Motioner och motionssvar
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
13 Psykologutbildningen – Farmakologisk kompetens
Inom många av sjukvårdens områden är det i dagsläget brist på läkare och inom psykiatrin
beräknas tillgång till psykiatriker minska med 30 procent fram till 2025 (http://www.svd.se/
bristen-pa-specialister-forvarras). I ett framtida scenario skulle därmed psykologer kunna
överta ansvar för en del av läkarnas uppdrag när det rör sig om patienter med psykisk ohälsa.
I nuläget krävs det läkarbeslut för sjukskrivningar på grund av utbrändhet eller psykisk ohälsa
samt att enbart läkare har förskrivningsrätt av preparat vid psykologisk ohälsa. Farmakologisk
kompetens och kunskap är första steget i ett förändringsarbete med målsättning att psykologer ska få större ansvar för sina patienter.
Om psykologer som yrkesgrupp kan bidra med farmakologisk samt psykologisk kunskap där
läkare tidigare haft ansvaret, skulle det ge minskad arbetsbörda på andra arbetsgrupper,
samtidigt som det skulle ge psykologer högre status och ansvar.
Psykologstudenter på Karolinska Institutet har genomgående under utbildningen fokus på
farmakologi och på termin sju dessutom en kurs i Grundläggande farmakologi 4,5 hp, vilket
ger studenten allmän kunskap i farmakologi så som farmakokinetik, farmakodynamik och
läkemedelsinteraktioner. Kursen riktar in sig på läkemedelsbehandling vid psykiatriska och
neuropsykiatriska syndrom, neurologiska sjukdomar och behandling av smärta. Detta är
kunskap som dessutom efterfrågas av studenter som studerar på andra lärosäten i Sverige och
som skulle kunna leda till att psykologer i framtiden skulle kunna få ökat ansvar.
Därför föreslår Sveriges Psykologförbunds RFS på Karolinska Institutet:
Att Sveriges Psykologförbund ska fortsätta verka för att psykologers ansvarsområden ska
breddas och att psykologer kompetens ska tas tillvara inom sjukvården gällande bland
annat sjukskrivningsrätt samt att arbeta för en långsiktig målsättning om
förskrivningsrätt av läkemedel för psykologer
Att Sveriges Psykologförbund ska arbeta för att alla psykologstudenter i Sverige ska ges
farmakologisk kunskap under utbildningen
Jennie Åberg, Manoela D’Agostini, RFS Karolinska Institutet
Maja Straht, Linnea Eng, RFS Lund
Donia Shalabi, Emma Ahlgren, RFS Göteborg
Förbundstyrelsens yttrande
Styrelsen uppfattar att motionen innehåller följande tre att-satser, och besvarar den utifrån
det:
Att Sveriges Psykologförbund ska fortsätta verka för att psykologers ansvarsområden ska
breddas och att psykologers kompetens ska tas tillvara inom sjukvården gällande bland
annat sjukskrivningsrätt, samt
Att arbeta för en långsiktig målsättning om förskrivningsrätt av läkemedel för
psykologer
Att Sveriges Psykologförbund ska arbeta för att alla psykologstudenter i Sverige ska ges
farmakologisk kunskap under utbildningen
Kongress 2016 Sveriges Psykologförbund
25 (74)
Motioner och motionssvar
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Psykologförbundet är som motionärerna bekymrat över de prognoser som gäller minskad
tillgång på psykiatriker i den närmaste framtiden. En lösning på detta problem är att medicin
och psykologi samarbetar sida vid sida och på lika villkor tar det övergripande ansvaret för
psykiatrin i Sverige. Erfarenheten visar att äkta samarbete med synergieffekter som följd
innebär en mildring av arbetsbelastning för samtliga inblandade.
Psykologförbundet har genom rapporten ”Tänk nytt kring psykiatrin” föreslagit nationella
riktlinjer för att säkra kvalitet och effektivitet av vården i Sverige bland annat genom att
ansvarsområden på ett tydligare sätt bör vara kopplade till grundkompetens. I rapporten
drogs slutsatsen att det är viktigt att blivande specialistläkare får grundläggande kunskap om
psykologisk behandling. Syftet med det är inte att läkaren självständigt och under eget yrkesansvar ska bedriva psykologisk behandling, utan att i teamen öka möjligheterna till fördjupat
samarbete med psykologer och därmed öka möjligheterna till synergieffekter mellan medicin
och psykologi. Med samma syfte, ett fördjupat samarbete, är det viktigt att blivande specialistpsykologer får grundläggande kunskap om farmakologi.
