Får du lagom med tid hos doktorn?
En kvalitativ innehållsanalys.
Vetenskapligt arbete inom specialistutbildningen i allmänmedicin
Författare: Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala,
[email protected]
Handledare: Karin Lindhagen, specialist i allmänmedicin, fil.dr, Uppsala,
[email protected]
Januari 2013
1
Får du lagom med tid hos doktorn?
Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala
[email protected]
Sammanfattning
Syfte: Syftet med projektet var att ta reda på vilka reflektioner patienter har kring den tid som
finns avsatt hos läkaren.
Metod: Sex intervjuer gjordes med patienter som strategiskt valts ut ur mina kollegers
tidböcker på Svartbäckens vårdcentral. Intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ
innehållsanalys.
Resultat: De reflektioner som patienterna hade kring om de får lagom med tid hos doktorn
kunde delas in i fem kategorier: individuella behov, del i ett system, doktorns tid,
föreställningar om besökslängd och ineffektiv brådska.
Diskussion: De flesta tycker att de får lagom med tid hos doktorn, men att mötena kanske
ändå inte alltid uppfyller alla förväntningar. Det framkommer att för kort tid upplevs som
ineffektiv stress. Hur lång tid som behövs för att läkarbesök är individuellt, både utifrån
vilken patient som söker och utifrån vilken sökorsaken är. Många inser att de är en del i ett
system, men ser sig ändå själv som viktigast. Alla vill ha den tid som behövs för att de ska gå
hem nöjda. Patienterna har således reflektioner kring tiden hos läkaren, men den reella tiden
är inget som de flesta tänker på när de kommer på ett besök och bara vissa skulle vilja känna
till hur lång tid som är avsatt på förhand.
Den viktigaste aspekten som kommit fram är att patienten skall få den tid som behövs för sitt
besök och att besöket inte skall upplevas stressigt trots att den reella tiden kanske är för kort.
2
Får du lagom med tid hos doktorn?
Sofie Sandberg, ST läkare Svartbäckens VC, Uppsala
[email protected]
Inledning
Längden på konsultationer har studerats mycket, framför allt i Storbritanninen där tiden hos
läkaren oftast är högst 10 minuter (1,2,3). Patienter klagar på stressade doktorer och att
doktorn inte lyssnar på deras problem (4). Det finns inget klart empiriskt stöd för att längre
konsultationer ger alla fördelar som förväntas, exempelvis ekonomiska, fördelaktigare
arbetstider, organisatoriskt, men det ger med säkerhet nöjdare patienter. Längre konsultationer
ger även en lägre läkemedelsförskrivning, ökad compliance och färre återbesök (3).
I Sverige är konsultationslängden i medeltal ca 20 minuter, dvs. längre än i de flesta andra
länder. Svenska undersökningar visar att längden på konsultationen är beroende av patientens
kön, ålder och vilket problem patienten har. Även doktorns kön och personlighet spelar stor
roll för längden på konsultationen (5-7). En yngre man med ett fysiskt problem ger oftast
korta konsultationer. En man eller kvinna över 65 år med ett problem av både fysisk och
psykisk karaktär ger långa konsultationer. Doktorn själv har även ett stort inflytande över hur
lång konsultationen blir. Arbetsstil, speciella färdigheter och personlighet spelar roll (7).
Kvinnliga läkare har oftare längre konsultationer(3).
Det finns en svensk studie som visar att konsultationer med bra kvalitet inte hade någon
koppling till tid (6). Bra konsultationer var i denna kopplade till en specifik doktor. Doktorns
person och arbetssätt spelade mest roll för hur nöjda patienterna blev med konsultationen.
Den reella tiden i konsultationen är viktig för patienten och för att bra diagnostik och
behandling skall kunna åstadkommas. Dock är det hur tiden används för att få patienten att
känna sig hörd, förstådd och hjälpt som har störst betydelse för patienten (8).
Alla studier om konsultation och tid som jag hittat är kvantitativa. Man har då använt
speciella frågeformulär som patienten och ibland även doktorn fått fylla i efter konsultationen.
