Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Vetenskapsteori är ”studiet av vetenskaparnas logiska och metodologiska
grundvalar d.v.s. av de förutsättningar på vilka de olika vetenskaperna ytterst
vilar”. Med andra ord är vetenskapsteori en gren av filosofin som ställer frågor
om sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper.
Varför vi läser vetenskapsteori är för att enligt högskolan då ska de anordna så att
det finns utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på en
pålitlig klokhet, och även forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Och själva
verksamheten ska ha ett samband mellan forskning och utbildning. Eftersom
forskning är processen och vetenskap är resultat. Den ger oss tillfälle att
koncentrera oss på frågor som: vad är rätt och fel argument och slutledning? Vad
är sanning och hur vi kommer fram till det? Hur ska jag gå till väga? Det är därför
vi läser vetenskapsteori.
2. Vad är sanning?
Man kan säga att inom klassiska logiken är ett påstående sann om det
överensstämmer (med verkligheten) och falsk om det överensstämmer ej, men vad
begreppet sanning är, har det diskuterats i många år. Det finns några vanligt
förekommande teorier om sanning, så som:
Korrespondensteori: om ett påstående är sant då måste det överensstämma med de
verkliga förhållandena. Det är den vanligaste som överensstämmer med
vardagsbetydelsen av ordet sanning. Exempelvis ”Västerås högsta byggnad är
skrapan” är sann men endast om Västerås högsta byggnad är skrapan.
Koherensteori: ett påstående är sant om det överrensstämmer med andra
påståenden som vi håller för sanna.
Pragmatisk sanningsteori: ett påstående är sant och om det fungerar i praktiken,
(är till nytta, leder till mänsklig lycka etc. och kan även vara en idé, teori eller
hypotes.) detta står i artikeln men är fel. Den vanliga tolkningen att det ska
fungera i praktiken.
3. Vad är kunskap?
Denna fråga har under många års lopp behandlats av flera filosofer. Men man kan
förklara kunskap med två andra ord, första är att ”kunna” alltså ha förmåga, man
kan något och andra att känna till betydelsen alltså ”veta eller känna till”.
Forskarna tror att det finns något som är sant men som inte kan förklaras på ett
bra sätt, utan på bara rimliga argument, som jag har förklarat i princip. Enkelt
förklarat så kan man säga att kunskap är vad personen kan alltså vilken förmåga
den har och vad den vet,
Med andra ord har man huvudsakligen två sorters kunskap: deklarativ (det som
man vet och uttrycker i ord) och procedural (det som man kan och uttrycker i
handling).
4. Vad är vetenskap?
Vi vet att vetenskap utvecklas ständigt, man lär sig hela tiden nya saker, upptäcker
saker hela tiden o.s.v. Vetenskap grundar sig på hypoteser som antigen är rätt eller
fel, problemlösningar, man söker efter ett mönster, förbindelse, utveckling och att
vetenskapens resultat är bara tillfälliga sanningar och måste omprövas. Vetenskap
är en viktig del i vår civilisation, för att den ger oss både praktiska och teoretiska
resultat. Utan vetenskap skulle vi inte ha den teknologin som vi har idag.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
Man kan beskriva vetenskap som resultat och forskning som process. Man
försöker forska sig fram (processen) för att få nya kunskaper (resultatet). Man
forskar för att kunna förstå vilken värld vi lever i och för att om möjlighet kunna
förbättra världen för oss människor i första hand.
Med forskning ska man förstå, kunna beskriva tillståndet, förklara, förutse och
även påverka, med andra ord kunna tillämpa kunskaper. När vetenskapen kommer
in, då gäller det att veta t.ex. när, var, hur, varför, på vilket sätt det hände och hur
ofta det händer. Om vi tar t.ex. någon medicin, då ska man forska först på djur,
innan man använder den. När man har forskat klart och har fått en medicin då
kommer vetenskapen in, ex, vad är den bra till, varför, hur, på vilket sätt,
problemlösningen, nackdelar, fördelar o.s.v. Nej uttestningen är också en del av
forskning. Vetenskapen är slutresultat. Forskningen är processen och vetenskapen
är färdiga resultat.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
Vad är deduktion? Ge exempel.
