Kvalitet i delårsrapportering

advertisement
Kvalitet i
delårsrapportering
juli 2010
1
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
Introduktion
Den här skriften har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitet i utformningen
av en delårsrapport. Målsättningen är att en delårsrapport – inom ramen för gällande regelverk – ska ge användaren bästa möjliga underlag för ekonomiska beslut. Skriften ska
betraktas som ett diskussionsunderlag och förhoppningen är att diskussioner mellan upprättare, granskare och användare om delårsrapporterna ska leda till höjd kvalitet.
Det är självklart att upprättare och deras rådgivare tillser att lag, normer och marknadsplatsers krav på redovisningen i en delårsrapport blir uppfyllda. Som hjälp för detta ändamål
finns ett antal redskap hos olika rådgivare i form av checklistor och ibland exempel (beroende på marknadsplats och tillämpliga regelverk väljs lämpliga varianter). Den här skriften
är dock inte i första hand ytterligare ett sådant ”checkliste-redskap”. Vi uppmuntrar till
användning av befintliga redskap men vill trycka på att det är viktigt hur redskapen används
och att de sätts i samband med någonting mer. En checklista måste kompletteras med
upprättarens och rådgivarens goda omdöme, erfarenhet och kunskap.
Tillsammans med rådgivare och redskap blir en upprättares rapportering kvalitetssäkrad
ur ett formellt perspektiv. Men upprättarna har också kännedom om ytterligare tillgänglig
företagsspecifik information som kan förmedlas i rapporteringen. Däremot är det inte alltid
säkert att upprättaren känner till vad som upplevs relevant av en användare. Vad kan då
göras för att ge en delårsrapport kvalitet även ur ett sådant perspektiv? För att lyfta kvaliteten på rapporteringen behöver vi se till den finansiella rapporteringen som helhet, inte bara
redovisningen. För att komma till denna nivå är det vår tro att rådgivare och upprättare ska
fråga sig:
-- Vad vill en användare ha? Vilken information eftersöks och vad ska den användas till?
-- Vilket budskap vill företaget förmedla? Hur ser bolagsföreträdarna på sin affär? Informerar företaget om sin verksamhet på ett tydligt sätt?
-- Vilken kvalitet och vilket förtroende har företagets finansiella rapportering med avseende på tillförlitlighet, konsekvens och relevans?
I skriften, som består av två delar, diskuteras därför i den första delen frågor kring kvalitet i
den finansiella rapporteringen. Varje avsnitt inleds med frågeställningar som kan nyttjas i en
diskussion. Därefter följer en text som exemplifierar kvalitetsfrågorna och även tar upp vad
undersökningar säger om användares önskemål.
En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det för närvarande finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Det handlar till exempel om
moderbolagsinformation och risker och osäkerhetsfaktorer. Den andra delen av skriften
ägnas därför åt dessa områden.
Juli 2010
PricewaterhouseCoopers, Accounting Consulting Services
Mikael Scheja och Monica Olsson
© 2010 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
3
Finansiell rapportering och kvalitet i delårsrapportering
Utgångspunkten för de regelverk som gäller för börsföretagen i Sverige är ett redovisningsperspektiv där finansiella rapporter ska ge användarna – avgränsat till dem
som har kunskap, intresse och tid att studera rapporterna – informationsunderlag för
att fatta ekonomiska beslut. Detta benämns ofta användbar information. De övergripande kvalitativa egenskaper som redovisningsinformation ska uppfylla för att vara
användbar för användaren är bland annat: relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet, och
väsentlighet.
Egenskaperna för användbar information kan ibland vara oförenliga, till exempel kan
information som inte kan jämföras med andra företag ändå vara relevant. I en sådan situation bör företaget särskilt överväga hur delårsrapportens information ska utformas.
Vid val mellan olika sätt att redovisa information ska alltid det väljas som bäst uppfyller
det övergripande syftet med rapporteringen.
De kvalitativa egenskaperna i finansiell rapportering handlar om förtroende för företaget och i slutänden för de finansiella marknaderna. PricewaterhouseCoopers har
en vision om ett väl fungerande privat, offentligt och ideellt företagande som inger
förtroende. En rapportering som är användbar och tillförlitlig är en av grundbultarna
i detta avseende. Det är den önskvärda nivån för delårsrapportering. Vi tror att detta
uppnås genom förklaringar av siffermaterial, väl genomtänkt utformning av en rapport
och konsekvent och transparent informationsgivning.