Jag har inte hittat någon kvalitativ studie på detta tema.
Syftet med denna studie är att undersöka hur patienten upplever konsultationen hos
allmänläkaren med fokus på tiden tillbringad med läkaren. Vilka reflektioner har patienter
3
kring den tid som finns avsatt hos läkaren? Anser patienten att han/hon får lagom med tid hos
doktorn?
Jag har valt att göra det i form av en kvalitativ innehållsanalys för att få en djupare inblick i
hur patienter resonerar kring detta med konsultationstid.
Material och metod
Undersökt grupp och urvalskriterier
Projektet genomfördes på Svartbäckens vårdcentral 2012-2013. Patienterna valdes ut genom
ett strategiskt urval för att få så stor trovärdighet i resultatet som möjligt. Patienterna valdes ut
med hänsyn till spridning i ålder, kön och senaste sökorsak på vårdcentralen. Minderåriga,
personer boende på vårdboendeoch personer som behövde tolk exkluderades, då dessa
intervjuer skulle bli mer komplicerade och tidskrävande.Patienter som jag träffat tidigare
exkluderades för att undvika jäv.
Patienterna som intervjuades valdes ut från mina kollegers tidböcker.De hade sökt vård
mellan en till fem veckor innan intervjun. Jag ringde personligen upp och presenterade mitt
projekt och frågade om de ville delta.Patienterna informerades om att deras journaler inte
skulle läsas och att namnet på de läkare de träffat inte var intressant. De fick även information
om att deras personuppgifter inte skulle användas i rapportskrivandet och de kunde avbryta
deltagande i projektet när som helst. Jag erbjöd sedan skriftlig information om projektet per
post, epost eller strax innan intervjutillfället. Tid för intervju bokades in vid första
telefonsamtalet, förutom i ett fall där det bestämdes per epost vid den andra kontakten.
Enligt projektplanen planerade jag att göra cirka sex intervjuer. Totalt ringdes 25 samtal. Sju
personer tackade ja, men en uteblev. Sju personer tackade nej och tio personer svarade inte i
på telefonsamtalet. En person var inte aktuell på grund av urvalskriterier.
Sex personer deltog slutligen i studien. Tre var män och tre var kvinnor. Två var yngre, två
var medelålders och två var ålderspensionärer. Tre hade senast sökt för ett akut ärende och tre
hade sökt för planerade kontroller.
Datainsamling och databearbetning
Data samlades in genom enskilda, semistrukturerade intervjuer gjorda av mig. Tiden för
intervjun fick patienten föreslå och vi kom slutligen överens om en tid som passade oss båda.
Alla intervjuer hölls på Svartbäckens vårdcentral i Uppsala. Intervjuerna började med frågan
”Tycker du att du får lagom med tid hos doktorn?”. Vidare ställdes följdfrågor för att få fram
4
personernas tankar kring tiden hos doktorn. Intervjuerna, som var cirka 15 minuter långa
spelades in på diktafon och skrevs sedan ut ordagrant.
Design
Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman
(14), som hävdar att kvalitativ innehållsanalys är en tolkningsprocess, som fokuserar på
subjekt och helhet och som berör olikheter och likheter mellan och i delar av en text.
Intervjuerna lästes först igenom för att få en helhetsbild och analyserades sedan i flera steg
med frågeställningen i bakhuvudet.
•
•
•
Texten delades in i meningsbärande enheter, vilket är meningar eller fraser som
hänger samman baserat på innehåll och som innehåller information som är relevant för
frågeställningen.
De meningsbärande enheterna kortades ner till några ordmedan den väsentliga
innebörden bibehölls, meningskondensering, och gavs sedan ett namn, en kod.
Koderna jämfördes och sorterades enligt likheter och olikheteroch kategorier bildades.
En kategori är en grupp koder som har gemensam innebörd och svarar på frågan
”vad”.
Resultat
Patienterna hade olika uppfattningar kring om de får lagom med tid hos doktorn. De
reflektioner patienterna hade kring tiden som finns avsatt hos doktorn kan delas in i fem
kategorier: individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd
och ineffektiv brådska.
