16 NYA ÅLAND
FREDAGEN DEN 24 JANUARI 2014
Ljuset tar inte den rakaste vägen
Måndag kväll förra veckan fick jag ett telefonsamtal från en elev,
som undrade varför månen såg så konstig ut den kvällen.
Jag gick ut och konstaterade att månen var omgiven av en ring,
nästan som en rund regnbåge – en så kallad halo. Såvitt jag kan
förstå var det många som noterade händelsen.
Fenomenet beror på att ljuset
bryts i iskristaller på hög höjd.
Förr var en halo ett skrämmande
fenomen och sågs som ett tecken
från gudarna men i dag vet vi
alltså vad den beror på men trots
det kan den ändå innebära ett
tecken på väderomslag – ofta till
det sämre.
Även solen kan ha en halo
omkring sig. En regnbåge och
en halo kan förklaras på i princip samma sätt men vid en halo
är endast ljusbrytning involverad men vid en regnbåge även
reflektion och färgerna i en halo
är i motsatt ordning i förhållande
till dem i regnbågen.
En vanlig regnbåge uppstår när
solens vita ljus träffar en vattendroppe och bryts. Det separeras
då i sina olika våglängdskomponenter, det vill säga färger. Sedan
reflekteras en del av ljuset mot
droppens bortre yta och därför
ser man regnbågen i medljus,
men inte i motljus. Den totala
skillnaden i vinkel mellan solstrålen och den utgående strålen
ligger mellan ca 40,2 grader (violett) och 42,1 grader (rött).
Huvudregnbågen har rött ytterst och violett innerst, men
ibland kan ljuset reflekteras två
Ralf
Carlsson
NATURLIGTVIS
[email protected]
gånger i samma droppe. På så
vis kan en biregnbåge bildas
och den har färgerna i motsatt
ordning, alltså med violett ytterst, men är mycket svagare och
ibland osynlig. Små regnbågar
uppstår även i vattenfall och när
vågor slår mot en strand.
Bisolar är ganska vanliga fenomen som uppstår när de många
iskristaller som ett cirrus- eller cirrostratusmoln består av,
åstadkommer både brytning och
reflektion av solljus. De ses vanligen som en starkt lysande och
ibland färgstark prick på himlen
22 grader till vänster eller till höger om solen eller ibland både
och.
Bisolar uppträder ofta tillsammans med en halo. De beror på
reflektion av ljus i iskristaller,
när molnen är kalla nog att bestå enbart av ispartiklar, snarare
än vattendroppar. Sådana moln
finns vanligen bara vid temperaturer kring -40 °C. Hos oss uppnås så låga temperaturer på höga
höjder (särskilt över 7 000 m).
Att det skulle ligga en begravd
skatt där regnbågen slutar är en
myt (trodde någon något annat?)
eftersom bågen inte slutar någonstans, och dessutom ser två
personer inte samma regnbåge,
även om de står precis invid varandra.
Ljuset som träffar den ene
betraktarens ögon kommer från
andra vattendroppar än det som
den andre ser. Regnbågen är ju
för övrigt inte bågformad utan
på hög höjd, till exempel från ett
flygplan, kan man se att den bildar
en cirkel.
Ett annat närbesläktat ljusbrytningsfenomen är hägringar. Den
vanligaste orsaken till hägring i
våra trakter är markinversioner,
vilket innebär att temperaturen
tilltar med höjden i stället för det
normala, att den avtar med cirka 6
grader per kilometer.
Man talar om övre luftspegling,
det vill säga föremål förefaller be-
NEDGRÄVDA SKATTER? Regnbåge med biregnbåge över Hammarudda.
finna sig högre upp över horisonten än vad de i själva verket gör.
Fenomenet kan yttra sig i att öar
ute i havet ser ut att sväva i luften
och ibland ser man öar bortom
horisonten, som normalt inte
syns. Detta fenomen är vanligast
främst under perioden senhöst –
vår, då havet ofta är kallare än
luften ovanför och kyler av inkommande varma luftmassor i
deras lägre delar – en variant av
hägring.
