10-03-16
HEMTENTA I CDT212 VETENSKAPSMETODIK VT2010
ANDRZEJ WOJTCZAK
[email protected]
VETENSKAPSTEORI
1. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING.
◦ Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Definitionen av vetenskapsteori enligt Encyclopedia – Britannica är följande:
▪ Vetenskapsteori behandlar hur olika delar av vetenskapliga
undersökningar går till, och utvärderar om delarna är giltiga från olika
utgångspunkter.
▪ Exempel på utgångspunkter är kunskapsteori, logik, vetenskaplig
metod och metafysik [vetenskapsteori.se].
▪ Vi läser den därför att:
Högskolelag (1992:1434)
2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för
1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad
erfarenhet, och
2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.
3 § Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband
mellan forskning och utbildning.
3 a § I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet
och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370)[Kursmaterial].
◦ Vad är sanning?
▪ Enligt materialet i den här kursen kan man klassificera sanningen
som:
Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av
(korresponderar mot) något som finns i verkligheten.
Koherensteori om sanning – en utsaga är sann om den är förenlig
med (kohererar med) andra utsagor som vi håller för sanna.
1 av 7
Pragmatisk teori om sanning – en utsaga är sann om den fungerar
i praktiken, är till nytta, leder till mänsklig lycka, etc[Kursmaterial].
◦ Vad är kunskap?
▪ Frågan om vad kunskap är, den så kallade epistemologiska frågan,
har under årens lopp behandlats av många filosofer, från Sokrates och
Aristoteles och framåt. Även den pragmatiska frågan, dvs. den
innebörd som människor lägger i kunskapsbegreppet, har diskuterats
(Starrin & Svensson, 1994). Två huvudbetydelser av kunskap kan
särskiljas: att kunna, dvs. ha förmåga, och att känna med innebörden
veta eller känna till (Lundahl & Skärvad, 1994). Vetande kan
beskrivas som ”digitalt” (antingen vet man något eller ej), medan
kunnande är ”analogt” (man kan något i större eller mindre
utsträckning) (Sveiby, 1995) [Statens Folkhälsoinstitut].
▪ I kursmaterialet är en vetenskaplig kunskap:
bestämda regler för hur kunskap kommer till;
kommunicerbara och prövbara resultaten.
▪ Det finns också andra typer av kunskap, till exempel:
En vanlig indelning av kunskap är i explicit respektive tyst kunskap
(”tacit knowledge” på engelska). Med explicit kunskap avses
kunskap som vi i högre eller lägre grad kan formuleras i ord och
därmed kommuniceras till andra. Sådan kunskap kan gälla faktiska
förhållanden, men även procedurer som kan anges i form av regler
eller normer (Wikström et al., 1994). Denna typ av kunskap kallas
omväxlande för teoretisk kunskap eller påståendekunskap
(Ellström, 1992) [ Statens Folkhälsoinstitut ].
◦ Vad är vetenskap?
▪ Vid diskussioner om innehållet i ordet vetenskap är ett viktigt
faktum att "vetenskap" inte är samma sak som "kunskap".
"Vetenskap" är summan av "vetenskapliga resultat". "Vetenskapliga
resultat" skapas genom ett arbetssätt, som följer vissa regler. Även
andra verksamheter följer regler, till exempel husbyggnad eller olika
sporter. Reglerna som leder till "vetenskapliga resultat" brukar kallas
den "vetenskapliga metoden". Andra aktiviteter t.ex. fotbollsspel,
följer regler från en officiell regelbok [ vetenskapsteori.se ].
◦ Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
▪ Den här relationen är ”orsak och verkan” typ av relation i betydelse
2 av 7
att vetenskap syns som en effekt av forskning. Enligt kursmaterialet:
”forskningen är processen och vetenskapen är resultaten”.
2. LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE.
◦ Vad är deduktion? Ge exempel.
▪ Deduktion är ett logiskt resonemang, med syfte att nå en konkret
slutsats på grundval av tidigare fastställda antal villkor. Det handlar
om övergången från det generella till det enskilda. Deduktion, är till
skillnad från induktion en resonemang, som är helt innesluten till sina
egna antaganden, som inte är skyldig att skapa nya satser eller
begrepp, men det är bara en enkel mängd av applikationer. Om det
görs på rätt sätt och villkor inte innehåller felaktiga uppgifter, då kan
de slutsatserna, som ger deduktiv resonemang och är oemotståndligt
verkliga, inte rimligen ifrågasättas.
Alla människor andas. Andrzej är en människa, så Andrzej andas också.
◦ Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
▪ Induktion är ett logiskt resonemang. Karakteristiskt för induktion är
två moment:
Övergången från det enskilda till det generella. På de fakta och
påståenden om effekter som observeras hos enheten bygger man
de allmänna slutsatser för hela klassen av objekt.
Övergången från de kända till de okända fakta (t.ex. när Newtons
gravitationslag utökas till all objekt med massa, så samma lag
gäller för de kända objekt och de som inte undersöktes eller
granskades).
Afrikaner och européer andas, så alla människor andas också.
◦ Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
▪ Trots att deduktion och induktion är ofullkomliga metoder, används de
ofta i forskning. Induktion är mest kritiserade för sina
generaliseringar. Trots detta, finns forskare som lyckades med sin
forskning genom att använda induktion, till exempel, Dimitri
Mendeleev.
◦ Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
▪ Den hypotetiskt-deduktiva metoden är en metod, som bygger på att
skapa en ny teori - en hypotes. Senare genom att använda deduktion
försöker man förutse konsekvenser, som kan kontrolleras genom
erfarenhet. Denna metod bygges på deduktivt resonemang, och är
3 av 7
pålitlig. Om erfarenheten inte kan bekräftas, bör teorin förkastas.
Utgångspunkten är vissa lagar och allmänna principer. Deras analys
gör det möjligt att förutse nya händelser och fakta. Detta ger i sin tur
en ny möjlighet att skapa en ny teori, som kan vara sant eller falsk.
3. KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER.
◦ Vad är kommunikation?
▪ Kommunikation är ett försök att utbyta objekt såsom: tankar, känslor,
ord och gester.
◦ Varför är den viktig?
▪ Kommunikation är viktig, därför att alla människor kan och vill
kommunicera, dvs., göra ”broadcasting” i betydelse att meddela, men
inte varje gång får man bekräftelse att ett meddelande når mottagare
och är läsbart. Det som är viktigare är en transformerande dialog,
som baseras på: jämbördighet, empatiskt lyssnande och möjligheten
att redovisa sina antaganden utan värderingar [Lars Wiberg, KIN400].
Dialogen är mer pålitlig metoden av kommunikation.
◦ Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
▪ Tankar, känslor och gester kapslar vi in ord. Orden är de mest
effektiva redskapen för dialogen (kommunikationen). Därför är
språket så viktigt och är relaterad till en vilja att förmedla någonting.
◦ Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
▪ I Antiken:
Platon:
◦ det finns oföränderlig, evig idealbild av värld, det finns en
sanning, som existerar i en abstrakt tankevärld;
◦ det som vi ser är en fragmentarisk avbildning av den idealiska
världen;
Aristoteles:
◦ den logiska resonemangen och tankeexperiment är grunden till
vetenskapen;
▪ I Medeltiden:
Antikens sätt att uppfatta världen är fortfarande aktuell;
Premisserna är relaterade till religion och uppfattning av Gud och
den absoluta sanningen;
4 av 7
St Thomas Aquino (1225 – 1274) förenar Aristoteles filosofi med
religion;
▪ Empirister tid:
Francis Bacon (1561 - 1626) bryter med medeltidens dogmatism
och kräver att filosofin grundas på erfarenheten genom en
vetenskaplig induktion;
David Hume (1711 - 1776), menade att förnimmelsen av världen
och dess beskaffning endast kan grundas på erfarenheten.
Galileo Galilei (1564 – 1642), lade grunden till den experimentella
vetenskapen.
Isaac Newton (1643 – 1727), och hans praktiska resultanter;
▪ I rationalister, empirister och dialektiker tid:
Renatus Cartesius (1596 – 1650), reformator den filosofiska
vetenskapen;
Immanuel Kant (1724 – 1804), främsta bidrag till västerländsk
filosofi var att avskaffa oppositionen mellan rationalister
(Cartesius) och empirister (Hume).
▪ I Nutid
det som gäller i vetenskapsvärlden nu är: positivism, hermeneutik
och kritisk rationalism.
◦ Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
▪ I England, USA och andra engelsktalande länder, liksom bland
skandinaverna, ligger filosofiskt tänkande i nära samband med
forskning, empiri och logik. Filosofen skiljer sig inte så mycket från
andra forskare. Även om de inte får kontrollerbara resultat, som en
fysiker eller en biolog, och inte kan bevisa sanningen i sina teser, som
matematiker, använder deras filosofiska tänkande liknande mönster
(metoder). Filosofen är inte automatiskt personifieringen av det
intellektuella.
