Hemtenta i CDT212 Vetenskapsmetodik 2009
Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar.
(Allt material finns på kursens webbsida: http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht07/)
VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
1. Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Vetenskapsteori är läran om vetenskap, alltså en studie om vad vetenskap handlar om
och dess logiska och metodologiska grundvalar. Bra! Vetenskapsteorin beskriver
även hur vi ska göra för att föra vetenskapen framåt. Det är ett mycket viktigt ämne,
eftersom vi annars inte skulle veta hur vi ska forska.
2. Vad är sanning?
Det finns flera teorier om vad sanning är. Olika filosofer har utvecklat och hittat på
nya idéer genom historien, till exempel så är ju allt som jag säger att jag tycker en
form av sanning. Eftersom det är sant att jag tycker det. Nej, inte alls. Sanning, är ett
mått på hur väl ett påstående överensstämmer med de förhållanden det beskriver.
Idag finns dock tre stycken vedertagna modeller för sanning, korrespondens teori,
koherensteori och pragmatisk teori. I korrespondens teorin är ett påstående sant om
det motsvaras av något som finns i verkligheten. Koherensteorin anser att en utsaga är
sann om den stämmer överens med annat som vi har bestämt sedan tidigare att det är
sant. Pragmatisk teori om något fungerar i praktiken anses det vara sant.
3. Vad är kunskap?
Kunskap är en samling sanningar, det är en viktig del inom vetenskapen. Det är en
del i målet att komma vidare med vetenskapen. Kunskap kan även vara erfarenhet, till
exempel en praktisk erfarenhet. Så som att gå, cykla, simma eller springa, du kan ha
kunskapen att göra det men det krävs erfarenhet att bli bra på det, och hur ska man
kunna läsa sig till det? Man pratar om två typer: procedural och deklarativ
kunskap. Procedural är "tacit knowledge" eller "tyst kunskap" eller
"praktikerkunskap" som också är en kunskap, fast vanligtvis inte går att enkelt
uttrycka verbalt, utan man lär sig genom praxis.
4. Vad är vetenskap?
Vetenskap är ett resultat av forskning, som baserar sig på tidigare kunskap och
vetenskap. Vetenskapen består utav kunskap och slutsatser. Kunskapen i sig är inte
användbar om vi inte vet hur vi ska tolka den eller vad det betyder. Det är här
vetenskapen kommer in i bilden. Då kan vi tolka och dra slutsatser utifrån kunskap.
5. Beskriv relation mellan forskning och vetenskap.
Forskning är redskapet för att få vetenskapen framåt, vetenskap är resultatet. Det gör
att när vi kommer längre i vetenskapen kommer vi även längre i forskningen. Något
som kan vara intressant att tänka på då är, kommer vi komma fram och vad händer
då?
Jag tror inte att vi kommer göra det. Det kommer alltid finnas saker som vi inte vet
om oss själva eller annat. Den mest kända vetenskapsfilosofen Karl Popper säger att
vetenskapen är i ständig utveckling.
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
1. Vad är deduktion? Ge exempel.
Vi för ett argument eller bevis från det generella till det enskilda. Till exempel en
matematisk formel; y=2x är generell, om vi nu sätter x=1 så är y=2,vilket blir ett
enskilt fall. Det går även att göra samma sak med beteendevetenskap, låtsas att vi
säger att alla människor som studerar är smarta, om vi nu testar det på många som
studerar och finner det sant skulle vi kunna säga att det också är så. Lite krånglig
förklaring. Man behöver inte låtsas så mycket med deduktiva slutledningar. Har man
en allmängiltigt påstående så följer specialfall från den, helt enkelt.
2. Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Det är motsatsen till deduktion, vi observerar ett stort antal fall och då drar vi
slutsatsen om det generella fallet. Till exempel används det inom diskret matematik,
där vi bevisar ett påstående för n och n+1, beviset gäller då för alla tal. Det kallas för
matematisk induktion och inte empirisk induktion som frågan var om. I fallet med
smarta studenter skulle det räcka med att hitta en smart student och det skulle bevisa
att alla studenter är smarta. Ojdå! Inte alls. Det är tvärt om. Det räcker inte med ett
fall när man gör induktiva bevis, utan man måste ha väldigt många fall.
3. Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Stor, utan deduktion och induktion kan vi inte dra några slutsatser att våra påståenden
är korrekta. Det skulle dessutom vara väldigt tidskrävande att till exempel bevisa att
en formell gäller för alla tal, när vi skulle kunna bevisa att den gäller för n och n+1.
Igen pratar du om matematisk induktion vilket inte är samma sak som empirisk
induktion.
4. Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Det är en metod att forska, då används den induktiva och deduktiva slutledningen.
Först görs en gissning eller hypotes induktivt. Sedan hittar vi mätdata eller gör en
undersökning, deduktivt. Efter det går det att testa det induktiva vi hade i början
och se om det stämmer. Om det gör det så har vi fått ett enkelt påstående som
stämmer i det generella fallet. Trots att det bara pekar på ett visst fall.
KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
1. Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Det är en process där information går från en sändare till en mottagare.
Kommunikation behövs för att vi ska kunna överleva och utvecklas, det som skiljer
människan från alla andra djur i naturen är just förmågan att kommunicera med språk.
Även om alla djur kan kommunicera så är människan mycket bättre och sofistikerad.
2. Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Språket är medlet vi använder för att kommunicera. Men vi kan kommunicera utan
språk, om vi tänker oss språk som i tal och skrift, till exempel med gester. Det skulle
föra oss tillbaka på den utvecklingsnivå som vi var på för 100´000 år sedan. Utan
behov av kommunikation skulle det inte finnas något behov av ett språk. Detta är en
självklarhet för språk är bara en delmängd i kommunikation, vilket du redan sagt.
3. Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
Antiken: under antiken skulle vetenskapen vara vacker, till exempel handlade mycket
av den matematiska vetenskapen om att hitta oändliga talserier. Så som det gyllene
snittet, vilket kan kombineras i olika geometriska former i oändlighet. Filosofi var
även en viktig föregångare till vetenskapen. Platon och Aristoteles?
Medeltiden: här hade Gud och kyrkan alltid rätt, vetenskapen fördes med
resonemang. Enligt mig själv den mörkaste perioden i vetenskapens historia.
Aristoteles var högsta auktoritet.
Empiristerna: det var nu man började ifrågasätta varför. Vetenskapsteori började
komma fram och experiment, observationer och induktion kom till. Detta ledde till
det moderna synsättet på världen. Många av de fysiska lagar som uppkom används än
i dag. Det var här som den moderna fysiken kom till, innan handlade det mestadels
om mattematik eller filosofi och världsliga frågor, som varför finns människan och
Gud?
Vetenskapsfilosofin idag består av tre viktiga delar:
Positivism, Hermeneutik och Kritisk rationalism.
Positivismen är det naturvetenskapliga sättet att se på vetenskap.
Hermeneutik är det samhällsvetenskapliga, här finns utrymme för tolkningar och
ifrågasättanden.
Kritisk rationalism, lite av en ”learning by doing” metod, om något visar sig att det
inte fungerar så förkastas det.
4. Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Det var kriget mellan post-modernismen och positivismen. Slutet började när
Alan Sokal publicerade en artikel i deras tidning som var falsk, samtidigt som han
publicerade en artikel i en naturvetenskaplig tidsskrift som beskrev hur fel den
andra artikeln var. Detta skapade en enorm debatt om vetenskap, som det blev
aldrig någon vinnare eller förlorare i. Men post-modernismen insåg att allt det
dem håller på med kanske inte är vettigt, naturvetarna insåg att andra ska få hålla
på med det de vill göra (och ännu viktigare: lärde sig att förstå sina premisser och
vikt av sammanhang. )
5. Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativa metoder används om det finns tillgång till mycket mätvärden. De kan
användas inom både positivism och hermeneutik, fast hermeneutik är mest
tolkningslära och används huvudsakligen på texter). Undersökningen är oftast
korta enkla frågor som besvaras med ja eller nej alternativt 1,2,3,4 eller 5, till
exempel. Allt för att det ska bli så få missförstånd som möjligt.
De kvalitativa undersökningarna kan till exempel vara i intervjuform, då med
några få utvalda individer som får förklara hur de tycker och känner om frågorna.
Det gör att man får en djupare undersökning men inte lika många är med. Det
används mest inom Hermeneutiken.
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. Litteraturvetenskapen - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Han pratade om ords betydelse. Vad mer?
2. Matematik inom kulturstudier.
Dataspelanalys med matematiska verktyg (Pontus Strimling)
Matematik kan användas för att beräkna ett utfall på en teori, när man sedan
kontrollerar om den teorin stämde eller inte går det att bygga om och förbättra de
matematiska modellerna. När detta har blivit gjort om och om igen kommer det
tillslut att gå att räkna ut olika beteenden och förutsägningar.
3. Teknikvetenskaperna (Ivica Crnkovic)
Föreläsaren pratade om hur de olika naturvetenskapliga vetenskaperna förhåller
sig till varandra. Även om vilka grunder som ingår i andra vetenskaper, så som till
exempel datavetenskap där fysik och matematik ingår.
Det pratades en hel del om de olika ingenjörsyrken och deras områden. Hur de
arbetar, varför och vilken nytta det medför. Till exempel hur vi kan dela upp
problem i del moment för att lösa svåra uppgifter.
4. Kunskapande som evolutionsprocess (Gordana Dodig Crnkovic)
Föreläsningen behandlade dels evolutionens inflytande på datavetenskapen, till
exempel Genetiska Algoritmer, Artificiella Neurala Nätverk och DNA computing.
samt kognitionsvetenskap, som behandlar hur en individ bearbetar och tolkar
signaler och annat från sin omgivning, något som har börjat användas inom
datavetenskap, med avseende att förbättra användarvänligheten i dator program
och även utveckla helt nya beräkningsmaskiner.