Vid bilkörning en varm sommardag kan vägbanan plötsligt
se ut som om den vore täckt av
vatten. När man väl hunnit fram
till ”vattnet” visar det sig att väg-
banan är fullständigt torr. Det
här är en undre luftspegling och
förklaringen är att luften i den
solvärmda asfalten är varmare
än luften ovanför. temperaturinversioner i ett tunt skikt strax
ovanför vägbanan – egentligen
inget konstigare än att en åra ser
ut att vara bruten i vattenlinjen.
Vatten och luft samt luft av olika
temperatur bryter ljuset olika.
Text och foto:
Ralf Carlsson
[email protected]
BRUTEN REGNBÅGE? Dylika
regnbågsliknande ljus ses antingen till vänster eller höger om
solen och kallas bisol.
NYA ÅLAND 17
FREDAGEN DEN 24 JANUARI 2014
M
RUTAN
Gör din egen salciccia
Att göra egen korv är ingenting som passar att göra efter jobbet
när maten ska fram snabbt. Vig gärna en dag åt korvtillverkningen.
Men när du väl har tillagat dina korvar finns det få saker som är
godare. Här är receptet på min salcicca.
Ingredienser:
500 gram fläskfärs eller 400
gram fläskkött
200 gram sidfläsk
4 klyftor vitlök
1 gul lök
0,5 tsk rosmarin
1 tsk svartpeppar
1 tsk timjan
0,5 tsk kryddpeppar
2,5 dl vatten
2 msk potatismjöl
Korvskinn (fjälster)
Bomullssnöre
Tillagning:
TECKEN
PÅ VÄDEROMSLAG?
Förra veckan
kunde man
se en halo
kring månen.
HÄGRING
ÖVER BÅTSKÄREN
Det har
vuxit upp
en hel stad
kring vindkraftverken
och bortom
horisonten ses
en extra
horisont.
1. Blötlägg korvskinnet några
timmar innan du ska göra korven.
2. Skala och klyfta lök samt
skala vitlök.
3. Mal kryddorna i en mortel och lägg i en stor bunke.
5. Hacka sidfläsk.
6. Mal fläskkött, lök och
vitlök i malen två gånger.
7. Blanda den malda färsen
med kryddorna i bunken.
8. Värm en stekpanna och
stek ett litet smakprov - ev.
får du salta och krydda korven
lite mer om du önskar det.
9. Skölj igenom korvskinnet med kallt vatten.
10. Om du använder maskin, montera korvhornet på
hushållsmaskinen eller kvarnen och trä på hela fjälstret.
11. Kör igång hushållsmaskinen eller kvarnen. Stoppa
i korvsmeten i den lite i taget
och mata ut korvsmeten i fjälstret. Hjälp till med handen
och dra korven och fjälstret ut
på en bricka under korvhornet. Packa inte korven för hårt
utan den ska vara löst packad
då den sväller sedan när den
tillagas. Det här steget går
även att göra för hand. Forma
korven efter stoppning.
Tips:
Sidfläsk har en tendens att
fastna i matberedaren eller
korvkvarnen så vill du ha en
smidigare process kan det
vara klokt att minska på fettet.
Fett är dock vad som ger korven dess saftighet och smak
så vill man ha en riktigt god
korv måste man förbereda sig
på att kämpa lite. Du kan ersätta sidfläsket med späck för
att få en smet som är lättare
att hantera.
Du kan frysa korvarna råa
eller steka direkt och låta de
steka klart i ugnen på 175 grader i cirka tio minuter. Picka
hål i skinnet med en nål för
att undvika att de spricker vid
stekning.
Tillbehör:
Servera med coleslaw. Jag
brukar inte göra det mer komplicerat än att riva kål och
blanda runt med en skvätt
olivolja och svartpeppar efter
behag.
Johan Orre
[email protected]
