Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
Jonne Kivinen, [email protected]
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Enligt Rosing (1993) är vetenskapsteori ”studiet av vetenskapernas logiska och
metodologiska grundvalar”. Varför läser vi den?
2. Vad är sanning?
Det finns flera olika teorier om detta. Korrespondensteorin säger att någonting är sant om
detta överensstämmer med verkligheten, t.ex. om man påstår att ”Det snöar” så är det sant
om och endast om det verkligen snöar.
Enligt koherensteorin är sanning sådant som passar in i ”ett system av påståenden” där
inga påståenden säger emot de andra, t.ex. ”Jorden snurrar runt solen”. Tidigare var detta
inte sant eftersom man trodde att det är tvärtom.
Pragmatisk teori säger att sanning är en utsaga som fungerar i praktiken, (är till nytta eller
leder till mänsklig lycka). Det sista är något som förekommer i artikeln men är inte den
vanliga tolkningen av pragmatism.
3. Vad är kunskap?
Man kan se kunskap från olika synvinklar. Enligt Platons syn (traditionell syn) är det
”sann, rättfärdigad tro”. Med vetenskaplig kunskap menar man att det finns vissa
bestämda regler för hur kunskaper kommer till. Dessutom måste resultaten vara prövbara
och kommunicerbara. För att det ska räknas som vetenskaplig kunskap ska det först vara
accepterat av forskarsamhället. Propositionell kunskap förmedlas genom språket, t.ex.
”2+2=4”. Icke-propositionell kunskap är inlärd kunskap, praktiska färdigheter, t.ex. att
köra bil eller spela något instrument. Bra! Man pratar också om deklarativ och procedural
kunskap
4. Vad är vetenskap?
Vetenskapen kan sägas vara organiserad och verifierbar kunskap som undersöker olika
fenomen genom att ställa hypoteser, som sedan accepteras eller förkastas. Den utvecklas
hela tiden, vilket gör att vi hela tiden lär oss nya saker och får en ändrad uppfattning. Det
finns olika vetenskapliga områden som t.ex. naturvetenkap, humaniora och
samhällsvetenskap.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
Man kan säga att om forskning är själva processen så är vetenskap resultaten.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Att deducera är ett sätt att komma från premisser till en slutsats. Det betyder inte att
premisserna behöver vara sanna, bara att premisserna och slutsatsen kan sammanlänkas.
Ett exempel på deduktion: Alla mäniskor är dödliga, Peter är en människa, då är alltså
Peter också dödlig. Om inte premisser är sanna då blir inte heller slutsatsen sann.
Deduktion är slutledning från det generella till det enskilda.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Detta är ett slutledningssätt att komma fram till slutsatser genom egna erfarenheter och
genom upprepade observationer, till exempel ”Solen har gått upp varje dag (i många
miljoner år) därför kommer solen att gå upp även imorgon”. Induktion är slutledning från
det enskilda till det generella.
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Forskning är ju en iterativ process och när man tittar på hur cykeln ser ut så kan man säga
följande: från att ha befintliga teorier (offentliga, forskarsamhälleliga cykeln) så inducerar
man till en hypotes (hypotetiskdeduktva cykeln). Därifrån deducerar man till
förutsägelser. Sedan får man göra nya observationer och tester och därmed måste kanske
hypotesen justeras eller till och med ändras helt. Då används induktion och deduktion
igen.
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Det är en vetenskaplig metod med vilken man kan förklara hur empiriska vetenskaper
fungerar. Metoden går ut på att man först gör ett antal hypoteser och därefter undersöker
om konsekvenserna av hypotesen är rimliga, dvs. logiska. Dessutom måste
konsekvenserna överensstämma med verkligheten annars måste hypotesen förkastas.
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Både människor och djur har kommunikation. För oss är kommunikation ett sätt som vi
kan få kontakt med andra människor. Det kan handla om språklig kommunikation där vi
använder oss utav ett gemensamt inlärt språk. Man kan även kommunicera med hjälp av
kroppsspråk eller ögonkontakt. Även alla djur kan kommunicera med varandra, trots att
det sker på ett annorlunda sätt.