Kategorierna presenteras nedan var för sig i löpande text och i tabell 1.
Individuella behov
Om patienterna tyckte att de får lagom med tid hos doktorn var olika. Några tyckte det, andra
inte. Vad som är lagom med tid hos doktorn var en svår fråga. Svaren varierade mellan 10 och
45 minuter och någon ville inte alls ge en exakt tidsangivelse.
”Man ska inte uppleva att man har kort om tid.”(Patient E)
Det måste finnas flexibilitet både i besöksschemat och hos doktorn som person. Ibland
behöver en patient längre tid än vad som är planerat för och ibland kortare. Doktorn måste
kunna bedöma hur lång tid en viss patient behöver just för stunden för att mötet ska bli så bra
som möjligt.
”Man kan ju faktiskt behöva ha mer tid än vad som är utsatt, det kan också vara så att man
behöver kortare tid…Jag tycker att man måste ha en viss flexibilitet.” (Patient F)
5
Om man söker för en mer komplex sjukdomsbild eller om man har jobbiga och svåra frågor
att ta upp behöver man mera tid. Enklare krämpor kan man klara av på kort tid.
”Man måste ju kanske se på dom olika behoven, en del kanske det räcker med att konstatera,
”Ja, det är nog en öroninflammation” eller.., om man har en med komplex bild som jag har
så kanske man behöver lite längre tid” (Patient D)
Del i ett system
Många uttryckte tankar som angav att de förstår att de är delar av ett sjukvårdssystem. Man
kan inte få hur lång tid hos läkaren som helst för då blir det endast ett fåtal patienter som får
träffa läkaren. Det framkom även en föreställning om att man använder sig av schablontider
för olika symptom. För vissa symptom planerar man från vårdcentralens sida längre tider och
för andra kortare. Några hade erfarenheten av att man tilldelas längre tid om man går till en
paramedicinare.
”Det är skillnad på om man är hos t.ex. barnmorska eller sjukgymnast, för då har jag upplevt
i alla fall som att jag fått mer tid, eller, än om jag gått till en vanlig läkare.” (Patient C)
Läkaren har många uppdrag att sköta och ibland räcker inte tiden till, trots att läkaren skulle
vilja ge en viss patient mer tid just då. Förseningar och väntetider nämns också och för detta
har de flesta en viss förståelse. Man tolkar detta som att det som gjorde att man fick vänta var
att något annat var viktigare just då. Förseningarna kan dock resultera i att man själv får
kortare tid hos doktorn, vilket upplevs som negativt för en själv.
”Det var ett tillfälle när hon var tvungen att springa till en operation eller nånting sånt där,
det kan bli så med läkarna att dom inte har tid, fast dom kanske vill så går det inte” (Patient
A)
”Min tanke är väl egentligen att det är så mycket dom ska hinna med.” (Patient E)
Ingen patient hade någon gång upplevt att tiden hos läkaren blev för lång. Man tar ansvar för
den tid man har fått. Man avhandlar sitt ärende och när det är klart så tackar man och går.
”Jag sitter ju liksom inte och pratar skit, har jag ett problem så har jag ett problem.” (Patient
B)
”…, alltså det är ju inte så att man sitter kvar och pillar navelludd och ”Ja, vad gjorde du in
helgen?” Utan det är ju oftast bara så att man kommer in och så undersöker man och så ??.”
(Patient E)
Doktorns tid
De flesta som intervjuades hade mest tankar kring att doktorns tid skall användas till
patientmötet, så att detta blir så bra som möjligt. Någon uttryckte dock att det sannolikt
behövs tid för doktorns administrativa uppgifter. Om tiden avsatt för varje patient var längre
kunde doktorn få in administrationen i den tiden.
Någon ansåg att det behövs en tidsbuffert i besöksschemat, så att doktorn har möjlighet till
eftertanke efter vissa patientmöten.
6
”Även kanske fundera själv på vad som liksom sagts,…ja alltså man funderar ju på det i
efterhand, alltså, ”Ok, vad sas egentligen?” och kanske då kan, får nånting som hjälper inför
nästa möte.” (Patient E)
Det framkom föreställningar om att doktorn jobbar på ackord, och att denna tidspress ger
doktorn en stressad vardag som gör det svårt att riktigt hinna eller orka.
”Jag är rätt övertygad om att alla läkare har ungefär samma siffror som säljare eller
leverantörer eller vad som helst, alltså att de ska hinna med det här, gör du inte det – ah! och
där tror jag också att stressen är. Så kanske att man inte riktigt lägger in nån tidsbuffert.”
(Patient E)
Föreställningar om besökslängd
Det visade sig att flera av de intervjuade, framför allt de som besökt vårdcentralen oftare, med
tiden hade lärt sig hur läkarbesöken fungerar. Förstås kunde man förutspå hur besöket skulle
bli ännu tydligare om man hade haft samma läkare under en längre period. Då man har lärt sig
hur läkarbesöken brukar vara vet man bättre vad man har att förvänta utav sitt kommande
besök. Man kan också förbereda sig bättre för att få ut mer av den tid man fått.
”Ja, jag kan räkna ut vad jag vill säga och vad han kommer att säga till mig och det brukar
ju stämma ungefär.” (Patient B)
”Jag har lärt mig lite under det här året som jag har varit i kontakt med vårdcentralen,
ganska mycket att jag måste förbereda mig och vara väldigt tydlig.” (Patient D)
Att känna till besökslängden på förhand ansågs både som en för- och en nackdel. Några tänkte
att om de visste hur lång tid de hade på sig skulle de bli stressade av denna tidspress. Andra
tänkte att de då visste vad de hade att förvänta sig av besöket och att de då kunde förbereda
sig bättre så att de hann med allt som de ville prata om.
”Nej, det skulle ju nästan vara ännu värre, för då skulle man liksom för att försäkra sig om
att man skulle hinna klart, så skulle man liksom snabba på”. (Patient E)
”Ja, på ett ungefär skulle jag vilja veta det, för då känns det ju så här som man, ja så att man
inte ska känna så här att man blir iväg föst om man inte känt sig tillräckligt, eller helt klar
över nånting.” (Patient C)
Ineffektiv brådska
Flera av patienterna hade upplevt stressiga läkarbesök. Sådana läkarbesök resulterade oftast i
ouppklarade ärenden och i en känsla av att man inte blivit tagen på allvar. Om tiden blev för
kort hann man inte prata klart om saker, utan man fick ta det lite mer ytligt. Hos en del
resulterade detta i en känsla av att doktorn tog saker förgivet, det vill säga fyllde i med sina
egna tankar kring problemet. Hos andra blev det tydligt att detta gjorde att doktorn inte kunde
se helheten i problemet och att mer komplicerade diagnoser inte kunde ställas så tidigt som
varit önskvärt. Stressen och brådskan som skulle föreställa effektivitet upplevdes endast leda
till ineffektiva läkarbesök. Osäkerheten som uppstod hos patienterna efter sådana besök ledde
till att fler kontakter togs framöver och att lidandet för patienterna ökade.
7
”Man upplever att det är en tidsstress, alltså att man vill att det ska vara klart direkt, alltså
man hinner inte prata klart om saker.” (Patient E)
Om tiden blev för kort och stressen för påtaglig fanns också en risk att man glömde saker som
man tänkt ta upp med doktorn. Någon upplevde även att doktorn glömde att göra saker som
utlovats på grund av tidsbrist.
Det framkom även att det var önskvärt med större omsorg, för att patienterna skulle känna sig
väl bemötta. För att doktorn skall klara av detta önskemål ansåg man att man borde sätta av
lite längre tid för varje besök.
”Om man har 45 minuter med en patient så kanske man kan säga ”Ja, men hur är det i
övrigt?”” (Patient D)
Någon annan tyckte att det skulle vara självklart att doktorn hjälpte till med att boka tider hos
exempelvis paramedicinare, i stället för att patienten först måste gå hem och sedan ringa
vårdcentralen igen. Detta upplevdes som ett mycket ineffektivt och frustrerande för patienten.
