vetenskap, kunskap, sanning

advertisement
AbdAlikarem Ali
Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar.
(Allt material finns på kursens webbsida: http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht07/)
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Det finns många förklaringar vad vetenskapsteori betyder men under kursens gång har vi
lärt oss en definition av filosofen Hans Rosing som säger att ”Studiet av vetenskapernas
logiska och metodologiska grundvalar dvs. av de förutsättningar på vilka de olika
vetenskaperna ytterst vilar”. En definition som är förståndigt.
Varför vi ska läsa den är för att enligt högskolelag (1992:1 434):
2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för
1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad
erfarenhet, och
2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat
utvecklingsarbete.
3 § Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och
utbildning.
3 a § I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed
värnas. Lag
(2000:1 370).
2. Vad är sanning?
Det finns många synsätt på vad sanning är men under kursen gång har vi läst om tre olika
teorier. Den första teorin är korrespondensteori, den utgår ifrån att en utsaga är sann om
den motsvaras eller överensstämmer med verkligheten. Ett exempel är att ”Göran Persson
har varit statsminister i Sverige från år 1996 till år 2006” är sant endast om utsagan
stämmer överens med verkligheten. Den andra teorin är Koherensteori, utgår ifrån att en
utsaga är sann om den hänger ihop med ett redan accepterat system av utsagor och inte
opponerar dessa. Det räcker med att en utsaga får stöd av andra satser som är redan
accepterat som sanna. Den tredje teorin är pragmatisk teori, utgår ifrån att om utsagan går
att använda utifrån vetenskapens eller livets synvinkel så är den sann. Enligt
pragmatismen så är sanning en fråga om nytta.
3. Vad är kunskap?
Alla är överens om att forskning innebär sökande efter ny kunskap. Men vad är kunskap?
Det är ingen lätt uppgift att definiera på ett generellt sätt vad kunskap är men man kan
analysera utifrån olika förklaringsperspektiv. Ser man det ur Platons syn så menar han att
kunskap är ”sann, rättfärdigad tro”. Forskare kan ge rimliga argument och detta är vad en
utsaga som är ”rättfärdigad” menas. Ser man det ur en vetenskaplig kunskap så innebär
detta:
Hur kunskap kommer till med hjälp av bestämda regler.
Resultaten av detta måste vara kommunicerbara och prövbara för att den skall vara
accepterad av forskningssamhället. En annan synvinkel är praktikerkunskap som innebär:
Konkreta situationer inom kunskap handlar på ett effektivt sätt.
Att ta hänsyn till den samlande kunskap och erfarenhet (tacit knowledge).
4. Vad är vetenskap?
Man kan beskriva vetenskap som kunskap i process. Under den processen vet vi mer och
mer eller annorlunda än tidigare. Denna process har en kontinuerlig utveckling, kunskap
kommer alltid att utvecklas, därför kan inte vetenskapliga teorier vara bestämda för alltid.
En av tidernas mest kända fysiker (Niels Bohr) uttalade att ”en expert är en person som
har gjort alla misstag som är möjliga på ett begränsat område”. Syftet med denna
uttalande är att vi (människor) är under process hela tiden, och för att bli bra på någonting
så måste man testa sig fram tills man får ett ”bra” reslutat. Man tar hänsyn till olika
teorier men med tiden så kan dessa teorier utvecklas och ger ett mer effektivt resultat.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
Tittar vi på syftet med forskning så har den fem grundpelare: förståelse, beskrivning,
förklaring, förutsägelse och påverkan. Bra. Det första steget är att tolka någonting kritisk
som kan vara en modell eller en teori. Steg nummer två är att beskriva detta i form av
registrering, observering osv. Nästa steg är att förklara detta i jämförelse med tidigare
modeller eller teorier. Sedan måste man ta hänsyn till prognoser, är detta förutsägbar?
Detta är en av frågor som måste besvaras. Det sista steget är att tillämpa detta i praktiken.
Sedan måste man ta hänsyn till avvikelser, hur ofta? På vilket sätt? Osv. I och med detta
så får man en forskningsreslutat i form av hypotes, modell eller en teori. Så man kan säga
att vetenskapen är resultatet och forskningen är själva processen. Målet med forskning är
att hitta nya kunskaper för att förstå mer den värld vi lever i och vetenskapen blir
resultatet.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Deduktion är en procedur som man använder till att härleda slutsatser från premisser.
Man kan också beskriva deduktion som beviset inom matematik, premiss kan man säga
att det är själva grundsatsen axiom eller teorem men även slutsatsen kan beskrivas också
som teorem. Härledningen behöver inte vara sann, så länge det går att sammankoppla det
hela till slutsatsen. Vi tar ett exempel:
Premiss 1. Alla människor har jobb.
Premiss 2. Ali är en människa.
Slutsats. Ali har jobb.
Trots att slutsatsen är fel så håller inte argumentet i exemplet nedan, men detta på grund
av felaktiga premisser.
