Magsår hos Hästar
Hästens magsäck utgör ca 8% av hela matsmältningssystemet (8-15 liter i en 500 kg häst), magsäcken är
relativt liten i förhållandet till hästens storlek, men spelar en viktig roll för hästens välbefinnande.
Magsäcken har varit mycket i fokus det senaste 10 åren, efter en studie som utförts av den danska
veterinären Nanna Luthersson visade det sig att 83,5% bland vanliga ridhästar av olika raser hade
magsår i större eller mindre grad.
Men varför har detta lilla organ en sådan betydelse för välbefinnandet hos våra hästar?
Vad är magsår?
Magsår hos hästar är ett samlingsnamn för sår, irritation och/eller blödning i magsäckens slemhinna,
vilket är mycket smärtsamt och försämrar hästens välbefinnande.
Magsäcken hos hästar består av två delar:
I den överste delen av matsäcken där fodret hamnar när det sväljs. Slemhinnan i den här delen av
magsäcken är vitaktig eller ljusröd och här produceras ingen magsyra.
I den nedersta delen av magsäcken är slemhinnan mer rödaktig och här produceras magsyran.
Slem bildar ett skyddande lager, så syran som bildas i magsäcken inte fräter hål, och flyr till bukhålan.
Den körtellösa delen av magsäcken bildar inte slem i samma utsträckning, och det betyder att denna del
av magsäcken inte tål att utsättas för syra i längre tid, eftersom det kommer att ge frätskador. Hästens
magsäck har en större yta med körtellös vävnad än exempel människor eller grisar, därför är de mer
känsliga för frätskador. Om det bildas mindre slem eller mer syra än slemhinnan tål ökas risken för
syreskador och magsår. Det är därför viktigt att säkerhetsställa en sund slemhinna med en bra
produktion av slem, och att syran hålls i den del av magen som kan motstå det.
Diagnos
För att avgöra om hästen har magsår och i vilken utsträckning, är en undersökning av magsäckens
slemhinna nödvändig.
Gastroskopi utförs genom att en kamera förs in i den ena näsborren, genom foderstrupen och ned i
magsäcken. Magsäcken måste vara tom när undersökningen genomförs och därför ska allt foder
avlägsnas från hästen 16-18 timmar före undersökningen (och allt vatten tas bort de sista 4-5 timmarna
före undersökningen).
Fynd i magsäcken uppdelas på en skala, där grad 1 är lindriga fall av skador och grad 4 är upptäckten av
stora sår eller många små sår och skador i slemhinnan.
Vilka hästar har magsår?
Magsår kan påverka alla hästar. Det ses oftast hos i tävlingshästar och galopp/travhästar, då dom utsätts
för flera faktorer som är förknippade med magsår, till exempel stress och stärkelserikt foder.
En engelsk studie med 191 vanliga rid och fritids hästar visade, att förekomsten av magsår var 54%, och
därför oväntat hög (Hepburn, 2014). Samma konstaterades i en dansk studie utförd på 201 hästar, där
83,5% av hästarna hade synliga magsår i en mild grad (grad 1). Det finns diskussioner om att låggradigt
magsår kan uppstå under fastan före undersökningen. Det läggs därför störst vikt på magsår av klass 2
eller högre, som inträffade för 53% av hästarna i denna studie. Tyvärr visade det sig också, att hela 25%
av hästarna hade magsår i klass 4, vilket innebär upptäckten av några stora magsår av allvarlig karaktär
och/eller mer än 10 skador på magsäcks väggarna. Det finns därför goda skäl att anta, att en stor del av
alla hästar har magsår. Denna studie inkluderade fler lopp, och samma för alla befanns magsår i
åtminstone 25% av individerna i ett lopp. Följande raser representerade: varmblod, sport ponny,
islandshästar, belgiska, Shetland ponny, fullblod, friser och blandraser. Men endast vissa raser
representerades av mycket få antal djur, och det kan inte bedömas om ras spelar en roll.
Tecken på magsår
Som tidigare nämnts, finns det bara ett sätt att avgöra om hästen har magsår, och det är genom
gastroskopi. Men forskare har funnit sammanhang mellan flera yttre tecken, och förekomsten av
magsår.
Beteendeförändringar
Det har länge varit känt att stereotypa beteenden, som krubbitning och vävning är nära besläktat med
magsår.
Aggressivt beteende kan vara ett tecken på magsår på grund av smärta. Aggressivt beteende vid sadling,
gjordkramper eller beröring vid gjordläget, kan vara ett tecken på smärta i magen.