Förklaringar
Förklarar textavsnitten de siffror som rapporteras i resultat-, balans- och kassaflödesräkningarna? Är informationen uppdaterad? Består den av standardiserade exempeltexter? Har användarnas informationsbehov beaktats? Hur upplevs företagets
rapportering, vad är det företaget försöker förmedla, går det budskapet fram? Är informationen som förmedlas relevant för att fatta affärsbeslut?
När användare ombetts ranka olika delar av rapportering för den betydelse de har för
analys hamnar resultat, balans och kassaflödesräkningarna i topp. Därefter följer segmentsinformation och notupplysningar som ger detaljunderlag till räkningarna. Men
det som användare också behöver för att informationen ska vara tillräcklig är att innehållet i räkningarna förklaras. En uppräkning av den information som återkommer i RR,
BR och KF ger inte läsaren något av tillkommande värde. Användaren av rapporten
vill ha förklaringar till förändringar i resultat och ställning, inte en uppräkning av den
information som kan läsas av i räkningarna. Upprättaren ska av det skälet undvika att
kopiera exempeltexter eller att schablonmässigt återanvända textavsnitt från tidigare
rapporter.
Användaren vill förstå varför omsättningen ökat eller minskat, vilka kostnader som
drivs av ökad försäljning och vilka som ligger fast. Många användare skulle helst se att
både funktions- och kostnadsslagsindelad information fanns i rapporteringen. Komplexa affärer och val mellan olika redovisningsnormer leder till ett stort behov av att
förklara när intäkter redovisas, vilka omvärderingseffekter av poster i balansräkningen
4
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
som slår igenom på resultatet, vilka redovisningsmässiga antaganden som gjorts och
hur resultaträkningen är strukturerad (se även avsnittet om utformning nedan).
Undersökningar visar att brister i beskrivande rapportering ofta gäller följande områden: information som är framåtblickande (här är ”VD-har ordet” eller liknande avsnitt
viktiga), beskrivning av resurser (framför allt resurser som inte finns i balansräkningen,
till exempel immateriella), risker och osäkerhetsfaktorer i kombination med ansatserna
för att möta dessa (se även avsnittet om riskinformation i denna skrifts andra del) samt
företagets övergripande strategi inklusive de prioriteringar som krävs för att nå uppsatta mål och företagsledningens vidtagna åtgärder för att nå målen.
Beskrivande rapporterings viktigaste områden för en användare är: marknadsdata
(avseende position på marknaden och hur försäljningen utvecklas), strategin och drivkrafterna bakom verksamhetens prestation (kunder, varumärken, nyskapande etc). En
viktig kommentar från användare att ta till sig är att tillförlitligheten i detta slags rapportering bedöms som låg. Det finns alltid en stor risk för att den mänskliga naturen gör
att prestationens positiva sidor överdrivs och rapporten blir ett PR-redskap. Ett annat
problem är gammal information. Ytterligare ett problem är att till exempel marknadsförhållanden oftast är beskrivna utifrån en källa, det vill säga företaget. Ovanstående
information om hur användare ser på rapporteringen leder till slutsatsen att det är
mycket viktigt att rapportens beskrivande information är uppdaterad och genomtänkt
när den släpps till företagets intressenter.
Användare har uttryckt att information om nettoskuld (net debt) kan bli bättre. Här önskas information om hur nettoskuldsättningen förändras över året genom till exempel
avstämning mot balansräkningen och kassaflödesanalysen. Även när en avstämning
av nettoskulden finns saknas ofta information om hur den påverkats av omräkning
av utländska valutor och åtskillnad mellan övriga finansiella skulder, nyupplåning och
amortering av lån.
Utformning
Är företagets valda utformning (presentation) av räkningar och tilläggsinformation jämförbar över tiden? Har ledningen tänkt igenom sin utformning mot bakgrund av aktuella händelser och möjligheten att förklara verksamhetens ställning och resultat? Om
förändringar sker, varför görs dessa? Är de motiverade med hänsyn till att ge användaren relevant, tillförlitlig och jämförbar information?
Regelverken innehåller betydligt färre detaljregler beträffande ”presentation” (utformning) än beträffande ”recognition” och ”measurement” (när och till vilket värde en post/
transaktion ska redovisas). Därför måste den som upprättar finansiella rapporter beakta de grundläggande kvalitativa egenskaperna när rapporterna utformas. När ett
företag väljer mellan olika format för till exempel utformningen av sin sammandragna
resultaträkning ska jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet i informationen gentemot
användaren beaktas.
