Bemötandeguide

Bemötandeguide
En vägledning i mötet med personer
med olika funktionsnedsättningar
Marks kommun 2015
Boråsvägen 40, 511 54 Kinna
Telefon: 0320 21 70 00
www.mark.se
Innehållsförteckning
Inledning................................................................ 1
Tio goda råd........................................................... 2
Några vanliga funktionsnedsättningar
Afasi....................................................................... 3
Allergi.................................................................... 3
Demens.................................................................. 4
Diabetes.................................................................. 4
Elöverkänslighet.................................................... 5
Epilepsi.................................................................. 5
Hörselnedsättning................................................. 6
Läs- och skrivsvårigheter...................................... 6
Mag- och tarmsjukdomar...................................... 7
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.......... 7
Parkinsons sjukdom.............................................. 8
Psykiska funktionsnedsättningar.......................... 9
Rörelsehinder........................................................ 9
Stamning................................................................ 9
Synnedsättning..................................................... 10
Utvecklingsstörning............................................. 10
Diskussionsfrågor................................................. 11
Tillgänglighetsarbetet i Marks kommun.............. 12
Inledning
Den här broschyren har tagits fram som ett stöd för
kommunens anställda och andra som vill lära sig mer
om funktionsnedsättningar och bemötandefrågor.
Var tionde svensk uppskattas ha någon form av funktionsnedsättning. Det innebär att drygt 3000 Markbor
har en funktionsnedsättning, synlig eller dold. För att
vi i kommunen ska kunna ge ett bra bemötande till
alla krävs att vi ökar våra kunskaper om olika funktionsnedsättningar. Det är en mänsklig rättighet att få
en likvärdig behandling och full delaktighet i
samhället, oavsett funktionsförmåga.
Vi är alla unika som personer och likaså finns det en
stor variation på olika funktionsnedsättningar. Man
kan ha en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga, och ibland har man flera
funktionsnedsättningar samtidigt.
Denna guide beskriver några av de vanligaste funktionsnedsättningarna och enkla råd för ett gott bemötande. I slutet av guiden finner du diskussionsfrågor
som du kan jobba vidare med i din verksamhet. Där
hittar du även mer information om kommunens tillgänglighetsarbete.
1
Tio goda råd
• Se personen, inte bara funktionsnedsättningen
• Tala med personen, inte med ledsagaren eller
assistenten
• Se till att ha en dialog, inte en monolog
• Skapa en förtroendefull och lugn atmosfär;
låt mötet ta sin tid
• Tala och skriv enkelt och tydligt, undvik
fackspråk
• Förvissa dig om att personen har uppfattat
det du sagt
• Ibland syns inte funktionsnedsättningen
utanpå; ta personens upplevelser på allvar
• Visa hänsyn och respekt för den personliga
integriteten
• Överbeskydda inte; låt personen göra det
hen kan
• Skaffa dig kunskap om den fysiska
tillgängligheten i din verksamhet
2
Några vanliga funktionsnedsättningar
Afasi
Personer med afasi kan ha varierande svårigheter att
kommunicera i tal och skrift. Det kan vara svårt att
hitta rätt ord och att förstå andra. Afasi uppstår som
följd av en hjärnskada, oftast efter en stroke.
Tänk på att:
• ta dig tid att lyssna
• tala långsamt om en sak i taget
• ställa frågor på olika sätt; testa med ja-och nej
frågor, bilder och gester
Allergi
Allergi utlöses av en överkänslighetsreaktion i immunförsvaret vid kontakt med vissa ämnen. Allergi är
en dold funktionsnedsättning men kan innebära stora
begränsningar i vardagen om det saknas kunskap i
omgivningen. Det är därför viktigt att allergiska
besvär tas på allvar.
Tänk på att:
• inte ställa fram blommande växter eller använda
produkter med starka dofter
• se till att ha en väl fungerande ventilation
• undvika att få röklukt eller djurhår på dina kläder
• ha en tydlig innehållsdeklaration då du bjuder på
mat, och fråga i förväg om behov av specialkost
• undvika att äta nötter med hänsyn till personer
som har luftburen nötallergi
3
Demens
Personer med demens har svårt att minnas och tolka
sin omgivning. Förmågan att tänka abstrakt, planering
samt tal och språk kan bli nedsatt.
Tänk på att:
• personen kan ha svårt med saker som att minnas
överenskommelser och hantera pengar
• samtala som vanligt och var tydlig
• uppträda lugnt och låt mötet ta sin tid
• erbjuda personen en enkel minnesanteckning,
till exempel om tid och plats för nästa möte
Diabetes
Glukos i blodet absorberas normalt av kroppens celler
med hjälp av hormonet insulin. Hos personer med
typ 1 och typ 2 diabetes fungerar denna process inte
som den ska. Symptom som uppstår är stor törst,
trötthet, försämrad syn, viktminskning, och stora
urinmängder.
Tänk på att:
• det inte alltid är lätt för en diabetiker att balansera sin blodsockernivå. Vid låg blodsockernivå kan
man få insulinkänning med svettningar, blekhet,
huvudvärk, darrningar, förvirring och aggressivitet.
Ge då personen något sött att äta eller dricka.
• om personen hinner bli medvetslös, ge personen
inte något att äta eller dricka utan ring 112
• titta efter ett speciellt ID-kort som talar om att man
har diabetes
4
Elöverkänslighet
Personer med elöverkänslighet kan ha olika besvär
som orsakas av exponering till elektromagnetiska fält.
Även om det hittills saknas vetenskapliga belägg för
elöverkänslighet är symptomen äkta.
Tänk på att:
• respektera personens upplevelser
• tillmötesgå personens önskemål om att stänga
av dator, mobiltelefon och andra elektroniska
apparater
Epilepsi
Epilepsi beror på överaktivitet i hjärnans nervceller.
Anfallens variation är stor – allt från frånvaroattacker
på några sekunder till längre anfall då personen får
kramp och faller omkull.
Tänk på att:
• titta efter epilepsisymbolen (ett tänt ljus) på
kläder eller halsband
• stanna hos personen men försök inte stoppa
anfallet på något sätt
• inte sätta någonting i munnen på personen
• ringa 112 om anfallet inte gått över på 2 minuter
eller om personen inte vaknar till ordentligt
efter anfallet
5
Hörselnedsättning
Personer med hörselnedsättning kan ha alltifrån lättare hörselnedsättning till total dövhet. Barndomsdöva
har teckenspråk som första språk. Eftersom teckenspråk har en egen grammatik kan det vara svårt för
vissa hörselskadade att förstå svenska formuleringar.
Tänk på att:
• tala sakta och tydligt med ansiktet vänt mot den
du talar med
• använda gester och miner för att förtydliga det
du säger
• det är viktigt med bra belysning så att det är
möjligt att läsa på läpparna
• ordna möten med tillgång till teleslinga eller
hörselteknisk utrustning
• välja ett lugnt rum utan störande bakgrundsljud
• vid behov beställa tolk
Läs-och skrivsvårigheter
Det kan finnas många orsaker till att man har svårt att
läsa och skriva, till exempel koncentrationssvårigheter, dyslexi, samt språkliga, emotionella och
begåvningsfaktorer.
Tänk på att:
• fråga om personen behöver hjälp, till exempel när
blanketter ska fyllas i
• skriven information ska vara tydlig, konkret och
kortfattad
6
Mag- och tarmsjukdomar
Symptom vid mag- och tarmsjukdomar kan vara ont
i magen, att ofta behöva gå på toaletten, och diarré.
Ibland behöver man stomi.
Tänk på att:
• se till att det finns tillgång till en toalett i närheten
• gärna utrusta toaletter med avställningsyta samt
behållare med lock
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser
ADHD/ADD, autism, Aspergers syndrom samt
Tourettes syndrom. Det kan handla om svårigheter i
det sociala samspelet, att planera, minnas, och koncentrera sig. Det kan också vara svårt att tolka andras
beteenden och ord och att stänga av exempelvis lukt,
syn- och hörselintryck.
Tänk på att:
• uppträda lugnt, låt mötet ta sin tid
• sträva efter kontinuitet; vid återkommande möten
är det bra att träffas i samma lokal
• undvika skämt och talspråk eftersom detta lätt kan
leda till missförstånd
• det är viktigt med förutsägbarhet och struktur.
Lämna tydlig och konkret information i god tid.
7
Parkinsons sjukdom
Parkinssons sjukdom inträder oftast efter 55 års
ålder, med symptom som skakningar, stela muskler
och brist på energi.
Tänk på att:
• skapa en lugn miljö utan störande moment
• låta mötet ta sin tid
• inte misstolka ansiktsmimik och röst; de kan vara
påverkade av sjukdomen
Psykiska funktionsnedsättningar
Psykisk ohälsa är ett snabbt växande folkhälsoproblem. Exempel på psykisk ohälsa är depression,
ångest, tvångssyndrom, psykos, ätstörningar, bipolär
sjukdom och beroendeproblematik. Varaktiga psykiska besvär kan leda till psykisk funktionsnedsättning.
Många personer med psykisk ohälsa upplever brist på
förståelse och diskriminering i omgivningen och
väljer därför att dölja sin funktionsnedsättning.
Tänk på att:
• vara respektfull för den enskildes integritet
• skapa lugn och struktur i mötet; låt mötet ta sin tid
• lyssna och bekräfta personen mer än du pratar
8
Rörelsehinder
Det finns många orsaker till rörelsehinder. Personen
kan behöva hjälpmedel som rullstol, rollator eller
käpp för att ta sig fram. Vissa rörelsehindrade kan ta
sig fram på egen hand medan andra behöver assistans.
Tänk på att:
• ställa fram en stol till personer med
gångsvårigheter
• inte ta tag i rullstolen utan att först fråga
om personen behöver hjälp
• sitta ner när du talar med en person som
använder rullstol
• kontrollera att den fysiska miljön är
tillgänglighetsanpassad
Stamning
Stamning innebär att det är svårt att komma vidare
i talet, trots att man vet vad man vill säga. Det kan
handla om upprepningar av ord eller blockeringar.
Stamning uppstår oftast under tidig barndom och
minskar med åren för de flesta. För personer med
stora svårigheter kan stamning bli en funktionsnedsättning.
Tänk på att:
• visa tålamod, speciellt när du pratar i telefon med
någon som stammar
• lyssna noga på vad som sägs, inte hur det sägs
• inte försöka hjälpa personen genom att fylla i ord
9
Synnedsättning
Personer med synnedsättning har svårt att orientera
sig och ta del av information om den inte är tillgänglighetsanpassad. Vissa synskadade, framför allt personer med stora nedsättningar/blindhet och där nedsättningen uppstått tidigt i livet, läser punktskrift.
Tänk på att:
• säga till då du kommer in i rummet och presentera
dig vid namn, även om ni känner varandra
• vid ledsagning, låta personen ta tag i din arm
istället för tvärtom
• syntolka, berätta vad som händer runt er
• inte hälsa på en ledarhund, du stör den i jobbet
• när du går, ledsaga personen till en fast punkt
Utvecklingsstörning
Personer med utvecklingsstörning har svårt att förstå
och lära sig vissa saker. Man kan ha alltifrån lindrig,
måttlig eller svår utvecklingsstörning. Det är vanligt
att personer med utvecklingsstörning även har andra
funktionsnedsättningar, till exempel rörelsehinder
eller nedsatt syn.
Tänk på att:
• skapa en lugn miljö
• använda dig av enkla ord
• använda visuellt stöd som symboler, bilder och
tecken; rita och skriv
• förvissa dig om att personen har förstått vad du
har sagt
10
Diskussionsfrågor
1. Vilka associationer har du spontant med orden
handikapp, funktionshinder och funktionsnedsättning? Finns det någon skillnad mellan
begreppen?
2. Enligt FN:s konventioner om de mänskliga
rättigheterna har alla människor lika värde och
lika rättigheter. Betyder det att alla ska behandlas på samma sätt?
3. Är det viktigt att veta att en person har en
funktionsnedsättning? Varför (inte)?
4. Kan bemötandet påverka hur delaktig en person
känner sig?
5. Har du stött på några svårigheter i mötet med
personer med någon form av funktionsnedsättning?
6. Räcker det med ett bra bemötande eller behövs
det mer för att en verksamhet ska vara
tillgänglig för alla?
7. Finns det några hinder på vägen för att kunna
följa råden i denna guide?
8. Vilken skillnad kan policys, riktlinjer eller en
bemötandeguide göra i er verksamhet?
9. Hur kan ni på er arbetsplats arbeta vidare med
dessa frågor?
11
Tillgänglighetsarbetet i Marks kommun
Kommunala funktionshinderrådet
Marks kommun har samråd med funktionshinderrörelsen genom Kommunala funktionshinderrådet.
Kommunen bör använda rådet som remissinstans för
att kvalitetssäkra arbetet med tillgänglighet.
Kommunala funktionshinderrådet kan även driva
frågor på eget initiativ.
Marks kommuns tillgänglighetssamordnare
Marks kommun har en tillgänglighetssamordnare som
arbetar med att tillgängliggöra fysiska och virtuella
miljöer.
Kontakta tillgänglighetssamordnaren via kommunens
växel, telefon 0320 21 70 00.
12