▪ På den gamla kontinenten, utanför kretsen av anglosaxiskt inflytande,
särskilt i Frankrike, ser saken annorlunda ut. Filosofen är ofta en
professionell intellektuell, en offentligt känd och populär person (som
till exempel Sartre). Han eller hon undervisar och debatterar i
massmedia eller skriver för tidningar. Resultaten av hans eller hennes
tankar kan mycket väl sluta i vetenskaplig forskning, liksom i
romaner, konst, teater, eller poesi. De tankarna behöver inte till varje
pris vara tydliga. Filosofen måste dock kunna fokusera den allmänna
5 av 7
opinionen på ämnet och måste kunna skaka samveten eller skapa
paradox. Det i sin tur kan leda till en nonchalant inställning till
vetenskap.
▪ I år 1994 Alan Sokal (professor i teoretisk fysik) publicerar sin artikel
i "Social Text". Det var bluffartikeln, som skulle förlöjliga de franska
postmodernister (inklusive filosofer) – oftast associerade med
socialister. Att det var ett krig är för starkt ord, tycker jag. Det var
mer kulturkrok och eller ett bråk baserad på det outsagda.
◦ Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
▪ Kvantitativa metoder används för att få fram ett svar på följande
frågor: hur ofta och hur mycket. Metoden hjälper att objektivvisera
(generalisera) händelse genom användning ett stort antal
observatorer.
▪ Kvalitativa metoder används för att få fram ett svar på följande
frågor: hur och varför. Metoden hjälper att individualisera (analysera)
händelse genom användning enskilda objekten.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
4. LITTERATUREVETENSKAPEN – den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag).
◦ En av de bästa föreläsningarna, som jag deltog på MDH. Han kunde allt
som jag inte kan på svenska, nämligen: han uttalade sig flyttande, med
stort precision och det var så naturlig. Litteraturvetenskapen är verkligen
den gränslösa vetenskapen, och föreläsare påpekade detta flera gånger.
Följande sak är viktig för mig: under andra hälften av förra seklet
litteraturvetenskapen utvecklades mycket och många nya riktlinjer för
forskningen skapades. Man utför forskning i litteraturen, som inte
tidigare utförts, till exempel, mottagning av litteratur i samband med
kön.
5. FYSIKENS VÄRLD. Hur hänger världen ihop egentligen och hur mycket vet
vi om världen? (Gordana Dodig Crnkovic).
◦ Det är inte en enkel fråga, framför allt därför att jag inte är en fysiker.
Generell sagt, fysikerna som förskar om energi och materia går i två
riktningar, till den oändlig minsta och tvärtom till den oändlig största.
Numera handlar den minsta om ”sträng teorin” och den största om mörk
6 av 7
energin teorin. Inom den teoretiska fysiken är den mest aktuella teorin:
”teorin om allt”. Fysikerna förskar mycket med nanopartiklar och deras
tillämpning inom medicin. Det är så mycket som berör på fysiken i den
tekniska världen i nutiden och det är kanske korrekt att säga: ”ju mer
fysiker vet desto mer frågetecken har de.”
6. TEKNIKVETENSKAPERNA (Ivica Crnkovic).
◦ Ivica förklarade skillnaden mellan teorin och tillämpningen av teori i
datavetenskap. Det är viktig för mig om jag ska jobba inom den här
branschen. Han tog igen top-down modellen i Software Engineering
sammanhanget och presenterade mycket viktig statistik, nämligen
visade han de svagaste punkterna för den här modellen. Detta har
kolossalt betydelse för mig.
7. MATEMATIK – bruk och missbruk (Kimmo Eriksson).
◦ Matematiken är så viktig och vanlig att det inte är möjligt att leva utan
den. Det är klart att människor använder matematiken på olika nivå,
men som allt annat missbrukar människor matematiken också. De flesta
skäll har en politisk eller ekonomisk backgrund. Äpplen och päron är det
mest upprepande fel som Kimmo presenterade i sin föreläsning.
Definitivt kommer jag vara mer försiktig mot de presentationer som
innehåller statistik. Enligt Kimmo så kallade hemgjorda matematiker
borde anlita de som kan matematiken.
8. FORSKNING INOM DATAVETENSKAP – Direktsänd video för mobiltelefoner
(Damir Isovic).
◦ Ja, realtid-operativsystem och Damir hänger ihop mycket bra. Jag visste
om hans forskning from hans professors dispyt, plus hade realtidoperativsystem kursen med honom [CDT315]. Det som förvånade mig
var relationen mellan realtid-operativsystem och video-sändning. Man
kan tänka sig att realtid-operativsystem betyder en implementering av
software i så kallade den seriösa utrustningen. Att kontrollera ”videostream” med så restriktivt system som är realtid-operativsystem är
verkligen en stor utmaning. Jag ska verkligen hålla tummar för Damirs
forskning.
7 av 7
