instrument, handfat och övrigt cirkulationsgods inte är för gammal. Gammal
utrustning saknar modern elektronik för kontinuerlig övervakning av desinfektionstemperaturen.Vid upphandling av denna typ av medicinteknisk utrustning
efterfrågas reservdelsförsörjning i minst tio år, vilket därmed kan antas vara en
teoretisk driftstid för utrustning som används dygnet runt på samtliga av landets
sjukhus.
Swedish Medtech uppskattar att det finns runt
22 000 - 23 000 disk- och spoldesinfektorer
inom sjukvården i Sverige. Dessa används
dagligen och på många ställen dygnet runt.
60 procent av dessa maskiner är idag äldre än
tio år och undersökningar har visat ett starkt
samband mellan ålder och maskinens funktion.
Ju äldre maskin desto högre sannolikhet att den
har en sämre funktion och förmåga att rengöra och avdöda smittoorganismer.
”Genomsnittsåldern på disk- och spol-desinfektorer är cirka 15 år, men det finns
maskiner i dagligt bruk som är mer än 25 år gamla.”
Åtgärder för att minska vårdrelaterade infektioner
➤ Desinfektera alltid händerna före och efter all kontakt med patienter (vård
➤
och/eller undersökningsmoment).
Tag rikligt med handdesinfektionsmedel (3-4 ml) gnid in och se till att spriten
kommer åt överallt. Bearbeta huden med spriten tills händerna lufttorkat.
➤ Tvätta händerna med tvål och vatten endast när de är synligt eller kännbart
smutsiga. Torka med engångshanduk. Gör därefter handdesinfektion.
➤ Använd alltid handskar vid kontakt med urin, avföring, blod, sårsekret och
andra kroppsvätskor. Kasta handskarna efter användning och desinfektera
händerna därefter.
Bär arbetskläder med kortärmad överdel.
➤
➤ Byt arbetskläder dagligen och alltid när de blivit våta eller smutsiga.
➤ Använd inte ringar, armband, armbandsur, lösnaglar eller färgat nagellack.
➤ Använd bara väl fungerande desinfektionsutrustning i form av spol- och
➤
diskdesinfektorer.
Säkerställ att kunskap finns över hur spol- och diskdesinfektionerna fungerar
och hur man lastar dem.
Bara rena händer på rent gods!
➤
➤ Utse hygienombud, ansvarig personal för skölj.
www.swedishmedtech.se
-
[email protected]
Bättre hygienrutiner i vården
minskar infektionsrisken
för patienten
Vad menas med vårdrelaterad infektion?
Vårdrelaterade infektioner är infektioner som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett smittväg eller smittämne. Hit räknas
även infektioner som vårdpersonal kan ådra sig till följd av arbetet. De vanligaste
vårdrelaterade infektionerna är urinvägsinfektioner, lunginflammationer, postoperativa sårinfektioner samt kärlkateterrelaterade infektioner i blodbanorna.1
Vårdrelaterade infektioner i kombination med mulitresistenta bakterier är
ett växande problem i Sverige. Undersökningar visar att upp till hela tio
procent av alla som vårdas på sjukhus i Sverige drabbas av en vårdrelaterad
infektion. Både Smittskyddsinstitutet och Swedish Medtech,
branschorganisationen för medicinteknik, känner stor oro för dessa resultat.
För att få en bättre bild över hur hygienrutinerna ser ut har vi tillsammans
undersökt den faktiska förbrukningen av handdesinfektionsmedel samt hur
gammal den utrustning är som används för att rengöra och avdöda
bakterier på instrument, handfat och övrigt cirkulationsgods. Vi vill med
denna folder få igång en diskussion kring hur man skall öka medvetenheten
och förbättra hygienen inom vården.
Konsekvenserna är stora
Enligt Socialstyrelsen förlänger de vårdrelaterade infektionerna vårdtiden med upp
till 32 dagar och fördyrar därmed vården med uppskattningsvis 3,7 miljarder SEK
per år 2. Dessutom ökar dödligheten med 0,9 procent och vårdrelaterade infektioner
anses ha varit bidragande orsak i 2,7 procent av fallen. Allt går inte att förebygga,
men i studier uppskattas ändå att åtminstone 30 procent skulle kunna undvikas.
”Vårdrelaterade infektioner förlänger vårdtiden med upp till 32 dagar.”
”Vårdrelaterade infektioner bidrar till ökad dödlighet med upp till 2,7 procent.”
Förbrukningen av handdesinfektionsmedel är långt ifrån
”bör-värdet”
Hygiensjuksköterskan Kerstin Mannerquist vid Smittskyddsinstitutet har i sin magisteruppsats3 frågat 46 avdelningar med olika specialiteter om deras förbrukning av
handdesinfektionsmedel. Resultatet från denna undersökning extrapolerat till antalet
vårddygn i Sverige ger ett ”bör-värde” över förbrukningen i Sverige. För att få en
bra överblick över hur den faktiska förbrukningen av handdesinfektionsmedel ser
ut i Sverige och hur den står i relation till det ovanstående ”bör-värdet” så har
Swedish Medtech gjort en omfattande undersökning bland leverantörerna av handdesinfektionsmedel i Sverige. Resultatet visar att förbrukningen av handdesinfektionsmedel bör öka med hela 55 procent för att nå upp till ”bör-värdet” som är baserat på antal vårddygn i Sverige.
”Förbrukningen av handdesinfektionsmedel bör öka med hela 55 procent för att
nå upp till ’bör-värdet.”
Mycket hög åldersstruktur på spol- och diskdesinfektorer
En annan viktig faktor för att minimera antalet vårdrelaterade infektioner är att den
utrustning som används inom vården för att rengöra och avdöda bakterier på
1. Staphylococcus aureus, koagulasnegativa stafylokocker, enterokocker och gramnegativa tarmbakterier som
E-coli, Enterobakter-arter samt Pseudo-monas aeruginosa förekommer ofta
2. Socialstyrelsen, ”Att förebygga vårdrelaterade infektioner, 2006
3. ”Referensvärden för åtgång av handsprit i vården - metod för att mäta personalens följsamhet till rutinen för handhygien”.
SMI den 8 december 2006.
