almby församlingsblad

ALMBY FÖRSAMLINGSBLAD
MARS – JUNI 2010
En välsignad påsk!
TEMA: Konst och Vetenskap
Almbykonstnärinnan Siv Engström skriver:
”Jag har valt ut två målningar som är olika vid hastigt påseende,
men ändå är nära besläktade. De har båda något som förenar
dem: en känsla av tacksamhet och närhet, med anknytning till
påskens under. ”Vid Jesu grav” (Markus kapitel 16), då jag
målade den hade jag känslan av att jag själv var med där, att jag
var en av de tre kvinnorna. Känslan av sorg och oro hade
förbytts mot glädje och förundran. Jesus lever, han hade lämnat
graven och skulle snart visa sig för dem.
Jag befinner mig ofta med i den bild jag gör - bildligt talat.
Kanske oftast i känslan, då bilden får form.
”Vid Jesu grav”
”Vid Jesu grav”
I
början av året såg jag en retrospektiv utställning på Nationalmuseet av C D Friedrich,
en besjälad och vacker utställning. Enligt Friedrich skulle bara konstnärens egna
känslor bestämma konstverkets karaktär. ”Följ ovillkorligen rösten i Ditt inre, den
representerar det gudomliga”, d v s naturens gudomlighet. Man skulle inte bara måla det
man såg framför sig, utan också det man såg i sitt inre. Detta känner jag och bevarar i mitt
hjärta.
J
ag fick inspiration att
Uppståndelsens ljus vet
måla ”Utsikten från
inte av någon morgon
eller afton. ”De ska se
Pergolan” i Villa San
Herrens ansikte, och de
Michele efter skissen
skall bära hans namn på
jag gjorde under min
sin panna. Och det skall
vistelse där på Ana
inte mer bli natt, och
Capri i somras. Den
ingen behöver längre ljus
fick titeln ”Afton”.
från någon lampa eller
solens ljus, ty Herren Gud
Skönhetsupplevelsen
skall lysa över dem.”
där var oförglömlig!
Johannes Uppenbarelses
Man möttes av en
bok 22:4-5
besjälad natur i den
”Afton”
stora underbara
trädgården. Att på kvällen se solen dala bakom Vesuvius, som solen gjort brinnande,
medan fortepianisten lät tonerna ljuda från flygeln på den högt belägna utomhusterrassen,
väcker känslor som språkmässigt är svåra att visualisera.
Då är färgen och penseln min stora hjälp att förmedla känslan av närhet, förundran och
tacksamhet till Gud.”
Med vänlig hälsning
Siv Engström
2
Kristus är
uppstånden!
eviga livet, till Gud. Gud, som genom
årtusendena ständigt har längtat efter att
vi ska se hans kärleksfulla anletsdrag och
se det varma ljuset från hans vänliga
ögon, han har i Kristi lidande och död och
hans uppståndelse, gett allt åt oss. Allt
blir förvandlat, verkligt, allt blir
uppenbart i Påskens ljus – för i Påsken,
får människan tillbaka livets sanna
värdighet och identitet.
ch därför… i Påskens trosvissa
bekännelse blir mänskligheten
förvandlad: ”Kristus är
sannerligen uppstånden från de
döda!”
D
et som gick sönder i skapelsen
blir i uppståndelsen åter helt. De
döda har inte lidit förgäves.
Naturkatastroferna, krigen och
sjukdomarna är inte det slutgiltiga. Nej,
inte ens livets nödvändiga tristess är det
yttersta.
å kan då inte synden, lidandet,
ondskan, nej inte ens döden,
upphäva den underbara sanningen
att Gud är kärlek. Och så är det, därför att
Gud i Kristi uppståndelse, visar att han
triumferar över ondskan, djävulen och
döden och räddar människan åter till det
O
S
En välsignad Kristi uppståndelsefest
tillönskas dig av hjärtat
Åke Sonesson, kyrkoherde
Påsken i våra kyrkor
Den gode herdens
kapell
Almby kyrka
Palmsöndagen
2 mars
10.00 Högmässa med
palmprocession
16.00 Högmässa med
palmprocession
Måndagen i Stilla 08.00 Mässa
18.00 Präst träffas i kyrkan
veckan 29 mars
Tisdagen i Stilla
veckan 30 mars
Onsdagen i Stilla
veckan 31 mars
Skärtorsdagen
1 april
Långfredagen
2 april
19.00 Passionsandakt
18.00 Diakon träffas i
kyrkan
19.00 Passionsandakt
08.00 Mässa
18.00 Präst träffas i kyrkan
19.00 Passionsandakt
19.00 Skärtorsdagsmässa.
Altarets avklädande.
10.00 Passionsandakt
18.30 Mässa med efterföljande korsvägsandakt
Annandag påsk
5 april
18.30 Passionsandakt
18.30 Passionsandakt
19.00 Skärtorsdagsmässa
Måltidsgemenskap
18.30 Skärtorsdagsmässa
10.00 Långfredagsgudstjänst med korsets
hyllning.
15.00 Långfredagsgudstjänst med
korshyllning.
22.00 Påsknattsmässa
Påskfest/knytkalas.
10.00 Gudstjänst
10.00 Påskdagshögmässa
med dop.
16.00 Högmässa,
söndagsskola.
10.00 Högmässa
3 april
4 april
10.00 Gudstjänst
18.30 Passionsandakt
Påskafton
Påskdagen
Sörbykyrkan
10.00 Ekumenisk högmässa, 10.00 Gemensam högmässa
med Brickebergskyrkan
i Almby kyrka
3
16.00 Gudstjänst med
små o. stora, påskfest
Tack Dag!
Komminister Dag W Edholm har efter nära 20 års tjänst i
Almby församling gått i pension.
Dag har en omvittnad, gedigen orgelkunskap och denna merit
har ofta blivit använd, bl a av Strängnäs stift vid
inventeringen av stiftets orglar.
Hans intresse har även gällt predikokonsten. Dag uppfattas
allmänt som kunnig och påläst. Därför har han använts vid
tillfällen för föredrag och församlingsstudier.
Dag har även varit lärare för församlingens konfirmander.
Almby församling vill nu tacka Dag för många års insatser
och önskar honom och hans familj allt gott inför kommande
dagar.
Foto: Bengt Isacson
Åke Sonesson, kyrkoherde
Ny präst i Sörbykyrkan!
Magnus Hagström skriver:
”Jag kommer från Sollentuna och är 33 år gammal. Min fru
Hanna är civilingenjör och söker för tillfället jobb. Vi har två
barn, Ellinor 4 år och Clara 2 år.
Vi har jobbat i Etiopien i två och ett halvt år för EFS/Svenska
kyrkans lutherska partnerkyrka ”Etiopien Evangelical Church
Mekane Yesus” (EECMY) och det har varit en mycket
spännande tid. EECMY är en av världens snabbast växande
kyrkor, och om ca 15 år kommer den att ha vuxit om Svenska
kyrkan till antalet medlemmar (vi är i dag världens största
lutherska kyrka). Jag undervisade på det teologiska seminariet
i staden Nakamte där vi bodde och Hanna jobbade med
Foto: Eva Marklund
utvecklingsfrågor för kvinnor, framförallt med att försöka
starta upp egen företagsamhet. Ett projekt som efter
omständigheterna gått mycket bra. Innan vi flyttade till Etiopien jobbade jag i Svenska
kyrkan i Sollentuna, och innan dess i Betlehemskyrkan i Stockholm; EFS ”domkyrka”.
Nu ser jag med glädje och förväntan fram mot kommande år i Sörbykyrkan och i Almby
församling!”
Magnus Hagström, komminister
Välkommen Magnus
önskar Almby församling
4
Ny präst på Universitetet!
Johan Linnman skriver:
”Den 1 mars började jag min tjänst som universitetspräst i
Almby. Jag och min fru ser mycket fram emot att flytta till
Örebro. Det närmsta Örebro jag bott är Arboga där jag var
komminister i 5 år fram till 2002. Därefter har jag tjänstgjort
som präst på stiftsgården i Rättvik och i Moçambique. Jag
kommer från Västerås stift, som sedan länge har en
vänstiftsrelation med Lebombostiftet i södra delen av
Moçambique. Under mina tre år i Moçambique träffade jag
min fru Fidélia. Vi har en son, Alexander, som snart är ett år Foto: Fidélia Linnman
gammal. Örebro universitet är en spännande plats att vara
på, det sjuder av liv och aktiviteter. Det ska bli väldigt intressant att få vara präst i den
miljön. Jag kommer förhoppningsvis att lära mig mycket av studenter och lärare och jag
hoppas förstås att jag även ska kunna bidra med något tillsammans med de andra i
universitetskyrkan. Tro, hopp och kärlek behövs även i vetenskapens boning!
