Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar.
(Allt material finns på kursens webbsida: http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht07/)
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Vetenskapsteori är studiet av de logiska och metodologiska grundvalar som de
olika vetenskaperna vilar på. Anledningen till att vi läser det är att skollagen
förelägger om detta. Det är dock inte det viktigaste argumentet utan att läsa
vetenskapsteori är viktigt då det (den) ger en förståelse för hur ny kunskap
uppkommer och hur man ser på vetenskap i den akademiska världen.
2. Vad är sanning?
Finns olika definitioner av sanning i den vetenskapliga världen. De tre som
behandlats i kursen är följande: Korrespondensteori vilket innebär att något är
sant om det korresponderar mot något i verkligheten. Koherensteori innebär att en
utsaga är sann om den är förenlig med andra utsagor som hålls för sanna. Till sist
har vi pragmatisk teori vilket innebär att om något fungerar i praktiken och är till
nytta för människor är detta något sant.
Vad människor i dagliga livet anser är sant borde stämma ganska bra med
korrespondensteorin och pragmatisk teori även om vi inte använder dessa ord när
vi utvärderar en utsaga. Det vi praktiskt ser fungerar eller om vi kan verifiera en
utsaga mot verkligheten anser vi att det är sant.
3. Vad är kunskap?
Det beror på. Enligt Platon är kunskap ”sann, rättfärdigad tro”. Rättfärdigad
innebär att rimliga argument kan ges för en utsaga. Med tro avses att man avser
utsagan som sann.
I dagliga livet anser man att vetskapen om hur något fungerar antingen i teori eller
i praktik är kunskap. Hit hör också praktikerkunskap, kunskap som är till nytta i
praktiska situationer. Den kunskapen kan uppkomma genom tradition, rutin, och
erfarenhet.
Tittar man på vetenskaplig kunskap innebär det att kunskapen skall tillkomma
efter bestämda regler. Resultaten skall kunna kommuniceras och prövas. Först då
kan den accepteras av forskarsamhället och blir vetenskaplig kunskap.
4. Vad är vetenskap?
Det går nästan inte att tala om vetenskap utan att tänka på vetenskaplig kunskap,
vilket innebär just att kunskapen skall vara vetenskapligt förankrad. I och med
detta kan man vara (så säker som möjligt) på att en utsaga är korrekt. Vad
vetenskap är kan kanske sammanfattas som kunskap som är så korrekt som
möjligt.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
I korta drag är forskning den process och de aktiviteter som leder till ny
vetenskaplig kunskap. Forskning ökar alltså mängden av all samlad vetenskap.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Deduktion är att härleda en slutsats utifrån premisser (reglar, sanna utsagor). Man
går från generella premisser till en specifik slutsats. Ett ex:
P1: Alla människor är dödliga.
P2: Aristoteles är en människa.
S: Alltså är Aristoteles dödlig.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Man utgår från några enskilda fall och antar att de gäller för alla fall. Ex:
Det gäller för några P: Om P har egenskapen x så har även P egenskapen y.
Alltså:
Det gäller för ALLA P: Om P har x så har P y.
Alltså, kan vi se att något verkar vara sant i alla de fall vi observerat håller vi det
för sant att det även är sant i alla övriga fall. (naturligtvis måste antal
observationer vara tillräckligt stor, annars är inte induktion berättigad. Man kan
inte se några enstaka fall och dra slutsatser.)
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
En stor roll, då metoderna används för att fastslå giltigheten i utsagor. Man kan
inducera en hypotes och sedan försöka att bevisa den genom deducering från
generella premisser
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Kan beskrivas som en cykel där man först har en hypotes, genom deduktion
försöker man göra förutsägelser som skall gälla om hypotesen är sann, sedan
testar man om förutsägelserna stämmer, om inte så måste hypotesen justeras och
cykeln börjar om igen. Om det stämmer kan resultaten publiceras.
