Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar.
(Allt material finns på kursens webbsida: http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht07/)
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Vetenskapsteori ser filosofiskt på olika vetenskaper, och även skiljer korrekt
vetenskap från falsk vetenskap. Eftersom ordet ”teori” finns inom vetenskapsteori
är detta ämne även väldigt svårdefinierat, då teorier finns om precis allting.
Däremot behövs teorierna för att föra forskningen inom vetenskapen framåt, samt
förståelsen hos gemene man. För vetenskap är något vi alla har nytta av, oavsett
yrke eller livsval.
Vi läser vetenskapsteori för att lära oss granska samt förstå vetenskapliga texter,
för att få förståelse att kunna kritiskt granska källor och olika påståenden. Har
även märkt att det tydligen var lagstadgat att elever på Högskolor ska ha
grundläggande kunskap om vetenskap. Ja!
2. Vad är sanning?
Att säga vad sanning är kan vara mycket svårt, om inte omöjligt. Alla personer
har olika synsätt på saker och ting, beroende på hur de definerar ”sanning”. Det
som är sant för mig, behöver inte vara sant för mina vänner. Där säger du att det
inte finns någon ABSOLUT sanning vilket är sant!
Att faktisk sanning, t.ex inom vetenskap, dvs väl beprövad sanning är däremot en
helt annan sak. Inom vetenskapen förekommer ibland en ”absolut sanning”, som
är bevisad och helt utan fel. Detta däremot inte är sant! Vetenskapn ger oss vår
bästa kunskap som ständigt utvecklas. Den sanningen är enbart ”den bäsyta” men
den förfinas och fördjupas konstant. Detta är det närmaste sanning man kan
komma.
Här vill jag egentligen höra om de tre sanningsteorierna vi pratade om:
- Korrespondensteori
- Koherensteori
- Pragmatism
3. Vad är kunskap?
Kunskap kan sägas vara någonting som är sant. Forskning är ett sökande efter ny
kunskap, som i sig leder till mer forskning efter mer kunskap. Utan kunskap kan
forskning oftast inte ske överhuvudtaget, så forskningen efter alltmer avancerad
teknik är beroende av att vår kunskap skrivs ner och förs vidare till kommande
generation, och inte försvinner eller negligeras.
1
4. Vad är vetenskap?
Vetenskap används för att bygga upp ny kunskap som är gemensam med för ett
forskarsamhälle och tillgänglig för de andra. Ett exempel kan vara en forskare
som har lagt fram en ny teori om en viss företeelse, varpå hon/han publicerar sin
teori, den blir allmänt accepterad (om den visar sig vara sann ) och då har man
skapat ny kunskap, eller modifierat gammal kunskap. Så vetenskap och kunskap
går hand i hand.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
Med risk för upprepning anser jag att relationen mellan forskning och vetenskap
är i symbios. Utan ny forskning skapas inte ny kunskap, och utan kunskap kan
man inte forska. Precis. Jag förväntar mig svaret: forskning är en process där man
söker/skapar nya kunskaper och vetenskap är dess resultat.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Deduktion är ett filosofiskt (egentligen från logik) begrepp, och finns även i
matematiken. I matematiken är deduktion detsamma som bevis. Inte alltid. Man
kan slutleda saker utan att bevis något, bara dra slutsatser. En snabb beskrivning
är att man går från något generellt till något enskilt, t.ex genom att använda sig av
flera premisser för att dra en slutsats. Exempel kan t.ex vara: Premiss nr1; Alla
människor är dödliga. Premiss nr2; Jag är en människa. Slutsats: Jag är dödlig.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Empirisk induktion är ett filosofiskt sätt att härleda slutsatser från erfarenheter.
Empiri innebär att en slutledning är grundad på erfarenhet. Ett exempel kan vara:
Vintern har kommit en gång per år så länge vi minns, alltså bör den komma en
gång i år också.
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Induktion och deduktion spelar en väldigt stor roll i den vetenskapliga
forskningen, då de används när hypoteser och teorier läggs fram och prövas.
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Den hypotetiskt-deduktiva metoden är en bevismodell som används inom
vetenskapen. Genom att formulera flera hypoteser (premisser, används inom
empirisk induktion ) för att sedan eliminera vissa hypoteser genom empiriska
experiment.
2
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Kommunikation sker på olika sätt inom olika områden. Vetenskaplig
kommunikation kan t.ex vara att delge resultat och experimentella data med
varandra. Försöker man definiera kommunikation, så inser man att
kommunikation beror på sammanhanget. Det finns så många olika sätt att
kommunicera, att det är nästintill omöjligt att skapa en universell definition. Ju, en
enkel definition är att kommunikation är en utbyte av information.