Premiss 1. Alla människor kan flyga.
Premiss 2. Ali är en människa.
Slutsats. Ali kan flyga.
Deduktion är slutledning från det generella till det enskilda.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Empirisk induktion är en procedur som man använder till att härleda slutsatser från
erfarenhet. Vi tar ett exempel som är simpel att förstå: ”Solen har gått upp varje morgon
hittills, alltså kommer den att gå upp imorgon också”. Denna slutsats bygger på
erfarenhet som man har haft tidigare men tittar vi på ett typiskt exempel som tärningskast.
Antar att man har kastat fem kast i rad och visat sexor, då kan man inte förutse att sjätte
kastet kommer att visa sexor eftersom alla tärningssiffror har samma sannolikhet men den
blir ju mindre och mindre efter att ha fått t ex två sexor i rad. Så slutsatsen som baseras på
induktion behöver inte vara sann. Normalt sätt i naturvetenskapen gör man många
observationer, och inte bara några få som i ditt exempel med tärning.
Att vi vet att solen gor upp i morgon beror på att solen enligt allt vi vet har gått upp
väldigt många gånger förut. Många fler än 1000. Inget att jäföra med några tärningkast.
Skulle man observera tärningen tillräckligt många gånger (vilket man också gör i vanliga
livet) så skulle man se att sexor inte förekommer oavbrutet utan man får för en
välbalanserad tärning lika stor sannolikhet för varje siffra.
Induktion är slutledning från det enskilda till det generella.
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Induktion förekommer i vardagliga sammanhang när man ska resonera någonting och
inom forskningen används detta för att forma hypoteser. Genom att man studerar olika
fall och med hjälp av dessa får en inblick av ett fenomen som resulterar till en slutsats.
Denna slutsats måste ha en deduktion (bevis) för att det ska gälla inom vetenskaplig
forskning.
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Hypotetiskt-deduktiva metod beskriver empiriska vetenskapens funktionalitet. Filosofen
Karl Popper var en av de första som beskrev metoden under 1900-talet. Metoden gick ut
på att formulera t ex en hypotes, sedan härleda detta i form av logik och det sista är att
undersöka om det stämmer överens med verkligheten
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Under lektionen har vi lärt oss att det finns många definitioner av kommunikation
beroende på sammanhang. Om vi tar ett exempel från lektionen där om man säger att:
”Kommunikation är utbyte av symboler” då kommer frågan hur definieras symboler?
Därför är det svårt att definiera på ett enkelt sätt. Kommunikation är viktigt för att om
man åker någon annanstans i världen och vet inte det lokala språket, då kan man
kommunicera på något annat sätt. Så man kan säga kommunikation är vikigt för att man
ska kunna förstå andra människor, hur dem tycker och tänker.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Relationen mellan dessa är att kommunikation i grund och botten beskrivs som en
överföring av information. Information kan beskrivas som tecken som människan själv
har bestämt. Tecken är en fysisk händelse som används i kommunikation för att beskriva
någonting. Språket är ordförrådet som tar hänsyn till regler och användning. Ibland vet
man inte om kommunikationen överensstämmer med verkligheten. Ett typiskt exempel är
” Om ett träd (i en djungel) faller ner och ingen (någonsin) ser det, har det verkligen
fallit?”.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
De vetenskapsteoretiska traditioner började redan vid antiken där Platon beskrev hans
synsätt i form av tankevärldar där sanning existerar i en abstrakt tankevärld. Sedan
beskrev Aristoteles hans synsätt i mer vetenskaplig forskning i form av logiska
resonemang och tankeexperiment. Under medeltiden så resonerade man att sanningar
man sökte var givna av Gud men det klassiska resonerande angreppssättet levde kvar. En
person som jobbade aktivt med vetenskapsteorin är Francis Bacon under 1500-talet, dvs.
under empiristernas tid. Under denna tid så jobbade både Galileo och Newton med sina
vetenskapliga teorier och även tillämpad i praktiken. Observationer och experiment tog
man hänsyn till. Det fanns många filosofer som förespråkade om vetenskapsteori bland
dem var René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz som hade
rationalism inriktning under 1600-och 1700-talet. Inom denna seklet så fanns det även
empirism inriktning där man endast betrakta bevis genom erfarenhetsmässigt som
tillförlitligt. Under denna tid så fanns det en upplysning där Newtons teorier fick
filosofiska konsekvenser . Tittar vi på nutidens traditioner när det gäller vetenskapsteori
då brukar man relatera till positivism, hermeneutik och kritisk rationalism. Dessa synsätt
har utvecklats genom alla åren
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Det handlar om två olika synsätt; positivism som är det vetenskapliga synsättet och
hermeneutik som är det samhällsvetenskapliga synsättet. Att man ser olika saker på ett
visst sätt genom olika tolkningar med hjälp av forskning som går ut på att söka efter
meningar och sammanhang. Dessa två synsätt har var sitt tillvägagångssätt (nomotetiskt
och ideografiskt). Nomotetiskt som är relaterad till positivismen ser verkligheten som
objektiv och söker efter sann kunskap. Ideografiskt som är relaterad till hermeneutiken
ser verkligheten som subjektiv (upplevd) och söker efter upplevd kunskap. Så det handlar
om en kamp mellan naturvetenskap mot samhällsvetenskap, logik mot dialektik. Det
finns en till synsätt som heter kritiskt rationalism som Karl Popper utvecklade. Om man
jämför två olika teorier så ska man välja den bästa, den som man kunde inte förkasta
eftersom Popper menar att en teori kan aldrig verifiera utan falsifiera (förkasta den).
Men egentligen här pratade vi om Alan Sokal och postmodernism!
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Den kvantitativa metoden utförs genom mätningar, olika analyser och enkäter där man
bestämmer mängden och faststället relationer. Kvalitativa metoden utförs genom
interjuver, litteraturstudie och även iakttagelser som man tar hänsyn till. Man beskriver
och förstå händelsen/fenomen och även sammanhanget.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Ingemar presenterade olika synsätt på vetenskapen bl. a positivismen. Han pratade även
om språkets utveckling, visade en charmerande dikt på hur en man uttrycker sina känslor
till en kvinna förr i tiden. Den var väldigt vacker men tror inte att den skulle fungera idag.
Ifall om jag ska säga det till en tjej, jag tror hon skulle skratta åt mig. Ett väldigt
intressant ämne fast föreläsaren kunde göra det lite mer intressant ifall han visade några
bilder för att få en variation på det hela. Höga visan som Ingemar pratade om och läste
för oss läses än idag vid högtydliga tillfällen.
2. Matematik inom kulturstudier.
Dataspelanalys med matematiska verktyg (Pontus Strimling)
Pontus pratade om hur människor tänker i den virtuella världen. Han hänvisade väldigt
mycket till ett strategispel med namnet World of Warcraft, där man jagade olika varelser
och fick olika poäng beroende på moment som man utför. Han pratade om ett språk som
används i spelet som alla förstår vare sig man kom från Hongkong eller lilla Vadstena i
Sverige så förstod man detta. Detta spel är väldigt populär i världen, har åtta miljoner
spelare bara i Europa. Han förklarade spelets regler som man tog hänsyn till, om man inte
går efter regler så kunde man bli utslängd från teamet. Till sist utfördes ett experiment
som man fick pengar för beroende på hur man lyckades med experimentet. Lektionen var
väldigt lärorikt, hur andra människor i den virtuella världen tänker visste inte jag om
eftersom sådana aspekter brukar man inte tänka på. Så det var en bra lektion med en bra
föreläsare.
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
Ivica pratade bl. a om olika universitets system och även olika examen. Vilka
kombinationer av olika områden det finns som tillhör en examen t ex matematik och
fysik tillhör en maskinteknikexamen. Han sa att i framtiden kommer man behöva minst
en masterexamen för att vara med och utveckla någonting i ett företag eftersom företagen
söker personer med kompetent kunskap. Under lektionen så gick Ivica genom bevis av
Pythagoras sats. Uppbyggnaden av skeppet Vasa, vad var det som gick fel? Han visade
med olika fysiska teorier vad man inte tog hänsyn till. Han berättade en historia om en
person vid namnet Nasreddin som hade tappat bort sin ring men ville inte kolla där han
tappade bort den eftersom det var för mörkt, så han letade efter den någon annanstans.
Ironi i historien men det finns en tankeställare där man ska alltid titta på saker man har
kapacitet till och inte är för komplexa. Ivicas föreläsning var väldigt informativt och
samtidigt bra, man fick höra mycket under samma lektion. Många olika saker och inte
bara ett enda. Så det var väldigt bra tyckte jag.
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Detta var den sista lektionen för kursen. Gordana berättade att hon har varit i USA och
hade en föreläsning där och hon kommer att åka till Japan snart. Gordana visade upp två
böcker som hon hade gjort. Framsidan var intressant eftersom målningen speglade som
ett bord vid altare där man lägger upp bibeln, men i hennes tolkning föreställer bilden
kunskapsskapande. Hur fysiken har en påverkan på hur vi tänker är vad jag har lärt mig.
Fysik är en viktig del av oss för att åstadkomma någonting så måste man ta hänsyn till
fysiska lagar. Det är vad jag kommer ta med mig till framtiden. Från den grundläggande
till dem avancerade begreppen t ex inom kärnfysik. Ett väldigt intresseväckande område,
det är därför jag går i en tekniskutbildning, att kunna lära mig tillverka en produkt och
kunna sedan sälja den. Men innan det så måste fysiken och tekniken spela en stor roll i
produkten, den, måste vara funktionell. Så fysiken kommer vara en del av mig i framtiden
därför kommer jag läsa kurser inom detta. Som helhet så tyckte jag att lektionen var
lärorik med både fakta och intressanta moment. Hela kursen har varit både viktig och
intressant.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards