HEMTENTA I CDT212 VETENSKAPSMETODIK 2010
(Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar. Allt material finns på kursens webbsida:
http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht10/)
VETENSKAPSTEORI
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
(Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den? Vad är sanning? Vad är kunskap? Vad är vetenskap?
Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.)
Begreppet sanning är en aning svårdefinierat, men man kan se det som att en sanning är en
överensstämmelse mellan en faktisk verklighet och en beskrivning av den verkligheten. Noteras bör
att det inte nödvändigtvis är möjligt att fastställa om en sådan beskrivning är sann.
Kunskap kan ses som en uppfattning om något, där man är fullt övertygad om att den uppfattningen
är sann. Exempelvis har jag uppfattningen att solen är större än jorden. Jag har även
"uppfattningen" att om jag kokar mina makaroner x minuter så får de den smak och konsistens jag
vill att de ska få.
Vetenskap är kunskap som följer vetenskapliga riktlinjer och är accepterad av en vetenskaplig
auktoritet. Bland dessa riktlinjer inkluderas bland annat att den ska vara kommunicerbar och att
trovärdiga argument som styrker att sanning föreligger har presenterats.
Forskning är processen att ta fram och kritiskt granska vetenskap.
2. LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
(Vad är deduktion? Ge exempel. Vad är empirisk induktion? Ge exempel. Vilken roll spelar induktion
och deduktion i vetenskaplig forskning? Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?)
Deduktion handlar om att utgå från ett generellt påstående och ta fram ett specifikt påstående, där
det specifika påståendet är sant om det generella är det. Om alla A är sanna så är A 1 sant. "Vi vet att
alla fiskar lever i vatten, så därför vet vi att guldfiskar lever i vatten"
Empirisk induktion går ut på att ta ett eller några specifika fall och göra dem generellare, dvs. man
hävdar att det som gäller för de specifika fallen gäller för samtliga fall. "Både guldfiskar och gäddor
lever i vatten, så alla fiskar lever nog i vatten"
Både empirisk induktion och deduktion kan användas för att ta fram hypoteser som sedan kan
prövas. Deduktion används ofta när man försöker motbevisa en hypotes, exempelvis i den
hypotetiskt-deduktiva metoden. I den metoden tar man en hypotes och försöker fastställa vad som
skulle följa ("innebörder" i brist på bättre ord) om den hypotesen är sann, varpå man jämför detta
med observationer. Om observationerna överstämmer med de fastställda innebörderna så har
hypotesen stärkts, om inte så har hypotesen motbevisats.
3. KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
(Vad är kommunikation? Varför är den viktig? Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om? Hur
och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?)
Kommunikation är att förmedla information som exempelvis (men inte begränsat till) kunskap och
åsikter. Kommunikation kan betraktas som viktigt av flera anledningar, dels kan man rädda liv
genom att dela med sig av kunskap om ett hot och dels kan man skapa möjligheter genom att sprida
kunskap.
Språk är ett verktyg som kan förenkla eller möjliggöra kommunikation. Förenklat är ett språk någon
form av mappning mellan tecken/signaler och dess betydelser (dvs. hur de ska tolkas).
"Vetenskapernas krig" var när postmodernisterna hävdade att vetenskapen som den var då inte var
objektiv, varpå realisterna kontrade med att hävda att postmodernisterna inte förstod sig på det
som de kritiserade.
De vetenskapliga traditionerna har varierat lite genom historien. Under antiken sågs vetenskapen
som något abstrakt och man jobbade då mest med logiska resonemang och tankegångar. När
medeltiden kom sågs gud som innehavaren av alla svar. Under medeltidens senare del blev det
populärt att ställa frågan "hur?" istället för "varför?" och man jobbade då mycket med experiment.
Så tycks det ha förblivit. I dagsläget är det vanligt med positivism och hermeneutik.
Kvantitativa metoder handlar om att samla in större mängder enklare data och inkluderar bland
annat metoder som enkäter och mätningar. Dessa metoder kan vara användbara till att fastställa
mängder och nivåer, relationer och samband, värden på variabler eller konstanter med mera.
Kvalitativa metoder inkluderar bland annat intervjuer, iakttagelser och litteraturstudier. Används
ofta inom mer abstrakta områden där det kanske inte är lika intressant att sätta svart mot vitt som
att lägga fram teorier och synsätt.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
4. LITTERATURVETENSKAPEN - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Jag missade tyvärr föreläsningen och materialet finns ej på kurshemsidan.
5. FYSIKENS VÄRLD. Hur hänger världen ihop egentligen och hur mycket vet vi om
världen? (Gordana Dodig Crnkovic)
Min bild av det här är att man inte har en aning om hur något fungerar, varpå man mer eller mindre
"brainstormar" fram diverse teorier, som möjligen skulle kunna överstämma med observationer,
och som är omöjliga att verifiera eller falsifiera med dagens teknik. Webbserien xkcd.com/171 säger
ganska mycket om min bild.
Skämt åsido, en teori är att allt vi ser omkring oss är uppbyggt av s.k. elementärpartiklar, som i sin
tur är uppbyggda av s.k. strängar som är endimensionella och vibrerar. Denna teori/modell kan lösa
vissa fysiska problem som uppkommer med tidigare modeller. Vi har med dagens teknik inga
möjligheter att med hjälp av experiment stärka eller falsifiera denna modell.
Astronomer har "bekräftat" att universum till en överväldigande majoritet består av mörk energi
och mörk materia.
Fysiker söker aktivt efter en "teori om allt". Som en del av det arbetet bygger man
partikelacceleratorer som kan användas för att söka efter den s.k. Higgspartikeln. En teori om allt är
alltså en sammanhängande teori som förklarar samtliga fysikaliska fenomen. Det finns teorier om
det mesta, men de är i regel oberoende av varandra vilket alltså innebär att det inte finns någon
tydlig koppling mellan hur olika fenomen fungerar och varför, vilket är vad en "teori om allt" då
skulle förändra.
6. TEKNIKVETENSKAPERNA (Ivica Crnkovic)
I teknikvetenskaperna ligger fokus närmare konkreta tillämpningar än abstrakt teori. Det handlar
om att formulera och lösa praktiska problem på effektiva sätt.
För så gott som varje naturvetenskap finns en motsvarande teknikvetenskap. Det finns även många
teknikvetenskaper som hämtar teori från multipla naturvetenskaper och ibland även andra
teknikvetenskaper.
Teknikvetenskaper inkluderar även arbetsmetodiken för att lösa praktiska problem, inklusive
problemformulering, problemlösning, implementation, verifikation, dokumentation, organisation av
arbetskraft mm.
7. MATEMATIK – bruk och missbruk (Kimmo Eriksson)
Den här föreläsningen handlade till största delen om hur matematiken missbrukas av framförallt
samhällsvetare. Dessa försöker använda matematiken för att förklara och bevisa saker där det helt
enkelt inte är lämpligt, eller på sätt som inte är matematiskt giltiga. Anledningen till detta är att de
upplever någon form av elegans eller status i att använda matematiska formler och bevis.
Det tycks finnas två budskap. Det första är att matematik (och mycket annat för den delen) har sin
plats där den är användbar på många sätt, men den ska inte missbrukas eller "användas bara för
att". Det andra budskapet är att artiklar bör granskas innan de publiceras, helst av oberoende
granskare. Kimmo tycks anse att bristen på detta är det verkliga problemet i sammanhanget.
8. FORSKNING INOM DATAVETENSKAP - Direktsänd video för mobiltelefoner
(Damir Isovic)
Den här föreläsningen har gett mig en bättre uppfattning om hur videokomprimering fungerar. Dels
hur man komprimerar enstaka bilder, och dels hur man komprimerar film med hjälp av
referensbilder och förutsägningar.
De använder sig av tekniker associerade med realtidssystem för att förbättra uppspelning av video
och ljud. Om resurserna1 i ett system inte räcker till för att korrekt spela upp videon så kastas
bildrutor. Traditionellt har man kastat dessa slumpvis vilket denna forskning då ska ändra på.
Genom att göra medvetna val om vilka bildrutor som skall kastas, och genom att använda
schemaläggning av datorkraft likt i realtidssystem, kan man skapa en stabilare uppspelning.
Det intressantaste i denna föreläsning är nog just hur de tar kunskap och forskning från ett område
(alltså realtidssystem) och applicerar det på ett annat.
Det absolut viktigaste jag lärt mig i denna kurs är nog hur enormt mycket mer
produktiv jag är när jag har deadlines att jobba mot.
1
Främst datorkraft och nätverksbandbredd i det här fallet