Kommunikation är viktigt för att vi människor ska kunna leva tillsammans, för att vi ska
förstå varandra. Man ska helt enkelt kunna uttrycka sig på något sätt. Personligen tror jag,
att utan någon språklig kommunikation skulle inte teknologin vara så avancerad som den
är idag eller så skulle den inte finnas överhuvudtaget. Korrekt.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Den högsta nivån av kommunikation är det verbala språket. Med det gör man sig bäst
förstådd även om kroppsspråket också är viktigt.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
- Antiken var Platons och Aristoteles tid. Då hade man oföränderliga och eviga
idealbilder om att den perfekta sanningen endast finns i en abstrakt tankevärld. Man
ansåg även att allt det vi ser är endast ofullständiga reflektioner av den perfekta
sanningen.
-Under medeltiden hade man fortfarande kvar det klassiska resonerande angreppssättet
där premisserna som man resonerade från eller de absoluta sanningarna var givna av Gud.
Under den tiden regerade dogmatiska teologin.
- Empiristernas Francis Bacons, Humes, Galileos och Newtons tid. Bacon var en av dem
första som arbetade med vetenskapsteori på 1500-talet, Galileo hade sin vetenskapliga
praktik samt teori, Newton sina praktiska resultat och en ny modern världsbild formas
och materiella världen blir mer och mer intressant.
- Kontinentalskolan. Det är rationalismens tid på 1600- och 1700-talet med medverkande
som Descartes, Spinoza och Leibniz. Empirismen var dominerande. Man ansåg att endast
det som man bevisat med erfarenhet kunde betraktas som pålitligt.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Det är kampen mellan olika ”tankesätt” (positivism, hermeneutik och Poppers kritiska
rationalism) om vilket som är det bästa när det gäller att definiera vad vetenskap är, hur
man får fram all verklig kunskap och med hurdana metoder.
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativa metoder används då man vill få en översiktsbild av antal. Till exempel om
man ska ta reda på hur många som föredrar sommar framför vinter, så kan man skicka ut
enkäter till en utvald skara, vars resultat, efter analys, sammaställs i tabeller.
När man vill göra djupare studier för att förstå fenomen använder man kvalitativa
metoder. Då är mängden data mindre men mer detaljerad. Exempelvis om man i en
kvantitativ undersökning skickar 500 enkäter så motsvaras detta, i en kvalitativ
undersökning, kanske av intervjuer med bara fem personer.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Ingemar hade slagit upp ett ord i en ordbok slumpmässigt och därefter börjat titta på olika
betydelser av det uppslagna ordet samt börjat vidareundersöka ordets utveckling.
Var det allt?
2. Matematik inom kulturstudier. Dataspelanalys med matematiska verktyg
(Pontus Strimling)
Det första är att man kan använda matematiken i annat än bara ”tråkiga” beräkningar.
Även om man inte behöver just räkna i samarbeten med matematik och olika
vetenskapsområden så kan man använda matematisk statistik och annan matematiskt
hjälp till att förklara vissa saker. Dessutom tog Pontus upp sin undersökning om onlinespelet World of Warcraft där han undersökte hur spelare beter sig när ett krigsbyte ska
delas ut som det bara finns ett exemplar av. Det finns bestämda regler för detta och om
man bryter mot dessa så bestraffas man socialt. Denna föreläsning var väldigt intressant.
Skulle gärna gå på en till föreläsning av Pontus – bra föreläsare.
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
Här fick vi lära oss att det finns mycket mer vetenskapsområden än bara de traditionella
naturvetenskapen. Men däremot så bygger alla de nyare vetenskapsområden på de
traditionella, t.ex. elektroteknik bygger på både fysik och matematik. Dessutom belystes
skillnaden mellan natur- och teknikvetenskap. Sedan hur det går till från att man fått ett
praktiskt problem som ska lösas till att man kommer med en lösning. Man ska reflektera i
två olika fas om man lösingen verkligen löser det praktiska problemet. Även denna
föreläsning var bra med intressant ämne. Dessutom roligt med Vasa-exemplet.
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Kognitionsvetenskapen vill ta reda på hur kognitiva processer fungerar och genom det
förstå hur vår inlärning är sammanbunden med kommunikation och miljö.Var det allt du
kommer ihåg? Det var ju inte mycket! Minns du inte ens ordet Pancomputationalism?
