattenägarens tillstånd. Medlen som inflyter från spinnfiskekortet betalas till vattenägarna = spinnfiskeersättning. Fiskevårdsavgiften och vattenägarersättningen kvarstår. Förslag, utskrivet 14.7.2017 6. UPPFÖLJNING För att planen för nyttjande- och vård ständigt skall vara ett aktuellt arbetsredskap för fiskeområdena och andra som berörs av planen, uppdateras planen genast då någon väsentlig förändring har skett. Fiskeområdenas styrelse kommer att med ett par års intervall ha planen för nyttjande och vård som en punkt på föredragningslista, och tar upp nödvändiga förändringar till stämman för behandling. En fiskeförfrågan riktas till fiskarna inom området med två-tre års mellanrum. Frågeblanketten kan finnas på fiskeområdenas hemsidor och delas ut i samband med stämmorna. Sida 47/55 7. KONTAKTUPPGIFTER Organisation Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområde Kontaktperson Gabi Lindholm, disponent Adress Kalkstrandsvägen, 01180 Kalkstrand Telefon 09-8684 5490, 050-404 2738 www-sidor, e-post www.ahven.net [email protected] Strömfors, Lovisa och Pernå fiskeområde Seppo Virtanen, fiskeövervakare Norra Tullgatan 3 07900 Lovisa 0400-919 476 Pernå fiskeområde Torbjörn Bergström, fiskeövervakare Kungssvängen 2 E 3 07700 FORSBY SÅG 040-5340 411 019-637 001 Fiskerienheten vid Nylands Arbetskrafts- Jukka Linder, fiskerimästare och näringscentral Mikko Koivurinta, fiskeribiolog Kai Samanen, fiskeriinspektör Markku Marttinen, fiskerichef Mikael Nikiforow, fiskerimästare PB 15, 00241 Helsingfors Magistratporten 2 010 60 21359, 010 60 21357 010 60 21354 010 60 21356 010 60 21353 Strömfors fiskargille Hans-Bertel Stenvik, ordförande Jomalsund 07900 Lovisa 019-617 001 0400 102 810 Pernå fiskargille Robert Hindsberg, ordförande Vårdövägen 07910 Valkom 019-515 400 0400-3070893 Pellinge fiskargille Magnus Nyholm, ordförande Fölisöuddsvägen 245 07360 TIRMO 019 540 151 400714133 [email protected] Ruotsinpyhtään kalaveikot Arvo Turunen Kisällintie 3 07970 Ruotsinpyhtää 104 554 030 [email protected] Meriuistelijat Jukka Häyhä, ordförande Pl 87 07901 Lovisa 019 - 509 139 0400 - 876 143 [email protected] www.te-keskus.fi/ förnman.efternamn @te-keskus.fi Förslag, utskrivet 14.7.2017 Organisation Kontaktperson Adress telefon Loviisan seudun eränkävijät Paavo Tiainen, ordförande Smedsvägen 24 A 07900 Lovisa 040-5035 259 Askolinin metsästys-kalastus kerho Sulo Julkunen, ordförande Kaaritie 37, 07700 Koskenkylä 019-637 149 Fiskerienheten vid Sydöstra Finlands Arbetskrafts- och näringscentral Asko Niemi, fiskerichef PL 1041 45101 Kouvola (05) 211 7290 Timo Koskenala, distriktfiskerimästare (05) 211 7294 Mikko Malin, fiskerimästare (05) 211 7298 Nylands miljöcentral Nylands Fiskarförbund r.f. Mika Kiuru, verksamhetsledare www-sidor, e-post [email protected] [email protected] [email protected] PB 36, 00521 Helsingfors (växel): 020 490 www.miljo.fi/uus Stinsgatan 14 101 Officiell e-postadress: Fax: service.organisation registratorskontor @ymparisto.fi 020 490 3200 Torngatan 4 D 22, 019-246 2714 www.yrkesfiske.com/ 10600 Ekenäs fax: 019-246 2715 [email protected] Uudenmaan Kalatalousyhteisöjen liitto r.y. Erkki Virtanen, verksamhetsledare Klondyke 04260 Kerava 09-242 7416 0400-460 879 [email protected] Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet PB 2, 00791 Helsingfors 09-2057511 Viksbågen 4 www.rktl.fi/svenska/ fö[email protected] Nylands lantmäteribyrå Linnankoskigatan 28 A 0205 41 5750 06100 Borgå www.maanmittauslaitos.fi/ [email protected] Sida 49/55 8. 8.1 BILAGOR Den allmänna klassificeringens kriterier I UTOMORDENTLIG Vattenområdet är i naturligt tillstånd. Vattnet är i allmänhet kargt, klart eller lätt humushaltigt. Algförekomster som begränsar användningen av vattnet förekommer inte. Vattnet lämpar sig utmärkt för alla användningsformer. II GOD Vattenområdet är nästan i naturligt tillstånd, men lätt eutrofierat eller uppenbart humushaltigt. Lokalt begränsade algförekomster kan sporadiskt förekomma. Vattnet lämpar sig väl för olika användningsformer. III NÖJAKTIG Vattenområdet ät lindrigt eutrofierat av avloppsvatten, diffusbelastning eller annan verksamhet eller vattenkvaliteten är annars förändrad. Till denna klass hör också naturligt avsevärt eutrofa eller mycket humushaltiga vatten. Algolägenheter kan förekomma upprepade gånger. Halter av skadliga ämnen i vattnet, bottensedimentet eller i organismerna kan vara en aning förhöjda jämfört med naturliga värden. Vattnet lämpar sig i allmänhet nöjaktigt för de flesta användningsformerna. IV FÖRSVARLIG Vattenområdet är kraftigt eutrofierat av avloppsvatten, diffusbelastning eller annan verksamhet eller vattenkvaliteten är annars förändrad. Algblomningar är vanliga och kan begränsa användningen av vattnet under långa perioder. Halterna av skadliga ämnen i vattnet, bottensedimentet eller organismerna kan vara avsevärt högre än naturliga värden. I vattendrag på Litorinalerjordar kan pH-värdet tillfälligt vara mycket lågt och försurningen tidvis leda till fiskdöd. Vattnet är i allmänhet lämpligt bara för användningsändamål med låga krav på vattenkvaliteten. V DÅLIG Vattenområdet är förorenat av avloppsvatten, diffusbelastning eller annan verksamhet. Algolägenheterna är mycket vanliga och rikliga, vilket vanligen hindrar användningen av vattnet under långa perioder. På grund av eutrofieringen kan syresituationen också vara dålig. Halterna av skadliga ämnen i vattnet, sedimentet eller organismerna kan vara på en sådan nivå att de utgör en uppenbar risk för vattenanvändningen eller vattennaturen. I vattendrag på Litorina-lerjordar kan pH-värdet vara mycket lågt under långa perioder, varvid försurningen leder till återkommande fiskdöd. Vattenanvändningen begränsas bestående eller tidvis av någon av de ovan nämnda faktorerna Förslag, utskrivet 14.7.2017 8.2 Utplanteringar 8.2.1 År 2005 2004 2002 2001 2001 2000 2000 2000 1999 1999 1998 1998 1998 Strömfors Fiskeområde Art ål Sik skärgårds Sik skärgårds Sik skärgårds signalkräfta harr Sik skärgårds ål harr Sik skärgårds signalkräfta harr Sik skärgårds signalkräfta 1997 Antal 3 000 13 158 11 100 4 100 600 1 400 5 000 Dat. 5.7 12.10 6.11 oktober 30.8 4.5 5.10 Plats Tammijärvi Lövö sund Lövö sund Lövö sund Tessjö å Tessjö å Lövö sund 1 570 28.6 Lövö sund 2 100 3 500 700 10 200 8 300 29.6 27.9 9.6 27.5 16.10 2 940 28.8 Tessjö å Lövö sund Tessjö å Tessjö å Lövö sund Tessjö å & Rissundet Strömfors bruk Sommarsjön Lövö sund 1996 gös 16 650 3.9 1995 Sik, skärgård Sik, vandring 14 400 6 200 25.9 25.9 1995 Jomalsund Ålder x cm xg 1-s 1-s 1-s 10,8 10,9 7,8 7,8 8-10 11,1 10,3 7,94 6,3 14 1,6 1-år 1-s adult 1-år 1-s 15,2 10 24 6,1 13,8 11,2 13,5 7,6 2 073 € 1 177 € 505 € 1 631 € 3 364 € 1 682 € 1-s 3,5 1,1 2 582 € 4.5 1-s försträckt 5,4 Pris 2 490 € 2 500 € 2 520 € år 2001: 1 934 € totalt år 2000: 2 431 € år 1995: 2 523 € Sida 51/55 8.2.2 Inom Strömfors Fiskeområde År Art 2003 vandringssik 2002 vandringssik Antal Plats 8 620 Tessjö å 1 170 Tessjö å 2002 havsöring 10 360 Tallbacka 2001 2001 2000 2000 1999 1999 1998 1998 1997 1997 1997 1997 1997 1997 1996 havsöring Sik, skärgård ål Sik, skärgård ål Sik, skärgård ål Sik, skärgård harr vandringssik Sik, skärgård ål gädda vandringssik gädda 9 230 2 000 790 2 000 1 000 2 000 1 000 2 000 950 1 960 2 000 1 000 1 000 000 300 000 2 200 000 1996 1996 1996 1996 1995 1995 1995 1995 1995 havsöring Sik, skärgård Sik skärgård ål ål Sik, skärgård öring gädda Sik, skärgård 5 000 12 000 2 000 1 000 1 500 2 000 1 000 2 000 18 200 1995 havsöring Tallbacka Lövö sund Lövö sund Lövö sund Lövö sund Lövö sund Lövö sund Lövö sund Tessjö å Tessjö å Lövö sund Lövö sund Abborfors viken Abborfors viken Abborfors viken Ålder 1-s 1-s 1-s 1-s 1-s 1-s nykläckta nykläckta nykläckta Vårdholmsfjärden Lövö sund Lövö sund Lövö sund Lövö sund Lövö sund Orrengrundsfjärden Glosholmen försträckt Lövö sund 5 000 Vårdholmsfjärden Utplanterare Holmforsens fiskelag Holmforsens fiskelag Fortum Power and Heat, Lovisa kärnkraftverk, åläggande Fortum Power and Heat, Lovisa kärnkraftverk, åläggande Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Holmforsens fiskelag Holmforsens fiskelag Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Ruotsinpyhtään kalaveikot Ruotsinpyhtään kalaveikot Ruotsinpyhtään kalaveikot Fortum Power and Heat, Lovisa kärnkraftverk, åläggande Nylands Fiskarförbund Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Strömfors fiskargille Bullers fiskelag Nylands Fiskarförbund Fortum Power and Heat, Lovisa kärnkraftverk, åläggande Förslag, utskrivet 14.7.2017 8.2.4 Lovisa Fiskeområde År 2005 2005 Art havsöring Ål Antal 1 032 2 500 Dat. 21.4 5.7 Plats Hästholmsfjärden Pris 1 300 € 2 075 € 2004 ål 1 500 30.6 Sågudden 1 200 € 2004 vandringssik 6 720 10.11 Sågudden 2004 2003 havsöring vandringssik 780 4.5 17.10 Trålhamnen Sågudden 2003 2002 2002 2001 2001 2000 havsöring regnbåge havsöring regnbåge havsöring vandringssik 29.4 22.8 9.4 24.8 9.4 5.10 2000 2000 1999 1998 1998 1997 1996 1995 1995 1994 1994 gädda havsöring havsöring vandringssik vandringssik havsöring Sik, skärgårds havsöring Sik, skärgårds havsöring sik smolt Trålhamnen Lovisa å Trålhamnen smolt Lovisa å Trålhamnen smolt Trålhamnen 1-s Hästholmsfjärden Lovisa viken försträckt Trålhamnen smolt Tullbron smolt 9 280 840 150 2 102 130 1 700 4 760 5 500 2 800 1 840 3 200 4 267 14 470 1 000 18 900 6.6 17.4 20.4 13.3 16.10 23.5 25.9 Vårdö Trålhamnen Lovisa viken Ålder smolt x cm xg 1s 12,8 11,7 1 950 € smolt 1-s 24 10,5 157 6,9 1 177 € 1 485 € 23,27 1000 22,54 154,2 1 115 € 850 € 2 460 € 743 € 2 269 € 841 € 800 € 1-s smolt 1-s smolt 22,8 10,1 5,6 21,3 23,1 9,5 21,6 129,7 1000 122 6,1 1,2 91,6 129,1 50,6 4,5 106,6 3 751 € 2 422 € 656 € 1 850 € 2 523 € 2 523 € 1 682 € 1 683 € år 1994: 4 373 € Sida 53/55 8.2.5 Inom Lovisa Fiskeområde År Art 2004 Sik, skärgård 2004 havsöring Antal Plats 11 050 920 Ålder Utplanterare 1-s Lovisa stad, åläggande smolt Meriuistelijat, havsöringskommittén 2004 havsöring 920 smolt Lovisa stad, havsöringskommittén 2004 havsöring 9 670 smolt Fortum Power and Heat, åläggande 2004 havsöring 1 920 smolt Lovisa stad, åläggande 2003 Sik, skärgård 1-s Lovisa stad, åläggande smolt Meriuistelijat, Suomenlahden havsöringskommittén smolt Lovisa stad, havsöringskommittén Fortum Power and Heat, åläggande 2003 2003 havsöring havsöring 11 053 990 990 2003 havsöring 8 050 smolt 2003 1995 1995 havsöring gäddyngel havsöring 1 650 Lovisa stad, åläggande smolt försträckt Lovisa stad smolt Lovisa stad 1995 Sik, skärgårds 3 200 Lovisa viken 7 400 Lovisa viken Vårdö, Trålhamnen 18 200 Utterviken 1-s Nylands Fiskarförbund Förslag, utskrivet 14.7.2017 8.2.6 Pernå Fiskeområde År Art Antal Dat. 2005 Ål 2 500 5.7 2004 Ål 2004 Sik Skärgårds 2004 Sik Vandrings 2 500 7 895 30.6. Sarvsalö bro 12.10 Rönnäs 1-som. 10,8 1,1 7,8 5 043 10.11 Rönnäs 1-som 12,8 11,7 2003 Havsöring 3 970 2003 Skärgårdssik 15 789 Plats Ålder x cm x g Odlare Silver eel 2 075 € Silver eel AB Pekka Vääräniemi O. Sumari 2 000 € 1 500 € 29.4 Backstenstrand Kabböle 23,27 154,2 Taimen OY AB Pekka 1-som. 9,8 5 Vääräniemi Rönnäs 1-som 2003 Vandringssik 9 570 3.10 6.10, 17.10 2002 Havsöring 5 256 9.4 2002 Ål 1 500 26.6 Kabböle Rönnäs Sarvlaxviken 2 år 2 år 10,5 6,9 O. Sumari 23,26 145,2 Taimen OY 6.11 Tjufö 1-som. 10,9 2002 Vandringssik 2001 Havsöring 8 428 4 254 6.11 9.4 1-som 2 år 2001 Ål 1 500 14.8 Rönnäs Kabböle Rönnäs, Träskholmen 10,6 22,8 AB Pekka 7,8 Vääräniemi AB Pekka 7 Vääräniemi 122 Savon Taimen 2001 Skärgårdssik 20 662 19.10 Kabböle, Tjufö 1-som. 10,3 2001 Vandringssik 12 237 19.10 1-som 10,1 2001 Gös 6 000 23.8 1-som 8,7 4,44 Aimo Räty 2000 Havsöring 5 450 17.4 Tjufö Rönnäs, Backstensstrand Kabböle, Backstensstrand 2 år 21,37 2000 Ål 2 350 28.6 Rönnäs 2000 Skärgårdssik 18 200 18.10 Kabböle, Tjufö 2000 Vandringssik 5.10 2000 Gös 1999 Havsöring 14 1-som. 10,3 1-som 10,1 1-som 7, 6,7 2 år 22,8 2 000 22.6 Sarvlaksviken Strömsviken Rönnäs 1999 Skärgårdssik 23 500 27.9 Kabböle+Rönnäs 1-som. 10 1999 Vandringssik 1998 havsöring 3 250 5 415 27.9 maj 12 1998 ål 1 600 13.7 1998 skärgårdssik 18 660 30.10 Backstensstrand 1-som Kabböle+Fantsnäs 2 år Backstensstrand+ Påsalöfjärden Kabböle+Påsalö fjärden 1-s 1999 ål 4 000 € (+ 1 250 €) 3 000 € 4 531 € 4 205 € (+ 1 945 €) 3 358 € 1 770 € 5 674 € 757 € AB Pekka 6,3 Vääräniemi AB Pekka 6,1 Vääräniemi Backstensstrand Rönnäs, 11 100 12.9, 25.9 Backstensstrand 4 600 20.4 Kabböle+Valkom 1 463 € 750 € 2002 Skärgårdssik 14 795 9 500 Pris 10 10 11,2 91,6 Savon Taimen Scandinavian 1,6 Silvereel AB Pekka 6,3 Vääräniemi AB Pekka 6,1 Vääräniemi Arvola&Nyman, 2,15 2 Sipilä 119,1 Köyliö 0,7 S. Silver Eal Pekka 6,1 Vääräniemi Pekka 13,1 Vääräniemi Köyliö 0,8 Silver Eal Pekka 7,6 Vääräniemi 4 240 € 2 470 € 1 463 € 7 283 € 1 002 € 3 364 € 1 682 € 1 683 € 6 055 € 740 € 3 364 € 1 682 € 4 205 € 807 € 3 364 € Sida 55/55 År Art Antal Dat. Plats Ålder 1998 vandringssik 16 393 16.10 Backstensstrand 1-s 1997 havsöring 1997 ål 2 440 2 300 9.5 26.6 Kabböle+Fantsnäs Isnäs+ Sarvlaks 2 år 1997 skärgårdsik 18 660 24.9 Kabböle+Fantsnäs 1-s Backstensstrand flera ställen 1-s 2-år 1997 vandringssik 11 230 1996 havsöring 27 888 24.9 maj Sept1996 skärgårdsik 24 108 ember 1996 vandringssik 12 650 oktober 1996 fisk totalt 1995 havsöring x cm x g Odlare Pris 1 682 € 3 730 21,6 108,1 Savon Taimen € 10 0,8 Silver Eal 861 € Pekka 3 868 11,3 9,3 Vääräniemi € Pekka 1 682 10,1 6,6 Vääräniemi € 21 9,5 Pekka 4,5 Vääräniemi Nedan om forsen vid Forsby Gård flera ställen 10 124 € maj Sept1995 skärgårdsik 38 400 ember Sept1995 vandringssik 8 800 ember Nedan om forsen vid Forsby Gård fisk totalt 1994 havsöring 1994 skärgårdsik 1994 fisk totalt 1993 havsöring 1993 sik 1993 gös 1992 havsöring 1992 sik 2 923 9 618 € 2 240 24.5 21.9 7 400 € 1 100 3 600 10 000 1 550 8 925 De nyare havsöringsutplanteringarna är gjorda tillsammans med Finska vikens havsöringskommitté Förslag, utskrivet 14.7.2017