Begreppet deduktion är ett filosofiskt (logiskt) tillvägagångssätt för att härleda slutsatser
från premisser. Premisser är påståenden som vi utgår ifrån i en slutledning , Premisser
måste vara sanna för att slutledningen ska vara giltig. Ett exempel på en deduktion är:
Premiss A: Alla människor är dödliga.
Premiss B: Maher är en människa.
Slutsats: Så att Maher är dödlig
En annan ex:
Premiss1: Peter älskar bara lejon
Premiss2: Malin älskar bara fåglar
Premiss3: Gordana älskar bara katter
Slutsats: Alla människor älskar tigrar
Premisser A1,A2,A3 är sanna slutsats H är falsk eftersom alla människor inte älskar
tigrar.
Man börjar med premisser och drar en slutsats.
Deduktion är slutledning från det generella till det enskilda.
Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Begreppet empirisk induktion används när man söker en vetenskaplig beskrivning genom
upprepade observationer. Exempel på induktion:
Solen har gått upp varje morgon hittills, alltså kommer den att gå upp imorgon också. Det
är ett sant begrepp av erfarenhet. Induktion är slutledning från det enskilda till det
generella.
6. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Vetenskapen är bara våra temporärt bästa kunskaper, som utvecklas och ändras
kontinuerligt. Induktion och deduktion spelar en central roll i vetenskaplig
forskning, För de båda används för att resonera och dra slutsatser.
7. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Hypotetisk deduktiva metoden används för att lösa problem som man formulerar
med flera hypoteser och sedan försöker man att reducera bort dem genom att
skilja det som är sant från falskt. När om man bygger upp flera hypoteser som
bygger på varandra och utifrån dem deducerar en slutsats då rasar hela
resonemanget om det visar sig att någon länk i slutledningskedjan var falskt.
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Kommunikation har olika definitioner beroende på sammanhanget. Dels kan man
kommunicera med gester alltså kroppsspråk, ögonkontakt, beröring,”tecken” eller
med språk, och med olika slags signaler. Det är ett sätt att kunna överföra
information så att personen förstår någon. Varför är det så viktigt? Om två
personer inte pratar samma språk och har olika kulturer då blir det kanske enklare
att kunna kommunicera med varandra genom teckenspråk eller andra
kommunikationssätt som jag har beskrivit. Ett annat exempel är om personen är
stum då blir det enklare för honom att kunna kommunicera med tecken.
Kommunikation är utbyte av information.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
En sak är säker och det är att språk inte är detsamma som kommunikation. Språk
är ett ordförråd som delar in verkligenheten i olika kategorier på ett
överrenskommet sätt. Uppfattning av språket är mångtydig och mening, ,
betydelsen, innebörden samt själva tankesättet skiljer sig. Språk är ett sätt att
kunna förstå andra sidan världen och dess kultur, att kunna översätta språket så att
det blir enklare att kunna hantera vissa situationer. Medan kommunikation är ett
bredare begrepp.Utbyte av information sker på flera olika sätt förutom genom
språk.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
Vetenskapsteoretiska traditioner har olika forskningsstrategier och började i
Antik, då Platon kom med uttryck, ”den perfekta sanningen existerar i en abstrakt
tankevärld” medan Aristoteles ansåg att”vetenskaplig forskning blir framför allt
logiska resonemang och tankeexperiment. Under Medeltiden var dessa tankar
fortfarande klassiska. Och sanningen var det man sökte efter, man sökte olika
bevis för att GUD finns, för medeltiden var en epok då religionen härskade.
När man kom in på Empirismen kom det flera filosofer med vetenskapliga
metoder och idéer som, Francis Bacon som var en av de första som jobbade med
experiment. Hume, Galileo jobbade inom vetenskaplig praktik och teori, Newton
inom praktiska resultat m.m. då blev det materiella världen mer intressant och
utforskades genom observationer, experiment, induktion, deduktion m.m. som
blev en ny alltså modern världsbild.
Tre viktigaste nuvarande vetenskapsteorier är Positivism, Hermeneutik och
Kritisk Realism.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Mest handlar det om två huvudsakliga vetenskapliga synsätt och det är mellan:
Positivism ”det naturvetenskapliga synsättet”, som även är kopplad till
Nomotetisk som är sökande efter sann kunskap och Hermeneutik ”det
samhällsvetenskapliga synsättet” som är kopplad till Ideografisk som är sökande
efter upplevd kunskap.
Positivism är genom empiriska observationer ställa upp och verifierar teorier och
är naturvetenskaplig inriktad. Teorin skulle vara då matematisk alltså ”exakt”, och
empirisk verifierar modell. Den karakteriseras av kvantitativa metoder.
Hermeneutik försöker nå högre grad av subjektiv förståelse, och tolkningen ska
vara av vekligheten, är även samhällsvetenskapligt inriktad ex, att tolka en bok, en
dikt m.m. och har aldrig kvantitativa metoder.
Skillnaden mellan de två är: att positivism är objektiv, varierar sanning,
matematiska modeller, är naturvetenskapliginriktad och även induktion, med
andra ord så stäver den efter tänkande fakta alltså kunskap som basers på
sinneserfarenhet. Medans hermeneutik är subjektiv förståelse, nya språk,
samhällsvetenskapliginriktad och även dialektik, med andra ord är det läran om
tolkning och förståelse.
Detta var inte svar jag förväntar mig. Vi pratade om Alan Sokal och ”Sokal
Affären”, postmodernism kontra realism.
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativ metod innehåller mätningar där det kan vara, numeriska värden,
såsom vikt, massa, utsträckning eller tid, och strukturerad analys och enkät m.m.
och den bestämmer mängden och svarar på frågan hur mycket. Kvantitativa
metoder används inom positivismen.
Kvalitativ metod används i bl.a. intervju, litteraturstudie, iakttagelser m.m. och
den leder till att kunna beskriva och förstå fenomen, kunna beskriva sammanhang
eller bestämma art.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
I denna föreläsning var jag inte med, eftersom jag hade tandläkar tid. Det var ju
ingen förklaring till att du inte kan fråga dina klasskompisar och skriva några
meningar.
2. Matematik inom kulturstudier.
Dataspelanalys med matematiska verktyg (Pontus Strimling)
Jag tycker att Pontus Strimling var en fantastisk föreläsare, eftersom han lärde
mig en hel del om spelmiljön, så som att både killar och tjejer kan spela vilket
spel som helst och även sättet hur man kan kommunicera med varandra i hela
världen. Och även om man bryter mot regler i spelet vad som händer med
spelaren. Han lyckades göra lektionen rolig och att alla var lyssnade
uppmärksammt. Men det bästa var experimentet som vi gjorde sist där vi fick
pengar.
Du kommer inte ihåg en enda sak Pontus sa som är relevant för
vetenskapsteorin. Exempelvis att man börjar med världen, modellerar i ett
abstrakt språk, bearbetar matematiskt och jämför/tolkar resultat i verkliga
sammanhang.
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
Jag tycker att Ivica Crnkovic föreläsning var lite svår att förstå eftersom hans
PowerPoint var på engelska, men det som jag förstod var att, allt ska kunna
bevisas som exempelvis Pytagoras sats. Man kan inte bara ha en teori utan att
kunna bevisa den. Och lite om tyngdkraften, och regalskeppet Wasa och varför
den förliste i lugna vatten i Stockholms skärgård, som ett resultat av bristfällig
ingenjörskonst. Han pratade också hur praktiska problem löses genom att delas in
och sedan sättas ihop i slutet. Du verkar inte komma ihåg mycket här heller.
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Den sista föreläsningen som Gordana Dodig Crnkovic hade var Power Point
också på engelska böcker var intressanta. Eftersom fysik är en viktig del i världen.
Det var svårt att förstå allt eftersom jag inte har läst fysik sen andra året i
gymnasiet, så det var lite komplicerat för mig. Men annrars var hela kursen
väldigt lärorik och mycket intressant, och intressanta föreläsare. Du kommer inte
ens ihåg att jag berättade om Pancomputationalism som är en uppfattning om att
hela universum kan beskrivas som ett nätverk av beräkningsprocesser. Att även
vår kognition som vi använder för att uppfatta världen också är en
beräkningsprocess.