Rapporterna ska som minimum innehålla sådana rubriker och delsummeringar som
redovisades i företagets senaste årsredovisning. ÅRL och IAS 34/RR 20 styr inte i deKvalitet i delårsrapportering – juli 2010
5
talj hur sammandragen ska utformas, utan lämnar stor frihet för företagen att välja en
lämplig utformning. Grundläggande principer som alltid måste beaktas är emellertid
att utformningen ska vara konsekvent och jämförbar över tiden. De poster som företaget väljer att redovisa i rapporten ska återfinnas där vid varje rapporttillfälle. Att byta
ut poster eller ändra i uppställningen försvårar för läsaren och bör endast förekomma
om det finns särskilda skäl. Förändringen bör då vara permanent. Det ska vara möjligt
att jämföra företagets prestationer vid olika rapporttidpunkter.
En sammandragen post kan ibland behöva ”öppnas upp”. När det förekommit speciella händelser eller transaktioner som är av stor dignitet, kan det vara lämpligt att
tydiggöra effekterna genom att särredovisa delposterna i en berörd post som annars
redovisas summerad. Om en sådan förändring skulle göra informationen svåröverskådlig kan upplysning i not användas. Det är av vikt att en sådan händelse också
kommenteras i de texter som inleder delårsrapporten.
ÅRL, IAS 34 och RR 20 kräver inte att sammandragna rapporter utformas så att jämförbarheten mellan olika företag underlättas. Trots detta är det naturligtvis lämpligt att
beakta branschpraxis eller andra vanligt förekommande utformningar.
Användare har uttryckt att kassaflödesanalyserna generellt skulle ge bättre information om de startade med rörelseresultatet. Ett annat påpekande är att företag inte ska
klumpa ihop information för viktiga områden i onödan. Det gäller till exempel rörelsekapitalförändringar. Många användare vill också att det ska vara möjligt att följa transaktioners effekter mellan resultat-, balans- och kassaflödesräkningar. Ofta önskas mer
information, utöver det som krävs av redovisningsstandarderna, om hur rörelsekapital
förändrats mellan perioder. Gärna genom en sedvanlig analys av vilka händelser som
har påverkat en balanspost så att förklaringar ges till periodens förändringar från ingående balans till utgående balans.
Förtroende genom konsekvens och transparens
Är företaget konsekvent i sin rapportering? Är informationen jämförbar mellan perioderna? Är olika beskrivningar i rapporteringen transparenta? Förstår användaren av
rapporten hur siffror och resultatmått har tagits fram och räknats ut så att informationen upplevs som tillförlitlig? Vilket förtroende eftersträvar företaget med sin rapportering, hur uppnås det med nuvarande rapportering?
Förtroende och transparens
De stora redovisningsskandaler som har inträffat i närtid – framför allt i USA – har
genererat en diskussion om hur bolagen ska återfå förtroendet bland sina investerare.
Detta brukar i anglosaxiska termer uttryckas som ”building public trust”. För fördjupning i detta ämne kan boken ”Building Public Trust” av DiPiazza och Eccles rekommenderas.
Med ett företags öppenhet (transparens) menas tillgängligheten till företagsspecifik
information för dem som står utanför ett företag vars andelar är tillgängliga för publik
6
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
handel, det vill säga möjligheten för utomstående att utvärdera ett företags verksamhet. I detta avseende anses redovisningsinformation i form av finansiella rapporter
med tillkommande upplysningar representera den viktigaste informationskällan.
En del företag presenterar i sina årsredovisningar och delårsrapporter resultatmått som
inte finns angivna och definierade i lag eller redovisningsnormer, så kallade alternativa
resultatbegrepp. Några förekommande begrepp är till exempel intäktsökning, EBIT,
EBITDA, resultat före jämförelsestörande poster och kassaflödesresultat. Dessutom
förekommer olika pro forma-redovisningar av resultat. Alternativa resultatbegrepp kan
i vissa fall tillföra värdefull information och utgöra det mest relevanta underlaget för att
värdera, eller utvärdera, ett företag. Det uppger användare i undersökningar. Men alternativa resultatbegrepp kan också förmedla oklar eller vilseledande information och
skapa osäkerhet kring företagets rapportering. Så kallad ”earnings management” och
”impression management” kan av olika skäl förekomma i bolags rapportering.
