Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
1
METEOROLOGI - INLEDNING
Förändringar i vädersituationen bildar de största potentiella riskerna för flygare.
Otjänligt väder bör alltid anses som ett hinder för en emotsedd flygning.
Syftet med detta ämne:
- att lära känna bakgrunden till väderfenomenen
- att lära sig göra egna iakttagelser och slutsatser
- att lära sig tolka väderdata
22012 8000 BR SCT 4500 10/M01 Q1009 NOSIG//
I detta ämne fästes särskild vikt vid:
lufttryckssystem
- väderfronter
- tolkning av väderdata och riskbedömning
-
REKORD BLAND VÄDERFENOMEN
Starkaste vindby i en tornado:
508,8 km/t
Högsta och lägsta temperatur:
+ 58,0 ºC
Högsta och lägsta lufttryck:
1085,6 hPa
- 89,6 ºC
870,0 hPa
ALLMÄNT OM METEOROLOGISKA PROCESSER
Meteorologi ß Kr. ”meteoros” = i luften befintlig; ”logos” = lära.
Väderförändringarna baserar sig på kemiska
och på fysikaliska processer
Processerna är mångfacetterade och innefattar talrika
interna beroendeförhållanden.
I dessa processer utgör solens instrålning den
avgjort viktigaste faktorn.
?
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
2
DE VIKTIGASTE METEOROLOGISKA PROCESSERNA ÄR:
1 Energetiska processer, där energi omvandlas från en form till en annan:
Exv. värmeenergi omvandlas till vindens rörelseenergi
2 Adiabatiska processer (Kr. ”adiabatos” = ”icke över-/genomstiglig”):
- 5ºC
förändring i lufttemperaturen till
följd av luftens volymförändring
– 1ºC / 100 m = adiabatiska temperaturgradienten
för torr luft (Lapse Rate)
±0ºC
1000 M
500 M
+5ºC
MSL
Fysikaliska processer, t.ex. förändring av vattnets aggregationstillstånd:
3
-
vattnet fryser till is i fast form eller avdunstar till gasform (ånga)
ångan kondenseras till vattendroppar eller via deposition till is
isen smälter till vatten eller sublimerar direkt till ångform
Andra fysikaliska processer sammanhänger med elektrostatiska urladdningar
4 Kemiska processer, olika ämnen bildar föreningar resp. sönderdelas:
PH 6
Exempel: vattnets surhetsgrad, luftföroreningar, upplösning av ozonskikt, osv.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
3
ATMOSFÄREN
Jorden omringas av atmosfären som består av olika skikt:
- Det lägsta skiktet är troposfären och ovan detta ligger stratosfären
- Gränsskiktet mellan troposfären och stratosfären är tropopausen
Km
400
mb (hPa)
MAGNETOSFÄREN (> 1000 KM)
EXOSFÄREN
(> 600 KM)
TERMOSFÄREN (Ca. 90 – 600KM)
JONOSFÄREN (I NEDRE DELEN
AV TERMOSFÄREN)
..
90
MESOPAUSEN Ca. 80 – 90 KM
80
0.01
70
MESOSFÄREN (Ca. 50 – 90 KM)
60
0.10
STRATOPAUSEN Ca. 50 KM
50
1
40
STRATOSFÄREN (Ca. 10–50 km)
30
10
20
TROPOPAUSEN (I MEDELT. 8 – 12 KM)
10
100
500
0
1000
-80
-60
-40
-20
0
TROPOSFÄREN (0 – Ca. 12 KM)
+20º C
+15º C
En schematisk bild av atmosfären
TROPOSFÄREN
De väderfenomen som gäller oss fritidsflygare, äger rum i troposfären.
Troposfären består av följande gaser:
78 % kväve
21 % syre samt
..1 % argon, vattenånga, koldioxid, osv.
21%
78%
1%
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
4
TROPOPAUSEN
Gränsskiktet mellan troposfären och stratosfären kallas tropopausen.
I tropopausen avstannar lufttemperaturens minskning med tilltagande höjd.
Troposfärens höjd varierar:
- sin största höjd når den vid ekvatorn, ca. 14 - 17 km
- sin lägsta höjd vid polerna, ca.. 3 - 4 km
- i Finland varierar den mellan ca. . 8 – 12 km
Då man förflyttar sig mot större höjder i troposfären:
- temperaturen avtar
- lufttrycket sjunker
- lufttätheten avtar
Luftens viktigaste egenskaper är:
-
temperaturen (t.ex. ºC )
fuktigheten (t.ex. relativ fuktighet uttryckt i %)
lufttrycket (kraft / ytenhet, t.ex, hPa, mmHg)
täthet (massa / volyym, g/m3)
ALLMÄNT OM LUFTENS TÄTHET (g/m3)
Lufttätheten avtar då man förflyttar sig mot större höjd.
Någon exakt övre gräns för atmosfären kan dock inte anges.
Det finns glest utspridda luftmolekyler t.o.m. på 400 km höjd.
Eftersom luften blir tunnare med tilltagande höjd, avtar också syrets specifika
gastryck i atmosfären.
Lufttätheten har stor betydelse för flygprestanda och tjänstetopphöjd.
-
-
när lufttrycket stiger, ökar tätheten.
när luftfuktigheten ökar, avtar tätheten.
när lufttemperaturen stigher, avtar tätheten.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
5
STANDARDATMOSFÄREN (ISA, International Standard Atmosphere, upprättad av ICAO)
Tyngdkraftens acceleration är en konstant = 980,62 cm/s2
Temperaturen på MSL-nivån är +15°C och lufttrycket är där 1013,25 hPa
Den vertikala temperaturgradienten är - 0,65°C / 100 meter tilltagande höjd.
Tropopausens höjd är i medeltal 11 km och dess temperatur -56,5°C.
LUFTTRYCK - kraft / ytenhet
Lufttrycket är vikten av en oändligt hög luftpelare som befinner sig ovan en given
höjd. Pelarens vikt mäts på en ytenhet av 1 cm 2.
Lufttrycket minskar med tilltagande höjd
På ca. 5,5 km höjd är lufttrycket hälften av trycket på MSL-nivån.
Lufttrycket kan mätas bl.a. med en kvicksilverbarometer.
En oändligt hög
luftpelare
Basen på ”pelaren”
har en yta om 1 cm2
Pelaren väger ca. 1,033 kg
En 760 mm hög
kvicksilverpelare
tjänar som motvikt
I normalförhållanden väger en luftpelare vars genomskärning mäter 1 cm2 och
som sträcker sig till atmosfärens övre gräns, ca. 1,03 kg. Vikten av pelaren
motsvarar en 760 mm hög kvicksilverpelare av samma diameter.
Normaltrycket har definierats som 760 mmHg = 1013,25 hPa (mb).
[ 1013,25 (hPa) / 100 ] : 9,8062 (m/sek2 ) = 1,0332749 (kg/cm2 )
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
6
MÄTNING AV LUFTTRYCKET
Lufttrycket mäts med en kvicksilver- eller en aneroidbarometer.
Lufttrycket påverkar membranen i en aneroidbarometer vars dosa är
nästan lufttom.
Om trycket utanför dosan ökar, pressas dosan ihop, (dvs. membranen
trycks inåt), och om trycket utifrån minskar, bågnar membranen utåt.
På denna princip grundar sig flygplanets höjdmätare.
ANEROIDBAROMETERN:
960 mb
980 mb
1000 mb
1020 mb
1040 mb
membran
tillsluten dosa
bladfjäder
trycket inne i dosan:
ca. 100 hPa
KVICKSILVERBAROMETERN:
en luftpelare som sträcker sig till atmosfärens övre gräns
denna ända av röret är tillslutet
vacuum
lufttryck uttryckt i mmHg
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
7
SKILLNAD I LUFTTRYCK JÄMFÖRD MED HÖJDSKILLNAD
Skillnaden i höjd kontra skillnad i lufttryck (mb) varierar beroende på vilket
höjdintervall jämförelsen görs:
Höjd
Lufttryck
10 000 m
5 500 m
2 500 m
jordytan
Höjdskillnad
250 mb
500 mb
700 mb
1000 mb
1 mb motsvarar ca. 26 meter
1 mb motsvarar ca. 16 meter
1 mb motsvarar ca. 11 meter
1 mb motsvarar ca. 8 meter
LUFTTRYCKETS FÖRDELNING ENLIGT STANDARDATMOSFÄREN:
Höjd i km
20
10
5,5
0
00
0
400
600
0,5
800
1000 1200 1400 1500 Tryck (hPa)
1
1,5
Tryckförhållande δ = P/Po
Enligt standardatmosfären är lufttrycket på 5,5 km höjd endast hälften av
trycket på MSL-nivån.
Då man flyger <5000 FT behöver man information om lufttrycket enligt
QNH-inställning. När korrekt QNH-tryck har inställts på höjdmätaren, visar
den på marken flygplatsens höjd över havet.
Lufttrycket avbildas på isobarkartorna i allmänhet med intervaller om 5 hPa.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
8
YTISOBARERNA – lufttryckets fördelning vågrätt på markytan
K
1015
1000
1010
M
990
995
1000
1005
1010
1015
1020
1025
995
M
1005
K
Två lågtryck åtskilda av högtrycksryggar. Isobarerna bildar här en sadelyta.
HÖJDMÄTARINSTÄLLNINGAR
Höjdmätaren är i princip en barometer som är försedd med en skala för
inställning av lufttryck.
Höjdmätarens tryckinställningar är följande:
QFE = mätaren visar noll på marken
QNH = mätaren visar på marken platsens höjd över havsnivån (MSL)
QNE = standardinställning, 1013 millibar oberoende av vilket lufttrycket för
tillfället är på resp. höjd.
Standardinställning används vid flygning på eller ovan genomgångshöjden, i praktiken ovan 5 000 FT/MSL.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
9
TEMPERATUREN
Solens instrålning
Den viktigaste väderfaktorn är solens instrålning som åstadkommer temperaturförändringar
Dessa sätter luftmassorna i rörelse
Temperaturförändringarna får fukt att avdunsta och fukten
kondenseras till moln.
Det är fråga om mycket komplicerade processer, där en liten faktor kan
åstadkomma en avsevärd väderleksförändring.
Även havsströmmarna påverkar vädersituationen – oceanerna förmår lagra
oerhört stora mängder värmeenergi.
VÄRMETS FÖRMÅGA ATT FÖRFLYTTA SIG
Värmet förflyttar sig:
1) genom ledning
2) genom strålning
3) genom transportering
konvektion: värmetransportering lodrätt till följd av temperaturskillnader
advektion: värme/kyla som förflyttar sig med luftströmmar, i allmänhet
vågrätt.
Värmet förflyttar sig från varm till kall omgivning
FAKTORER SOM INVERKAR
TEMPERATURSKILLNADERNA
PÅ
VÄRMETS
FÖRFLYTTNING
På lufttemperaturens variationer inverkar bl.a.följande faktorer:
1)
2)
3)
4)
luftens instrålningsvärme
värmeutstrålning från jordytan till atmosfären
markytans förmåga att absorbera värme
molnigheten – försvagar markytans värmeutstrålning
–
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
TEMPERATURENS HORISONTALA FÖRDELNING
Märkbara temperaturskillnader förekommer horisontellt, beroende på
markytans förmåga att absorbera värme.
Uppvärmningens effektivitet beror på hur brant den vinkel är som
värmestrålningen har när den träffar jordytan.
Atmosfären dämpar dels solens värmestrålning, dels jordytans utstrålning.
Temperaturmaxima och –minima under ett dygn är:
- temperaturmaximum nås i allmänhet kl. 15
- temperaturminimum nås i allmänhet omedelbart före soluppgången
DEN VERTIKALA TEMPERATURFÖRDELNINGEN I ATMOSFÄREN
Den vertikala temperaturfördelningen bestämmer balanstillståndet hos
ifrågavarande luftskikt, vilket är avgörande för uppkomsten av vertikala
luftströmmar.
I troposfären sjunker temperaturen normalt i takt med tilltagande höjd, men
i praktiken förekommer dock talrika avvikelser från denna kontinuitet.
En viss temperaturförändring i förhållande till ett bestämt höjdintervall
kallas vertikal temperaturgradient, och den uttrycks i antal °C per 100
meter höjdskillnad.
Om temperaturen sjunker i takt med tilltagande höjd, har gradienten
negativt förtecken.
ISOTERMISKA SKIKT OCH INVERSIONER
I ett isotermiskt skikt förändras temperaturen inte med tilltagande höjd.
I vissa luftskikt kan den lokala gradienten ha positivt förtecken, och då är det
fråga om ett inversionskikt.
Det finns två huvudtyper av inversioner:
- markinversionen som uppstår av markytans värmeutstrålning, varvid
avkylningen begränsar sig till ytskikten.
- höjdinversionen som sammanhänger med väderfrongter, där två olika
slags luftmassor bildar ett gränsskikt.
10
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
TEMPERATURFÖRDELNINGEN ENLIGT STANDARDATMOSFÄREN
Höjd
km
30
inversionsskikt
20
isotermiskt skikt
10
+ 15 ° C
5
0
0
- 60 - 40 - 20
0
+20 +40 +60 °C Temperatur
MÄTNING AV TEMPERATUREN
Temperaturen kan anges enligt olika skalor, t.ex. °C, °F, °K:
isens smältpunkt
Celsius
Fahrenheit
Kelvin
ICAO standardtemperatur MSL
vattnets
kokpunkt
0° C
+ 15° C
+100° C
+32° F
+ 59° F
+212° F
+ 273° K
+ 288° K
+ 373° K
- Temperaturen sjunker med tilltagande höjd
- Temperaturen är på ca. 5000 FT endast +5,09° C dvs. -0,65°C/100m.
- Normaltemperaturen på havsnivån är + 15° C.
11
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
ADIABATISKA PROCESSER (jfr ”adiabatos” = ”icke genomtränglig”)
12
En adiabatisk processi är ett fenomen där ett ämnes temperatur förändras som
följd av en volymförändring hos ämnet (utan att externt tillföra/avlägsna värme)
Om man förflyttar luftmängd (på fysisk väg) mot större höjd i atmosfären,
1)
kommer denna luft att möta kontinuerligt avtagande lufttryck med ökad höjd.
2)
luft-
Då trycket hos den omgivande luften avtar, ökar den transporterade
mängdens volym.
3)
4)
När volymen hos denna luftmängd ökar, sjunker dess temperatur.
En temperaturförändring som sker till följd av förändring i volym uttrycks med
ett relationstal som kallas adiabatisk temperaturgradient, eller s.k. adiabat.a
Den adiabatiska temperaturgradienten för torr kuft är ca. – 1º C/100 m.
Den adiabatiska temperaturgradienten för fuktmättad luft är endast ca. – 0,55
– 0,65º C/100 m.
När gasformigt vatten kondenseras till moln, frigörs dess latenta värme som i
sin tur värmer upp den uppåtstigande luftströmmen.
ALLMÄNT OM ADIABATKURVOR
Torradiabaterna åskådliggör hur torr luft avkyls då dess volym utvidgar sig.
Fuktadiabaterna visar hur fuktmättad luft avkyls av samma orsak.
Med tillhjälp av adiabatkurvorna kan man bestämma stabilitetsläget i atmosfären.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
13
TEMPKURVOR OCH ADIABATER
Höjd km
Trycknivå
12
11
200 mb
10
300 mb
9
8
400 mb
7
TORRADIABAT
6
500 mb
5
FUKTADIABAT
T1
4
600 mb
T 2
3
700 mb
2
800 mb
1
900 mb
0
- 40°
- 30°
- 20°
- 10°
. 0 °. + 10°
1000 mb
+ 20°
+ 30°
Temperaturen presenteras vågrätt och höjden/trycknivåerna lodrätt i
diagrammet.
Tempkurvorna L1 och L2 beskriver uppmätt temperaturfördelning i atmosfären.
Luftens stabilitetslägen kan variera enligt följande:
- stabilt läge motsvarar lugnt flygväder om vinden är svag
- indifferent läge luften kan vara något turbulent
- instabilt vädret är kyttigt och vertikala luftrörelser förekommer rikligt
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
14
EXEMPEL 1: INSTABILITET I ATMOSFÄREN (LUFTSKIKTET)
Höjd
C
torradiabater
-
E
–6º C
B
E
D
A
- 30° - 20° - 10°
0
+10°
+20° +30°C Temperatur
Den streckade linjen AC föreställer tempkurvan som har större lutning än
adiabaterna. Tempkurvan AC beskriver temperaturfördelningen i luftskiktet.
DEN TERMISKA UPPVINDENS FÖRLOPP
1) Ett ”luftpaket” förflyttas från punkt A upp mot punkt B.
2) ”Paketet” avkyls adiabatiskt när det når nivån (linjen) E - E.
3) På höjden E är den omgivande luftens temperatur (– 6ºC) lägre än luftpaketet (även om luftpaketet har avkylts adiabatiskt från +27ºC till +10ºC).
4) Därför fortsätter ”paketet” att stiga eftersom det är lättare än omgivande luft.
FALLVINDENS FÖRLOPP
1)
Ett ”luftpaket” förflyttas från punkt C upp mot punkt D.
2)
Då det når nivån E - E, är den omgivande luften (– 6ºC) varmare än luftpaketet, trots att det har uppvärmts adiabatiskt från –24ºC till –14ºC.
3)
Därför fortsätter det sin sjunkande rörelse eftersom det kontinuerligt är
tyngre än den omgivande luften.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
15
EXEMPEL 2: STABILITET I ATMOSFÄREN (LUFTSKIKTET)
Höjd
C
torradiabater
B
E
D
+7ºC
E
- 4 ºC
- 30°
20°
- 10°
0
A
+10°
+20°C
Temperatur
Tempkurvans AC:s lutning (streckad linje) är mindre än adiabatlinjerna
Till följd av temperaturfördelningen ovan uppstår det inga vertikala luftrörelser:
Ett ”luftpaket” förflyttas från punkt A upp mot punkt B.
1)
”Paketet” avkyls adiabatiskt när det når nivån (linjen) E - E.
2)
3) På höjden E är den omgivande luftens temperatur (+ 7ºC) högre än luftpaketet eftersom luftpaketet har avkylts adiabatiskt från +15ºC till – 4ºC.
4) Då den är tyngre än den omgivande luften, sjunker den tillbaka till punkt A.
Samma vädersituation men med omvänt förlopp:
1) Ett ”luftpaket” förflyttas från punkt C mot punkt D.
Då det når nivån E - E, har det värmts upp adiabatiskt till + 14ºC,
3)
medan
den omgivande luftens temperatur är endast + 7ºC.
3) Därför stiger den tillbaka till punkt C eftersom den är lättare än omgivningen.
I så fall råder lugnt flygväder om inte vinden i övrigt är stark.
EXEMPEL 3: INDIFFERENT LÄGE I ATMOSFÄREN (LUFTSKIKTET)
Om ett ”luftpaket” som förflyttats uppåt avkyls i samma takt som den
omgivande luftens temperatur faller, är stabilitetsläget indifferent.
En sådan vädersituation, där tempkurvan är parallell med adiabaterna, är i allmänhet kortvarig. Inom kort blir luftmassan instabil eller så stabiliseras den.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
16
TERMIKENS UPPKOMST I FYRA FASER: 1, 2, 3, 4
När luftbubblan
har nått
kun ilmakupla
on noussut
kondensationshöjden
uppstår
tiivistymiskorkeuteen syntyy
det
ofta
ett
cumulusmoln
usein kumpupilvi, cumulus
4
I utkanterna av termiken
uppstår fallvindar
Luftbubblan
kallnar kun
när se
den
ilmakupla jäähtyy
laajenee,
utvidgar
sig.
Stigningen
fort-sätter
mutta nousu jatkuu
omjos
den
omgivande
luften
hela
kupla
jatkuvasti
kohtaa
sitä
tiden
är
kallare
än
bubblan
ympäröivää kylmempää ilmaa
3
ilmakupla lähtee nousuun ja
Luftbubblan börjar stiga och
laajenee kun se kohtaa yhä
utvidgar sig när den påträffar
alhaisempaa llämpötilaa
allt kallare luft
ensimmäinen lämmin
Marken värmer upp det närmaste luftskiktet.
ilmakupla syntyy
Den första varma luftbubblan uppstår.
TUULI
Vindriktning
2
nousuvirtauksen reunaalueella laskeva virtaus
1
maanpinnan välittömässä läheisyydessä oleva
Luftskiktetlämpenee
som ligger
tätt intill
marken
ilmakerros
auringon
säteilystä
värms upp av solens instrålningsenergi
Förutsättningen för att termik skall uppstå, är en kall (och labil) luftmassa
Termiikin
edellytykset
on kylmä,
labiili Dessutom
ilmamassa sekä
riittävä auringonsamt
tillräcklig
instrålning
från solen.
är markens
förmåga att
säteily.
Lisäksi
maanpinnan
kyky
absorboida
lämpöä
on
absorbera värme mycket viktig i detta sammanhang hyvin tärkeää.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
17
LUFTENS FUKTIGHET – EGENSKAPER OCH DEFINITIONER
Luftfuktigheten är den mängd vattenånga som luften innehåller. Luftens
absoluta fuktighet (g/m3) varierar mellan ca. 0 4 %.
Fuktigheten förekommer i tre aggregationstillstånd:
gasformigt vatten som osynlig
vattenånga
vatten i flytande form som regndroppar
eller dimma
vatten i fast form som iskristaller, hagel eller snö
Vattnets omvandling från ett aggregationstillstånd till ett annat:
Luftfuktigheten (vattnet) kan omvandlas på följande sätt:
a) vatten avdunstar till gas gas kondenseras till vattendroppar
b) is smälter till vatten vatten fryser till fast is eller snö
c) is sublimeras direkt till gasform gas deponeras direkt till is
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
18
VATTENÅNGANS SPECIFIKA TRYCK OCH MÄTTNADSTRYCK
Den vattenånga som luften innehåller bildar sin egen andel av lufttrycket.
Ju mer vattenånga det finns i luften, desto större är vattenångans specifika
andel av lufttrycket.
När vattenångans specifika tryck uppnår ett visst kritiskt värde dvs.
mättnadstrycket, börjar vattenångan kondenseras till synliga vattendroppar.
SPECIFIKA TRYCKET HOS DE GASER SOM LUFTEN INNEHÅLLER
= kg/cm
2
ILMAN SISÄLTÄMÄN KAASUJEN OMINAISPAINEET = kg / cm
HAPPI
(O2)2)
SYRE (O
TYPPI (N
2)2)
KVÄVE
(N
HIILIHAPPO
(CO22)) +
+
KOLDIOXID (CO
MUUT
KAASUT
ÖVRIGA GASER
VESIHÖYRY (H22 O)
VATTENÅNGA
VESIHÖYRYN
VATTENÅNGANS
OSAPAINE
SPECIFIKA TRYCK
2
1,033 kg/cm
2
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Den ”pelare” som tecknats med rött, föreställer vattenångans andel av
luftens totaltryck. Vattenångans andel av gasernas sammanlagda tryck
varierar.
RELATIV FUKTIGHET OCH VATTENÅNGANS MÄTTNADSTRYCK
Luftens relativa fuktighet kan mätas med en hårhygrometer.
Vattenångans mättnadstryck beror på mängden ånga och på lufttemperaturen:
- varm luft förmår innehålla rikligt med vattenånga (som är osynlig)
- kall luft är mycket torr
Vattenångan uppnår sitt mättnadstryck om:
-
mängden vattenånga mätt i volymenheter ökar tillräckligt mycket
-
luften svalnar i tillräcklig grad
I luft som är fuktmättad är den relativa fuktigheten 100 %.
Om mängden vattenånga som luften innehåller förblir konstant:
-
och luften blir varmare, avtar den relativa fuktigheten, eller
-
om luften svalnar, ökar den relativa fuktigheten.
Definition:
Den relativa fuktigheten för en given luftmassa är dess
vattenångas specifika gastryck i förhållande till ångans
mättnadstryck. Detta förhållande uttrycks i procent.
19
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
20
DAGGPUNKT (Dew Point)
Daggpunkten är den temperatur där vattenångan som luften innehåller
uppnår sitt mättnadstryck.
Ju mindre skillnaden mellan lufttemperaturen på marken och daggpunkten
blir, desto högre relativ fuktighet. Skillnaden minskar enligt följande:
a) när luften kyls av
b) när lufttemperaturen är konstant men den absoluta fuktigheten ökar
c) när luften kyls av samtidigt som dess absoluta fuktighet ökar
DEN KONVEKTIVA KONDENSATIONSNIVÅN
När lufttemperaturen och daggpunkten närmar sig varandra, ökar risken för
dimma. Molntakhöjden kan man lätt räkna ut med följande formel:
125 x (t - t’)
där t = lufttemperaturen på marken, och
t’ = daggpunkten.
ex. 125 x (11ºC – 5ºC) = 125 x 6 = 750 m ≈ 2500 FT
UNDERKYLDA REGNDROPPAR
Även om rent vatten fryser vid 0°C, förekommer fukt i flytande form i
atmosfären, t.ex. i åskmoln fastän temperaturen där är lägre än –20ºC.
Underkylda regndroppar uppstår i samband med en varm väderfront som i
sitt släptåg drar med sig en fuktig luftmassa. Denna luftmassa bildar regn
som tränger genom ett luftskikt där temperaturen är långt på minussidan.
De underkylda regndropparna bibehålls hela till följd av bl.a. ytspänning
och luftföroreningar, såvida dropparna inte blir föremål för yttre störningar.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Risken för att underkylt regn skall uppstå är störst på vårvintern och i början
av våren då temperaturen på marknivån är nära 0°C.
ALLMÄNT OM LUFTENS TÄTHET (Density)
Lufttätheten avtar i takt med tilltagande höjd.
Luftens täthet är på havsnivån 1,225 kg/m 3. På 6500 meters höjd är lufttätheten endast hälften av nämnda värde.
Någon exakt övre gräns för atmosfären kan inte bestämmas. Ju större höjd
desto mer avtar också syrets specifika tryck.
Lufttätheten inverkar i hög grad på flygprestanda.
LUFTTÄTHET = kg/m3 : varm luft är lättare än kall luft
VARM LUFT =
LÄGRE TÄTHET
KALL LUFT =
HÖGRE
TÄTHET
21
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
22
LUFTTÄTHETENS FÖRDELNING ENLIGT STANDARDATMOSFÄREN
Höjd km
40
30
20
10
6,5
0
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
ρ = kg/m3
tätheten på 6500 meters höjd = 0,6125 kg/m 3 = hälften jämfört med MSL
TRYCKHÖJD OCH DENSITETSHÖJD (LUFTTÄTHET)
Densitetshöjd är ett mått på luftens täthet, som används när man jämför det
aktuella vädrets lufttäthet med motsvarande värde enligt standardatmosfären.
Om den aktuella densiteten är lägre än motsvarande ICAO standardvärde,
anser man att densitetshöjden är stor (dvs. luften är mindre tät än normalt).
Stor densitetshöjd =planet beter sig som om det flög på större höjd än den
verkliga.
Liten densitetshöjd = planet beter sig som om det flög på lägre höjd än den
verkliga.
SLUTSATSER OM FYSIKENS GASLAGAR
Förhållandet mellan lufttryck, temperatur och densitet: När densiteten
förändras:
När lufttrycket ökar
När temperaturen ökar
När luftfuktigheten ökar
à ökar densiteten
à minskar densiteten
à minskar densiteten
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
23
(Luftfuktighetens inverkan på densiteten är visserligen ganska liten).
TEMPERATURENS INVERKAN PÅ VERKLIG FLYGHÖJD
KALL LUFTMASSA
VARM LUFTMASSA
LUFTENS TÄTHET ÖKAR
TEMPERATUR
= + 25 º C
HÖJDMÄTARINSTÄLLNING
TEMPERATUR EN HÅLLS OFÖRÄNDRAD
= + 10 º C
QNH 1020
MSL
QNH 1020
MSL
Då man från en varm luftmassa flyger in i en kall, förändras inte
höjdmätarens avlästa värde, men den verkliga höjden minskar.
Flygplanet följer isobarerna som kommer att ligga mer tätt och
pressas samman i riktning mot marken när luftmassan blir kallare.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
24
LOKALA SKILLNADER I LUFTTRYCK – inverkan av solenergi
Lufttrycket beror på luftens täthet:
Luftens temperatur är omvänt proportionell mot tätheten
Kall luft är tätare och tyngre än varm luft
På dagen värms markytan upp effektivare än ett vattenområde. Luftskiktet
närmast markytan värms då upp och utvidgar sig.
Härav följer att det uppstår ett litet lokalt lågtryck och luften börjar stiga uppåt.
Den luft som stigit uppåt börjar på en viss höjd breda ut sig åt alla håll i sidled.
I ytskiktet strömmar ersättande luft till det lokala lågtrycket som uppstått .
Högre upp avkyls den luft som brett ut sig och på vissa ställen börjar den
sjunka nedåt. Den sjunkande luften bildar ett lokalt högtryck.
I ytskiktet av ett högtryck breder luften ut sig åt alla håll mot ställen där det
råder ett lägre lufttryck, osv.
lågtryck
matalapaine
högtryck
korkeapaine
lågtryck
matalapaine
Markvinden som sammanhänger med ett lågtryck är i storleksklass 5 - 20 m/sek aa
DIVERGENS OCH KONVERGENS
-
divergens är en strömning som sprider sig utåt i ytskiktet av ett högtryck
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
-
konvergens är luftrörelser som strömmar ihop i ytskiktet av ett lågtryck -
-
i den övre troposfären går strömningarna åt motsatt håll.
OM TRYCKSYSTEM – Lufttryckets vertikala fördelning
Lufttryckets vertikalfördelning beror dels på trycket, dels på temperaturen.
I atmosfären förekommer både varma och kalla lågtryck respektive varma
och kalla högtryck.
Därutöver är det åtminstone teoretiskt möjligt att ett visst luftskikt uppvisar en
jämn temperaturfördelning i trycksystemet.
995 mb
1000 mb
1005 mb
1010 mb
450 FT
300 FT
150 FT
markytan
En jämn temperaturfördelning i ett visst luftskikt.
HUR TEMPERATURSKILLNADERNA INVERKAR PÅ TRYCKPROFILEN
kall luftmassa
varm luftmassa
kall luftmassa
25
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
26
TERMISK VIND (1)
I kalla luftmassor avtar lufttrycket med ökad höjd, i snabbare takt än i varmluft.
I kalluft tränger isobarerna ihop sig mot marken och sålunda kommer de att
ligga tätare mot varandra än i varmluft. in lämpimässä ilmassa.
Antagande:
På marken är det uppmätta lufttrycket detsamma på platserna A och B.
940 mb
960 mb
980 mb
1000 mb
1020 mb
A
varm luftmassa
B
kall luftmassa
Luftmassor – definitioner:
1)
En varm luftmassa är varmare än dess underlag.
2)
En kall luftmassa är kallare än dess underlag
Med underlag avser man här:
a)
mark- / vatten- eller havsytan, eller också
b)
atmosfärens allra lägsta luftskikt nära marken.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
27
TERMISKTUULI
VIND (2)
(2)
TERMINEN
H
7500 FT
L
5000 FT
770 hPa
800 hPa
825 hPa
2500 FT
885 hPa
920 hPa
980 hPa
1000 hPa
1020 hPa
Varmtkorkeapaine
högtryck
Lämmin
s.k. ”dynamiskt
”dynaaminen
korkea”högtryck”
Kallt
lågtryck
Kylmä
matalapaine
s.k. ”dynamiskt
”dynaaminen
matala” lågtryck”
L
H
785 hPa
820 hPa
860 hPa
900 hPa
940 hPa
970 hPa
1000 hPa
Varmt
lågtryck
Lämmin
matalapaine
s.k.
”termiskt
lågtryck”
”terminen matalapaine”
1020 hPa
Kylmä korkeapaine
Kallt högtryck
”terminen korkeapaine”
s.k. ”termiskt högtryck”
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
28
VÅGSTÖRNINGAR OCH DYNAMISKA (VANDRANDE) LÅGTRYCK
Om vindförhållandena uppfyller vissa villkor, uppstår vågrörelser (och
vågstörningar) i väderfronternas riktning. Vågrörelser uppstår i gränsskiktet
av två luftskikt som haro lika täthet, på samma sätt som markvinden
åstadkommer vågor på ett vattenområde. Vågrörelserna kan antingen vara
stabila eller instabila.
En stabil våg rör sig längs väderfronten utan att medföra någon märkbar
förändring, medan höjden i en instabil våg ökar och sålunda omvandlas till
en virvel eller ett vandrande (dynamiskt) lågtryck som fördjupas.
Vågens stabilitet beror på dess våglängd. Om vågen är kortare än 500 km
och större än 3000 km, blir vågen i allmänhet instabil.
Jetströmmens riktning förändras i både långa och korta sekvenser, vilket
åstadkommer vågrörelser. Jetströmmarnas långa vågor är utslagsgivande
för utvecklingen av stora vädersystem och korta vågor åstadkommer
lågtryck.
VANDRANDE (DYNAMISKA) TRYCKSYSTEM
1 Dynamiskt, kallt lågtryck (fördjupas i den övre troposfären)
korkea
matala
korkea
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
högtryck
29
lågtryck
högtryck
högtryck
högtryck
De vandrande (dynamiska) lågtrycken uppstår under inverkan av
vågstörningar och den allmänna cirkulationen.
2
Dynamiskt, varmt högtryck (förstärks i den övre troposfären)
matala
lågtryck
korkea
högtryck
matala
lågtryck
De dynaamiska högtrycken bildas av varmluft, de är stabila och uppstår i
trakten av den 30:e breddgraden
TERMISKA TRYCKSYSTEM
De termiska låg- och högtrycken uppstår till följd av att jord-/vatten- eller
havsytan värms upp eller kyls av. Ett termiskt lågtryck är ofta en lokal
företeelse medan ett termiskt högtryck dvs. ett köldhögtryck ofta breder ut
sig på ett vidsträckt område.
3 Termiskt, varmt lågtryck (försvagas i den övre troposfären)
”höjdhögtryck”
”yläkorkea”
högtryck
korkea
lågtryck
matala
högtryck
korkea
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
30
Ett varmt s.k. termiskt lågtryck (uppstår till följd av att markytan värms upp).
Det försvagas i den övre troposfären och försvinner eventuellt. Det termiska
lågtrycket har som kännetecken bl.a. termik och havsbris. När
uppvärmningen expanderar uppåt, kommer lufttrycket där att stiga och
åstadkomma strömningar ut från tryckcentrum. Detta åstadkommer i
ytskiktet ett lokalt lågtryck mot vilket ersättande luft strömmar.
4 Terminen, kylmä korkeapaine (heikkenee ylätroposfäärissä)
”höjdlågtryck”
”ylämatala”
lågtryck
matala
högtryck
korkea
lågtryck
matala
Termiska högtryck bildas om sommaren på havsområden och om vintern på
kontinenten.
Ett kallt s.k. termiskt högtryck (köldhögtryck) uppstår av att markytan eller
havsytan kyls av. Högtrycket försvatas i den övre troposfären
När markytan kyls av snabbt till följd av bl.a. intensiv värmeutstrålning,
kommer avkylningen att breda ut sig uppåt i de närmaste luftskikten, vilka i
sin tur kyler av följande luftskikt.
När luften kyls av, ökar dess täthet och ett högtryck uppstår i de lägsta
luftskikten.
I den övre troposfären uppstår ett s.k. höjdlågtryck eller en trågbildning
(”höjdtråg).
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
31
LUFTTRYCKETS INVERKAN PÅ VERKLIG FLYGHÖJD
MATALAMPI
LÄGRE LUFTTRYCK
PAINE
QNH
QNH
1005
1005
ILMANPAINE
LUFTTRYCKET
LASKEE
SJUNKER
MUTTA
MEN
KORKEUSMITTARIN
HÖJDMÄTARENS QNH-INSTÄLLNING
QNH-ASETUS
ON
HAR
JÄÄNYT
BLIVITENNALLAAN
OFÖRÄNDRAD
VERKLIG
HÖJD
70 M AGL
VERKLIG
HÖJD
150 M AGL
QNH 1005
MSL
KORKEAMPI
HÖGRE LUFTTRYCK
PAINE
QNH
QNH1015
1015
QNH 1015
MSL
Då man flyger från ett område med högre lufttryck till ett område med
lägre tryck och höjdmätarens tryckinställning är okorrigerad, kommer
ennettäessä korkeammasta ilmanpaineesta matalampaan samalla
den verkliga flyghöjden att minska (med oförändrad avläst höjd).
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Förändring i lufttryck utmed flygrutten förutsätter att man korrigerar
höjdmätarens QNH-inställning att motsvara det förändrade lufttrycket,
för att den verkliga flyghöjden inte skulle oavsiktligt förändras.
32
Om man inte justerar QNH-inställningen, kommer flygplanet att ”följa
isobarerna”.
LUFTMASSOR
När en luftmängd ligger på samma plats, upptar den omgivningens egenskaper.
Luftmassornas egenskaper och platser för deras uppkomst:
fuktig – torr
maritim – kontinental
varm – kall
tropisk – polar – arktisk
Under sin färd antar luftmassan egenskaper från omgivningen längs rutten.
KALLA LUFTMASSOR
En kall luftmassa är luft, som är kallare än dess underlag.
De lägsta luftskikten i massan värms upp av markytans värmeutstrålning.
Av uppvärmningen kommer luften att utvidga sig och dess täthet minskar.
När tätheten minksar blir luften lättare och börjar strömma uppåt.
På detta sätt uppstår uppvindar och fallvindar (dvs konvektion).
Då anser man att luftskiktet eller massan är labil.
VARMA LUFTMASSOR
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
33
En varm luftmassa är luft som är varmare än dess underlag.
När en varmluftmassa förflyttar sig till ett kallt underlag, stabiliseras den.
Luftens vertikala rörelser upphör.
VINDARNA OCH DERAS UPPKOMST
Vindarnas huvudgrupper:
Den allmänna cirkulationen – de tre vindcellerna på norra halvklotet
Vindarna i den fria atmosfären – strömningen ovan friktionsskiktet
Lokala vindar – dygnsvariationer och geografiska faktorer
DEN ALLMÄNNA CIRKULATIONEN I ATMOSFÄREN – TRE VINDCELLER
Arktiska fronten
Polarfrontzonen
Lat. 50° - 60°
Lat. 20° - 30°
Polarcellen
60 °
Ferrelcellen
Västanvindszonen
Ferrel-solu
Hästlatitudernas
högtrycksbälte
Länsituulivyöhyke
Pasaatituulivyöhyke
Nordostpassaden
Hadley-solu
Passadvindarnas
konvergenszon ITCZ
Sydostpassaden
Hadleycellen
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
34
VINDARNA I DEN FRIA ATMOSFÄREN – VINDARNAS UPPKOMST
Vinden uppstår av tryckskillnader som strävar att utjämnas. På vinden och dess
uppkomst inverkar följande krafter:
1
tyngdkraften (G)
2
tryckgradientkraften (P)
3
Corioliskraften (C) = ”en skenbar kraft”
4
centrifugalkraften (Z) ”en skenbar kraft”
5
friktionskraften (F)
Lågtryck
P
9905
Wg
9955
1000
F
1010
Högtryck
1015
C
P = tryckgradientkraften
F = friktionskraften
C = Corioliskraften
Wg = Gradientvinden
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
35
CORIOLISKRAFTEN
A) utgångshastigheten är ca.
1670 km/t, som bibe-hålls i
den fria atmosfären. När
luftpaketet anländer till den
Vi breddgraden,
har här projicerat
ett koordinatsystem på jordens yta (märkt med röda
30º
är jordens
pilar). Detta system
vrider
sig motsols på det norra halvklotet. Rutten för ett
periferihastighet
endast
1446
”luftpaket”
km/t.
Detta som rör sig i den fria atmosfären (märkt med tjocka blå pilar),
kommer
att att
skenbart
avlänkas åt höger i förhållande till koordinatsystemet.
får
”paketet”
skenbart
avvika till höger från sin rutt.
B) I detta fall kommer
”luftpaketet” att lämna sig efter
i förhållande till jordens
periferihastighet. Den låga
utgångshastigheten hålls
oförändrad medan jordens
periferihastighet ökar allt mer
längs rutten söderut.
B
60º = 835 km/t
30º = 1446 km/t
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
36
0º = 1670 km/t
A
LUFTTRYCKSYSTEM OCH VINDAR
PAINESYSTEEMIT JA TUULET
H
C
P
Z
Wg
Högtrycket(H)
(H)ja med
Korkeapaine
anticyklonär strömning
antisyklonaarinen
virtaus
P=
C=
tryckgradientkraften
painegradienttivoima
Corioliskraften
coriolisvoima
Z
C
P
L
Wg
Lågtrycket(L)
(L)jamed
Matalapaine
cyklonär strömning
syklonaarinen
virtaus
centrifugalkraften
Z = keskipakovoima
gradientvinden
Wg = gradienttivirtaus
KALKYLERING AV TRYCKGRADIENTKRAFTEN
Om man vill bestämma hur branta tryckskillnaderna är, kan man kalkylera
storleken
av tryckgradientkraften.
En vanlig måttenhet
är (L)
tryckskillnaden
i
Högtryck
(H) med
Lågtryck
med
tryckgradientkraften
centrifugalkraften
anticyklonär
strömning
cyklonär
strömning
Corioliskraften
gradientvinden
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
millibar per en sträcka om 60 sjömil (dvs ca. 111 km), mätt vinkelrätt mot
isobarlinjerna.
Exempel: Vi antar att avståndet mellan isobarerna 1005 mb och 1010 mb är
93 kilometer. Lösning:
93 : 111 = 5 : x;
x=
5 * 111 = 6
93
Gradienten är i detta fall 6 millibar per 111 kilometer (60 nautiska mil).
CORIOLISKRAFT OCH GEOSTROFISK VIND (Gaspard Gustave Coriolis)
990
995
L
G
1000
P
1005
C
1010
1015
H
Tryckgradientkraften P och Corioliskraften C är sinsemellan i balans.
Härvid strömmar vinden ovanför friktionsskiktett längs med isobarerna
FRIKTION AV JORD-/HAVSYTAN SAMT FÖRÄNDRING AV VINDRIKTNING
1000
1005
H
995
L
1000 m
100 m
10 m
37
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
38
I ovanstående bild motsvarar den röda pilen 10 m. höjd, den blå 100 m.
och den gröna 1000 meter = geostrofisk vind. (Detta sätt att beskriva
den geostrofiska vinden och friktionskraften kallas för ”Ekmans spiral”).
VINDRIKTNING OCH LUFTRÖRELSER I LÅG- OCH HÖGTRYCK
Divergens
L
Konvergens
Konvergens
H
Divergens
Ett lågtryck är en luftvirvel där vinden vrider sig motsols i ytskiktet.
Luften i ett lågtryck är i långsamt stigande rörelse.
Då luften stiger, avkyls den adiabatiskt och bildar vanligtvis moln.
I den övre troposfrären breder sig den stigande luften ut mot närmaste högtryck
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Luften i ett högtryck är i långsamt sjunkande rörelse
Den sjunkande luften värms upp adiabatiskt och molnen strävar att upplösas.
BARISKA VINDLAGEN ENLIGT BUYS-BALLOT (gäller på norra halvklotet)
När man står med ryggen mot vinden, ligger det lägre lufttrycket framme till
vänster.
När vinden blåser bakifrån och molnen rör sig bakåt åt höger, försämras vädret.
Om molnen rör sig däremot snett framåt åt vänster, förbättras vädret.
Om molnen rör sig:
a) framåt,
b) bakåt åt vänster, eller
c) snett framåt åt höger,
kan man inte förvänta sig några större förändringar i vädersituationen.
Regeln gäller när lokala vindar inte inverkar på markvindens riktning.
M
K
Strömningarna mellan ett hög- och lågtryck i ytskiktet
Korkeapaineen ja matalapaineen välinen virtaus pintakerroksessa
M
Tuuli sortaa oikealle:
Tuulikorjaus tehtävä vasemmalle
K
Tuuli sortaa oikealle:
Tuulikorjaus tehtävä vasemmalle
39
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Vinden ger avdrift åt höger.
Vindkorrektion görs åt vänster.
40
Vinden ger avdrift åt vänster.
Vindkorrektion görs åt höger.
Om man flyger i medvind:
- om vinden driver planet åt höger, flyger man mot ett lägre lufttryck.
- om vinden driver planet åt vänster, flyger man mot ett högre lufttryck.
VINDGRADIENTEN I FRIKTIONSSKIKTET
Friktionen mot markytan inverkar på vindstyrkan, särskilt i ytskiktet.
Denna inverkan är störst då det råder måttlig eller stark vind.
Under slutskedet av en anflygning i stark motvind, kan flygplanets lufthastighet
avta för mycket till följd av vindgradienten vilket innebär en risk för stall.
Då man landar i stark vind bör man fästa särskild uppmärksamhet på att
upprätthålla betryggande flyghastighet.
Vindhastigheten
i % av
vinden vid friktionsskiktets
övre tuulesta)
gräns
(tuulen nopeus %:ssa
kitkakerroksen
ylärajalla puhaltavasta
Höjd i meter
korkeus m.
500
100 %
95 %
90 %
100 %
84 %
96 %
78 %
90 %
100 %
72 %
84 %
97 %
62 %
76 %
92 %
48 %
65 %
86 %
45 %
72 %
400
300
200
100
Kaupunkialue
Stadsbebyggelse
Metsämaisema
Skogsområde
Peltoaukeama
Vidsträckta åkrar
Vindens hastighetsprofil och motsvarande vindgradient i olika terrängförhållanden
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
41
LOKALA VINDAR -– en indelning
A) Vindar som sammanhänger med dygnsvariationerna: Havs- och landvind.
B) Vindar som är förbundna med geografiska faktorer:
hangvind
föhn-vind
mekanisk och termisk turbulens
berg- och dalvind
vågvind
C) Vindar i den övre troposfären: Jet-strömmar och klarluftsturbulens (CAT)
D) Vindar som är förbundna med årstider och världsdelar: Monsun, mistral, osv
HAVSBRIS – en allmän beskrivning
- havsbrisen strömmar i ett lågt luftskikt från havet mot kusten.
- brisen uppstår när havsytan är minst 5º kallare än markytan.
- när det är högst halvmulet och termik förekommer på land.
- när gradientvinden mot havet är < 8 m/s eller > n. 5 m/s mot land.
returströmning
gränsen för den strömning som går mot land
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
42
inre gränsskikt
havsbris
HAVSBRISENS EGENSKAPER
Havsbrisen förekommer i en stabil luftmassa och strömmar i ett lågt ytkskikt.
Ju större temperaturskillnaden mellan hav och land är, desto starkare havsbris.
Havsbrisen är starkast nära kusten och avtar längre in mot land.
Havsbrisen är starkast på eftermiddagen och kan öka t.o.m. till över 10 m/s.
Vinden utsträcker sig t.o.m. över 60 km in mot land och upphör senast vid solnedgången.
Havsbrisens returströmning ”rinner” längs isobarerna mot havet och bildar där en
sjunkande luftström som ger upphov till havsbrisen
HAVSBRISEN (FORTS.)
Paikallinen
”korkeapaine”
Lokalt
”högtryck”
Sjunkande
Alasvirtaus
luftström
Ylätuuli ”valuu” merelle päin isobaareja pitkin
Paikallinen
”matalapaine”
Lokalt
”lågtryck”
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
43
Höjdvinden ”rinner” mot havet längs med isobarerna
Strömningen mot havet beror också på gradientvindens riktning och hastighet
LANDVIND – en allmän beskrivning
Landvind uppstår om det har förekommit termik under dagen
Havsytan utstrålar värme till det närmaste luftskiktet
De lägsta luftskikten avkyls på land och av inversionen kommer luften att ”rinna”
nedåt och tränger sig från land mot havet.
På detta sätt uppstår en motsatt cirkulation jämfört med havsbrisen.
Landvinden uppstår på kvällen och upphör tidigt på morgonen.
Landvindens hastighet är ca. 1 - 4 m/s och är svår att förnimma på land
Under stjärnklara nätter kan markinversionen åstadkomma ett vindstilla skikt
omedelbart vid markytan, ovan vilket (> 10 meter) landvinden blåser.
Saaristossa inversiota ei muodostu helposti, koska meri ei jäähdy kovin
nopeasti mantereeseen verrattuna
Maatuuli estyy herkemmin perusvirtauksen voimakkuudesta.
returströmning
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
44
havsbrisens värmeutstrålning
markinversion
landvinden förser cirkulationen med ersättande luft
TERMISK TURBULENS
POMPPI – DUU – DUU
…oj…hoppsan-sa...faderallall-llaa…
MEKANISK TURBULENS (lat. Turba = oordning, tumult)
Mekanisk turbulens: Vinden blåser över ett terränghinder och bakom detta
uppstår fallvindar, nedsvep och virvlar nära marken.
VINDRIKTNING
Vanlig hangvind: På framsidan av en kulle uppstår uppvindar och luftvirvlar i
ytskiktet.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
45
VINDRIKTNING
VINDSKJUVNING
360º
280º
Vindskjuvning uppstår mellan två luftskikt som rör sig åt olika håll.
DALVIND (anabatisk vind)
Efter solnedgången kommer bergssluttningarna att kylas av i snabbare takt
än dalgången. Den kalla luften strömmar ned längs sluttningen och bildar
ett kretslopp.
BERGVIND (katabatisk vind)
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
46
Luftskiktet närmast marken på de sluttningar som vetter mot solen värms upp
och börjar strömma uppför sluttningarna. Från dalgången strömmar sval
ersättande luft till och bildar sålunda ett kretslopp.
FÖHNVIND (lat. favonius = mild, (västanvind); från tyska: ”FOEN” el. ”FÖHN”
Föhnvinden är en varm, torr luftström, som bl.a. når Finland från Norge.
Förutsättningarna att föhnvind skall uppstå är följande:
1. Stabilitet i atmosfären dvs. avsaknad av konvektion
2. En jämn, tillräckligt stark kontinuerlig västlig / nordvästlig luftström
3. Ett tillräckligt vidsträckt och högt bergsmassiv som bildar ett terränghinder.
HUR FÖHNVIND UPPSTÅR:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
En tillräckligt stark, jämn vind blåser närapå vinkelrätt mot bergskedjan
Vinden träffar berget vinkelrätt och börjar klättra upp längs sluttningen
Så uppstår en ”tvungen” konvektion, eftersom vinden fortlöpande trycker på
Den uppåt strömmande luften avkyls adiabatiskt
Vid kondensationsnivån kondenseras fukten till dimma eller moln
Kondenseringen avger värme till den uppåtstigande luften
Luften passerar bergets topp och strömmar nedför sluttningen på läsidan
Då luften strömmar nedåt, värms den upp adiabatiskt
Den starka varma och torra strömningen fortgår och når oftast Finland
FÖHN-FENOMENET
AEG
- 1ºC/100 m
- 0,55ºC/100 m
+1ºC/100 m
+1ºC/100 m
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
47
Luft tvingas upp längs bergssluttningen. När luften kyls av kondenseras
fukten till moln.
VÅGVINDAR
Vågvind är ett fenomen som förekommer i speciella väderförhållanden.
Om vintern kan en viss luftmassa hamna in i en vågrörelse. På våra
breddgrader förekommer vågvindar närmast på vårvintern.
Vågvindarnas kännetecken är vågmoln, s.k. altocumulus lenticularis,
Vågvindarna tilldrar sig särskilt erfarna segelflygares intresse, därför att de
kan avlägga märkesprov i form av höjdflygningar i dylika väderförhållanden.
Höjdvinster flugna med segelflygplan i vågvind omfattar ofta flera kilometer.
Det föreligger all orsak att hålla sig borta från vågvindar med UL-flygplan.
En sådan vågrörelse uppstår av mycket stark vind i kombination med ett
högt terränghinder.
Vågvindar kan uppstå om:
1) det föreligger stabilitet i atmosfären (dvs ingen konvektion);
2) vinden är verkligen tillräckligt stark;
3) vindriktningen ligger närapå vinkelrätt mot terränghindret, samt
4) terränghindret är tillräckligt stort, högt och av lämplig form.
Bergsmassivets inverkan på vinden utsträcker sig flera tiotals kilometer i
längdriktningen bakom terränghindret och i höjdled t.o.m till tropopausen.
I ytskiktet under vågens topp utvecklas en turbulent rotorströmning.
På rotorns framsida finns en kraftig uppvind och på baksidan en fallvind.
vågmoln
vågmoln
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
orografiskt moln
48
stigande vågvind
aalto
rotormoln och rotor
rotor
turbulens
MOLN OCH DERAS KLASSIFICERING (i troposfären)
Moln består av kondenserad vattenånga.
Som resultat av kondensationen
kan det uppstå vattendroppar
eller iskristaller.
MOLNENS HUVUDGRUPPER: enligt deras undre gräns:
Höga moln:
Medelhöga moln:
> 5000 M ≈ 15 000 FT
2000 M 5000 M ≈ 7000 FT 15 000 FT
Låga moln/konvektionsmoln: GND 2000 M eller ≈ GND 7000 FT
MOLNSLAG: enligt form och struktur
Moln som har stor vertikal utsträckning: övre gräns = flera kilometer
MOLNENS UNDERKLASSIFICERING: enligt genomskinlighet och molnelementens formationer
TILLÄGGSMOLN: enligt speciella former
KOMPLETTERADE SÄRDRAG: enligt form eller någon annan egenskap
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
49
1) HÖGA MOLN: > 5000 m
Cirrus
Ci = fjädermoln
Cirrocumulus
Cc = makrillmoln
(Cirrus = hårlock)
(Cumulus = hop, stack)
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Cirrostratus
50
Cs = slöjmoln (Cirrus = hårlock; Stratus = liggande; skikt)
2) MEDELHÖGA MOLN: 2000 m 5000 m
.Altostratus
As = skiktmoln
(Altus = hög; Stratus = liggande; skikt)
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
. Altocumulus
LÅGA MOLN:
Ac = böljemoln (Altus = hög; Cumulus = hop, stack)
0 m 2000 m
.Stratocumulus Sc = valkmoln (Stratus = skikt; Cumulus = stack)
51
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Nimbostratus Ns = regnmoln
. Stratus
St = dimmoln
52
(Nebula = dimma, Imber = regnskur)
(Stratus = liggande; skikt)
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
53
4) KONVEKTIONSMOLN (moln som har en stor vertikal utsträckning):
Cumulus (humilis)
Cu = stackmoln
(Cumulus = hop, stack)
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
. Cumulus congestus Cu Con = höga stackmoln Cu (Congestus = samla
ihop)
Cumulonimbus = Cb = skur-/städ-/åskmoln (Cumulus = stack, Nebula= dimma,
Imber = regnskur)
54
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
FAKTORER SOM FÖRSÄMRAR SIKTEN – DIMMA OCH REGN
Försämrad sikt uppstår av:
55
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
56
- kondenserad fukt = dis, moln, dimma, regn, snöfall, yrsnö och hagel etc.
- fasta partiklar = sand, damm, rök, aska
Soldis (Haze), uppstår av små partiklar som bryter ljuset (dispersion)
Dis (Mist), uppstår av små vattendroppar. Horisontalsikt ca. 2 - 5km.
Dimma (Fog) = ett stratusmoln på marknivå. Horisontalsikt < 2 km.
I stark köld kan sk. isdimma förekomma, bestående av iskristaller.
I tät dimma kan sikten gå ned till någon enstaka meter upp till 20 m.
Regn, som förekommer som vanligt regn, duggregn, snö och snöslask.
OLIKA SLAGS DIMMA
Dimman kan till sin huvudgrupp räknas till strålningsdimma eller advektion.
Strålningsdimma, i det närmaste markdimma förekommer endast ovan land.
Advektionsdimmor är vanliga på hösten och vintern, uppstår på öppet hav
eller i kusttrakterna och de breder ut sig med vinden.
Advektionsdimma uppstår när en fuktig, varm luftmassa förflyttar sig ovanpå
ett kallt underlag. Advektionsdimmorna är de farligaste slagen av dimma.
Advektionsdimman kan övertäcka vidsträckta områden på mycket kort tid,
särskilt i kusttrakterna. Havsdimman som hör till avektionsdimmorna
förekommer allmänt om sommaren och hösten.
Där kan jag inte landa,
Jag söker mig till ett
annat fält.
Markdimman upplöses först när solen har hunnit värma tillräckligt
VÄDERFRONTER
En väderfront är gränszonen mellan en varm och en kall luftmassa.
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Det finns i huvudsak tre olika slag av väderfronter:
Varmfront
Kallfront
Ocklusionsfront
Därutöver finns det en sk. stationär front
Ocklusionsfronterna (lat. occludere = sluta sig) framträder på två sätt:
som varmfrontsocklusion och
som kallfrontsocklusion
FENOMEN SOM SAMMANHÄNGER MED VÄDERFRONTER
1) Ökande vindstyrka, ofta byig
2) Regn, evt. skurartat
3) Riklig molnighet, tidvis dimma
4) Åska
Olika skeden i utvecklingen av ett lågtryck i polarfrontområdet
57
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
58
1. Varmluft och kalluft möter varandra
Kylmä
ilma
Lämmin
ilma
2. Den varma luften lägger sig på den kalla luften – en vågstörning uppstår
3. Ett lågtryck bildas när den kalla luften tränger sig under den varma
Kylmää
ilmaa
Lämmin
sektori
4. Den kalla luften som rör sig snabbare hinner småningom upp den varma
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
5. När luftmassorna blandas ihop bildas en ocklusion – vädret blir ostadigt
6. Slutligen har luftmassorna blandats och polarfronten återgår till utgångsläget
59
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
KÄNNETECKEN FÖR EN VARMFRONT
markvinden ökar och vrider sig motsols
molnighet
Ci, Cs, As, Ns, St
regn
börjar småningom och ökar i intensitet och blir ihålligt
sikt
försämras gradvis
lufttryck
sjunker snabbt
KÄNNETECKEN FÖR EN KALLFRONT
markvinden ökar och vrider sig medsols
molnighet
Cu, Ns, Cb
regn
skurartat, ökar i intensitet
sikt
måttlig, nedsatt i regnskurar
lufttryck
sjunker momentant, stiger därefter snabbt
60
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
61
OCKLUSIONSFRONTER
I en ocklusion börjar luftmassorna blanda ihop sig, till en början från
lågtryckets centrum.
I ocklusionsfronten utfylls lågtrycket eller så fördjupas det.
Om ett lågtryck tillförs rikligt med fukt, kommer det sannolikt att fördjupas
Om lågtrycket däremot utfylls och luftmassan torkar upp, upplöses fronten
Vädret i en ocklusionsfront tenderar att hållas ostadigt
VARMFRONTSOCKLUSION
KALLFRONTSOCKLUSION
sval luft
kall luft
varm luft
kall luft
varm luft
sval luft
ETT LÅGTRYCK MED VÄDERFRONTERNA I GENOMSKÄRNING
Ci
C
s
RÖRELSERIKTNING
KALLFRONT
C
u
C
b
As / Ac
St
VARMFRONT
Ns / Sc
St
markytan
Varm och kall väderfront och deras förekomst av olika slags moln
esiintyvät pilvet
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
62
VINDAR OCH LÅGTRYCK
YLÄISOBAARI
HÖJDISOBARER =
= YLÄTUULEN
HÖJDSTRÖMNINGENSSUUNTA
RIKTNING
SUUNTA SSUUNTA
HÖGTRYCKSRYGGSELÄNNE
KORKEAPAINEEN
MAANPINTAISOBAARI
MARKISOBARER
=
= ALATUULENI LÅGA
SUUNTA
STRÖMNINGEN
SKIKT
M
HV
SADEKUUROJA
LV
HV
Kallfront
Kylmä
rintama
LV
K
LV = vind i lägre skikt;
HV = höjdvinden
Schema över vinden i höga och låga skikt i ett lågtryck
matalapaineen ala- ja ylätuulista (vrt. tuulisääntö)
EN PERSPEKTIVIBILD AV ETT DYNAMISKT LÅGTRYCK
jetström
gradientvind
gradientvind
markvind
HÖJDVIND OCH ISOHYPSER
JA ISOHYPSIT
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
63
Höjdvindens riktning sammanfaller i stort sett med standardtrycknivåns
isohypser och jetströmmens rutt.
En isohyps är en linje som på en viss vald standardtrycknivå, ofta 500 mb,
förbinder sådana punkter som har samma lodräta avstånd från havsnivån.
(”A line that has the properties of both constant pressure and constant height
above mean sea level”).
Av de luftmassor som direkt sammanhänger med väderfenomenen befinner
sig åtminstone hälften under under en höjd om ca. 5,5 km där 500 mb:s
standardtrycknivån ligger. Vinden på 500 mb nivån ger värdefulla tips om
låg- och högtryckens rörelser på jordytan.
HYDROSTATISK BALANS
-δp
tryck = p+δp
tryck = p
δz
gδpz
z
GND
,
MSL
Schematiskframställning av de lodrätt verkande krafter som upprätthåller
den hydrostatiska balansen i atmosfären.
HÖJDKARTOR OCH ISOHYPSER
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
64
Isohypserna åskådliggör observationsställenas höjd ovan havsnivån (MSL),
vilka ställen utvisar standardtrycket för den valda trycknivån. Då man
förbinder observationsställena till linjer, erhåller man isohypskurvorna som
påminner om kurvorna på den topografisk karta.
Kartan över standardtrycknivån: Isohypskurvornas höjd bestäms med tillhjälp
av radiosonder och de uttrycks i dekameter i förhållande till MSL.
558
H
562
554
550
546
500 hPa/std
542
M
538
500 hPa/std
558
546
538
550
554
542
MS
JETSTRÖMMAR
562
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
65
En jetström är en smal ”rörformig” luftström vars hastighet är ca.100 - 300 km/t,
och den förekommer på ca. 10 km:s höjd, i allmänhet > FL 300.
Jetströmmen kommer från Atlanten, och svänger via Sydeuropa mot nordost.
Strömningen uppstår av att massor av kalluft och varmluft ligger nära
varandra samtidigt som deras temperaturskillnad är stor.
Jetströmmen ger ofta upphov till s.k. klarluftsturbulens i den övre troposfären
vilken företeelse också kan förekomma i lägre luftskikt.
Klarluftsturbulensen uppstår i ett gränsskikt där strömningarna har stora
skillnader i strömningshastighet.
ISBILDNING
Ett flygplan kan bli nedisat om luftmassan är tillräckligt fuktig och
lufttemperaturen i ett visst luftskikt ligger på minussidan.
Den största risken för isbildning förekommer under tiden mellan höst och
vårvinter.
Isbildning uppstår oftast i en varmfront eller en ocklusionsfront.
Isbildning som uppstår under flygning beror på underkylda regndroppar.
Dylika regndroppar fryser till glatt is, som är det farligaste slaget av isbildning.
Glatt is bildas förvånansvärt snabbt och intensivt.
varmfrontens rörelseriktning
0ºC
0ºC
altostratus
-10ºC
nimbostraatus
+8ºC
kall luftmassa
varm luftmassa
0ºC
isande regn
sade
0ºC
Sannolikheten för isbildning är stor när en varm, fuktig luftmassa förflyttar
sig på en kall luftmassa.
OLIKA SLAG AV ISBILDNING
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
66
Glatt is: slät, genomskinlig is som bildas bl.a. på vingens framkant. En
sådan isbildning är mest farlig!
-
-
Rimfrost: skrovlig is som på ytan består av vitt eller mjölkaktigt hagel
-
Mjuk rimfrost: snöliknande frost som bildas genom deposition av vattenånga.
Om vingen är belagd med frost eller is får man absolut inte flyga!
OLÄGENHETER SOM ISBILDNING MEDFÖR
- Försämrade flygprestanda, vingens profil förändras - lyftkraftsbortfall
- Flygplanets vikt ökar
-
Propellerns effekt avtar och isen kan skada både propellerblad och spinner
-
Fartmätaren upphör att fungera till följd av is som täpper till pitotröret
- Isbildning på vindrutan försämrar sikten
-
Isbildning i förgasaren kan mycket lätt åstadkomma motorstopp
-
ÅSKVÄDER
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
67
Det förekommer alltid elektrostatiskt laddade partiklar i atmosfären. När
spänningsskillnaderna blir tillräckligt stora, uppstår urladdningar i form av
blixtar.
För att molnen skulle växa till sig och bilda åskmoln, bör molntopparna uppnå
en sådan höjd där temperaturen är åtminstone lägre än 20⁰C, dvs ca. 6-7 km,
ibland kan molnen nå 10 km i höjd.
Molndropparna fryser till is och en del av de små iskristallerna följer med
luftströmningarna till molnets topp.
MOLNENS KONUNG: CUMULONIMBUS (ANVIL CLOUD)
++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ ++ ca.
ca.44--77km
km
iskristaller
>>--20º
20ºCC
- 15ºC
Uppvind 8 – 10 m/s i
molnets centrum
--- --- --- ---- --- --- ---- - - - - - - - - - -
trindsnön blir svävande i
uppvinden på ca. 5 km höjd
trindsnö
trindsnö(snöhagel)
(snöhagel)
++ ++ ++ ++ ++
++ ++ ++ ++ ++
regndroppa
regndroppa
regndroppa
r r regndroppa
rr
arcusmoln
arcusmoln i i
en
en
åskbyfront
åskbyfront
ca. 10 km avstånd
ÅSKMOLNETS UTVECKLINGSSKEDEN
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
Cb-molnet har 3 utvecklingsskeden: ackumuleringsskedet, mättnadsskedet
och upplösningsskedet.
Under ackumuleringsskedet uppstår starka uppvindar i molnet.
Under mättnadsskedet börjar det blixtra och fallvindar uppstår.
Under upplösningsskedet börjar molnet regna och upplöses med mycket starka
fallvindar (upp till 30 m/sek) som med oföärändrad styrka träffar marken.
OROGRAFISK ÅSKA
Orografisk åska bildas när en fuktig och labil luftmassa tvingas att klättra
uppför en hög sluttning (sk. påtvungen konvektion). Ett sådant slags åska
förekommer oftast på eftermiddagen eller på kvällen.
FRONTAL ÅSKA
Frontal åska förekommer i en kallfront eller i en kalluftsocklusion. Åskmolnets
verkningszon breder ut sig över ett vidsträckt område vars djup är ca.10-20 km
och dess längd kan i extremfall uppgå till flera hundra kilometer.
VÄRMEÅSKA (LUFTMASSEÅSKA)
Värmeåska uppstår lokalt på sådana områden som värms upp betydligt mer
än deras omgivning, varvid ett vanligt cumulusmoln växer till sig till ansenlig
höjd och omvandlas till ett egentligt åskmoln.
Cb och arcusmoln i en åskbyfront (ersättande luft strömmar mot den generella
vindriktningen)
VÄDERINFORMATION
68
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
69
Meteorologiska institutets flygvädercentraler tillhandahåller följande tjänster:
Helsinki-Vantaa EFHK
Rovaniemi EFRO
TEL 0600 9 3808
TEL 0600 1 6200
Därutöver begränsade tjänster tillhandahålls av:
Tampere-Pirkkala EFTP
Kuopio EFKU
TEL 0600 9 3803
TEL 0600 39 3805
Dessutom erhåller man väderinformation också från flygstationernas briefing
(per telefon).
YLE 1:n text-TV: sida 428 = METAR
sida 429 = TAF, områdesprognos samt GAFOR
Flygstationerna ger väderinformation och rådgivning under tjänstetid om:
MET REP / SPECIAL, METAR / AUTOMETAR, TAF
På vissa flygplatser finns automatisk information ATIS = Automatic Terminal
Information Service. Datat uppdateras dagligen med 1/2 t. intervaller och
innehåller både väder- och trafikinformation.
På vissa flygstationer finns en automatisk väderombservationsstation upprättad.
Där har väderinformationen försetts med ordet ”AUTO”, = AUTOMETAR.
På YLE:s text-TV 1, sidorna 428 ja 429 finns information om aktuell vädersituation och prognoser flygplatsvis.
Rapporter om kraftiga väderfenomen ges med WXREP –meddelanden.
Vädervarningar ges med SIGMET –meddelanden.
SÄÄSANOMAT
Väderobservationer (Observations) METAR = aktuellt väder på flygplatsen
Prognoser (Forecasts) TAF = flygplatsprognos
Områdesprognos och GAFOR = väderprognos för flygning på rutter
Signifikant väderkarta SWC (Significant Weather Chart)
FINAVIA:s FLYGVÄDERINFORMATION I INTERNET
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
70
Adress och kontaktuppgifter: (klicka på följande tangenter)
fcaa.foreca.com lentosää
siirry palveluun käyttäjätunnus:
salasana:
Radar and Satellite
Select:
Radar – Scandinavia
Radar – Southern Finland
Radar – Northern Finland
Satellite – Scandinavia
(med 1/2 h intervaller,
prognosen gäller 2,5 t.
OH-FIN
128.400
(flygväder)
(gå till tjänsten) användarkod
lösenord
Forecast
Select:
Observations
Select:
TAF:
Finland
Scandinavia
Baltic,
Russia NW
METAR:
Finland,
Scandinavia,
Baltic,
Russia NW
TAF 24h
Satellite – Scandinavia
Temperature
SIGMET
Wind
Cloud Coverage
(6 t interv. 2 dygn,
även markisobarer)
Visibility
Cloud height
(Ceiling)
Surface (karta över
markvinden
FL 50 FL 340
(höjdvinden)
SWC (signifikant
väderkarta)
GAFOR (prognos för
allmänflyget):
områden 11-17 =
södra Finland, västliga
delen
områden 21-25 =
södra Finland, östliga
delen
VÄDERINFORMATION PÅ METEOROLOGISKA INSTITUTETS HEMSIDOR
http://www.ilmatieteenlaitos.fi/saa/index.html
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
På menybalkens undre sida finns på vänstra sidan följande sökord:
-
Vädret i Finland
havsvädret
det lokala vädret
varningar och säkerhet
regn- och molnområden mm.
På sidans högra sida finns följande underrubriker:
Vädret för närv.
I morgon
I övermorgon
Högsta temperatur
Lägsta temperatur
Regn sammanlagt
AUTOMATISKA VOLMET-UTSÄNDNINGAR
Volmet (= Voice meteorological broadcast for aircraft in flight)
Kontakt: 128.400 MHz eller tlf. +358-9-82773377
Utsändningen omfattar MET REPORT + TREND för följande flygstationer:
Helsinki-Vantaa, Tampere-Pirkkala, Turku/Åbo, Stockholm-Arlanda,
S:t Peterburg/Pulkovo, Tallinn/Yulemist, Kuopio, Oulu/Uleåborg och Vasa
EXEMPEL PÅ VÄDERINFORMATION
METAR = AKTUELLT VÄDER PÅ FLYGPLATSEN
EFPO 190950Z 11007KT 3000 –SN FEW010 SCT024 BKN0041
M03/M03 Q1005=
EFTP 190953Z 09007KT 4000 –SN SCT008 BKN050 BKN080 M04/M05
Q1005 06450237 =
EFSI 190950Z AUTO 12009KT 9999 –SG FEW012 0VC039 M04/M06
Q1006 =
TAF 9h = FLYGPLATSPROGNOS + TREND
71
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
TAF EFKT 190834Z 1909/1918 15006KT 9999 SCT006 BKN070
TEMPO 1909/1918 2500 –SN OVC005 PROB30 1909/1912 BKN004 =
72
TAF EFHA 190823Z 1909/1915 11005KT 9999 -3N SCT030 OVC085
TEMPO 1909/1915 3000 -SN VV007=
TAF 24h
TAF EFHK 190834Z 1909/2009 10006KT 7000 -SN FEW004 BKN010
TEMPO 1909/2009 9999 SCT008 BKN015 PROB30 1909/1915 2500
-SG BKN006 TXM01/1912Z TNM02/2000Z=
TAF EFJY 190833Z 1909/2009 12005KT 7000 -SN SCT010 BKN030
TEMPO 1909/1913 4000 BKN008 BECMG 1913/1915 BKN007
TEMPO 1921/2009 5000 –SG OVC004 TXM05/1913Z TNM07/2005Z=
GAFOR = PROGNOS FÖR ALLMÄNFLYGET – VÄDRET PÅ FLYGRUTTER
FBFI41 EFLK 190200 GA-FCST FOR AREAS 11/17 VALID 0312
WX HEIKKOA TAI KOHTALAISTA KAAKKOISTUULTA JA RUNSASTA
KERROSPILVISYYTTÄ, JOSTA SATELEE HEIKOSTI LUNTA.
(WX SVAG ELLER MÅTTLIG SYDOSTLIG VIND OCH RIKLIG
FÖREKOMST AV STRATOCUMULUSMOLN MED SVAGT SNÖFALL)
WINDS
11/17
SFC
100-160/04-10KT MAR 10-20KT
2000FT
130-170/15-25KT
5000FT
140-180/20-25KT
0-C LEVEL NIL.
ICE
MOD INC. TURB
NIL
GAFOR EFHK 0312 BBBB 11 O/D SC 12/15, 17SE D/M -SN/SC/ST
LOC (LCA) O 16,17NW D/O -SN/SC=
GAFOR-KODERNA
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
73
molntakhöjd
O
1500 FT
D
1000 FT
M
500 FT
X
0 FT
1500 m
5000 m
8000 m horisontalsiktnä
kyvyys
ÖVRIG VÄDERINFORMATION
SIGMET = vädervarning, gäller kraftiga väderfenomen:
- åskväder
- hagelskurar
- isbildning
- kraftig turbulens
- bergvågor
- tropiska stormar
- vidsträckta damm- och sandstormar
WXREP = väderrapport avgiven av en fygare gällande turbulens, åska,
hagel, isbildning, vindskjuvning mm.
WXREP
ger information när observationerna märkbart avviker från
prognoserna.
Rapporten är i kraft 2 timmar.
SWC = SIGNIFIKANTA VÄDERKARTAN - SYNOPTISKA SYMBOLER
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
gräns för signifikant väder
måttlig / stark turbulens
gräns för turbulensområde
måttlig / intensiv isbildning
_ _ _ _ _ _ _
III III
III
III
gräns för område med risk för isbildning
regn, snöfall, snöslask
skur av snöslask, skurartat regn, regnskurar,
skurartat snöfall
,
isande regn
åska, hagel, duggregn
dimma, dis, soldis
bergvågor
drivsnö, rök
varmfront
kallfront
ocklusionsfront och dess rörelseriktning
konvergenslinje
L
270
330
FL310
jetström, 90KT,
på flygnivå 310
H
460
tropopausen ligger
lågt /högt
tropopausens höjd
radioaktiva ämnen i atmosfären
MOLN- O.A. OMRÅDEN MED HÖJDGRÄNSER PÅ SWC-KARTAN
74
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
75
Exempel:
ISOL CB
LOC (LCA)
100 – 200
015 – 025
150 .
BASE
BKN/OVC
LYR
LOC (LCA)
SKC / FEW ST / CI
200 – 300
003 – 010
höjderna ≥FL50 rapporteras som flygnivåer; höjderna <FL50 rapporteras i form av hundratal fot relativt marknivå eller genomsnittlig havsnivå.
ADVEKTION
Advektio är en skalär, bestående storhets rörelse i ett vektorfält. I praktiken kan vektorfältet vara ett strömningsfält för vatten och den skalära storheten halten av något ämne som finns i vattnet.
I talspråk uttryckt: advektion är en viss egenskap som småningom förflyttar sig åt något håll, dvs i detta fall: Advektion är sådan transport av
energi som sker vågrätt, bl.a. med tillhjälp av havs- eller luftströmmar.
När temperaturen och isobarerna korsar varandra, uppstår värmeadvektion. Isobarerna beskriver här även vindens strömlinjer dvs.
trajektorer.
1000 hPa
1005 hPa
1010 hPa
0⁰C
+ 5⁰C
+10⁰C
+15⁰C
C
B
A
Strömningen tillför kallare luft till punkten A,
varmare luft till punkten B, samt
luft som har samma temperatur till punkten C.
VARM ADVEKTION
JETSTRÖM
trycknivå
varmluft
kalluft
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
76
trycknivå
Varm advektion:
Med ökad höjd i troposfären kommer vinden att vrida sig medurs.
Där avviker höjdvindens riktning och hastighet
från markvinden.
Höjdvindens avvikande riktning beror närmast på temperaturfördelningen. I
varje luftskikt där det förekommer vågräta temperaturskillnader, kommer
vindriktningen att förändras mellan de olika luftskikten.
Förändringen kan uttryckas med en vektor, vars längd är proportionell mot
temperaturgradienten och luftskiktets tjocklek.
Vektorns riktning bestäms av det faktum, att luftskiktets kallare luft blir på
vänster sida och den varmare luften på höger sida, sett i vektorns riktning
dvs. som om man stod med ryggen vänd mot vinden.
KALL ADVEKTION
JETSTRÖM
trycknivå
kalluft
trycknivå
varmluft
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
77
Kall advektion: Lutningen hos trycknivåerna i den övre troposfären avviker från
motsvarande trycknivå i luftskiktet närmast marknivån.
När det är fråga om kall advektion kommer vinden att vrida sig moturs med ökad
höjd.
VARM ADVEKTION
JETSTRÖ
höjdvind
gradientströmning
markvind
MS
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
KALL ADVEKTION
JETSTRÖ
höjdvind
gradientströmning
markvind
pintatuuli
MS
78
Meteorologi. föreläsningar. 20.12.2009
79