Andra har funnit att förekomsten av magsår var högst bland tävlingshästar med nervösa beteende i
förhållande till hästar med normalt temperament. Nervösa beteende kan vara en möjlig orsak till
magsår, och andra faktorer kan bero på denna typ av beteende.
Krubbitning eller en tendens att väva måste alltid tas på största allvar, och hästen måste undersökas för
magsår om det uppstår. Nervös och aggressivt beteende kan vara ett tecken på magsår, men beteende
kan orsakas av många andra saker också.
Minskad aptit och viktförlust
Flera studier har funnit ett samband mellan minskad aptit, kräsenhet och magsår. Därför visar hästen en
plötslig minskad aptit, vare sig det är av grovfoder och/eller kraftfoder, kan det vara ett tecken på
magsår.
En studie visade också nära samband mellan undervikt och förekomsten av magsår hos tävlingshästar,
det kan sannolikt förklaras av minskad aptit också och därmed minskat foderintag med viktminskning
som följd. Det är också självförstärkande, om hästen äter mindre, och därför producerar mindre saliv
med mer syra i magsäcken att följa. På samma sätt, minskad aptit orsakar självvald fasta, vilket också
ökar risken för skador på magslemhinnan. Minskat foderintag leder till minskat intag av viktiga
näringsämnen, vilket innebär att kroppen inte tillförs tillräckliga byggstenar för att hålla kroppen frisk
och sund.
Forskarna påpekade att matt päls eller dåliga hovar kan vara tecken på magsår. Det är dock återigen
svårt att avgöra om minskad aptit kan orsaka magsår eller vice versa, viktminskning, matt päls, dålig
hovkvalitet etc. minskat foderintag kommer också att ha en negativ effekt på prestation, eftersom det är
svårt att få kroppen att leverera på topp om viktiga näringsämnen saknas. Därför bör orsaken till
minskad aptit och kräsenhet hittas så snart som möjligt.
Kolik
Ett mer diffust yttre tecken på magsår är upprepande fall av kolik, men icke desto mindre har man flera
gånger hittat ett sammanhang mellan kolik och förekomsten av magsår. Det har visat upp till 83%
förekomst av magsår hos hästar med återkommande kolik. I 28% av fallen är Kolik direkt knutna till
magsår, eftersom symptomen försvann efter behandling för magsår. Upprepade kolik fall eller ospecifika
problem med matsmältningssystemet är därför ett erkänt tecken på att magsår kan vara orsaken.
Diarré
Orsaken till diarré kan vara svårt att bestämma och en grupp forskare föreslog, att det kan orsakas av
magsår. Dom fann ett sammanhang, men andra forskare är fortfarande tveksamma av förhållandet, då
det fysiologiskt och anatomiskt är mycket svårt att se hur det kan kopplas ihop. För upprepade utbrott
av diarré eller ihållande lös avföring utan uppenbar anledning, kan magsår övervägas, men diarré är inte
ett primärt tecken på magsår.
Förhindrande genom utfodring
Magsår är ett problem som uppstår som en följd av de saker, som vi utsätter den moderna hästen för.
Det är både när det gäller uppstallning, ridning och transport, men också mycket utfodring.
Utfodringen är mycket annorlunda från hästens naturliga kost, som främst består av fibrer av varierande
kvalitet och smältbarhet. Hästar i fångenskap får har inte samma näringsinnehåll och därför stimuleras
inte samma mekanismer i kroppen på hästen, som den har behov för.
Täta måltider och fri tillgång till grovfoder
Hos hästar produceras magsyra kontinuerligt under hela dygnet, inte bara efter en måltid. Det är därför
viktigt, att hästen äter regelbundet, och att det hela tiden finns foder i magsäcken för att neutralisera
magsyran. Annars ökar risken för ankomsten av en större mängd syra i magsäcken, mer än den klarar av.
Detta ökar risken för frätskador på slemhinnan, om hästen utsätts för det under en längre period
kommer det att orsaka permanenta sår.
Studier har visat att genom att ha tillgång till hö eller gräs, är pH-värdet i magsäcken ca 4, men mer än 4
timmars fasta pH minskar till 1,6. Detta innebär att efter bara några timmar utan foder, här magsäcken
en så låg pH, att det beräknas som en stark syra, och risken för korrosionsskador är avsevärt.
Därför rekommenderas det, att hästen så länge som möjligt ska ha tillgång till grovfoder (hö/hösilage)
hela tiden. Det är inte bara foder, som skall fördelas över dagen, som forskarna också funnit att
frekvensen av måltider spelat en roll. I en studie av 54 fullblod hade 75% av hästarna som fick foder 2
gånger om dagen magsår, medan 57,9% av hästarna som fodrades tre gånger om dagen hade magsår.
Om hästen lätt lägger på sig vid fri tillgång till grovfoder, bör den utfodras på ett sådant sätt, att den tar
mer tid på sig. Det finns flera lösningar för att möta detta behov - till exempel Hö nät med små maskor,
så kallade slowfeeder nät.
Utfodring innan någon form av arbete på hästen är också viktigt eftersom maginnehållet pressas in i den
övre och den känsliga delen av magen när hästen rör sig. Det bör vara en måltid med buffringskapacitet,
vilket innebär foder som antingen stimulerar tuggtid och ökad salivutsöndring samt ökad aptit för att
dricka eller uppblöt foder innehåller mycket vatten. Fibrer (alfalfa, uppblöta betfibrer, hö eller hösilage)
är det enda som har dessa egenskaper, och det kan därför vara fördelaktigt att ge en liten måltid av en
av dessa eller en kombination av flera. Måltiden får inte vara för stor eftersom det kan orsaka obehag
om magen är utspänd när hästen rids.
Tuggtid och salivproduktion
Saliv är viktigt för att bibehålla en hälsosam miljö i magen, eftersom det är basiskt. Det vill säga, saliven
hjälper till att neutralisera magsyra. Hästen producerar saliv, när den tuggar på foder (i motsats till, till
exempel Människor, som bildar saliv kontinuerligt), är det viktigt, att hästen erbjuds foder som är
försedd med ett visst tuggvärde för att generera en hel del saliv.
Här är grovfoder återigen en av de viktigaste foderråvarorna, eftersom det stimulerar salivutsöndring.
Jämföra majs och hö påverkan på salivavsöndring hos hästar, visar det sig att 1 kg hö resulterar i
produktion av 12 liter saliv, medan 1 kg havre resulterar endast i bildandet av 3 liter saliv. Det spelar
därför en stor roll, vilket foder hästen får om maghälsa ska ökas.
Grovfoder är viktigast och det måste vara av en kvalitet, så att den uppfyller hästens behov av fiber. De
senaste rekommendationerna är, att hästarna måste ha 1,75-2 kg hö/hösilage per 100 kg häst per dag
(möjligen mer om hästen inte blir för tjock) för att få tillräckligt med fiber för att bibehålla
matsmältningen och minska risken för magsår.
Gräs rekommenderas för hästar med akut magsår eller tendens till magsår som det stimulerar mer
naturligt födosöksbeteende och födointag, och därmed startar mekanismer som är viktiga för en väl
fungerande matsmältningssystemet. Tillgången till gräs måste alltid vänjas in för att minska risken för
fång.
Sammanfattning
Tyvärr är förekomsten av magsår stor hos dom flesta större grupper av hästar. Det är därför en viktig
fråga för både fritids ryttare, tävlingsryttare och uppfödare. Med den kunskap vi har i dag, vet vi att
utfodring spelar en viktig roll. I vissa utfodrings relaterade hänsyn, kan risken för magsår minskas
väsentligt. Följer man den kunskap som finns, ger det goda möjligheter i den dagliga utfodring som
minskar risken för magsår.
Undvik långa perioder utan foder(4 timmar, som den längsta)
Till exempel lång resa, är det viktigt att erbjuda foder och vatten med rimliga mellanrum, lämplig
matning för möten, utfodring innan ridning etc.
Undvika situationer som kan orsaka minskad aptit och därmed perioder utan mat
Till exempel stress, uppstallnings förhållanden (utformning i hage med flock sammansättning
och liknande.)
Intensivt arbete
Välj foder med hög tugg tid
Max 2 gram stärkelse per kilo häst per dag
Ge flera måltider om hästen utfodras stora mängder stärkelse (upp till 1 g stärkelse per kilo häst
per måltid)
Fri tillgång till friskt dricksvatten
Ge grovfoder av god kvalitet (högt innehåll av lättsmälta fiber)
Halm kan inte och får inte ersätta hö eller hösilage, då risken för magsår ökar med 4,4 gånger,
genom att fodra enbart med halm istället för hö eller hösilage