Upplysningar i en finansiell rapport skulle till exempel kunna väljas ut av företagsledningen med avsikten att förvanska läsarens uppfattning om företagets prestation. En
stor del av den vetenskapliga litteraturen på området undersöker hur information om
företaget förmedlas i grafer. Ett flertal studier har visat att grafer i finansiell rapportering
ger en fördelaktig bild av företagets prestation. Det är dock inte säkerställt om motivet till utformningen är opportunism eller beror av något annat motiv, till exempel att
företagsledningen vill visa den underliggande ekonomiska prestationen hos företaget.
Det är av stor vikt att diskutera och nå förståelse av företagets motiv till att grafer och
nyckeltal presenteras för användaren av rapporten och att försöka tillse att dessa ger
relevant och tillförlitlig information.
Användningen av alternativa resultatmått medför ofta problem och normgivare och intresseorganisationer har under senare tid fört en del diskussioner kring detta fenomen.
Den europeiska organisationen CESR (Committee of European Securities Regulators)
gav 2005 ut en rekommendation som uppmanar europeiska noterade företag att presentera eventuella alternativa resultatmått på ett sätt som är lämpligt och användbart
för investerares beslutsfattande. Där uppmuntras företagen att:
-- definiera och stämma av sådana resultatmått som inte följer av uppställningsformer enligt GAAP
-- redovisa alternativa resultatmått konsekvent över tiden, med jämförelsetal
-- tillse att alternativa resultatmått inte har en mer framträdande plats än de mått som
är definierade i regelverk
-- förklara varför de redovisar alternativa resultatmått
-- ange om deras alternativa resultatmått är reviderade av revisorer eller ej
Liknande uppmaningar som ovan ger brittiska ASB även till företag som lämnar upplysningar om så kallade nyckelprestationsmått (Key Performance Indicators, KPI) i sin
beskrivande rapportering.
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
7
Tillförlitlighet
Information som behövs för att en användare ska kunna fatta ekonomiska beslut behöver vara relevant, jämförbar och tillförlitlig. Det är en balansgång där det finns svåra
kompromisser att diskutera för en upprättare av rapporten. För att nå tillförlitlighet i
rapporteringen krävs att informationsgivningen är transparent och uppdaterad. Det
måste också tydligt framgå för läsaren när förändringar görs i utformning av olika uppställningar och mått, vilken påverkan det får på informationen och varför förändringen
inträffat i periodens redovisning.
När företag redovisar olika mått (nyckeltal, KPI, eller andra) i sin externa rapportering måste det vara absolut klarlagt vad det avser. I normalfallet bör endast allmänt
accepterade definitioner användas, för till exempel nyckeltal främst de som finns i
Finansanalytikernas rekommendationer. I den handledning som tidigare fanns till Börsreglerna angavs att nyckeltal som redovisas i delårsrapporten bör vara definierade i
redovisningsrekommendationer eller av andra normgivare.
I de sällsynta fall andra än vedertagna mått används bör de ges en talande benämning
och definitioner måste anges mycket tydligt. Det är alltid olämpligt att använda en
vedertagen benämning på till exempel ett nyckeltal, men ge detta nyckeltal en egen
definition. Likadana mått bör presenteras i samtliga delårsrapporter. Måttens värde
ökar påtagligt om de kommenteras av företaget.
Användare har i undersökningar uttryckt att oreglerad information är till nytta för att
fylla de hål som finns i redovisningsstandarderna. Den oreglerade informationen betraktas som mycket relevant. Men samtidigt uttrycks oro över att till exempel olika
mått inte är definierade och standardiserade. Användarna önskar också att det kommuniceras måltal och att de redovisade måtten kopplas till företagets strategiska mål
och övergripande målbild. För vissa nyckeldata i redovisningsbedömningar anser användare att det ofta saknas information. Ett sådant område är information om diskonteringsräntor som används i antaganden för beräkning av pensionsskulder. Vad ligger
bakom förändrade antaganden? Är det möjligt att visa en känslighetsanalys?
Väsentliga händelser
Har de väsentliga händelserna förklarats? Är företaget konsekvent i att diskutera både
negativa och positiva förändringar i verksamheten? Finns det en balans och konsekvens i första sidans ”bullets”? Det är väl inte bara positiva nyheter (av engångsnatur)
som förmedlas?
Delårsrapport och bokslutskommuniké ska enligt Börsreglerna inledas med en sammanfattning av den mest väsentliga informationen, vari minst ska ingå uppgifter om
nettoomsättning och resultat per aktie samt eventuell prognos om sådan lämnas i
rapporten. När det gäller prognosinformationen kan företaget välja att ta med hela
prognosen eller en relevant sammanfattning av prognosen eller konstatera att rapporten innehåller en prognos.
Ett flertal stora noterade företag presenterar – ofta i en inledande del av delårsrapporten – ett urval av viktiga nyckeltal. En sådan sammanfattning är inte obligatorisk men
kan vara bra då delårsrapporten är omfattande. I ett sådant sammanhang är det viktigt
att beakta grundläggande krav på överskådlighet, relevans, jämförbarhet, tillförlitlighet
och öppenhet. Speciellt viktigt blir det att beakta så kallat ”impression management”
(se ovan om förtroende och transparens).
Användare har uttryckt att informationen om företagsförvärv och avyttringar kan förbättras. Önskemålen är att kunna: utvärdera avkastningen i förhållande till kostnaden
för ett förvärv, erhålla separat information om organisk och förvärvad tillväxt i rörelseresultatet, se separata effekter från olika förvärv och avyttringar i kassaflödesanalysen,
tydligt se marknadsvärden på finansiella tillgångar och skulder som förvärvats eller
avyttrats och få avskrivningskostnader på immateriella tillgångar tydligt nedbrutna.
Jämförbarhet
Med jämförbarhet avses både jämförbarhet mellan företag och jämförbarhet över tiden
(konsekvent redovisning) hos ett företag. För att underlätta jämförbarhet över tiden ska
inte bara sifferuppgifter vara jämförbara – även beskrivningar av utvecklingen, disposition och uppställningar bör vara konsekventa mellan rapporterna.
Hur hanteras jämförande information? Är även den konsekvent utformad mellan perioderna? Om resultatmått och nyckeltals ingredienser förändras mellan rapporterna blir
det ibland väldigt svårt för användaren att hänga med och förstå företagets resultat,
ställning och kassaflöde. Att ändra jämförelseperiodens mått, i jämförelse med hur de
uttrycktes året innan, så att till exempel en tillväxt uppvisas är inte alltid lämpligt. En
diskussion kan hållas avseende hur transparent en justering av mått från en jämförelseperiod är. Det kan vara helt relevant att ändra i mått mellan perioder för att förklara
hur verksamheten presterar, men för att nå tillförlitlighet och förtroende ska det vara
tydligt beskrivet när förändringar görs, hur det är justerat och även varför.
8
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
9
Svåra områden i delårsrapporteringen
Moderbolages balansräkning, vilket jämföreletal?
Genomläsningar av delårsrapporter visar att det finns några redovisningsområden i
delårsrapportering som generellt är svåra. Det är två områden som ska diskuteras här.
Det första handlar om moderbolagsinformation. Moderbolaget ska vara inkluderat i en
delårsrapport med räkningar i sammandrag. En svår tolkning rör dock vilken jämförande information som ett moderbolag ska ha i balansräkningen. Det andra området
handlar om vikten av att lämna relevant information om risker och osäkerhetsfaktorer.
Moderbolagsinformation
Moderbolaget ska ingå med räkningar i sammandrag
Genomläsningar av delårsrapporter visar att inte alla företag har noterat uppdateringen
som skett av ÅRL:s 9 kapitel. Numera ska det för moderbolaget i en delårsrapport redovisas resultat- och balansräkningar i sammandrag. Inte bara information i text som
var fallet tidigare. Jämförelsetal och relevanta noter ska också finnas. Det finns inga
undantag från att redovisa räkningarna. Notera att för företag på reglerade marknader
som inte rapporterar en koncernredovisning ska den enskilda juridiska personens delårsrapportering, enligt RFR 2, upprättas i enlighet med IAS 34. Det innebär att även
kassaflödesanalys, eget kapitalrapport och rapport över totalresultat ska redovisas i
en delårsrapport för det enskilda bolaget.
Moderbolagets balansräkning
En fråga som kan diskuteras är vilken jämförande information som ska lämnas i moderbolagets balansräkning i en delårsrapport. ÅRL 9:4 kräver “motsvarande uppgifter
för samma rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret”. ÅRL 9:5 och
IAS 34 kräver: “… a comparative statement of financial position as of the end of the
immediately preceding financial year”.
