Upprättad av
Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd,
Lednings- och verksamhetsstöd
Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien
Datum
2010-06-01
Vårdrelaterade infektioner i
Landstinget Gävleborg VT10
Prevalens VRI i Landstinget Gävleborg och riket vid PPM
VT08 - VT10
14
12
10
8
LG
riket
6
4
2
0
vt08
ht08
vt09
ht09
vt10
1
Bakgrund
Våren 2007 tog landets landstingsdirektörer beslut om ett gemensamt arbete
för att minska antalet patientskador i vården med fokus på vårdrelaterade
infektioner, fel vid läkemedelshantering samt fallskador och trycksår. Målet
för arbetet med vårdrelaterade infektioner var att halvera andelen från
dåvarande 10 procent till 5 procent innan utgången av år 2009.
En del i beslutet bestod i att skapa ett gemensamt registreringssystem för
vårdrelaterade infektioner, men till dess att detta system kan tas i drift
bestämdes att 4 mätningar av vårdrelaterade infektioner skulle genomföras,
2 mätningar 2008 och 2 mätningar 2009.
Då det gemensamma registreringssystemet inte blivit klart som planerat och
endast 3 av landstingen (Norrbotten, Halland och Gotland) lyckats nå
målsättningen att halvera andelen vårdrelaterade infektioner vid utgången
av 2009 beslutade landstingsdirektörerna att de terminsvisa mätningarna
skulle fortsätta tills vidare. Föreliggande rapport redovisar resultaten från
den femte mätningen.
2 Syfte
Syftet med mätningarna är att i avvaktan på ett för landet gemensamt
system för infektionsregistrering få en uppfattning om prevalensen
vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården i landet samt underlag för
förebyggande arbete.
3 Metod
En nationell expertgrupp har utarbetat ett protokoll med anvisningar och
förklaringar för registreringen. Utifrån utvärderingar av föregående
mätningar har materialet reviderats något, men är vid denna femte mätning i
huvudsak detsamma som vid de fyra föregående mätningarna.
Landstingsdirektörerna tog beslutet att den nu aktuella mätningen våren
2010 skulle genomföras någon gång under veckorna 14 - 15. Registreringen
genomfördes på en och samma dag i respektive landsting. I Landstinget
Gävleborg bestämdes att registreringen skulle genomföras 15 april och
omfatta samtliga patienter som fanns inneliggande på samtliga
vårdavdelningar kl 8.00.
Kartläggning av de vårdavdelningar som skulle registrera förekomst av
vårdrelaterade infektioner bland inneliggande patienter gjordes inför den
2 (10)
första mätningen och har via verksamhetscheferna uppdateras inför varje ny
mätning. Information om registreringen gavs först till hälso- och
sjukvårdens ledningsgrupp, sedan till berörda verksamhetschefer och sedan
till utsedda kontaktpersoner på deltagande vårdavdelningar.
Kontaktpersonerna skulle ansvara för att registreringen genomfördes med
stöd av hygiensjuksköterskorna.
Enheten för vårdhygien har svarat för inrapportering av data till den för hela
riket gemensamma databasen.
4 Resultat
4.1 Infektionsfrekvens
Totalt 661patienter (varav 64 inom psykiatrin) kom att ingå i mätningen 15
april 2010 i Landstinget Gävleborg, varav 50 patienter hade vårdrelaterade
infektioner. Tillsammans hade de 50 patienterna 51 registrerade infektioner.
Antal patienter inom den somatiska vården vid mätningen, antal patienter
med infektioner och antalet infektioner i Landstinget Gävleborg och riket
framgår av tabell nedan.
Antal patienter totalt i mätningen (somatik) april 2010, antal
patienter med vårdrelaterade infektioner och antal infektioner
i Landstinget Gävleborg resp riket
LG
Riket
Antal patienter totalt
597
20.481
Antal patienter med VRI
50
1.976
Antal registrerade VRI
51
2.042
För landstinget Gävleborg innebär detta en frekvens av vårdrelaterade
infektioner på 8,4 procent inom somatisk sjukvård, att jämföras med
riksgenomsnittet på 9,6 procent.
Den totala prevalensen vårdrelaterade infektioner inom den somatiska
vården har vid de fem mätningar som genomförts hittills varit:
LG
Riket
VT08
12,2
11,2
HT08
9,8
11,0
VT09
10,3
9,7
HT09
9,3
8,9
VT10
8,4
9,6
Fördelning av antalet patienter med eller utan vårdrelaterad infektion per
specialitetsgrupp framgår av nedanstående tabell.
3 (10)
Antal patienter totalt och antal patienter med vårdrelaterade infektioner inom olika specialitetsgrupper i Landstinget Gävleborg VT10
Specialitetsgrupp
Antal patienter
totalt
22
45
24
300
206
64
Barnmedicin
Gynekologi
Infektion
Invärtesmedicin
Op spec (kir, ort, öron)
Psykiatri
Patienter
med VRI
1
2
3
32
12
0
Procent
4,5
4,4
12,5
10,6
5,8
0
Andelen patienter med vårdrelaterad infektion per specialitetsgrupp vid
vårens mätningar i Landstinget Gävleborg och riket framgår av
nedanstående figur.
Andelen patienter med VRI per specialitetsgrupp i Riket resp
Landstinget Gävleborg vid PPM VRI VT10
Psykiatri
Op spec
Inv.medicin
Riket
Gävleborg
Infektion
Gynekologi
Barnmed
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
4.2 Kön och ålder
Något större andel män (9,6 procent) än kvinnor (7,4 procent) var drabbade
av vårdrelaterade infektioner inom somatisk vård i Landstinget Gävleborg
vid höstens mätning. Bland vuxna patienter var 8,5 procent drabbade och
4,8 procent av inneliggande barn. I åldern 17-60 år var andelen med
vårdrelaterad infektion 3,7 procent, i åldern 61-79 år 11,7 procent och i
åldern 80 år och äldre 8,8 procent.
4 (10)
4.3 Riskfaktorer
Bland de patienter som var inneliggande vid tidpunkten för mätningen
registrerades om de hade riskfaktorer i form av
- central infart (54 patienter),
- genomgått kirurgiskt ingrepp under aktuellt vårdtillfälle (172
patienter),
- hade urinkateter inkl pyleostomikateter (121 patienter),
- hade mekanisk ventilation genom t ex intubering eller tracheostomi
(8 patienter) eller
- hade aktuell cytostatikabehandling, immunhämmare eller
steroidbehandling, immunsuppression (24 patienter).
Som riskfaktor noterades även om patienten hade pågående
antibiotikabehandling (202 patienter) och om patienten hade flera av
riskfaktorerna (85 patienter). 235 patienter hade ingen av ovanstående
riskfaktorer registrerade. Nedan framgår andelen patienter med
riskfaktorer vid de mätningar som hittills genomförts.
Andel inneliggande patienter med riskfaktorer inom somatisk vård
i Landstinget Gävleborg VT 08 - VT 10
40
35
30
25
VT 08
HT 08
20
VT 09
HT 09
VT 10
15
10
5
0
CVK
Kir ingr
KAD
Mek vent
Immunsuppr
Antibiotika
Andelen patienter med resp utan riskfaktorer i Landstinget Gävleborg och i
riket vid mätningen VT10 framgår av figuren nedan.
5 (10)
Andel patienter med respektive utan riskfaktorer i
Landstinget Gävleborg och riket VT10 (somatik)
inga riskfaktorer
flera riskfaktorer
antibiotika
immunsuppr
Riket
Gävleborg
mek ventilation
kir ingrepp
CVK
KAD
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Av nedanstående figur framgår hur stor andel av patienterna i Landstinget
Gävleborg resp i riket med riskfaktorer som bedömdes ha vårdrelaterad
infektion.
Andel VRI bland patienter med olika riskfaktorer i Riket resp Landstinget
Gävleborg vid PPM VRI VT10
inga riskfakt
flera riskfakt
Riket
antibiotika
Gävleborg
KAD
CVK
0
4.3.1
5
10
15
20
25
30
35
Psykiatri
Av de 64 patienterna inom psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade en
patient registrerad riskfaktor i form av urinkateter. Ingen patient inom
psykiatrin i Landstinget Gävleborg hade någon registrerad vårdrelaterad
infektion.
6 (10)
I riket som helhet hade 37 av de totalt 2.990 registrerade patienterna inom
psykiatrin vårdrelaterade infektioner (0,1 procent).
4.4 Typ av vårdrelaterad infektion
Bland de patienter som bedömdes vara drabbade av vårdrelaterad infektion
noterades vilken typ av infektion det rörde sig om. Infektionerna indelades i
4 grupper:
1. Postoperativ infektion (ytlig eller djup) i operationsområdet
2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner, t ex KAD-, CVK- och
ventrikeldränrelaterad eller ventilatorassocierad pneumoni
3. Läkemedelsrelaterad infektion, t ex clostridium difficile eller
infektion efter cytostatikabehandling.
4. Övriga vårdrelaterade infektioner, dvs alla infektioner som debuterat
tidigast 48 timmar efter inskrivning på sjukhus och som inte kunde
hänföras till grupperna 1, 2 eller 3.
Fördelning av infektionstyp i Landstinget Gävleborg framgår av figuren
nedan.
Fördelning på typ av vårdrelaterad
infektion VT10
postop inf
övr ingr.rel inf
läkem.rel inf
övr vårdrel inf
Av de 50 patienter som bedömdes ha vårdrelaterad infektion i Landstinget
Gävleborg behandlades 43 patienter (86 procent) med antibiotika för sin
vårdrelaterade infektion.
Typ av vårdrelaterad infektion (antal) fördelade på olika specialiteter i
Landstinget Gävleborg framgår av figuren nedan.
