3 Arbetsmiljö – Sex timmars arbetsdag

Motioner och motionssvar
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
3 Arbetsmiljö – Sex timmars arbetsdag
Yrkesgrupper som jobbar för att hjälpa andra människor, däribland psykologer, är enligt
statistik från Försäkringskassan en av de yrkesgrupper i samhället som har allra störst problem
med utbrändhet. Det är en trend över tid som inte bara är oroande för de som blir utbrända,
utan ett problem som drabbar hela samhället. När de som jobbar med att hjälpa plötsligt
själva behöver hjälp, ökar trycket ytterligare på de kvarvarande och skapar en ond spiral. Den
onda spiralen förstärks ytterligare av att yrkena i sig blir mindre attraktiva som framtida
möjligheter för studenter. De som går igenom utbildningarna undviker de mest drabbade
sektorerna, vilket gör att bristen på kompetent personal bara ökar och ökar.
Sveriges Psykologförbunds egen undersökning av arbetsmiljö och mående hos yrkesverksamma psykologer som publicerades 2014 visar på en oacceptabelt hög grad av missnöje och
otillfredställdhet. För att kunna hjälpa andra på bästa sätt, måste den som hjälper själv må
bra. Så är det inte i dagsläget, och det måste åtgärdas.
Att jobba med andra människors hälsa, att ta in och förstå andras lidande, kommer alltid att
innebära en psykisk belastning. En lösning för att råda bot på belastningen vore att sluta
jobba med det. Men det vore en lösning med katastrofala konsekvenser för de individer som
behöver hjälp och för samhällets fungerande i stort. En bättre lösning på problemet är att
minska mängden stress en psykolog har i sitt arbete, och maximera den tid som finns för att
återhämta sig och ägna sig åt aktiviteter som en tycker är intressanta och välgörande.
På flera håll i Sverige har det gjorts försök med sex timmars arbetsdag för att främja de
anställdas hälsa. Det senaste stora projektet skedde på Svartedalens äldreboende i Göteborg
– ett försök som efter sex månader visade sig ha lett till att de anställda hade lägre sjukfrånvaro, mer energi, var gladare och inte lika stressade som tidigare. Dessutom ansågs kvaliteten i
deras arbete högre och de boende må bättre. Att gå ned i arbetstid från 8 timmar till 6
timmar innebär för en heltidsanställd 470 timmar mer fritid per år. 470 timmar som kan
investeras i den egna hälsan och välmåendet, i familj, vänner, kultur, idrott, resor, förkovring,
kompetensutveckling eller annat som intresserar individen.
Att jobba för att införa sex timmars arbetsdag kan verka som ett uppdrag för stort för Sveriges
Psykologförbund och det vore naivt att tro att förbundet kan genomföra en sådan åtgärd på
egen hand, men faktum är att ett av Sveriges Psykologförbunds viktigaste uppdrag är att
förebygga utbredningen av psykisk ohälsa i Sverige. Det inkluderar inte bara medlemmarna,
utan hela Sveriges befolkning. Det är dags för Sveriges Psykologförbund att ta sitt uppdrag på
allvar, ställa sig i bräschen, ta klivet ut i det offentliga och verka för ett hälsosammare samhälle.
Sveriges Psykologförbunds RFS Göteborg, RFS Karolinska Institutet, RFS Linköping, RFS
Umeå, RFS Växjö och RFS Örebro föreslår därför:
Att Sveriges Psykologförbund verkar för att införa sex timmars arbetsdag för psykologer
inom den offentliga sektorn.
Att Sveriges Psykologförbund verkar för att införa sex timmars arbetsdag för alla som
arbetar i Sverige.
