8 Kompetens – transkulturell kompetens

Motioner och motionssvar
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
8 Kompetens – transkulturell kompetens
Den senaste tidens, och särskilt den förra höstens, flyktingsituation har inte undgått någon.
Migrationsverket anger att 160 000 personer sökte asyl i Sverige under år 2015 och detta är
en grupp med stor risk för psykisk ohälsa. Vid flykt från krigsdrabbade områden är upplevda
trauman vanliga, och själva resan till Sverige utgör en stor påfrestning. Socialstyrelsen (2015)
beräknar i ett kunskapsunderlag för vården att 20 till 30 procent av denna grupp lider av
psykisk ohälsa vid ankomsten till Sverige. En ankomst vilket är startskott för en period av
nyetablering som inte sällan karaktäriseras av social utsatthet.
Det var under föregående höst, under en period av kraftig ansamling, som Psykologförbundet
manade till handling genom upprop. För att värna om allas möjlighet till god psykisk hälsa
och för att underlätta för psykologer i sitt arbete med asylsökande är det av största vikt att
förbundet arbetar för att öka den kompetens som är av särskild betydelse vid bemötande av
människor på flykt — kompetens inom transkulturell psykologi.
Denna kompetens – vare sig den kallas transkulturell, interkulturell, kulturell eller något
annat – bör inte förstås som en teknisk färdighet. Den ska istället ses som ett verktyg för
interkulturell kommunikation, med syfte att nå bakom ordens yta. Denna kompetens skulle,
genom att arbeta med kritisk kulturmedvetenhet, bland annat kunna leda till en minskad risk
för att stereotypisera, eller känna skuld, aggression eller medömkan inför den man möter. Det
handlar om att möjliggöra en förståelse av personen och dennes historia, utifrån individens
egna kontext.
En ökad kulturell känslighet vore inte endast användbar vid bemötande av asylsökande och
nyanlända. Den kan också förbättra bemötandet av personer från andra grupper med rötter i
utlandet, en grupp som enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport (2009) lider av sämre psykisk
hälsa, och således är i större behov av stöd, än resterande befolkning. Genom att sprida
kunskap kan vi också bidra till att minska diskriminering och rasism i samhället och på så sätt
angripa själva orsaken till det psykiska lidande som social utsatthet ger upphov till.
Det finns idag flera fält inom psykologin som fokuserar på dessa frågor, såsom kulturell- och
sociokulturell psykologi. I Stockholms läns landsting finns dessutom Transkulturellt
Centrum, som aktivt arbetar med att öka kompetensen på området. Nationellt finns det
också enskilda psykologer som aktivt arbetar med transkulturella frågor. Rent praktiskt finns
det också arbetsmaterial att tillgå, såsom kulturformuleringsintervjun från DSM-V. Information om ämnet finns också att hämta i exempelvis vårdhandboken.
Att höja transkulturell kompetens inom psykologkåren vore ett stöd för psykologerna själva,
och ett steg i att ge alla möjlighet till god psykisk hälsa. För detta krävs att kunskap finns
samlad och tillgänglig. Utöver detta framför Psykologförbundet ofta att psykologer ska vara
de självklara företrädarna för psykologisk kunskap. Med bakgrund av den senaste tidens stora
tillströmning av människor från andra delar av världen bör denna nödvändigtvis innefatta
grundläggande kunskaper om bemötande av personer från olika kulturer.
Kongress 2016 Sveriges Psykologförbund
15 (74)
Motioner och motionssvar
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Därför yrkar Sveriges Psykologförbunds Studeranderåd:
att Sveriges Psykologförbund verkar för att höja kompetenser inom transkulturell
psykologi hos psykologer.
att Sveriges Psykologförbund upprättar ett nätverk i transkulturell psykologi.
att främjandet av transkulturell psykologi ingår som en del av Sveriges
Psykologförbunds Utbildningspolitiska Policyprogram.
att Sveriges Psykologförbund utarbetar rekommendationer för bemötande av
asylsökande och nyanlända.
att Sveriges Psykologförbund arbetar för att sprida kunskaper om transkulturell
psykologi hos andra yrkesgrupper.
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna tar upp en mycket viktig och aktuell fråga som sannolikt, med fortsatta flyktingströmmar, kommer att få en än större betydelse i framtiden.
Enligt förbundet stadgar ska Sveriges Psykologförbund tillvarata medlemmarnas fackliga och
yrkesmässiga intressen genom att bland annat göra psykologer och psykologiska kunskaper
tillgängliga. Inom det uppdraget verkar förbundet på många plan och gentemot både arbetsgivare, myndigheter, allmänhet och organisationer. Vi har även en omfattande utbildningsverksamhet där IHPU Psykologiutbildarna AB är Sveriges Psykologförbunds utbildningsföretag vars verksamhet syftar till att göra psykologisk kunskap grundad på vetenskap och
beprövad erfarenhet tillgänglig för psykologer. Genom Psykologiguiden, som är en webbplats
om psykologi vars huvudsyfte är att sprida kunskap om psykologi till allmänheten, ska
enskilda, företag och organisationer också kunna få råd och stöd i psykologiska frågor.
Förbundsstyrelsen anser att möjligheten finns att ge IHPU och Psykologiguiden i uppdrag att
inom ramen för sina verksamheter undersöka möjligheterna att sprida information och
utforma kurser om transkulturella frågor. Att öka kunskaperna om transkulturella frågor
inom psykologkåren kan även få en indirekt effekt med ökad förståelse och kunskap även hos
andra yrkesgrupper än psykologerna själva. Vi ser dock inte att det ligger inom förbundets
uppdrag att vända sig specifikt till andra yrkesgrupper med olika former av utbildnings- eller
informationsinsatser.
Inom förbundsorganisationen finns idag flera nätverk, bl.a. HBTQ-nätverket. En utmärkande tanke med nätverken som en del i vår organisation är att utgöra forum för kunskaps- och
erfarenhetsutbyte mellan yrkesverksamma psykologer och att de bildas av medlemmarna
själva utifrån behov som finns i medlemsleden. Initiativen till bildande av sådana nätverk
kommer således från medlemmarna själva och förbundet kan bidra med ekonomiska medel
och visst stöd inför möten och informationsspridning.
Med tanke på frågans vikt är det naturligt att främjandet av transkulturell psykologi ingår
som en del i förbundsstyrelsens arbete efter kongressen med att ta fram det utbildningspolitiska handlingsprogrammet.
Hur asylsökande och andra nyanlända bemöts är en viktig samhällsfråga, nära förknippad
med den större frågan om integration. Förbundsstyrelsen delar även här motionärernas
uppfattning om frågans vikt och att psykologin och psykologprofessionen kan ge både samKongress 2016 Sveriges Psykologförbund
16 (74)
Motioner och motionssvar
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
hället och enskilda individer viktiga bidrag och stöd. Samtidigt är utarbetandet av olika typer
av rekommendationer en fråga som ligger inom flera myndigheters uppdrag. Inom hälso- och
sjukvården och socialtjänsten finns flera exempel på att Socialstyrelsen tagit fram regler och
riktlinjer av olika slag i form av föreskrifter, allmänna råd, och kunskapsunderlag som stöd för
vården av asylsökande och flyktingar. Som ett ytterligare exempel kan nämnas att Skolverket
har tagit fram allmänna råd om utbildning för nyanlända elever. Psykologförbundets roll är i
dessa sammanhang att i samband med bl.a. myndighetskontakter och när vi är remissinstans,
vara pådrivande, utöva inflytande och bevaka att psykologernas synpunkter lyfts fram. Så sker
och har skett även när det gäller flyktingfrågor och integration.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
att bifalla motionens första att-sats
att anse motionens andra och tredje att-satser besvarade samt
att avslå motionens fjärde och femte att-sats
Kongress 2016 Sveriges Psykologförbund
17 (74)