INFORMATION
2013-02-20
Till alla veterinärer i Sverige
Avdelningen för djurskydd och hälsa
Vad gäller för hästpass och läkemedel till häst?
En korrekt hantering av hästpass i alla led är viktig för såväl
livsmedelssäkerhet som djurskydd och smittskydd. Hästhållaren har ansvar
för att hästen har pass och att detta finns tillgängligt hos hästen. Veterinären
har ansvar för att kontrollera hästpasset och fylla i vissa behandlingar i
passet. Veterinären är ansvarig för vilka läkemedel som förskrivs, och att
detta sker i enlighet med lagstiftningen. Veterinären är också en viktig kanal
för att bidra till att hästhållarnas kunskap om hästpass är tillräcklig.
Hästar är livsmedelsproducerande djur
Grundregeln i lagstiftningen är att hästar är livsmedelsproducerande djur. Detta
innebär att hästar omfattas av särskilda regler om vilka läkemedel som får
användas och vilka åtgärder som måste vidtas för att inte läkemedelsrester ska
riskera att hamna i livsmedel.
Val av läkemedel
Huvudregeln vid val av läkemedel är att i första hand använda ett läkemedel som
är godkänt i Sverige för häst och för den aktuella indikationen enligt FASS vet.
Dessa läkemedel har en fastställd karenstid för slakt (som även kan vara fastställd
till 0 dagar) och du ska upplysa hästägaren om karenstiden i samband med
behandlingen. Information om karenstider finns på Livsmedelsverkets webbplats.
När det inte finns något lämpligt läkemedel för den aktuella situationen ska
kaskadprincipen tillämpas vid val av läkemedel. Detta innebär att i andra hand ska
ett läkemedel som är godkänt i Sverige för ett annat djurslag eller för ett annat
tillstånd hos häst väljas. I tredje hand väljs ett godkänt humanmedicinskt preparat,
eller ett veterinärmedicinskt preparat som är godkänt i annat EU-land under
förutsättning att du har licens för detta. I fjärde hand väljs en ex tempore
beredning.
När du behandlar hästar som ingår i livsmedelskedjan (d.v.s. alla hästar som inte i
passet är ”bortkryssade” från livsmedelskedjan) med ett läkemedel som inte är
godkänt för häst i Sverige enligt FASS vet måste du själv förvissa dig om att de
aktiva substanserna finns i bilaga I, II eller III i MRL-förordningen.
Läkemedel med livslång karenstid
Om du behöver behandla en häst med ett läkemedel som inte finns i bilaga I, II
eller III i MRL-förordningen, måste du kontrollera att hästägaren har intygat i
passet att hästen inte ska användas för livsmedelsproduktion (kallas ”bortkryssad”
av många hästägare). Du bör anteckna i journalen att du har kontrollerat passet.
Hästar utan hästpass får inte behandlas med dessa substanser. Om passet inte är
tillgängligt vid behandlingstillfället och det inte går att välja ett annat preparat kan
du anteckna i journalen att ägaren intygar att hästen inte ska gå till
livsmedelsproduktion och att ägaren ska visa upp passet vid senare tillfälle som ni
kommer överens om. En förutsättning för detta är att det går att identifiera hästen
tillfredsställande även utan passet, t.ex. genom att chipmärkningen kontrolleras.
Du bör sedan notera i journalen när ägaren har visat upp passet.
Exempel på läkemedel som har livslång karenstid är Fenylbutazon,
Chloromycetin och Antisedan.
Läkemedel med 6 månaders karenstid
Vissa läkemedel kan användas även till hästar som ingår i livsmedelskedjan med
en slaktkarenstid på sex månader. Behandling med dessa läkemedel ska skrivas in
passet av veterinären. Dessa substanser får användas om det inte finns något
läkemedel som är godkänt till häst och som skulle ge ett lika gott
behandlingsresultat, för att undvika onödigt lidande för djuret eller för att
garantera säkerheten för den som behandlar djuret. Vilka dessa läkemedel är och
vilka alternativ som bör övervägas framgår av en EU-förordning.
Exempel på preparat som omfattas av dessa regler är Plegicil och Fluorescein.
Hästar utan hästpass får inte behandlas med dessa substanser. Om passet inte är
tillgängligt vid behandlingstillfället och det inte går att välja annat preparat kan du
anteckna i journalen att ägaren ska visa upp passet och få behandlingen införd vid
senare tillfälle som ni kommer överens om. En förutsättning för detta är att det går
att identifiera hästen tillfredsställande även utan passet, t.ex. genom att
chipmärkningen kontrolleras. Du bör sedan notera i journalen när detta har gjorts.
Regler om läkemedelsbehandlingar finns i Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning.
Vad behöver skrivas i passet?
Behandling med preparat från den så kallade 6-månaderslistan ska antecknas i
hästpasset på därför avsedd plats. Om kontroll av passet visar att hästen redan är
borttagen från livsmedelskedjan behöver ingen anteckning i passet göras. Det bör
däremot noteras i journalen att kontrollen har gjorts.
Om hästen behandlas med preparat som innebär livslång karens behöver ingen
anteckning i passet göras. Däremot ska veterinären kontrollera att det framgår av
passet att hästen är borttagen från livsmedelskedjan innan en sådan behandling
inleds. Även detta bör noteras i journalen.
Allmänt om hästpass
Alla hästar ska ha hästpass och hästpasset ska finnas tillgängligt hos hästen. Föl
ska ha pass senast den 31 december födelseåret eller senast då den är sex månader
gammal om den är född den 1 juli eller senare. Detta är hästhållarens ansvar, och
hästhållaren ska kunna visa upp passet i samband med veterinärbehandlingar m.m.
Passet ska följa hästen hela livet. Om passet förkommer kan det ersättas. Om
passet behöver ersättas kommer hästen inte att kunna slaktas, eftersom det krävs
ett originalpass för slakt. Reglerna om hästpass finns i den så kallade
Hästpassförordningen. Det finns mer information om hästpass på
Jordbruksverkets webbplats och här finns också en folder som riktar sig till
hästägare.