Tack Almby församling för förtroendet att få vara präst hos er!”
Johan Linnman, universitetspräst
Välkommen Johan
önskar Almby församling
Sommarfest
Barngrupperna i Almby – Sörbykyrkan – Den gode herdens kapell
har
Gemensam sommarfest i Almby Prästgårdspark
Söndagen den 23 maj klockan 14.00
Underhållning av Mr Goran
Sång av och med barn
Medtag picknickkorg, filt och vid regn paraply!
5
Vi tror ock på vetenskapen.
Pekka Mellergård, hjärnforskare och specialist i neurokirurgi, rektor på Örebro
Teologiska Högskola
J
ag är en troende människa. Jag tror på vetenskapen. Det är inte det enda jag tror på,
men vetenskapstron är en viktig del av mitt liv.
Ibland känns det tryggt att veta att jag tillhör den lilla skaran av dem i vetenskapen
invigda. Som ett av tecknen på detta har jag bl.a. rätt att bära en fin doktorsring i guld,
och att vid vissa tillfällen dela särskilda måltidsgemenskaper.
Men det är inte lätt att vara en på vetenskapen troende. Det finns så många
anledningar till tvivel - exempelvis på grund av vår gemenskaps inbördes stridigheter.
Själv är jag uppfostrad i den naturvetenskapliga grenen, där många har väldigt svårt för
det humanvetenskapliga samfundet. Många av mina närmaste trosbröder ifrågasätter på
allvar om flertalet företrädare för exempelvis sociologi, psykologi, antropologi eller
filosofi verkligen kan kallas vetenskapsmän. För att inte tala om genusforskarna.
Resultaten av vår verksamhet känns också ibland problematiska. Vem läser alla våra
vetenskapliga rapporter och avhandlingar? Och när någon läser och tillämpar – varför
blir det inte alltid så bra? Alla dessa biverkningar och sidoeffekter? Jag önskar att jag
bergfast kunde hålla fast vid bekännelsen att det är politikernas och beslutfattarnas fel.
Men mellan skål och vägg: ibland tvivlar jag på att det är hela sanningen.
Ett annat problem är entusiasterna. Skollärarna som tror att det som står i läroböckerna
är bokstavligen sant. Igår, idag och för all framtid. De som inte har förstått att vi hela
tiden jobbar med hypoteser och teorier. Visserligen är teorierna välgrundade - men hela
vår trosgemenskap bygger på insikten att vi alltid måste vara beredda på att ifrågasätta
och tänka om.
Den motsatta problematiken finns hos en särskild sekt av uttolkare. Nämligen
journalisterna som vill göra dagsaktuell dramatik av våra forskningsresultat. Det
fungerar bäst med det som är lätt att förstå, och som samtidigt ifrågasätter rådande
teorier. Resultatet blir ofta en allt mer förvirrad allmänhet som blir tveksam till hela det
vetenskapliga projektet. Just nu kanske tydligast i frågan: Vem kan man egentligen lita
på när det gäller den globala uppvärmningen?
Men trots dessa tvivel så står min tro på vetenskapen fast. Den positiva erfarenheten
är tillräckligt stark, argumenten tillräckligt övertygande. Den liknar i många avseende
tron på att jag själv faktiskt existerar, och tron på att min fru Anna faktiskt älskar mig.
Eller tron på att Universums Skapare och uppehållare har uppenbarat sig i Jesus Kristus.
6
Musik
Café
Go’biten
ALMBY FÖRSAMLINGSHEM
Onsdagen den 26 maj kl 19.00
Café Go’biten
”Allsång i Almby”
med
Vox Alma och musikkapell
under ledning av
Unn Jörgensdotter Wing
‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘‘
ALMBY KYRKA
Söndagen den 6 juni kl 18.00
Musik i sommarkväll
Körerna
Minivox, Vox Florens,
Vox Angelica, Vox Alma
och Seniorkören
sjunger sommarmusik på Nationaldagen
under ledning av
Unn Jörgensdotter Wing
Fritt inträde!
Biljetter finns att hämta på almby
församlignsexpedition från och med 24 maj.
7
Vetenskapens och trons språk
Docent Johan Lundborg, teol dr och universitetsdirektör vid Örebro Universitet
P
Kan poesi vara sann? Och hur blir det
med den religiösa sanningen? Svaret
beror helt enkelt på vad man menar med
sanning. Har vi inte alla upplevt att en
dikt talar till oss och signalerar en djup
sanning om vårt liv och vår verklighet –
en existentiell sanning? Samma sak tycks
gälla bildkonsten och musiken. Genom
mötet med konsten kan vår syn på
verkligheten fördjupas. Vi kan se saker vi
tidigare inte sett. Det levande religiösa
språket tycks kunna fungera på samma
sätt, det kan säga något väsentligt om våra
liv som vi får syn på.
rofessorn och biskopen Gustaf
Aulén (1879-1977) tillhörde den så
kallade Lundateologin, en alldeles
speciell teologisk skolbildning med sitt
fäste just i Lund. Det berättas att han
alltid bemötte påståendet ”Jag tror inte på
Gud” med motfrågan: ”Vilken Gud är det
du inte tror på?” Fräckt kan man tycka, en
ordlek eller helt enkelt ett sätt att komma
undan hela frågan. Jag tror inte att man
skall se Auléns svar på det sättet. Hans
poäng var naturligtvis att få den icketroende att reflektera över sin gudsbild
och kanske också över det enkla
förhållandet att vårt mänskliga språk inte
räcker till för att uttrycka något helt
annorlunda, nämligen Gud. Gud tillhör
det outsägliga. Den kristne kan till en del
lära känna Gud genom Jesu liv och
handling, men att säga ”jag vet vem Gud
är” går inte. Vi kommer inte ur vår
språkliga begränsning.
är man inom katolsk tradition
behandlar svårigheten att tala om
Gud har man ofta fastnat för det
som kallas för negativ teologi.
Huvudtanken är att allt vi kan säga om
Gud om vi vill tala om Gud så som han
verkligen är, är vad han inte är; han är
inte ond, inte kärleksfull på mänskligt vis,
inte begränsad fysiskt eller kronologiskt
och så vidare. När vi säger att Gud är
kärleksfull finns det möjligen en liten
analogi mellan mänsklig kärlek och Guds,
men längre än så kommer vi inte. Gud är
obeskrivbar utifrån vår intellektuella
fattningsförmåga.
D
et är inte ovanligt att människor
ser en motsättning mellan tro och
vetande. Problemet har ofta att
göra med grunden för vetandet, synen på
det religiösa språket och Auléns
motfråga: Vilken Gud tror du inte på?
Men tron har en annan grund än den som
vetenskapen åberopar. Tron springer ur
en religiös erfarenhet. Denna erfarenhet
kan se väldigt olika ut, alltifrån en plötslig
omvändelse - till exempel så som Pauli
omvändelse beskrivs i Bibeln - till en
smygande insikt och förvissning. Den
religiösa erfarenheten förändrar den
troendes syn på verkligheten,
verkligheten ges olika gestalt. Typiskt för
den religiösa erfarenheten är att den
formuleras i ett språk som skiljer sig från
vetenskapens. Himmel är något helt annat
för den troende än för meterologen. För
den som erfarit och känner det religiösa
språket, kan vetenskapen aldrig vara ett
hot. När vi nu närmar oss påsk får vi
tillfälle att fundera över vad påskens
bibeltexter handlar om. Vad säger dessa
texter om vår existentiella situation? Vad
säger de till dig och mig?
N
V
år förre ärkebiskop, KG Hammar,
gjorde vid ett tillfälle en analogi
mellan religiöst språk och poesi.
Men, invände någon, om religiöst språk är
som poesi: Hur blir det med sanningen?
8
Maria, hoppets Moder bär i bön all
brist till Jesus, härdar ut i trohet under
korset - vet, också i trons mörker,
att Jesus seger föds ur Hans offer
Text: Mariadöttrarna OSB
Glasfönster i klosterkyrkan, Heliga Hjärtas kloster
vid Omberg, Östergötland
Konstnärinna: syster Erentrud Trost OSB († 2004), Abtei Varensell
9
Konst och vetenskap…
är det något att ha som tema i ett församlingsblad och särskilt nu inför Påsken?
Men om vi tänker efter…vi är som människor skapade till Guds avbilder. Vi står- vare sig
vi vet det eller inte – i en nära förbindelse med Gud, Skaparen. Därför kan vi också se
konsten som en oförtjänt gåva, som Gud ger och som strömmar fram ur människans inre –
en av Gud given rikedom.
Konsten skapas ur en förmåga som Gud har skänkt och ur konstnärens medvetna
ansträngning. Konsten är ett språk, som talar till oss genom syn och hörsel. Konstnären
blir en ”medskapare” om hon styrs av människans yttersta mål: att förhärliga Gud.
Den sakrala (andliga) konsten leder människor till tillbedjan, bön och kärlek till Gud.
Vetenskap och teknik är dyrbara resurser, när de ställs i människans tjänst och till allas
bästa – i överensstämmelse med Guds plan och vilja med sin mänsklighet.
I Påskens ljus – att Kristus är uppstånden – får allt innefattas, som är till Guds
förhärligande. Konst, vetenskap och teknik blir då gudomliga gåvor – om de är inriktade
till sitt ursprung – som med hela skapelsen får vara instrument i en lovsång till Guds ära
som aldrig tystnar.
Bön:
Skänk ditt ljus åt forskare och konstnärer – så att de gör oss bättre beredda för ditt rike.
Herre, dra allt till dig. Amen.
Åke Sonesson, kyrkoherde
7 april ”Örongodis”
Tobias Kihlström o. Nan Karlsson
21 april ”Måste man göra så där?”
Benjamin Lundqvist
5 maj ”Bokcafé”
Anna-Klara Walkeby
för daglediga
i Almby Församlingshem
Almbyvägen 4
klockan 14.00 – 15.30
10
19 maj ”Vårcafé”
Seniorkören, Unn J Wing
2 juni ”Livet i Moçambique”
Johan Linnman
16 juni ”TRÄDGÅRDSFEST”
Gudstjänster och sammankomster
Måndagar
Veckomässa kl 08.00 i Almby kyrka
Tisdagar
Öppen förskola kl 09.00-12.00 i Almby församlingshem
Öppen förskola kl 09.00-12.00 i Sörbykyrkan
Öppet hus för daglediga kl 10.00 Den gode herdens kapell
Veckomässa kl 18.30 i Den gode herdens kapell, Brickebacken
Onsdagar
Veckomässa kl 08.00 i Almby kyrka
Öppen förskola kl 09.00-12.00 i Sörbykyrkan
Inför söndagen kl 18.30 i Sörbykyrkan
Torsdagar
Öppen förskola kl 09.00-12.00 i Sörbykyrkan
Öppen förskola kl 11.00-14.00 i Den gode herdens kapell
Träff för daglediga kl 14.00 i Sörbykyrkan
”Bara vara” kl 17.00-18.30 i Almby kyrka
Fredagar
Veckomässa kl 07.45 i Almby kyrka
Söndagar
Högmässa kl 10.00 i Almby kyrka, söndagsskola jämna veckor
Gudstjänst kl 10.00 i Sörbykyrkan
Högmässa kl 16.00 i Den gode herdens kapell, söndagsskola jämna veckor
För aktuellt gudstjänst- och veckoprogram hänvisar vi till Nerikes Allehandas
predikoturer på fredagar och församlingens månadsblad och affischering samt på
www.svenskakyrkan.se/almby
Sörbykyrkans program finns även på www.sorbykyrkan.nu
Du är också välkommen att ringa vår pastorsexpedition tel 21 90 90.
11
”Bara vara”
Almby kyrka
Torsdagar kl 17.00-18.30
17.00 ”Bara vara” med möjlighet att – tända ljus – be bön – skriva bön
17.30 Meditation över en bibeltext
18.00 ”Bara vara” med möjlighet att – tända ljus – be bön – skriva bön
Du väljer själv ut den stunden som passar dig. Respektera dock att under
Meditationsstunden 17.30-18.00 bör det vara stilla i kyrkan.
Välkommen till en stilla stund i en öppen kyrka!
TELEFONNUMMER
Almby pastorsexpedition
21 90 90 fax 21 90 99
Kyrkoherde Åke Sonesson
21 90 91
Den gode herdens kapell
36 32 91
Sörbykyrkan
33 55 45
Universitetspräst
30 11 69
Universitetsdiakon
30 35 60
Fullständig telefonlista finns under ”Svenska kyrkan i Örebro, Almby
församling”, på de rosa sidorna i telefonkatalogen
Almby församlingsblad är ett informationsblad från
Svenska kyrkan, Almby församling, Almbyvägen 4, 702 84 Örebro
Ansvarig utgivare: kyrkoherde Åke Sonesson
Text och foto:
Utkommer med 4 nummer per år.
Helena Liimatainen, om inte annat anges.