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
I grunden är kommunikation överföring av information. Den är viktig då det är på
det sättet vi utbyter information med varandra. Att kunna kommunicera är
grundläggande för alla arter. Sättet vi kommunicerar på skiljer sig dock markant
åt beroende på hur avancerad individen är, människor som är de mest komplexa
kommunicerar med ett talande språk något som djur inte är kapabla till i samma
grad. Utseende (i djurvärden), tecken, beteende är andra sätt att kommunicera.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Språket är det verktyg vi använder för att kommunicera. Språket har många
likheter med andra former av kommunikation som tecken och beteende. Men
språk måste man lära sig från grunden, det är inget vi får medfött.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
Under antiken hade man en abstrakt idealbild av den absoluta sanningen och
världen var avbildningar av denna idealbild (Platon). Detta följdes av Aristoteles
som gjorde att vetenskaplig forskning blev logiska resonemang och
tankeexperiment. Under medeltiden levde detta kvar men premisserna utgick ifrån
absoluta sanningar givna av Gud (dogmatisk teologi). Under 1600-talet
omformades världsbilden av Galileo och Newton, där vetenskaplig praktik och
teori gick hand i hand. Man tillskansade sig kunskap genom observationer,
experiment och induktion. Under 1600- och 1700-talet gjorde rationalismen sitt
intåg som grundades på filosofi. Som en kontrast till detta stod empirismen där
bara det som genom upprepade observationer/experiment kan anses som
tillförlitligt. Idag Finns tre grenar, positivism (naturvetenskap), hermeneutik
(samhällsvetenskapligt, tolkningar är tids-, kultur- och personberoende), och
kritisk rationalism.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
En schism mellan naturvetenskaper och hermeneutiken(kulturvetenskaper). Där
kulturvetarna ansåg att man inom naturvetenskapen hade för många absoluta
sanningar och istället borde anamma ett synsätt där allt är konstruerat så även de
fysikaliska lagarna. Naturvetenskapen motsatte sig detta och ansåg att
hermeneutiken inte hade någon grund för sådana uttalande. Vad det egentligen
handlade om var missförstånd och olika utgångspunkter i synsättet på
vetenskapen. Ja, men jag förväntar mig här en redogörelse om Alan Sokal och
postmodernism.
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativ metod innebär att kunskap insamlas genom mätningar och analys.
Positivismen använder sig typiskt av kvantitativa metoder.
Kvalitativa metoder arbetar med interjuver och iakttagelser. Hermeneutiken
använder sig typiskt av kvalitativa metoder.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Talade om litteraturvetenskapens hermeneutistiska synsätt. Litteraturvetenskap
handlar i första hand om att analysera och förstå texter. Hur de uppkommit, varför
osv. Litteraturvetenskapen intar ett synsätt då man alltid måste vara medveten om
utifrån vilket sammanhang man analyserar en text eller innebörden av ett ord.
Betydelsen av texter och ord förändras med tiden, eller snarare sättet samtiden ser
på en viss text förändras, något man måste vara medveten om vid studiet av
ämnet.
2. Matematik inom kulturstudier.
Dataspelanalys med matematiska verktyg (Pontus Strimling)
Handlade om olika kulturer i spelet WoW, hur spelare agerar mot varandra då
krigsbyte skall fördelas. Hur giriga spelarna är etc. I undersökning kunde det
påvisas att det på olika servrar förekom olika kulturer i hur fördelningsfrågan
behandlades.
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
Man kan dela in teknikvetenskaperna i ”Natural Science” (rena naturvetenskaper)
och ”Technical Science” (tillämpning av naturvetenskaperna). Vi har således
vetenskaper som matematik, fysik, kemi osv. vilka är grundläggande kunskaper
och sedan har vi tillämpningar på dessa, teknisk fysik, matematik, kemi osv.
Tillämpningarna förgrenas sedan ytterligare och blir mer praktiska genom
ingenjörskonsten (el, mekanik, byggnads osv.).
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Handlade om att man kan se på hela universum och allt där i som
informationssystem. Även inom biologin har man börjat anammat ett sådant
synsätt. Organismers uppbyggnad är i grund och botten olika
informationstillstånd. Vidare är alla mekanismer, eller kan alla mekanismer i
världen skapas med grundläggande beräkningar. Ex. spiralformen hos en snäcka
är information/beräkningssystem som ligger inkodad i dess gener. Intressanta
tankar, då det betyder att kanske kan vi en dag hitta och förstå de
beräkningsmodeller som naturen använder sig av. Bra sammanfattning.
