HEMTENTA I CDT212 VETENSKAPSMETODIK 2010
(Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar. Allt material finns på kursens webbsida:
http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht10/)
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Vetenskapsteori en granskning av vad vetenskap handlar om och dess logiska och
metodologiska grundvalar. Den beskriver också hur vi ska föra vetenskapen till en
ytterligare högre nivå. Vi studerar vetenskapsteori för att lära oss att granska och
tolka information för att kunna producera texter. Målet är att lära oss
grundläggande forskningsmetoder. Det är även lag på att studenter vid universitet
och högskolor skall ha en grundläggande kunskap om vetenskapsteori.
2. Vad är sanning?
Sanning kan man säga är ett mått på hur bra ett påstående passar ihop med det
förhållandet det beskriver. Det finns tre olika sanningsmodeller;
korrespondensteori, koherensteori och pragmatisk teori. Korrespondensteorin
säger att en utsaga är sann om den korresponderar mot något som finns i
verkligheten. Koherensteorin säger att en utsaga är sann om den kohererar (är
förenlig) med andra utsagor som vi håller för sanna. Slutligen säger den
pragmatiska teorin att en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, är till nytta,
etc.
3. Vad är kunskap?
Det finns två olika kunskaper man talar om; vetenskaplig kunskap och
praktikerkunskap. Med vetenskaplig kunskap menas att det finns olika regler för
hur kunskap kommer till och att resultaten skall vara kommunicerbara och
prövbara. Teorin blir en vetenskaplig kunskap först när den accepterats av
forskarsamhället. Praktikerkunskap betyder att kunskapen är inriktad mot konkreta
situationer och att handla effektivt. Det kallas även för ”tyst” kunskap och handlar
om traditioner, rutiner och erfarenheter.
4. Vad är vetenskap?
Vetenskap är slutresultatet av forskning, som baseras på olika tidiga kunskaper och
vetenskaper. Vetenskap är baserat på slutsatser och kunskap och den skall kunna
tolkas.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
Forskning är en process där man försöker skapa nya kunskaper inom ett nytt ämne,
där resultatet blir vetenskap.
Robin Björkvall, [email protected]
880217-3168
Västerås 17.03.2010
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Med deduktion menas att man drar slutsatser från olika premisser, dvs. en
härledning från det allmänna till det individuella. T.ex. Människor behöver syre för
att leva, alltså behöver även Gordana syre för att leva.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Empirisk induktion betyder att man drar slutsatser från erfarenheter, dvs. en
härledning från det individuella till det allmänna. T.ex. Det blir sommar en gång om
året, alltså blir det sommar i år igen.
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Induktion och deduktion spelar stor roll i vetenskaplig forskning. Utan dessa kan man
inte få fram några hypoteser eller dra några slutsatser över huvudtaget.
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Den hypotetiskt-deduktiva metoden är en modell för att bevisa olika områden inom
vetenskapen. Man testar olika om hypoteser har några eventuella följder genom
deduktion. Om någon av följderna visar sig vara falsk, så kommer hypotesen att
avstyrkas.
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Kommunikation är utbyte av information. Detta utbytande av information kan ske på
många olika sätt. Det är såklart väldigt viktigt med kommunikation, för såväl
människa som organism. Utan kommunikation skulle världen inte utvecklas över
huvudtaget.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Språket är bara en del av kommunikationen som sker via verbalt tal. Det finns flera
olika sätt att kommunicera på som t.ex. ögonkontakt, kroppsspråk och beröring.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
Antiken: Platon sade att vi lever i en idévärld där allting vi ser är ofullständiga
avbilder och reflektioner och att den perfekta sanningen existerar i denna abstrakta
tankevärld. Aristoteles tyckte annorlunda, vi forskar och får förståelse om hur saker
och ting är.
Medeltiden: Aristoteles tankesätt levde kvar fortfarande, men premisserna som man
gjorde sina resoneringar av, eller de olika sanningar man sökte, var givna av Gud.
Empiristerna: De började frågesätta de gamla tankarna och frågade varför allt var
som det var. Här kom observationer, experiment och induktion fram och detta ledde
till en mer modern världssyn. Här kom grunden till många av dagens fysiska lagar,
Robin Björkvall, [email protected]
880217-3168
Västerås 17.03.2010
och den moderna fysiken började här.
Kontinentalskolan: Här var det rationalism och empirisk som gällde. Man förde in
vetenskapen in i upplysningen och mycket experiment gjordes. Man använde sig av
logik och klart tänkande för att få svar på sina frågor.
Nutid: Nuförtiden används fortfarande de gamla tankesätten som t.ex. empirism
även om de utvecklas hela tiden. Positivism – det naturvetenskapliga synsättet,
Hermeneutik – det samhällsvetenskapliga synsättet och kritisk rationalism är viktiga
sätt i dagsläget att resonera och få fram nya vetenskaper.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Det var en kamp mellan post-modernisterna och realisterna. De ifrågasatte
varandras vetenskapliga resonemang. Debatten nådde sin höjdpunkt när fysikern
Alan Sokal skrev en artikel som var total nonsens och artikeln producerades även i
en tidning. Detta kom att få folk att bli mer källkritiska och de kände mindre
tillförlitlighet till tidningen artikeln presenterats i.
