vetenskap, kunskap, sanning

Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar.
(Allt material finns på kursens webbsida: http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht07/)
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Vetenskapsteorin är den del av filosofin som ställer sig frågor om sådana begrepp
som är gemensamma för olika vetenskaper och även olika specialvetenskaper. Till
exempel om den vetenskapliga kunskapens natur, som om vetenskap är en
rationellverksamhet, eller inte. Eller som Rosing skrev 1993: ”studiet av
vetenskapernas logiska metodologiska grundvalar dvs. av de förutsättningar på
vilka de olika vetenskaperna ytterst vilar”
Vi läser vetenskapsteorin för att vi ska se hur vetenskapen är uppbyggd och ska
kunna granska den kritiskt. Kursen vetenskapsmetodik ingår som ett krav för att
få göra ett examensjobb, samt att högskolan är tvungen att utbilda på ett sådant
sätt eleverna får en rätt utbildning och god forskningssed värnas. Enligt
Högskolelagen.
2. Vad är sanning?
Sanning i min mening är att man talar om någonting som har hänt, utan att
förvränga det som man säger. Sanning är ett svårdefinierat begrepp, man kan säga
att det är som en bro mellan språket och verkligheten. Det finns flera teorier om
vad sanning är:
-Korrespondensteori, en utsaga är sann om den motsvaras av något som finns i
verkligheten.
-Koherensteori, en utsaga är sann om den är förenlig med andra utsagor som vi
tycker är sanna.
-Pragmatiskteori, en utsaga är sann om fungerar i praktiken, är till nytta eller leder
till mänsklig lycka.
3. Vad är kunskap?
För mig så är kunskap det som man lärt sig om ett visst ämne, och när man kan
använda sig av det till att utföra förändringar. Det finns olika typer av kunskap,
man skiljer på
-empirisk kunskap som bygger på sinnesintryck och ger information om
yttervärlden och
-analytisk kunskap som bygger på logik och som strävar efter att säga något om
strukturella lagar som världen vilar på. Den vetenskapliga kunskapen har
bestämda regler hur kunskap kommer till och det går att prova resultaten. Det är
inte förrän den är accepterad av forskarsamhället som den blir till vetenskaplig
kunskap. Sen finns det också praktiker kunskap som innebär kunskap för konkreta
situationer inriktad på att handla effektivt, och traditions-, rutin- och
erfarenhetsbunden, ”tyst” kunskap.
4. Vad är vetenskap?
Vetenskap är ett begrepp som man kan förklara som organiserad och verifierbar
kunskap. Den bygger på ett metodiskt och systematiskt skapande/hämtande av
kunskap som kännetecknas av en slutledning grundad på erfarenhet, och bland
annat olika experiment. Vetenskap är också ett resultat av en mängd aktiviteter
som pågår inom olika forskarsamhällen, fast vetenskapen förutsätter ett
vetenskapligt förhållningssätt för att etablera sanna uppfattningar och accepterad
metodologi.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
Forskningen är det som man tror sig veta (forskningen är kunskapspskapande) och
vetenskapen är det som man har bevisat fungerar. Forskningen är processen och
vetenskapen är resultatet av forskningen, dvs. forskningen får fram hypoteser och
teorier, när dessa blir godkända skapas ny vetenskap av teorin. Forskningen är ju
en iterativ process som upprepar sig medans vetenskapliga sanningar är
temporära.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Deduktion är ett logiskt sätt att härleda slutsatser från premisser, när man går från
det generella till det enskilda. T.ex. Premiss 1: alla bilar är konstruerade av
människan. Premiss 2: Volvo är en bil. Slutsats Volvo är konstruerad av
människan.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Induktion är ett logiskt sätt att härleda slutsatser från erfarenheter. Man utgår från
en samling händelser och utifrån det så inducerar man en sannolik slutsats. T.ex.
Alla bilar är konstruerade av människan, alltså är Volvo konstruerad av
människan.
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Det spelar en stor roll i arbetet med att försöket att bevisa hypoteser och teorier
som är framtagna av forskare och vetenskapsmän. Det gäller att granska dessa
kritiskt så att man får en relativt bra kunskap.
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Den hypotetiskt-deduktiva metoden är en vetenskaplig metod som man anser
beskriva hur den empiriska vetenskapen fungerar. En gammal metod, men den
kan beskrivas kortfattat som
-att formulera en eller flera hypoteser
-att deduktivt härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen (erna)
-att man undersöker om konsekvenserna stämmer med verkligheten.
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Man kan säga att i all kommunikation är det något som transporteras (överförs,
och i princip ska kommunikation gå i två riktningar från sändare till mottagare
och tillbaka). Det kan vara något konkret eller bara någon typ av meddelande. När
man kommunicerar mellan människor måste det utbytas information för att det
ska klassas som kommunikation. Kommunikationen kan vara allt från verbalt tal,
kroppsspråk, till hur vi klär oss. (allt detta är i grunden information) Vi kan
signalera med hjälp av olika språk eller bara läten. Att kommunikationen är viktig
säger sig väl själv, man skulle nog inte kunna klara av att göra något tillsammans
med någon annan varelse om det inte fanns kommunikation.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Språket är ju en del av kommunikationen, som man uttrycker verbalt. Språket är
bara en liten del av alla kommunikationsmedel, och det finns så många andra sätt
att kommunicera. T.ex. ögonkontakt, kroppsspråk, dofter osv.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
Antiken:
oföränderliga, eviga idealbilder - den perfekta sanningen existerar i en abstrakt
tankevärld. Vad vi ser här är ofullständiga reflektioner och avbildningar, men den
veteskapliga forskningen blir framförallt logiska resonemang och tanke
experiment. Främst Platon och Aristoteles som dominerade.
Medeltiden:
Under medeltiden så levde det klassiska resonerande angreppssättet kvar.
Premisserna som man resonerade eller de absoluta sanningar man sökte var givna
av Gud. Dogmatisk teologi. St Thomas Aquino var en av de stora på 1200-talet.
Empiristerna:
På 1500-talet var det Francis Bacon med en vetenskaplig metod, var en av de
första som aktivt jobbade med vetenskapsteori. Galileo kombinerade vetenskaplig
teori med praktik, Newton fick fram praktiska resultat genom experiment. Det
kom fram en helt ny modern världsbild, den materiella världen intressant i sig
själv, och observationer, experiment och induktion var andra viktiga saker
Kontinentalskolan:
Rationalism, filosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm
Liebniz. Empirism, var att endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan
betraktas som tillförlitligt. Under Upplysningen så fick Newtons teorier också
filosofiska konsekvenser. En tysk filosof vid namn Immanuel Kant ville få fram
ny kunskap, genom att kombinera de rationalistiska och de emiriska
grundtankarna. Hans filosofi handlade om att kritiskt granska det rena förnuftet
Nutiden:
Här handlar det om positivism, Hermeneutik, och kritisk rationalism.
Positivism är en benämning på olika filosofiska riktingar som strävar efter att
grunda tänkandet på fakta. Hermeneutik är en forskningsmetod där tolkningarna
står i fokus. Kritisk rationalism kallas också för falsifikationism, den grundades av
karl Popper när han kritiserade den logiska positivismen. Den går ut på att en
utsaga om verkligheten kan godkännas som vetenskaplig om den är möjlig att
falsifiera, dvs. att genom ett experiment bevisa att utsagan är falsk.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Det började med att Alan Sokal skrev en nonsens text som han ville att tidskriften
Social Text skulle publicera. De publicerade den och samma dag så skrev Sokal i
en annan tidskrift, Lingua Franca, att hela artikeln var en bluff och att det var
löjliga påståenden som han hade skrivit. Där började kriget, debatten började och
man ifrågasatte om det var rätt att skicka in en sådan artikel, likaså om Social text
hade varit tillräckligt försiktiga innan de publicerade texten. Kontroversen rörde
kulturvetenskapernas behandling av naturvetenskaperna, som enligt vissa var
alltför negativ eller rent av fientlig. Påstått Postmoderna forskare anklagades för
att relativisera all kunskap, den västerländska kulturen sades vara hotad av en
teoretisk röta.
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativa metoder använder man gör analyser, mätningar och enkäter. Då
försöket man att få kvantitativa resultat, bestämmer mängder och fastställer
relationer. Kvalitativa metoder söker man inte i första hand kvantifierbara resultat
utan men söker efter kvalitén i det man undersöker.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
En föreläsning som inte gick till historien som en intressant och givande. Har för
mig att den handlade om hur litteraturen användes!? Inte riktigt. Det som fastnade
mest var nog hans glasögonföring, som han vred och pillade på hela tiden. Det
märkte inte jag. Däremot anser jag att man som allmänbildad ingenjör bör kunna
skriva minst 10-15 meningar om en två timmars lång föreläsning i
litteraturvetenskap.
2. Matematik inom kulturstudier.
Dataspelanalys med matematiska verktyg (Pontus Strimling)
Det att man kan göra svårbegripliga teorier lite mer förståeliga. Att man kan
införa mattematiken inom humaniora, och att det går mäta känslor och relationer.
Lite vetskap om hur World of Warcraft kulturen ser ut, och hur bestraffningar
utförs vid moraliska nedköp. Vi hade en intressant underökning om människans
moral och hur man investerar pengar som man får av en okänd. Har också lärt mig
att man kan tjäna pengar på en föreläsning ;-). Egentligen inte. Pengar fick ni från
Pontus forskningsbudget. Och man brukar ersätta försökspersoner på något sätt
när de deltar i experiment. Det är inte så ovanligt, faktiskt. Om du svarar på non
SCB enkät får du en lott. Det här var en ganska intressant föreläsning pga. att
parallellerna i spelets värld och i den riktiga. (Vad var ”den riktiga”? )
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
Ivica talade om olika vetenskaper och om hur de hänger ihop och skillnaden
mellan dem. Inom mattematiken så förklarade han om Pythagoras sats. Även hur
Wasa skeppet kantrade och varför, vad som gick snett. Hur man analyserar ett
problem och vägen till lösningen inom ingenjörskonsten. Och hur man går från
idé till färdig lösning. Ganska bra föreläsning, genom att det var ett intressant
ämne. Var det allt du kunde komma ihåg av en intressant föreläsning?
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Kognitionsvetenskap, utvecklandet av datateknologi och det mänskliga tänkandets
natur. Vi fick höra hur Gordana jobbat, se på målningar (? du minns kanske att jag
svarade på Mohammeds fråga vad omslagsbilden på min bok föreställde), och se
och känna på (du kunde också se på vad de innehåller!) ett par böcker som
Gordana skrivit. Men du minns inte att föreläsningen handlade om ett nytt sätt att
beskriva naturen och människor – Info-Computationalism som beskriver alla
fysiska ting och processer som informationsprocesser.