Kommunikation är viktigt eftersom det är grunden till mänskligheten (ännu mer –
kommunikation är livsviktig för alla organismer, inte bara människan, spridandet
av i synnerhet kunskap och tankar är vår viktigaste förmåga.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Språket är ett sätt att kommunicera, några andra sätt är t.ex kroppspråk, beröring,
symboler och kulturella artefakter.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
Antiken; Den perfekta sanningen existerar i tankevärlden. Vetenskaplig forskning
består framförallt av logiska resonemang och tankeexperiment. Kända lärda män
under denna period var t.ex Aristoteles och Platon.
Medeltiden; Dogmatisk teologi dominerade tankarna på medeltiden.
Resonemanget från tidigare åldrar fanns kvar, men den ”absolutna sanning” som
var svaret på frågan var såklart skapad av Gud. Det finns en anledning till att
medeltiden kallas ”the dark ages”.
Empiristerna: Hade en ny modern världsbild, där den materiella världen blev
intressant, istället för ”tankevärlden” som dominerat vetenskapen tidigare samt att
vissa religiösa ”bommar” hade lyfts upp en del.
Kontinentalskolan: Bara det som bevisats erfarenhetsmässigt kunde betraktas som
tillförlitligt. Rationalismen hade också sin början här. Vetenskapen färgade även
av sig på filosifin.
Nutiden: Begrepp som kritisk rationalism, hermeneutik samt positivism uppkom.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Vetenskapernas krig handlade om en kamp mellan realistiska och
postmodernistiska uppfattningar hos vetenskapsmän. De postmodernistiska
vetenskapsmännen blev anklagade av realisterna för att inte ha någon förståelse
3
för det som kritiserades. Realisternas objektivitet i frågan blev även ifrågasatt av
postmodernisterna.
Sokal-hoaxen hände under ”science wars”. Vad handlade den om?
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativa metoder används för olika analyser, mätningar samt enkäter, för att
fastställa relationer och mängder. Kvalitativa metoder används för studier,
intervjuer och iakttagelser. För att t.ex förstå och beskriva fenomen, kan man
använda kvantitativa metoder.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Den i särklass sämta föreläsningen i kursen, och gav mig personligen inte mycket.
Upplägget var dåligt och Ingemar syntes mer intresserad av sina glasögon än att
ha kontakt med eleverna. Fantastiskt att inte jag såg detta!
Han använde dock ett intressant linguistiskt språk och visade synonymer på olika
ord, och vred och vände tills dessa betydde motsatsen i princip. Tyvärr blev det
rätt kortfattat om denna föreläsning då faktiskt inte allting fastnade, och
föreläsningen inte fanns att tillgå på internet för att friska upp minnet.
2. Matematik inom kulturstudier.
Dataspelanalys med matematiska verktyg (Pontus Strimling)
Det jag lärt mig av Pontus var att man kan införa matematik i humanistiska
teorier, samt kortfattat om känslor och relationer. Man kan säga att han belyste
svårförståeliga teorier för oss ”vanliga dödliga” så att säga. Han införde
matematiken för att kunna göra statistiska undersökningar samt utföra vidare
beräkningar på dessa.
Han pratade om World of Warcraft, spelkultur samt moral. Mycket av det han
pratade om hjälpte mig i min rapport om just datorspelskultur, och jag tyckte hans
föreläsning var bra. Var dock tvungen att gå tidigare ( när hans ”experiment”
började ) för att prata med en lärare om ett projektarbete vi skulle redovisa, så jag
missade timpenningen han delade ut efter föreläsningen. Roligt initiativ. Att
avlöna experimentdeltagare är snarare en regel än ett undantag. SCB exempelvis
delar ut lotter om man medverkar i deras undersökningar.
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
4
Ivica pratade om olika vetenskaper och skillnaderna mellan specifika vetenskaper.
Han visade även samband mellan de olika vetenskaperna. Jag lärde mig
pythagoras sats ( igen.. ), samt hur ingenjörer analyserar material och framställer
en lösning för problemet. Mycket bra genomgång om hur det går från plan till
lösning. Var du verkligen med på föreläsningen?
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Datateknologins utveckling. Tog även upp kognitionsvetenskap, samt mänskligt
tänkande. Lärde mig att Gordana skrivit ett antal böcker inom aktuella ämnen.
Föreläsningen var bra och mer inriktad mot datorvetare än tidigare föreläsningar,
då vissa har haft dålig förankring gentemot datorvetare.
Men som du vet är vetenskapen inte i första hand datavetenskap som i faktiskt är
väldigt ung för ung och otypisk vetenskap. Men den har en strålande framtid för
sig! Så om hundra år kommer men att prata om datavetenskapen som vår mest
utvecklade vetenskap, istället för att prata om fysik.
5
