Om jord

Om jord
Vad vill växterna ha av jorden?
Jorden ska leverera näring, vaen och syre till växtens röer. En del
växter förlitar sig dessutom på samarbete med symbiotiska svampar
(mykorrhiza) för a effektivt ta upp näring och vaen.
Växter har i naturen anpassat sig till alla möjliga extrema situationer,
men för många trädgårdsväxter är behoven likartade.
En väldränerad jord med god förmåga a binda fukt och näring, samt e
rikt mikroliv, är det bästa för de flesta trädgårdsväxter.
A växter behöver vaen och näring känner de flesta till. A de också
kräver syre för a fungera är mindre känt. En del av sockret som bildas
vid fotosyntesen i växtens gröna delar skickas ned till roten. För a
röerna ska ta upp näring frigörs energin ur sockret genom förbränning.
Förbränningen konsumerar syre och frigör koldioxid. I kompakterade
eller dåligt dränerade jordar har syret svårt a komma ned i marken,
samtidigt som koldioxiden inte ventileras bort. Röerna kvävs!
Jordförbäring syar till a binda näring och vaen, samt förbära
dränering och syresäning. Mull förbärar alla mineraljordar!
I trädgårdssammanhang är det viktigt a göra skillnad på matjord,
tillverkad jord och jordförbäringsmedel.
Matjord
Bildas när växter, svampar och djur lever och dör i markens ytskikt. En
mineralisk bas, som sand eller lera, berikas med organiskt material som
bryts ned till mull av marklivet. Mullhalten ger jorden dess mörka färg.
Matjorden utgör bara de översta decimetrarna av markskiktet och är
mycket värdefull på grund av sin höga mullhalt och si rika mikroliv.
Inunder kommer alv, som är ljusare till färgen och har mycket lägre
mullhalt.
Tillverkad jord
Är oast alv blandad med komposterat material eller torv. Man
använder alv för a inte få med så mycket ogräsfrö. Här är mikrolivet
faigt och andelen stabil mull mycket låg. Den iblandade komposten
bryts ned på 1-3 år varvid jorden minskar i volym. Om mullhalten i en
tillverkad jord anges vara 10 viktprocent motsvarar det ungefär 50
volymprocent. Det är därför viktigt a parera för sjunkningen när man
planterar och a årligen tillföra 5-10 cm kompost eller komposterad
stallgödsel för a ersäa den mull som bryts ned.
Jordförbäringsmedel
Är avsedda för inblandning i befintlig jord och kan köpas i plastpåse,
storsäck eller lass. De består huvudsakligen av en hög andel mull med
inblandning av sand och gödsel. Jordförbäringsmedel kan ha specifika
egenskaper, exempelvis lågt pH, för a tillgodose växter med specifika
krav.
Plantera aldrig i ren påsjord. Träd och buskar får dålig förankring och
riskerar a sjunka för djupt. Dessutom blir jorden väldigt blöt om höst
och vinter vilket missgynnar växternas övervintring.
Lerjord
Kan bli en mycket god odlingsjord om den förbäras med mull. Lera är
näringsrik och binder fukt men kan vara problematisk eersom den
blir blöt under höst och vinter, samt torr och hård på sommaren. Höjd
mullhalt ger en luckrare jord med jämnare tillgång på fukt och syre.
Jordförbära lerjord med en skokärra grov kompost eller barkmull
per kvadratmeter. Grus kan användas i kombination med kompost
som jordförbäringmedel. Om man enbart blandar sand i en lerjord får
man e resultat som liknar betong. Gräv inte ned mull djupare än
20-30 cm i lera. Om organiskt material hamnar på syrefri djup runar
det och utvecklar gaser som hämmar röerna.
Sandjord
Är naturligt genomsläpplig och lä för röerna a växa i. Den värms
upp tidigt på våren och kallnar snabbare på hösten. I gengäld är den
oa torr och mager. Rikligt med kompost, kogödsel eller
planteringsjord förbärar sandens förmåga a binda fukt och näring.
Växter som odlas på gränsen av sin vinterhärdighet kan bli härdigare
om de står i väldränerade jordar, eersom torrare förhållanden gör a
de går in i vintervila tidigare. I fuktiga, näringsrika lerjordar som
dessutom är varma på hösten vintrar skoen in senare, med större
risk för frostskador.
Problem
I hårt kompakterade jordar är det fysiskt svårt för röerna a växa
ut. Där tunga maskiner har kört måste marken luckras till en
halvmeters djup om växterna ska kunna trivas.
I en dåligt dränerad jord uppstår syrebrist som gör historien kort med
de flesta trädgårdsväxter.
Dessa problem hänger oa ihop. Gräv en grop och fyll den med vaen.
Om vanet står kvar i gropen eer en timme är dräneringen för dålig.
Jorden bör då luckras med grävare på så stor yta som möjligt. Som
referens behöver e medelstort träd ha minst 15-20 m² lucker jord a
växa i för a utvecklas normalt.
A enbart lägga grus i boen på planteringsgropen har ingen vidare
effekt. Det kan liknas vid en kruka utan dräneringshål som lämnas ute i
regn. Trots leca-kulor i boen blir den likväl vaenfylld! A anlägga
upphöjda bäddar är e bra alternativ på kompakt eller vaensjuk
mark. Överflödigt vaen dräneras bort från röerna, samtidigt som
jorden i bädden fungerar likt en veke som vid torrt väder kan leda upp
fukt ur marken. Använd sand (fraktion 0-8 mm) som bas och blanda i
eventuella jordförbäringsmedel. Förhållandet mellan sand och mull
kan varieras beroende på växternas preferenser.
Stor volym ger en jämnare temperatur och fuktighet i bädden. E
djup om 40-60 cm är lämpligt, och ta till så mycket som möjligt på
bredden. Sä eventuella kanter på plats. Kanterna kan bestå av
exempelvis torvblock, sten eller trä. Om marken inte sluar för
kraigt kan bäddarna anläggas utan kant. Täck marken med tidningar
eller kartong för a täcka ut rotogräs. De bryts ned eer några år och
utgör då ingen barriär för fukt, markdjur eller röer.
Lägg jordblandningen på plats och plantera.
Avsluta med e lager träflis, täckbark eller grovt grus om 5-10 cm.
Marktäckningen hämmar ogräs, bevarar fukt och isolerar mot
svängande temperaturer. Om materialet är organiskt bidrar det med
mull och näring varteer det bryts ned. Det är viktigt a
täckmaterialet inte ligger an mot stammarna på vedartade växter,
eersom fukt mot veden gynnar röta.