Det vill säga lagen kräver att jämförande uppgifter för motsvarande period föregående
år visas, medan IAS 34 (som ska tillämpas av IFRS-bolag enligt ÅRL 9:5) och RR 20
kräver att balansräkningen innehåller jämförande uppgifter för föregående räkenskapsårs utgång. Det finns ingen förklaring i förarbeten om varför lagen har den skrivning
som den har. Det finns inte heller något motiv i IAS 34 till vald balansdag för jämförelse.
Båda jämförelsebalanserna kan tänkas ha relevans för en användare. ÅRL:s paragraf
9:5 är dessutom svårtolkad och förarbetena kräver en god stunds läsning och tolkning
för att bilden ska klarna. Dessutom kan enskilda marknadsplatser i sina noteringsavtal
ha fört in egna bestämmelser om vad de önskar se i moderbolagets balansräkning.
En analys av ÅRL kapitel 9, RFR 2, IAS 34, förarbeten till ÅRL och noteringsavtal leder
fram till följande slutsatser om vilket/vilka jämförelsetal som ett moderbolag ska redovisa i sin balansräkning (se figur):
10
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
Moderbolag som …
Aktuell
balansdag
Jämförelse­
tal
Lag-, norm, och annan
hänvisning
… tillämpar IFRS i koncernredovisning (frivilligt eller
p g a notering på reglerad
marknad)
2009-06-30
2008-12-31
ÅRL 9:5 och förarbeten
… är noterat på en reglerad
marknad (IFRS-krav) men
som inte upprättar koncernredvosining
2009-06-30
2008-12-31
ÅRL 9:5 och förarbeten
RFR 2
… upprättar delårsrapport,
ej är noterat på reglerad
marknad och tillämpar
ÅRL+BFN/RR
2009-06-30
2008-06-30
ÅRL 9:4
… är noterat på Aktietorget
2009-06-30
2008-12-31
2008-06-30
Noteringsavtal
ÅRL 9:4
Ett moderbolag kan frivilligt lägga till fler jämförelsetal till balansräkningen så länge det inte
leder till oöverskådliga uppställningar
Riskinformation
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Enligt ÅRL ska företaget i varje delårsrapport lämna en beskrivning av väsentliga risker
och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. En sådan beskrivning ska lämnas i delårsrapporten även om riskerna inte förändrat sig i förhållande
till innehållet i den senast avlämnade årsredovisningen. Hänvisning görs i många fall till
den senaste riskbeskrivningen i årsredovisningen vilket är svårt av två skäl: årsredovisningslagen kräver specifikt att en riskbeskrivning ska inkluderas i delårsrapporten
och det har ofta inträffat någonting i företagets/koncernens omvärld eller internt i företaget som gör att riskbeskrivningen måste uppdateras. Det är givetvis möjligt att den
riskbeskrivning som lämnas i delårsrapporten kan göras något mer kortfattad än den
beskrivning som lämnas i årsredovisningen, beroende på det enskilda fallet, men vår
bedömning är att varje delårsrapport ska innehålla en beskrivning av väsentliga risker
och osäkerhetsfaktorer.
Vi anser att ett bolag med spritt ägande och en notering på en marknadsplats ska ha
som målsättning att ge användarna av rapporteringen så bra information om företaget
som möjligt. Detta synsätt ska därför också prägla redogörelsen för risker och osäkerhetsfaktorer. Informationen får inte utformas med inställningen att företaget ska framställas så bra som möjligt. Det är inte tillåtet att undanhålla intressenterna information
med motiveringen att den inte bör nå konkurrenterna. Information som företaget har
tillgång till internt, bör i normalfallet förmedlas till intressenterna.
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
11
Om företaget underlåter att uppdatera sin riskinformation när det sker stora förändringar i omvärlden, lär detta förhållande väcka frågor hos delårsrapportens läsare. Har
inte företaget kontroll på hur det påverkas? Är effekterna av sådant slag att företaget
inte vill förmedla dem? Enda sättet att förhindra att förtroendet för företaget skadas är
att lämna relevant information. En adekvat riskanalys med information om hur riskerna
hanteras av företagsledningen inger ett förtroende för att företagsledningen har kompetens och handlingskraft och att företaget/koncernen är i goda händer.
Vem tillämpar vad när en delårsrapport upprättas?
ÅRL
9 kap
1
Noterade företag som
upprättar koncern­
redovisning
• koncernen
• moderföretaget
Som exempel kan nämnas den stora finanskris som drabbade världen hösten 2008.