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativa metoder använder man vid t.ex. mätningar och analyser. Man fastställer
en mängd, eller en relation.
Kvalitativa metoder använder man vid t.ex. intervjuer och iakttagelser. Man
beskriver och förstår olika fenomen och sammanhang.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. LITTERATURVETENSKAPEN - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Lärde mig att litteraturvetenskapen var den vetenskap som i första hand handlade
om att analysera och förstå texter. Det handlar även om hur texterna uppstått och
hur de spridits. Det kan ibland vara svårt att förstå texter, och föreläsaren drog ett
exempel där han genom en ordbok slog upp ett ord och dess synonymer och sedan
följde synonymerna så kunde man till slut få ett ord som betydde raka motsatsen
mot det första ordet.
2. FYSIKENS VÄRLD. Hur hänger världen ihop egentligen och hur mycket vet vi om
världen? (Gordana Dodig Crnkovic)
Här tog Gordana upp strängteorin som är en modell inom fysiken som beskriver de
minsta byggstenarna i materian. Hon tog även upp olika problem som finns med
strängteorin. Kom även fram till att universum består till största del av så kallad
”mörk energi”. Hon nämnde även olika olösta problem inom fysiken,
rekommenderade en hel del bra böcker och visade några videofilmer.
Robin Björkvall, [email protected]
880217-3168
Västerås 17.03.2010
3. TEKNIKVETENSKAPERNA (Ivica Crnkovic)
Lärde mig att man kan dela upp teknikvetenskaper i ”Natural Science”, som t.ex.
matematik, fysik och biologi, och ”Technical Science”, som t.ex. matematik, teknisk
fysik och teknisk biologi, dvs. ”rena” vetenskaper och tillämpning av vetenskaperna.
Sedan kan dessa tillämpningar utbreda sig till mera praktiska yrken genom
ingenjörsvetenskapen, som t.ex. mekanik, byggnadsingenjör och elingenjör. Det hela
leder fram till vilka rena och tillämpade vetenskaper som behövs för
datavetenskapen.
4. MATEMATIK – bruk och missbruk (Kimmo Eriksson)
Det jag lärde mig på Kimmos föreläsning är att han har en skeptisk tro för vad vissa
svenska samhällsvetare kommit fram till. Han tror de kan göra fel i sina matematiska
beräkningar, eftersom samhällsvetarna inte studerat lika mycket matematik som en
naturvetenskapsman gjort. Detta kan leda till missuppfattningar, och att falska
slutsatser har förmedlats. Såklart tror svenska folket på detta då de inte har lika bra
insikt som en samhällsvetare och detta är ju inte bra. Man måste bli bättre på att
kritisera, men detta kan vara svårt eftersom debatten är offentlig. Därför borde
kritiska vetenskapliga synpunkter erhållas innan samhällsvetarnas synpunkter
offentliggörs i pressen.
5. FORSKNING INOM DATAVETENSKAP - Direktsänd video för mobiltelefoner
(Damir Isovic)
Den föreläsning jag lärde mig mest av. Här tar Damir upp sin forskning inom hur man
ska öka videokvaliteten i mindre och mer begränsade enheter, som t.ex. en
mobiltelefon. Han går först igenom hur videokvaliteten ökat generellt sedan den
första TV-sändningen. I dagsläget sker sändningen från någon slags videokälla, förs
över via ett transportmedium (transmission media) till en enhet som spelar upp
videon. Problemet med detta är att det kan vara begränsad nätverksbandbredd i
transportmediet och mobiltelefonen kan ha en begränsad processorkraft. Han tar
även upp de två olika sorters videokodningar som finns, analog och digital. Den
digitala videokodningen är bättre, den har både bättre bild såväl som ljud, och den
håller på slår ut den analoga kodningen. Sedan går han över på att videon måste
komprimeras, eftersom skulle man skicka den i originalformat skulle den vara
alldeles för stor. Analoga komprimeringen går ut på interlacing, dvs. först skickas ena
halvan av bilden, sedan den andra halvan. Den digitala komprimeringen kan göras på
olika sätt, som t.ex. att använda färre färger och den vanligaste
komprimeringsmetoden är MPEG. MPEG delar upp de olika bilderna som skickas,
och målet är att man ska skicka runt 24 bilder per sekund för att videon ska vara
acceptabel. Man kan dela upp de olika bilderna i olika ”klasser” och sätta prioritet på
bilderna, så om det är dålig signal och bilder går förlorade kommer videon se bra ut
om prioriteringen är satt på rätt sätt.
Robin Björkvall, [email protected]
880217-3168
Västerås 17.03.2010