Stressnivån hos läkaren avspeglar sig i mötet. Flera patienter beskrev en känsla av att
läkarbesök känts påskyndade. Några upplevde dock inte att läkaren visade någon ökad stress
eller att man blivit avvisad på grund av tidsbrist.
Tabell 1. Koder och kategorier
Kategorier
Individuella
behov
Del i ett
system
Doktorns
tid
Flexibelt
besöksschema
För långa
besök ger
färre
läkartider
Tid för
administration
Lägger fram sitt
ärende på sitt
sätt
Koder
Vissa sjukdomar
och frågor
kräver mer tid
Lagom
tidsåtgång
Läkaren måste
kunna bedöma
hur lång tid en
viss patient
behöver för
stunden
Jobbar på
ackord
Schablontid
för olika
åkommor
Tid för
eftertanke
Förseningar/
väntetid
Föreställningar om
besökslängd
Förbereda
besök
Ineffektiv
brådska
Känna till
besökslängd
på förhand
Hinner inte
se helheten
Tidigare
erfarenheter
av
besökslängd
Ouppklarat
ärende
Saker tas
förgivet
Stressnivå
hos läkare
Läkaren har
många
uppdrag
Glömmer
saker om
stress
Hos andra
yrkeskategorier får
man mer tid
Större
omsorg
kräver mer
tid
Tar ansvar för
8
tidsanvändningen
Diskussion
Patienternas reflektioner kring konsultationstiden kunde beskrivas med fem olika begrepp;
individuella behov, del i ett system, doktorns tid, föreställningar om besökslängd och
ineffektiv brådska.
Några av tankarna kring tiden som patienten får hos doktorn är sedan tidigare välkända, som
till exempel att om tiden blir för kort blir konsultationen ineffektiv och resultatet blir fler
återbesök och mindre tillfredställda patienter (3,4). Många har föreställningen att om tiden
vore längre skulle konsultationerna bli fylligare och doktorn skulle kunna vara mer engagerad.
Det framkommer dock även synpunkter på att hur doktorn är som person spelar stor roll.
Personkemin mellan doktor och patient stämmer inte alltid. De flesta tänker inte särskilt på
vilken tid som är avsatt, utan det viktigaste var att kommunikationen var bra och att man fick
bra hjälp för sina besvär. Detta är sedan tidigare väl undersökt i kvantitativa undersökningar
med frågeformulär som patienten och doktorn fått fylla i efter konsultationen (6), men
framkommer alltså även i denna undersökning.
Behoven för hur långa besöken hos läkaren skall vara är olika. Dels för att vissa patienter
föredrar korta besök och andra långa. Dels för att olika besvär och frågeställningar kräver
olika mycket tid för att kunna avhandlas på ett bra sätt. Någon nämner att sjukvården
använder schablontider för olika åkommor. Detta stämmer ju överens med verkligheten och
kanske är något som borde ses över. Man kanske inte skall bestämma besökslängd utifrån
vilken diagnos man tror att patienten lider av, utan istället utifrån vad patienten föredrar för
typ av besök. Det nämns även att det måste finnas flexibilitet i besöksschemat eftersom man
inte alltid på förhand kan förutspå hur lång tid ett visst ärende kommer att ta för att bli färdigt
avhandlat. Hur man bäst uppfyller patienternas önskemål i detta hänseende och samtidigt skall
uppfylla krav på produktivitet tål att fundera över.
9
Det är intressant att många ser sig som en del av ett system. Flera av de intervjuade uttryckte
tydligt att de insåg att de inte var de enda som behövde sjukvårdens hjälp och att man behöver
dela på resurserna, även om alla också vill känna sig helt nöjda när de går därifrån och gärna
att doktorn har gett sitt allt. En av de intervjuade uttryckte också förståelse för att doktorn
behöver ha tid avsatt för att hinna reflektera över sina konsultationer.