7 (10)
Typ av VRI fördelade på specialitetsgrupp VT10 (antal)
psykiatri
op spec (kir, ort,
öron)
övr vårdrel inf
internmedicin
läkemedelsrel inf
övr ingreppsrel inf
infektion
postop inf
gynekologi
barnmedicin
0
2
4
6
8
10
12
14
4.5 Diagnosgrupper
Den vanligast förekommande diagnosgruppen bland de patienter som
bedömdes ha vårdrelaterad infektion var vid denna mätning relaterad till
lunga/lungsäck i Landstinget Gävleborg.
Fördelning på diagnosgrupper bland patienter med vårdrelaterad infektion i
Landstinget Gävleborg framgår av tabellen nedan.
Diagnosgrupp/infektionsfokus för VRI VT10
Hjärta, kärl
Blåskatarr
Feber
Smittsamma tarmsjukdomar
Nedre tarmkanalen
Övre tarmkanaler
Hud, mjukdelar
Led och skelett
Munhåla och svalg
Lunginflammation
Blodförgiftning
8 (10)
Antal VRI
1
6
5
7
1
2
6
3
4
14
2
De nationella resultaten visar att vissa typer av vårdrelaterade infektioner
till stora delar kan förknippas med vissa diagnosgrupper/infektionsfokus.
T ex är postoperativa infektioner vanligast lokaliserad till hud och
mjukdelar, ingreppsrelaterade infektioner vanligast förknippad med cystit,
blåskatarr, läkemedelsrelaterade infektioner med smittsamma
tarmsjukdomar och övriga vårdrelaterade infektioner med
lunginflammation.
5 Kommentarer
Föreliggande mätning av vårdrelaterade infektioner är den femte av de
nationellt samordnade punktprevalensstudierna. Av allt att döma har
mätningen även denna gången genomförts utan större problem och de
nationellt utformade instruktionerna har fungerat väl med tillägg av några
lokala tips från hygiensjuksköterskorna.
I rapporten har vissa jämförelser med riket gjorts trots att underlaget i
landstinget är förhållandevis litet, totalt 50 patienter med registrerad VRI.
Antalet patienter med urinvägsavledning, som är en känd riskfaktor för att
få urinvägsinfektion, minskar i Landstinget Gävleborg vilket tyder på att det
arbete som börjat bedrivas i landstinget de senaste åren har effekt.
Mätresultaten visar på en tendens till minskning av antalet patienter med
kateterorsakade urinvägsinfektioner. Antalet kan troligen minska ytterligare
genom tydliga indikationer för insättning och snabbare utsättande. Både
inom division medicin och division operation pågår arbete för bättre
hantering av urinvägskatetrar och förebyggande av resurin, t ex bättre
indikationer för insättning.
Såväl denna mätning som andra visar att slutenvården i Landstinget
Gävleborg ligger högt i antibiotikaanvändning i förhållande till andra
sjukhus. Arbete för att förbättra diagnostiken, precisera
antibiotikaanvändningen och följa upp att antibiotikaprofylax i samband
med operation ges vid rätt tid kan vara några sätt att förbättra resultaten.
STRAMA-gruppens arbete bidrar till detta.
Central venös infart förekommer hos 54 patienter, det visar på vikten av att
fortsätta arbetet med tydliga indikationer och bra skötsel av de centrala
infarterna. Mer enhetliga rutiner och möjligheter till uppföljning har
påbörjats inom olika delar av landstinget.
Åtgärdspaketen från SKL handlar om hur man förebygger
urinvägsinfektioner, postoperativa infektioner och infektioner i samband
med centrala venkatetrar. De kan tas som utgångspunkt när man bestämmer
9 (10)
vilka åtgärder man vill vidta för det fortsatta arbetet att minska de
vårdrelaterade infektionerna.
Följsamheten till hygien- och klädregler mäts inte i undersökningen även
om det påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Det är därför
glädjande att både medicin och kirurgenheterna genomför månadsvisa
självskattningar av följsamheten och att man inom division BKPH börjat
genomföra självskattningar flera gånger per år.
Det krävs ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete för att minska de
vårdrelaterade infektionerna. Det kan ta tid innan förändrade arbetssätt slår
igenom i mätresultaten när man använder en så pass grov metod som
punktprevalensmätning.
Undersökningen ger grova mått men kan ändå tillsammans med annan
kunskap användas som underlag för förebyggande arbete för att nå uppsatt
mål – halvering av vårdrelaterade infektioner. Även om tidsramarna kanske
varit alltför optimistiska är inte målet orealistiskt. Det har varit svårt att
hitta de rätta formerna för det förebyggande arbetet som därför inte kom
igång som önskat. Efter konstaterandet att tidsramarna för måluppfyllelse
var alltför snävt satta, men att man trots allt har börjat se en nedåtgående
trend vad gäller förekomst av vårdrelaterade infektioner har
landstingsdirektörerna tagit ett gemensamt beslut om att fortsätta med
mätningarna.
10 (10)
