Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
Av Sambou Jadama
[email protected]
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Vetenskapsteori handlar om det vi kallar kunskap och hur vetenskapligaundersökningar
går till och vilka metoder som används för att få fram ett resultat.
Jag läser vetenskapsteori for att förstå hur de olika vetenskapliga undersökningar går till och
att kunna skriva och läsa vetenskaplig rapport samt delta i vetenskapliga diskussioner.
Enligt Högskolelagen (1992:1434) skall vi också läsa vetenskapsteorier av följande
anledningar:
§ Staten skall som huvudman anordna högskolor för
1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet,
och
2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.
§ Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och
utbildning.
a § I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed
värnas. Lag (2000:1370).
2. Vad är sanning?
Vad som är sanning hos någon behöver inte vara sanning hos någon annan. Påstående kan
också vara sant hos majoriteten men inte minoriteten. Och det gör begreppet sanning svårt
att tolka.
Sanning är något vad vetenskapen ständigt söker. Det finns i huvudsak tre olika oberoende
kriterier på sanning:
Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av (korresponderar mot) något som
finns i verkligheten.
Koherensteori om sanning – en utsaga är sann om den är förenlig med (kohererar med)
andra utsagor som vi håller för sanna.
Pragmatisk teori om sanning – en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, (är till nytta,
leder till mänsklig lycka etc)
3. Vad är kunskap?
Hur kan man definiera ordet kunskap? Det är så generellt att det blir svårt att börja
definiera ordet.
Kunskap kan analyseras utifrån olika förklaringsperspektiv.
Det finns t ex. vetenskaplig kunskap som handlar om bestämda regler för hur kunskap
kommer till och att resultaten är kommunicerbara och prövbara av forskarsamhället innan
den accepteras.
Kunskap kan även syfta på vissa färdigheter, när kunskap är en färdighet, vet vi hur något
skall göras och kan utföra det utan att den skall accepteras av forskarsamhället.
4.
Vad är vetenskap?
För att definiera begreppet måste jag förtydliga en sak. Inom vetenskapen används inte
förklaringar som bygger på det övernaturliga. Vetenskapen bygger på de vetenskapliga
metoderna på ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap som kännetecknas
av empiri och experiment. Påstående testas och granskas av forskarsamhället innan den
accepteras eller förkastas.
Det finns många vetenskapliga områden. Vetenskap är dels institutionaliserad,
systematiserad kunskap. I Sverige har SCB haft ett regeringsuppdrag att utveckla
forskningsstatistiken så att en ämnesuppdelad redovisning av statistiken över forskning
och utveckling blir möjlig.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
FORSKNING ÄR EN ITERATIV PROCESS!
Forskning är en process som söker efter ny kunskap och sammanhang, den är systematisk
iterativ process och vetenskap är dess resultat.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Deduktiv slutledning använder man exempelvis då man utgående från en allmän utsaga
härleder en enskild konsekvens.
Deduktion: det generella → det enskilda
Ett deduktivt argument är konstruerat enligt giltiga
slutledningsregler
� Slutsatsen följer med nödvändighet från premisser
premiss 1
Alla filosofer är dödliga.
premiss 2
Sokrates är filosof.
_____________________________
slutsats Sokrates är dödlig.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Med att ett resonemang är induktivt menas att det utgår från en rad enskilda iakttagelser,
ur vilka man försöker dra en generell slutsats.
Induktion : det enskilda → det generella
Den generiska formen av induktivt argument:
premiss 1
Sokrates dog.
premiss 2
Platon dog.
premiss 3
Aristoteles dog.
____________________________
slutsats
Alla filosofer är dödliga.
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Induktion och deduktion som metod används i vetenskaplig forskning.
Med induktion kan en forskare utgå från empiri för att bygga en teori. Det innebär även
att forskaren ska närma sig undersökningen på ett öppet sätt.
Den deduktiva ansatsen används för att bevisa en teori. För att göra det använder
forskaren empiriska studier, och resultat från dessa används som premisser från vilka en
deduktiv härledning ger en slutsats somvisar ifall teorin kan bekräftas.
Deduktionen används oftare att dra slutsatser från premisser medan man utforskar själva
fenomenet.
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Den vanligtvis alternativa metoden till induktion är den hypotetiskt/deduktiva metoden.
Enligt denna, mer kritiska vetenskapssyn, handlar det inte om att verifiera kunskap
genom olika sorters bevisföring, utan att falsifiera genom att hitta motexempel.
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Kommunikation är överföring av information, interaktion genom tecken/meddelanden.
Det är viktigt för alla organismers överlevnad, även dem som inte har något språk att
kommunicera med varandra. Dessa organismer kommunicerar med varandra genom
utbyte av symboler (utseende, läten, rörelser, doft, beröring eller liknande). Människor
kommunicerar förutom med språk även genom en eller flera av följande :
Turordning
Intonation
Gester (kroppsspråk)
Ögonkontakt
Beröring
Statussymboler och kulturella symboler
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Relationen mellan språk och kommunikation är att människan har kunnat hitta ord som
beskriver dessa tecken och symboler som andra organismer använder för att kommunicera
med varandra. Ju, men jag menade att kommunikation omfattar språk, men är mer en språk
som redan sagt.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
ANTIKEN:
Två av antikens stora tänkare var Platon och Aristoteles.
Platon menade att rationalismen var det enda sättet för att nå den sanna oföränderliga
kunskapen (För Platon var idéer det väsentliga, medan fysiska verkligheten var bara en
ofullständig avbild av ideeernas värld.). Aristoteles ansåg i motsats till Platon att verklig
vetenskap är i första hand en undersökning av hur verkligheten ser ut.
MEDELTIDEN:
Mycket av det klassiska resonerande angreppssättet från antiken (och i första hand
Aristoteles) levde kvar i kyrkan vars inflytande på kunskap spelar all stor roll.
KONTINENTALSKOLAN:
Rationalism och Empirism var två ledande kunskapsteoretiska skolor under 1600talet.
René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz var några namn
som gjorde intryck på rationalism som bland annat hävdade att endast det som
bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt.
Den andra skolan var de kända filosofer Francis Bacon, John Locke, George
Berkeley fortsätter med David Hume under upplysningen. Empirismen var en
filosofi som hävdade att påstående är sant om det stämmer överens med vad som
kan observeras.
Nutiden:
De vanligaste vetenskapliga förhållningssätten är positivism och hermeneutik.
Positivismen har sin grund i en empirisk och naturvetenskaplig tradition. Inom positivismen
formas en hypotes utifrån observationer. Hypoteserna skall sedan testas empiriskt och söker
förklaringar genom att se till och studera delar av en helhet. Positivismen är starkt
förknippad med kvantitativa och statistiska hårddatametoder.
Hermeneutiken skiljer sig markant från positivismen. Till skillnad från positivisterna, som
vill förklara företeelsen, söker hermeneutiken en förståelse genom att växla mellan en
tolkning av delarna och helheten. Det hermeneutiska förhållningssättet bygger i grunden på
att studera, tolka och förstå och det står även för ett kvalitativt förståelse- och
tolkningssystem.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
1970 - 1990 växte fram postmodernismens vetenskapsfientlighet mot naturvetenskap.
Enligt postmodernismen var vetenskapen socialt konstruerat och är starkt påverkad av
sociala (makt)förhållanden och därför gäller endast tillfälligt.
Medan forskarsamhället hävdar att alla former av post-modernism var anti-vetenskapliga,
antifilosofiska och generellt anti-rationella.
Här berättade vi om hur fysiker Alan Sokal startade detta krig och om den så kallade
”Sokal affären.” som uppstod när Sokal publicerat en bluff artikel i tidskriften ”Social
Text”.
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
När man skall välja metod som passar tittar man först på vilken slags frågeställning man
har. Utifrån frågeställningen väljer man sedan en metod. Detta är den ideala ordningen i
forskningsprocessen.
Kvantitativa metoder är bra för sådant som går att mäta, strukturerad analys eller enkät
Bestämmer mängd; hur mycket.
Fastställer relationer.
Kvalitativa metoder används för att understryka faktiska eller essentiella egenskaper t.ex.
hos något som skall undersökas (intervju, litteraturstudie, iakttagelser):
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Det jag har lärt mig om den gränslösa vetenskapen är från Haags föreläsnings inledning
som handlar om användande av ”ord”. Hur han visar att ett ord inte bara ha flera
synonymer utan även dess motsatser kan ingår i samma betydelse. Resten kommer jag
inte ihåg men jag kommer säkert kännaigen den och även drar nytta av dem om jag någon
gång råkar stöta på den.
2. Matematik inom kulturstudier.
Dataspelanalys med matematiska verktyg (Pontus Strimling)
Pontus Strinmling gjorde jättebra föreläsning. Det jag lärt mig var matematiska metoden
som inte bara handlar om siffror utan också hur matematiska metoden kan användas för
att kunna lösa de sociala samhällsfrågorna. Jag har bara minnet av WoW jämförande
studie mellan olika servrar och frågan var hur man fördelade byte och hur man
bestraffade de som inte följde regler. Också om man lärde sig mer av sina föräldrar eller
av sina kompisar. I WoW verkar man påverkas i huvudsak av sina kompisar (vilket är
rimligt).
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
Jag har lärt mycket av Ivica Crnkovics föreläsning. Vilka steg som ingår i
mjukvaruproduktion och hur viktiga de är, t ex. ”requirement analys”, design,
implementering och testing.
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Den här boken skulle jag vilja läsa för att veta och förstå mer. Det vekar intressant och
lärorik att veta hur utveckling av den evolutionsprocessen går till. Sambou du kan få min
bok ocm du mailar mig. Men vad jag vill att du kommer ihåg är att jag pratade om två
grundläggande begrepp som räcker till för att beskriva alla fysiska strukturer och
processer: information och beräkningsprocessen. Vidare talade jag om
”pancomputationalism” som ser hela universum som en dator.
Lite väl kort beskrivning av gästföreläsningar!