Denna studies begränsning är framför allt att den är liten. Endast sex patienter kunde
intervjuas för att inte spräcka tidsramen för detta projekt. Urvalet är dock brett med spridning
i kön, ålder och senaste sökorsak.Självfallet hade man fått fram ytterligare reflektioner kring
frågeställningen om fler patienter hade intervjuats. Därför kan man inte dra för stora slutsatser
av denna studie. En kvalitativ innehållsanalys är en tolkning av en text. Det finns inte bara en
tolkningsmöjlighet. En av svårigheterna är att välja ut de bästa meningsbärande enheterna, att
bara ta med de som direkt relaterar till frågeställningen. Kategoriindelningen är även den svår.
Kategorierna skall vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande. För att uppnå detta till fullo
krävs mycket arbete och önskvärt hade varit medarbetare i studien för att kunna bolla dessa
tankar med någon.
Sammanfattningsvis svarar de flesta att de tycker att de får lagom med tid hos doktorn, men
att mötena kanske ändå inte alltid uppfyller alla förväntningar. Det framkommer att för kort
tid upplevs som ineffektiv stress. Hur lång tid som behövs för att läkarbesök är individuellt,
både utifrån vilken patient som söker och utifrån vilken sökorsaken är. Många inser att de är
en del i ett system, men ser sig ändå själv som viktigast. Alla vill ha den tid som behövs för
att de ska gå hem nöjda. Patienterna har således reflektioner kring tiden hos läkaren, men den
reella tiden är inget som de flesta tänker på när de kommer på ett besök och bara vissa skulle
vilja känna till hur lång tid som är avsatt på förhand.
Den viktigaste aspekten som kommit fram anser jag är att patienten skall få den tid som
behövs för sitt besök och att besöket inte skall upplevas stressigt trots att den reella tiden
kanske är för kort.
Litteraturförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
J. Ogden, K. Bavalia, M. Bull, S. Frankum, C.Goldie, M., Gosslau, A. Jones, S. Kumar, K. Vasant. ”I want more time
with my doctor”:a quantitaive study of time and the consultation. Fam. Practice 2004,21(5):479-483
A M Stirling, P Wilson, A McConnachie. Deprivation, psychological ditress, and consultation length in general practice.
British Journal of General Practice 2001, 51, 456-460
A Wilson. Consultation length in general practice :a review. British Journal of General practice 1991, 41, 119-122
M-T Lussier, C Richard. Time flies Patients´ perceptions of consultation length and actual duration. Canadian Family
Physician 2007, 53, January
SO Andersson, B Mattsson. Length of consultations in general practice in Sweden: views of doctors and patients.Fam
Pract. 1989, Jun; 6(2):130-4
SO Andersson, B Mattsson. Features of good consultation in general practice: is time important?.Scand J Prim Health
Care 1994, Dec; 12(4):227-32
SO Andersson, S Ferry, B Mattsson. Factors associated with consultation length and characteristics of short and long
consultations.Scand J Prim Health Care 1993 Mar; 11(1):61-7
J Cape. Consultation length, patient-estimated consultation length, and satisfaction with the consultation. British Journal
of General Practice 2002, 52, 1004-1006
A. Andén, S-O Andersson, C-E Rudebeck. To make a diffrence- how GPs conceive consultation outcomes. A
phenomenographic study. BMC Family Practice 2009, 10:4
10
10. B. Druss, D. Mechanic. Should visit length be used as a quality indicator in primary care?. The Lancet 2003, 361, 1148
11. A.Andén, S-O Andersson, C-E Rudebeck. Satisfaction is not all- patient´s perceptions of outcome of general practice
consultations, a qualitative study. BMC Family Practice 2005, 6:43
12. G K Freeman et al. Evolving general practice consultations in Britain: issues of length and context. BMJ 2002, 324, 880882.
13. J Goedhuys, J-J Rethans. On the relationship between the efficiency and the quality of the consultation. A validity study.
Family Practice 2001, 18, 592-596
14. U.H Graneheim, B. Lundman. Qualitative content analysis in nursing reaserch: concepts, procedures and measures to
achieve trustworthiness. Nurse education today 2004, 24, 105-112
11
