”Man ser att de har kunskap
men det går inte att läsa”
Att möta högskolan med sitt första- eller andraspråk
Presentation av och diskussion om
ett påbörjat avhandlingsprojekt
Språkverkstädernas nätverksträff 2011
Patricia Staaf
”Breddad rekryteringsdiskurs”
Heterogen
studentgrupp
L2-studenter
Finns ej i statistiken
”Studenter
med
annan etnisk
bakgrund”
”Studenter
från
studieovana
miljöer”
Breddad rekrytering
Betyg 124 examinerande texter
• Är första eller andraspråk enda sakliga
skillnaden?
• Vad är det som skiljer i språkanvändning?
Lucka i forskningsfältet
• L2-studenters First Year Experience
• Studenter med svenska som andraspråk
på vanliga utbildningsprogram; hur de
faktiskt skriver och vilken roll språket
spelar i deras möte med högre utbildning
Syfte
Genom en komparativ fallstudie bidra till
ökad kunskap om studenters, och i
synnerhet L2-studenters, skrivande inom
högre utbildning
Forskningsfrågor
• Vilka skillnader och likheter finns i de
språkliga strategier L1- respektive L2studenter använder för att nå
studieframgång?
• Motsvaras dessa skillnader och likheter av
lärares generella uppfattningar om de två
studentgrupperna?
• Vilken betydelse för språkanvändning har
studenternas sociala bakgrund?
Individens bakgrund
Breddad rekrytering
Sociala faktorer
Kulturkapital
Avancerat andraspråk
Kontrastiv retorik
Skrivutveckling
Didaktik
Academic Literacity
Social kontext
Relevanta svenska studier
• Studenters skrivande och inskolning i akademiska
skrivkulturer och yrkeskulturer (Blåsjö 2004, Ask 2007
och Blückert 2009)
• Social snedrekrytering/breddad rekrytering till högskola
(Hartman 2009 och Berggren 2006)
• Argumentationsmönster i iranska skribenters texter.
(Jansson 2000)
• Metaspråkliga drag i svenska som andraspråk
(Sundberg 2004)
• Muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare
(Eklund Heinonen 2009)
• Grammatiska metaforer i senare skolår
(Magnusson2011)
Teori
• Bourdieus teorier om kulturellt kapital
• Ivanič beskrivning av studentens
självbiografiska jag respektive
diskursiva jag
• Faircloughs modell för diskursanalys
• Halliday SFL (Grammatiska metaforer)
• Cummins Cognitive Academic
Language Proficiency (CALP) ?
Undersökningsgrupper
• En- och flerspråkiga studenter som läser
första året på treårigt samhällsvetenskapligt
program.
20 L2- studenter (10 språk)
14 L1- studenter (inkl nordiska språk)
• Lärare på programmet
• Lärare i studieverkstäder
Material
• 169 examinerande skriftliga texter
producerade under studenternas första år
på högskola (14 texter för näranalys)
• 34 studentenkäter för bakgrundsinformation
• Intervjuer och fokusgruppsamtal med 6
studenter och 6 lärare
• 10 enkäter från språkverkstäder
• Kursplaner
Lärarröster
• Andraspråk är inte problemet utan talspråklighet
/ungdomsspråk, liksom bland L1-studenter,
”19 åringarna har tagit över”
• Större risk för plagiat och överanvändning av
begrepp bland L2-studenter
• Vissa kan inte bygga en mening, krånglar till det
• Stora textmängder är en utmaning för L2studenter
• Osäkerhet kring den egna lärarrollen exv
feedback, frågan om språkanvändning och
resultat är känslig
Tendenser enkäter
språkverkstäder
• L2-studenterna är överrepresenterade
bland besökarna i språkverkstäderna:
30 – 80 % av besökarna, de flesta 50%
eller mer
• De har särskilda utmaningar som är rent
språkliga:
Grammatiska strukturer
Ordval och stil
• L2-studenter har dessutom utmaningar
som är snarare sociala och kulturella:
Att skriva med egna ord
Europeisk kod för akademiskt skrivande
Grupparbeten
• L2-studenterna efterfrågar delvis annat
stöd
En annan bild
• ” Vår uppfattning är att de L2-studenter
som besöker Studieverkstaden i högre
grad än L1-studenter behärskar sitt
förstaspråk för akademiska ändamål.”
• ”Sen finns det ju studenter som har
svenska som andraspråk som inte har
några problem alls utan skriver ett alldeles
utmärkt språk /…/ och det fungerar väl så
bra som andra studenter.”
