Juni 2007
FAKTA
Forskningsprojekt
finansierat av kbm
Retoriska aspekter på kriskommunikation
Retorikanalys visar varför viss
kommunikation blir framgångsrik
Argument, ordval, när, var och hur man väljer att
kommunicera – det är några av de faktorer som
avgör om den som uttalar sig vinner sina åhörares
förtroende och respekt. Det här projektet ska visa
varför viss kriskommunikation blir lyckosam och annan resulterar i misstro.
Beslutsfattare kan vara politiker, chefer eller ledare av olika
slag. I kristider kan deras retorik vara avgörande för hur människor agerar och reagerar. Kungens tal efter tsunamikatastrofen gav många människor tröst i en svår situation. Kungen
visade medkänsla genom att berätta om sin egen sorg och
skapade på så sätt en upplevelse av gemenskap som många
behövde. Talet är ett exempel på god retorik.
Under en kris måste människor övertygas om att så långt som
möjligt handla rationellt och godta beslut och vägval. Övertygade blir naturligtvis människor när saker och ting går bra.
Men i inledningsskedet, vid varje kritiskt läge och när krisen
är över, behöver beslutsfattarna motivera sina åtgärder. Det
kräver väl genomtänkta argument, beskrivningar av läget och
att man lyckas förmedla framtidsvisioner – alltså god retorik.
Retorik är konsten att övertyga.
Krishanteringsförmåga är till stora delar förmågan att kommunicera på ett effektivt och trovärdigt sätt. Det gäller
beslutsfattare och medarbetare emellan, inom kommuner, landsting och myndigheter. Men särskilt viktigt är hur
beslutsfattare kommunicerar med medborgarna.
Vad ska uppnås
Forskningen ska förklara vilka delar i kommunikationen som
påverkar människor och deras uppfattning av det aktuella
problemet.
Krisberedskapsmyndigheten (KBM) samordnar arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Det övergripande syftet med den forskning
som KBM finansierar är att öka kunskapen om kriser och vår förmåga att hantera
dem. Forskningen bedrivs vid universitet, högskolor och forskningsinstitut och kan
initieras av KBM eller av forskare som söker medel hos KBM. Läs mer på
www.krisberedskapsmyndigheten.se
Projektledare
Brigitte Mral, professor i
retorik, Örebro
�������������������
universitet,
Humanistiska institutionen
tfn: 019-30 34 81
e-post:
[email protected]
www.oru.se/hum/retorik/
RAK
Upplägg
Projektet ska:
• Analysera beslutsfattarnas retorik i samband med fyra
konkreta händelser: tsunamikatastrofen, fågelinfluensan, terrordebatten och Mohammedkarikatyrerna.
Materialet som ska analyseras är av två slag. Den ena delen
handlar om den direkta kommunikationen mellan samhället/
beslutsfattarna och olika målgrupper. Det kan vara i form av
informationsmaterial på nätet och i pappersform, men även
tal, debattartiklar och protokoll med mera. Den andra delen
är den kommunikation som förmedlades via massmedierna.
Materialet består av artiklar, bilder, löpsedlar och olika slags
internetmaterial med mera. Forskningsprojektet kommer även
att använda sig av tidigare genomförd forskning.
Ny kunskap
Projektet ska dra slutsatser om varför vissa kommunikationsinsatser lyckas och andra misslyckas. Resultaten ska visa
hur retoriken kan användas som ett verktyg för att nå ut
till bestämda målgrupper. Fördjupade kunskaper om retorik
stärker också beredskapen inför exempelvis propagandakampanjer.
Resultaten kan användas vid utbildning av personer som arbetar med krishantering i organisationer.
Projekttid
Projektet startade i januari 2007 och beräknas pågå i tre år.
Kontakta Krisberedskapsmyndigheten
Tel: 08-593 710 00 (vx)
Fax: 08-593 710 01
[email protected]
www.krisberedskapsmyndigheten.se
Box 599
101 31 Stockholm
Kontaktperson:
Marika Hellqvist Greberg
Tel: 08-593 712 18
[email protected]