Förbundstyrelsens yttrande
Arbetet för att stärka psykologers arbetsmiljö är en högt prioriterad fråga för Psykologförbundet. Befolkningens psykiska hälsa och arbetet för att motverka psykisk ohälsa är frågeställKongress 2016 Sveriges Psykologförbund
7 (74)
Motioner och motionssvar
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
ningar som genomsyrar förbundets arbete. Dessa högt prioriterade frågor sker genom förbundets informations- och påverkansarbete vad gäller att utveckla och stärka psykologernas
positioner, roller och ansvarsområden i samhället. Sådant arbete sker gentemot myndigheter,
beslutsfattare, organisationer, verksamheter, och andra professioner. Tydligare roller och
ansvarsområden utifrån psykologens grund- och specialistkompetens och en ökad samverkan
och samarbete med andra professioner inom och mellan verksamheter, är exempel på faktorer
som sannolikt också kommer att förbättra psykologens arbetsmiljö. Mindre stressade psykologer som i högre grad trivs och upplever mening i sina arbeten kommer också att komma
befolkningen till gagn precis som formuleras i motionen. Här finns ett samspel mellan
psykologens arbetsmiljö, organisationen, och potentialen att förbättra befolkningens psykiska
hälsa.
Sveriges Psykologförbund ska enligt stadgarna tillvarata medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen genom att verka för goda arbetsvillkor, göra psykologer och psykologiska
kunskaper tillgängliga och främja utvecklingen av psykologin som vetenskap och tillämpning.
Precis som motionärerna skriver, är en av de stora uppgifterna för psykologer att förebygga
och behandla förekomsten av psykisk ohälsa bland befolkningen, där psykologerna själva är
en del av befolkningen. Förbundsstyrelsen delar motionärens vision att förbundet därför ska
gå i bräschen för arbetet med att minska utbredningen av den psykiska ohälsan. Med tanke på
den utveckling som skett gällande arbetstid, antal arbetade dagar, rätt till semester och så
vidare, alltsedan industrisamhällets begynnelse, ter det sig inte som osannolikt att vi i framtiden kommer att se en ytterligare utveckling av dessa aspekter av arbetsvillkoren.
I nuläget konstaterar emellertid förbundsstyrelsen att frågan om sex timmars arbetsdag inte är
helt okomplicerad. Det är en politisk och relativt omstridd fråga som tidigare inte har diskuterats inom Psykologförbundet och där förbundsstyrelsen inte uppfattar att det för närvarande finns ett bredare stöd bland medlemmarna. Vidare förhåller det sig på det sätt som motionärerma beskriver, det vill säga att Psykologförbundet inte på egen hand kan påverka
införandet av sex timmars arbetsdag, vare sig för psykologer inom den offentliga sektorn, eller
för alla i Sverige. Frågan om arbetstid regleras i centrala och lokala kollektivavtal, som Psykologförbundet inte är ensam part till i någon sektor, och därmed krävs med- och motparter
som tillmäter frågan samma betydelse. Just nu uppfattas inte ett sådant intresse för frågan
bland parterna på central nivå. Däremot följer förbundsstyrelsen med stort intresse de lokala
projekt som pågår, där Svartedalens äldreboende i Göteborg har utgjort ett exempel. Det
konstateras dock att det finns vissa farhågor kring dessa projekt, särskilt när det gäller lön, där
det idag är ovisst hur en arbetstidsförkortning påverkar löneutvecklingen på sikt. Om löneutvecklingen försämras kan det i sin tur påverka sjuk- och föräldraersättning samt pension.
Förbundsstyrelsen anser det istället både som en mer framkomlig väg och som adekvat utifrån
Psykologförbundets ställning i ett politiskt sammanhang att fortsätta att fokusera på arbetet
med att förbättra psykologernas arbetsmiljö generellt, stärka psykologernas ställning i verksamheterna (som ibland har beskrivits med bildspråket ”psykologer är gäster i andras hus”),
utveckla karriärvägarna med mera. Förbundsstyrelsen utesluter dock inte att det i framtiden
kan ske utveckling som innebär att frågan får förnyad aktualitet i samhället.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
att avslå motionen
Kongress 2016 Sveriges Psykologförbund
8 (74)