Studentröster
• Tankar om mängd och form, inte funktion
• Det akademiska skrivandet uppfattas av
många som svårt och annorlunda
• Förväntningar på utveckling = nya
fackuttryck och begrepp dvs lärande
snarare än socialisation (Lundqvist 2009)
• L2-studenter förväntar sig ”förbättring”
annars inga stora skillnader
• Akademiska kulturen större utmaning än
språket
”Jag förväntar mig mycket. Jag tror att det
kommer förändra mitt liv på många sätt.
Dessutom tror jag att det kommer att bli tufft”
”Jag gillar att skriva målande och
känslosamt men högskolans texter känns
som de ska vara tråkiga, ”vetenskapliga”.
”Jag hoppas att jag kan utveckla mitt
fackspråk utan att förlora förankringen i
verkliga livet.”
Behörighet bland L2-studenter i
undersökningsgruppen
• Inga samband behörighet och resultat
• Inga klara samband behörighet och
vardaglig språkanvändning
• Eventuellt samband behörighet – tid i
landet
Resultat hemtenta
november
mars
Tidigare akademiska studier
mest avgörande för högt betyg
%
60
50
Alla
40
Sv exl ak studier
30
Annats språk exl ak studier
20
Svenska med ak studier
10
Annat språk med ak studier
0
A
B
C
D
E
F
Fokus för textanalys
•
•
•
•
Övergripande textstruktur och textbindning
Precision i ordval och gråzonsord (K Lund)
Röst, perspektiv
Metatext
Uttryck för den egna hållningen/inställningen
fångar studentens röst/perspektiv och
genreanpassning
L2: egen erfarenhet, egen uppfattning i sakfrågan
• Jag kan själv bekräfta att…
• Jag tror detta beror väldigt mycket på
• Detta får mig att förstå..
• Varför jag tycker att /…/ beror även på….
L1: egen uppfattning i sakfråga, egen uppfattning i
relation till litteraturen
• Den poäng F gör /…/ tycker jag är viktig att ta
upp
• Vi skulle kunna säga…..
• Utifrån…..
Stickprov två texter
Student med svenska som
första språk
Jag vill här använda och
undersöka…
Samtidigt anser jag….
Något till synes …
Utifrån performativitetsteorin….
Vi skulle kunna säga…..
… kommer här använda mig
av…
Jag vill ….
Jag menar…..
Student med annat första språk
Tror jag…
…som jag anser har…
Jag anser att….
Detta får mig att förstå….
Vilket ger mig…..
Jag påstår inte att…
Man egentligen inte känner till….
Det jag menar på är…..
Textbindning
Prövar tesen att skribenter som är säkrare i
sin språkanvändning använder färre
explicita konnektiver men har samtidigt
tillgång till ett bredare register
Jfr Hellspong/Ledin (1997) Nyström (2001)
Referatmarkörer
L2
• Detta kan vi förknippa med boken
”Mångkulturalism” kap 3 s(66 -67) som skriver
att…
• Enligt Rolf Lidskog och Fuat Demiz Kap 6 (s135)
anser dem att…
L1
• Fundberg visade i sin rapport….
• Slutsatsen Fundberg gör…
• Den poäng Fundberg gör i slutet…
Ordval och uttryck
Tittar man på det från en synvinkel så…
Att det sker våld mot den muslimska
kvinnan….
De har sökt sig bort från tvångsutövning av
olika människokränkande krav som ställs,
förväntas av dem att utföras så som
tvångsgifte.
Gråzonsord
• Välkända för de flesta L1-talare ofta okända för
L2-talare
• Lärare uppfattar dem inte som nya och förklarar
dem därför inte
• Används för att förklara nya fackord (rektangel=
fyrkant)
• De flesta av dem är fackspecifika och kan ha
olika betydelse I oilka fack/ämnen
Lund (2008)
Färre grammatiska metaforer i
L2-texterna
L-1
• Integrationsmöjlighet/integrationsmedel
• …uppdelning svenskar och invandrare
L-2
• …ett steg in i samhället och en väg för en
bra framtid…
• tankesystemet ”vi – de”
Jfr Magnusson (2011)
Preliminära resultat i textmaterial
• Oväntat få andraspråksdrag
• Talspråkligt och pratigt i båda grupper
• Skillnader mellan grupperna:
Textbindning mellan och inom stycken
Metatext (men störst skillnad okt – mars)
Stavning och ordval
Röst (dock störst skillnad tidigare
akademisk utbildning eller ej)
Dialog
• Är frågorna relevanta och
intressanta?
• Bör jag göra andra val?
• Konsekvenser för språkverkstäderna?
Tack!
[email protected]
