MAS Feb-2012
Flik 19.2.
Riktlinjer för att förhindra vårdrelaterade infektioner
Vårdhygieniska rutiner är viktiga för att förebygga infektioner hos boende, hindra
smittspridning mellan boende samt hindra smittspridning från personal till boende och
omvänt.
Vårdrelaterade infektioner förekommer inom alla enheter där många personer bor nära
varandra och har stora hjälpbehov. Äldre personer löper ökad risk att drabbas av infektioner.
Detta beror bland annat på att immunförsvaret försvagas med stigande ålder samt att de äldre
ofta har flera kroniska sjukdomar i kombination med ett dåligt nutritionstillstånd.
Smittspridning förekommer både ute i samhället och inom hälso- och sjukvård. Risken för
smittspridning beror bl.a. på typ av smittämne, vilka smittspridningsvägarna är, hur mottaglig
personen är samt vilken vårdverksamhet som bedrivs.
Med smittväg menas de sätt på vilket mikroorganismer överförs mellan individer. De
vanligaste smittvägarna:
Kontaktsmitta, kan vara direkt, när smittämnet via direktkontakt överförs från
smittbärare till annan mottaglig person eller indirekt, när smittämnet överförs från en
person till annan via händer, handskar, kläder, instrument som är förorenade med
smittämnen från t.ex sår eller urin etc.
Droppsmitta, när hosta, nysning eller kräkning ger en dusch av tunga droppar. Dessa
kan föras vidare med händer eller föremål som dropparna fallit ned på.
Luftburen smitta, när droppar från luftvägarna torkar ihop till mindre droppkärnor som
kan hålla sig kvar i luften och följa luftströmmar samt inandas.
Tarmsmitta (fekal-oral smitta), när smittämnet finns i tarmen. Därifrån sprids det oftast
som direkt kontaktsmitta till födoämnen och livsmedel som sen förtärs eller som
indirekt kontaktsmitta via händer, kranar, handdukar etc.
Blodsmitta, när mikroorganismer överförs via blod.
För att inte sprida smittämnen måste en bra arbetsteknik användas. I alla vårdsituationer ska
basala hygienrutiner tillämpas oavsett om det finns en känd smitta eller inte och oavsett vem
som utför vårdarbetet. Med basala hygienrutiner avses handdesinfektion, handskar och
skyddsrock/förkläde. Smittämnen kan överleva på ytor från några timmar till över en vecka
beroende på smittämne. För att förhindra smittspridning ska spill av kroppsvätskor därför
torkas upp direkt. Därefter utförs punktdesinfektion, dvs. ett alkoholbaserat
desinfektionsmedel med tensid används för att rengöra och desinfektera den nedsmutsade
ytan.
Kontaktsmitta (indirekt) via händerna är den viktigaste smittvägen. Under arbetet med vård av
boende, hantering av avfall och smutstvätt samt vid toalettbesök tillförs hela tiden nya
mikroorganismer på händer och underarmar. Det är därför viktigt att utföra handdesinfektion
ofta så att inte mikroorganismer överförs till boende eller till utrustning, material eller annan
personal. Desinfektion med handsprit är i de flesta fall effektivare och skonsammare mot
händerna än tvätt med tvål och vatten.
Akuta infektioner hos personal
Om personal har infekterade sår, nagelbandsinfektion eller liknande ska detta alltid
rapporteras till arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas.
Vid diarréer eller andra tecken på mag-tarminfektion ska personalen stanna hemma från
arbetet och meddela arbetsledaren. Kontakta vårdcentralen/hälso- och sjukvårdsupplysningen
för råd och eventuell provtagning. Personal ska vara sjukskriven så länge symtom finns.
MRSA-kontroll (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus)
1
Boende som under senaste halvåret vårdats på vårdenhet utanför Sverige eller vid svensk
vårdenhet/särskilt boende med påvisade problem med MRSA ska kontrollodlas med avseende
på MRSA. Provtagningen bör om möjligt planeras så resultat finns innan vårdtagaren
flyttar/återkommer till boendet.
Personal som har vårdats/tjänstgjort på sjukhus/vårdinrättning utanför Sverige de senaste sex
månaderna eller vårdats/tjänstgjort på sjukhus/vårdinrättningar inom Sverige med påvisade
MRSA-problem ska kontrollodlas för bärarskap av MRSA göras. Kontakta
infektionsklinikens mottagning direkt vid hemkomst för provtagning
Ansvar för vårdhygien i särskilt boende
-
Vård- och omsorgspersonal i boende har ansvar för att upprätthålla en god
vårdhygienisk standard samt vara informerade om och följa de riktlinjer som finns
-
Sjuksköterskan ansvarar för att introducera all personal i vad som är en god vårdhygien
och göra kvalitetskontroller tillsammans med enhetschef. Vid utbrott av vårdrelaterade
infektioner har sjuksköterskan ett ansvar för att åtgärder vidtas
-
Ansvarig läkare på enheten har ansvar för att vid vårdrelaterade infektioner göra en
analys av vad infektionen beror på och att sätta in adekvata medicinska åtgärder
-
Vårdhygien har ansvar att utifrån avtal för vårdhygieniska tjänster ge råd/stöd i
framtagande av rutiner, kvalitetsarbete och i enskilda ärenden
-
Enhetschefen ansvarar för att:
Tillsammans med sjuksköterskan upprätta lokala vårdhygieniska rutiner
Riktlinjer och rutiner finns tillgängliga för all personal och att de efterlevs
Material/utrustning finns tillgängligt för att säkra en god vårdhygien
Samordna information och åtgärder vid utbrott av vårdrelaterade infektioner
-
Verksamhetschef är ansvarig för att det finns förutsättningar att arbeta utifrån dessa
riktlinjer
-
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) upprättar riktlinjer inom området
-
Omsorgsnämnden är som vårdgivare ytterst ansvarig för kvalitetssäkring inom hälsooch sjukvård
Referenslista
1. Geriatrisk vård och specifik omvårdnad.
Studentlitteratur, Lund. 1997
2. Att förebygga infektioner i vården II. SoS-rapport 1998:12
Socialstyrelsen Stockholm.
3. Handbok för hälso- och sjukvård www.infomedica.se inklusive lokala anvisningar.
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. www.vll.se/FAKTA
4. Grundläggande vårdhygien - för hemsjukvård och äldreomsorg.
Studentlitteratur. Lund. 2000
2