Psykologförbundet vill verka för att samhället ökar tydligheten i nationella riktlinjer vad gäller
kopplingen mellan ansvarsområden och grundkompetens, och i vissa fall grund- och specialistkompetens i kombination. Slutsatsen av enkäter och intervjuer i psykiatriprojektet ”Tänk
nytt kring psykiatrin” var att det är skillnad på en psykolog som bedriver psykoterapi, jämfört
med en annan grundprofession som specialiserat sig till legitimerad psykoterapeut. Skillnaden
är att kombinationen av en koherent grund- och specialistutbildning rustar yrkesutövaren
med helt andra förutsättningar att göra differentiella avvägningar både vad gäller bedömning/
diagnostik, vårdplanering, uppföljning/utvärdering och avslut, samt förmågan att anpassa
metodiken utifrån unika kontextuella betingelser.
Motsvarande resonemang bör appliceras när det gäller läkarens grundkompetens i relation till
medicinsk behandling. I förbundets utbildningspolicy beskrivs psykologin som kunskapsfält
kortfattat som läran om mänskliga beteenden, tankar, känslor, upplevelser och socialt
samspel. Detta är ett kunskapsfält som inte spänner över kroppens funktionalitet på en sådan
detaljerad nivå och i en sådan bredd som erhålls på läkarprogrammet. Det krävs inte ens
gymnasiekompetens inom biologi, kemi och fysik för att söka till psykologprogrammet.
Dessa resonemang rimmar mindre väl med hävdandet att psykologer också skulle kunna
förskriva psykofarmaka. Sveriges Psykologförbund vill istället verka för att psykologer och
specialistpsykologer får ett utvidgat ansvarsområde i hälso- och sjukvården för psykologiskt
utrednings, behandlings och utvecklingsarbete samt, vad gäller specialistpsykologen, ett
psykologiskt ledningsansvar för andra professioner som bedriver olika former av samtalsbehandlingar och psykoterapi. Detta överenstämmer väl med den unika grundutbildning i
psykologi som inga andra än legitimerade psykologer har.
Att förorda att psykologprofessionen skulle ha kompetens att förskriva viss psykofarmaka
ligger sammanfattningsvis inte i linje med de förslag som Psykologförbundet arbetar med.
Frågan om sjukskrivning anser vi däremot att förbundet kan hålla öppen framöver. Slutsatserna av psykiatriprojektet var å ena sidan att det krävs en kompetens inom somatik för att
inom psykiatrin initiera sjukskrivning för att säkra att de initiala processerna i sjukskrivningen blir korrekta. Å andra sidan beskrevs hela sjukskrivningsprocessen inte som läkarens
angelägenhet, utan som patientens i samarbete med teamets. Psykologförbundet förordar att
specialistpsykologer kan få ett ansvar att tillsammans med läkare utveckla vårdprocess och
avslut av sjukskrivning. Detta bedömer vi är ett adekvat första steg i förhandlingarna med
Kongress 2016 Sveriges Psykologförbund
26 (74)
Motioner och motionssvar
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
samhället och andra professioner vad gäller möjligheterna att utnyttja specialistpsykologernas
kompetens bättre.
Sammanfattningsvis ställer sig styrelsen positiv till motionärernas förslag att Sveriges Psykologförbund ska fortsätta verka för att psykologers ansvarsområden förtydligas och utvecklas,
men däremot inte breddas så att den börjar tangera medicinens kunskapsområde. Vi delar
också motionärens uppfattning att psykologers kompetens ska tas tillvara inom sjukvården på
flera sätt än vad som görs idag. Vad gäller sjukskrivningsrätt handlar det om att i samspel med
läkare utveckla vårdprocessarbetet vid sjukskrivning, bland annat så att en sjukskrivningsprocess blir så genomarbetad och kortvarig som möjligt. Vi delar även uppfattningen att alla
psykologstudenter, oavsett studieort, bör ges farmakologisk kunskap under utbildningen. Om
psykologprogrammen skall införa (fler) kurser om farmakologi på grundutbildningen är en
fråga för universiteten. Det finns även möjlighet att inom ramen för specialistutbildningen
verka för att blivande specialistpsykologer i klinisk psykologi får en ökad kunskap om farmakologi, med syfte som beskrivits ovan. Frågan avser vi att ha med oss under den kommande
kongressperioden i det fortsatta arbetet med det utbildningspolitiska programmet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
att anse motionens första att-sats besvarad
att avslå motionens andra att-sats samt
att anse motionens tredje att-sats besvarad
Kongress 2016 Sveriges Psykologförbund
27 (74)