Den påverkade alla företag – i de flesta fall negativt, men ibland även positivt. Vissa
företag lämnade god information om hur krisen påverkade dem men i allt för många
fall lämnades ingen eller undermålig information. Sådana brister i informationen är
mycket synliga och bidrar inte till att skapa förtroende för ett företag och dess informationsgivning.
Om den rapporterande enheten under delårsperioden gör förluster och/eller har negativt kassaflöde blir det extra viktigt att kommentera hur den löpande finansieringen
säkerställs, hur hanteras till exempel likviditetsrisken i det nya uppkomna läget? Sådan information kan inte vänta tills årsredovisningen publiceras. Det är av stor vikt
att frångå standardiserade texter som användes i den senaste årsredovisningen och
konkret informera om hur åtgärder i praktiken vidtagits.
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
FFFS
2008:
25/26
RFR 2
Marknadsplatsens
regler 3
LV 16
kap
x
x
x
x
x
x
x
x
x
(x)
(x)
x
x
x
• koncernen
• moderföretaget /juridisk
person
x
x
x
Icke-noterade företag som
valt att tillämpa IFRS i
koncernredovisningen
x
x
(x)
Icke-noterade företag
som inte tillämpar IFRS i
koncernredovisningen
x
x
(x)
Icke-noterade kredit­
marknads- och
5
försäkringsföretag
1
Med noterade företag avses företag vars
överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. I Sverige är OMX
Stockholmsbörsen och NGM reglerade marknader.
2
BFNAR 2007:1 Frivillig delårsrapportering är
delvis inaktuell, men relevanta delar tillämpas.
3
De ”reglerade marknaderna” OMX och NGM
har regler som berör delårsrapportering. Även
marknadsplatser som i detta sammanhang
inte betecknas som ”reglerade”, till exempel
Aktietorget, kan ha regler för delårsrapporte­
ÅRL
BFNAR
IAS 34
FFFS
RFR
LV
ÅRKL
12
IAS 34
x
x
Noterade företag (juridiska
personer) utan koncern­
redovisning 4
Om prognoser om framtiden lämnas av bolaget är det fundamentalt att informera läsaren om hur prognosen ”rimmar” med den miljö som bolaget verkar i. Att inte uppdatera
sin prognos till exempel under en period av finansiell kris och en därefter pågående
recession vore att ignorera användarens informationsbehov och den förtroendebrist
det skapar.
Finansiering och finansiella risker enligt IFRS 7
Den information enligt IFRS 7 som lämnas i en årsredovisning bör också uppdateras
med ett eventuellt förändrat läge under det löpande året. Ett specifikt krav i IAS 34,
p. 17 i), är att uppgift ska lämnas om eventuell underlåtenhet att betala lån eller avtalsbrott gällande ett låneavtal som inte har åtgärdats på eller före rapportperiodens
slut. Förutom detta specifika krav måste det upprättande bolaget beakta de behov en
användare har av uppdaterad finansiell riskinformation.
BFNAR
2007:12
x
x
ring. Även företag som här betecknas som
icke-noterade, kan därmed beröras av regler
som fastställs av en marknadsplats (markerat
med parenteser).
4
RFR 2 punkt 62 föreskriver att IAS 34 ska
tillämpas.
5
ÅRKL kräver att värdepappersbolag ska
upprätta delårsrapport och hänvisar till ÅRL 9
kap beträffande innehållet. Motsvarande krav
för försäkringsföretag återfinns i FFFS 2008:26,
som delvis hänvisar till ÅRL 9 kap beträffande
innehållet.
Årsredovisningslagen
Bokföringsnämndens allmänna råd
Standard för delårsrapportering (del av IFRS)
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd
Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering
Värdepappersmarknadslagen
Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Kvalitet i delårsrapportering – juli 2010
13
pwc.com/se
PricewaterhouseCoopers i Sverige är marknadsledande inom
revision, redovisning, skatt och affärsrådgivning med 3 600
medarbetare och kontor på 125 orter runt om i landet. Med
erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för
våra 60 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska
storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst
lokala företag samt den offentliga sektorn.
PricewaterhouseCoopers i Sverige drivs som en självständig
och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket
PricewaterhouseCoopers som är världens största nätverk inom
revision, skatte- och affärsrådgivning. Vi delar våra kunskaper,
erfarenheter och lösningar med 163 000 medarbetare i 151
länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards