HEMTENTA I CDT212 VETENSKAPSMETODIK 2010
(Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar. Allt material finns på kursens webbsida:
http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht10/)
VETENSKAPSTEORI
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
(Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den? Vad är sanning? Vad är kunskap? Vad är vetenskap?
Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.)
Vetenskapsmetodik handlar om de logiska och metodiska grunder som vetenskapen
förlitar sig på. Vi läser det eftersom det står i högskolelagen att utbildningarna vi läser på
högskolan ska vila på en vetenskaplig grund, det är därför viktigt att förstå vilken denna
grund är.
Det finns flera olika teorier om vad sanning är men i grunden handlar det om hur pass ett
påstående övernsstämmer med verkligheten.
Även kunskap kan förklaras på en rad olika sät men det handlar om att kunna rättfärgiga
och motivera sina övertygelser. Allt ska gå att kommunicera och testa.
Vetenskap är det resultat man får utav forskning efter vetenskapliga normer.
2. LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
(Vad är deduktion? Ge exempel. Vad är empirisk induktion? Ge exempel. Vilken roll spelar induktion och
deduktion i vetenskaplig forskning? Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?)
Deduktion är att använda för många olika fall för att dra slutsatser om ett enskilt fall. Man
kan t.ex. om man generellt vet något om bollar och har fått en ny boll man inte vet något
om just den bollen säga: ”Vi vet att alla bollar är blåa, därför är även denna boll blå.”
Empirisk induktion är att se på en samling av någon typ och försöka dra generella
slutsatser utifrån sin samling. T.ex. om man har en samling av blå bollar kan man säga:
”alla bollar vi har sett är blåa, därför är alla bollar blåa.”
Empirisk induktion är väldigt viktig för vetenskaplig forksning då i man i många
experiement använder en viss mängd testfall och utifrån desssa försöker skapa generella
teorier om universum.
Den hypotetiskt-deduktiva metoden är ett sätt att beskriva hur empirisk vetenskap
fungerar. Först formulerar man en hypotes som man sedan härleda deduktivt. Slutligen
undersöker man hur pass denna hypotes stämmer med verkligheten.
3. KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
(Vad är kommunikation? Varför är den viktig? Beskriv relation mellan språk och kommunikation. Beskriv
de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om? Hur och när
använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?)
Åter igen finns det många olika definitioner men i grund och botten handlar det om att
förmedla information. Uppenbarligen är kommunikation väldigt viktigt, alla djur
kommunicerar på något vis, inte nödvändigtvis genom ljud. Kroppsspråk, lukter, etc är
också kommunikation och utan det skulle ingen förstå någon och planeten skulle stå
stilla.
Språk är en form av kommunikation.
På antiken handlade vetenskapen mest om att man skulle hitta ideella lösningar på
problem. Perfekta lösningar skulle tänkas fram i en abstrakt tankevärld. Det handlade
mycket om tankeexperiement. Det resulterade i ofullständiga avbildningar av världen.
Även på medeltiden resonderades det mycket, mycket hade sin grund i tron på gud. På
1500-talet kom ”Empiristerna” som började lägga grunden för modern vetenskapsteori.
Man tyckte den materiella världen var intressant i sig själv utanför alla tankeexperiment.
Man började observera världen och genomföra riktiga experiment. På 1600- och 1700talet kom filosoferna in i bilden igen, men empirismen levde kvar den med. I modern tid
finns två huvudsakliga synsätt, det första är positivism som är det naturvetenskapliga
synsättet. Det andra är hermeneutik som är det samhällsvetenskapliga synsättet där det
handlar om att finna samband och mening.
Vetenskapernas krig handlar främst om kampen naturvetenskap och samhällskunskap, de
olika sidorna menade att man inte bedrev sin forskning på rätt sätt och försökte sabotera
för varandra.
Kvanitativa metoder används när man vill bestämma mängder av något eller fastställa
relationer. Man mäter och genomför strukturerade analyser.
Kvalitativa metoder används när man vill beskriva och förstå fenomen, sammanhang eller
bestämma någots art. Man intervjuar, använder iakttagelser eller studerar litteratur.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. LITTERATURVETENSKAPEN - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Var tyvär inte särskilt uppmärksam under föreläsningen och inget material finns på
kurshemsidan, trots att det ska det enligt detta dokument.
2. FYSIKENS VÄRLD. Hur hänger världen ihop egentligen och hur mycket vet vi om
världen? (Gordana Dodig Crnkovic)
Kort sagt vet vi väldigt lite om universum och det vi vet förändras hela tiden, och det har
förändrats genom historien. På senare tid har man velat förena kvantmekaniken med
Einstiens generella relativitetsteori men ingen har lyckats nå övertygande resultat än, ett
stort steg i vägen till detta mål är LHC, man hoppas kunna se hur universum var strax
efter bigbang. Saker som mörk materia eller att det finns mer materia än antimateria i
universum är också saker som vi ännu inte funnit svar på.
3. TEKNIKVETENSKAPERNA (Ivica Crnkovic)
Teknikvetenskaperna är de praktiska tillämpningarna av naturvetenskaperna.
Naturevetenskaperna förklara världen medan teknikvetenskaperna löser problem i
världen.
4. MATEMATIK – bruk och missbruk. (Kimmo Eriksson)
Matematik missbrukas av samhällsvetare som inte vet bättre. Det är lätt att lura sig själv
med matematik om man inte är van att arbeta med det. Man bör vara försiktig med att dra
slutsatser om samband om man inte förutsättningarna är lika. Kritiker blir offer för
påhopp om dom har invädningar.
5. FORSKNING INOM DATAVETENSKAP - Direktsänd video för mobiltelefoner
(Damir Isovic)
Pratade mest om saker vi som läst Operativsystem-kursen redan lärt oss och om hur video
codecs, generellt, fungerar. Video lagras i olika typer av ramar (frames), dessa ramar kan
antingen vara en hel bild eller bara skillnaden från förra hela bild. På detta vissa slipper
man lagra många hela bilder och kan därför spara utrymme och bandbredd. Realtidssytem
är viktiga i vårt dagliga liv även om vi inte tänker på det eller ens vet att dom finns. Bilar
som används som exempel i föreläsningen ställer väldigt höga krav på mjukvaran och
dess förmåga att prioritera olika processer.
