INNEHÅLL
1. SYFTET MED TERAPIHUND INOM OMRÅDET NEUROLOGI
2. ALLMÄNT OM HUND PÅ SÄRSKILT BOENDE
2.1 ALLMÄNT OM TERAPIHUND
2.2 HUNDAR UNDER UTBILDNING
2.3 SÄLLSKAPSHUND/ANHÖRIGAS SÄLLSKAPSHUND
2.4 PERSONALENS HUNDAR
3. VERKSAMHETENS LOKALER
3.1 ÖVERVÅNING (ENTRÉPLAN)
3.2 NEDERVÅNING (DAGVERKSAMHETEN)
3.3 VILORUM FÖR TERAPIHUND (HUNDFÖRARENS KONTOR)
4. HYGIENRUTINER FÖR VERKSAMHETEN
4.1 MRSA/ESBL/VRE ELLER ANNAN INFEKTION
5. REGLER FRÅN UTOMSTÅENDE VERKSAMHETER
5.1 JORDBRUKSVERKET
5.2 LÄNSSTYRELSEN
5.3 LIVSMEDELSVERKET
6. HUR SKA JAG GÖRA OM JAG VILL JOBBA MED HUNDEN?
6.1 HUR GÅR DET TILL SEN?
7. SJUKDOM
7.1VID SJUKDOM HOS TERAPIHUNDEN – KORTARE TID
7.2 VID SJUKDOM HOS TERAPIHUNDEN – LÄNGRE TID
7.3 VID SJUKDOM HOS HUNDFÖRAREN – KORTARE TID
7.4 VID SJUKDOM HOS HUNDFÖRAREN – LÄNGRE TID
7.5 VID SJUKDOM HOS BOENDE SOM SKA JOBBA MED HUNDEN
8. KOSTNADER
8.1 KOSTNADER FÖR TERAPIHUNDEN
8.2 KOSTNADER FÖR HUNDFÖRAREN
9. HUNDENS HÄLSA OCH OMVÅRDNAD
9.1 HUNDFÖRAREN HAR ANSVAR
9.2 ÅRLIG HÄLSOKONTROLL
9.3 FÖRNYAD DIPLOMERING
10. ARBETSMILJÖ
10.1 ALLERGI
10.2 RÄDSLA
10.3 TERAPIHUNDENS ARBETSMILJÖ
Handboken är skriven av hundförare Amanda Grapne
1. Syftet med terapihund inom området neurologi
Att hundar kan ge god terapi inom vård och omsorg är välkänt. Djur i allmänhet är bra på
att ge trygghet, trösta och aktivera människor. Hundar har en mycket god förmåga att
känna av oro, rädsla, glädje och stress.
I verksamheten syftar vi till att använda hunden som redskap för att hitta motivation och
glädje i rehabiliteringen. Allt arbete med hunden är målinriktat och individanpassat.
I verksamheten jobbar en utbildad terapihund ihop med sin förare.
Teamet ska finnas tillgängligt för boende på verksamheten samt deltagare i dagverksamheten.
Teamet jobbar på remisser från stödpedagogerna och det går bra att anmäla sitt intresse till
dem när som helst. Hunden jobbar inte med någon som inte vill. Det ska alltid vara frivilligt
att träffa hunden. Vid en remiss gör hundföraren en bedömning och fastslår om hundterapi är
aktuellt eller ej.
2. Allmänt om hund på särskilt boende
I verksamheterna förekommer hundar som kategoriseras efter:
• terapihund
• sällskapshund, den boendes eller anhörigs
• personalens hundar
Information att hund vistas/arbetar på boendet ska ges till alla som flyttar in till
boendet samt vid nyanställning av personal.
En skylt ska finnas väl synligt när hund vistas eller arbetar på enheten.
2.1 Allmänt om terapihund
• Där det finns terapihund på boendet ska det finnas en lokal rutin för hygien gällande
terapihund. Hygienrutinerna för terapihund är ett komplement till hygienrutiner
för vård- och omsorgsboende.
• Den som inte vill ska inte behöva träffa terapihunden.
• Terapihunden får inte springa lös utan ska vara kopplad eller under ständig
tillsyn.
• Information att terapihund finns på boendet ska ges till alla som flyttar in till
vård- och omsorgsboendet samt vid nyanställning av personal.
• Hundägaren ansvarar för terapihunden och det ska finnas en hundförsäkring.
• Terapihunden ska vara ren, välskött och frisk samt ha friskintyg från veterinär en
gång per år.
2.2 Hundar under utbildning
I vissa fall tar verksamheten emot hundar under utbildning som gör sin praktik. Dessa hundar
är tillåtna efter överenskommelse med enhetschef och terapihundsförare och jobbar då under
samma regler som terapihunden.
2.3 Sällskapshund/Anhörigas sällskapshund
Personer som flyttar in till ett särskilt boende och medför hund har samma ägaransvar
där som i ett ordinärt boende. Hunden skall hållas i ägarens lägenhet.
• Om en person flyttar in med hund ska en vårdplanering inkluderad riskbedömning
ske innan inflyttning. I vårdplaneringen ska omhändertagandet av hunden
vara dokumenterat i genomförandeplanen.
• Den som inte vill ska inte behöva träffa hunden.
• Hunden får inte springa lös utan ska vara kopplad och under ständig tillsyn.
• Hunden bör inte vistas i allmänna utrymmen.
• Information att det kan finnas hund på boendet ska ges vid inflyttning och vid
nyanställning av personal.
• Verksamhetschef enligt §29 HSL avgör om det finns lokaler där det är lämpligt
att tillåta hund i verksamheten.
2.4 Personalens hundar
RKHK rekommenderar inte att personalens hundar vistas i verksamheten och är därför ej
tillåtna.
3. Verksamhetens lokaler
Lokalerna i verksamheten är uppmärkta i gröna, gula och röda hundzoner. Dessa är
markerade med tassavtryck i respektive färg vid t.ex. dörrar och passager. Detta för att
boende, besökande och personal ska veta var hundar får och inte får vistas.
3.1 Övervåningen (Entréplan)
Hunden får fritt vistas ihop med sin förare i alla utrymmen som är gröna hundzoner. Detta är
t.ex. korridorer och allmänutrymmet, tv-delen. I det allmänna köket får hunden inte vara när
mat lagas men övrig tid och även vid måltider då man på verksamheten anser att hunden kan
vara en viktig del i att få boende att vilja delta vid gemensamma måltider.
I gula hundzoner får hunden vistas med sin förare om tillstånd ges från den som är eller bor
där. Alla lägenheter samt dokumentationsrummet är gula hundzoner.
Röda hundzoner betyder att hunden aldrig får vistas där. Kontoret, tvättstugan, förråd/skafferi
och avslappningsrummet är röda hundzoner.
3.2 Nedervåningen (Dagverksamheten)
Kontorsdelen och dagverksamheten på nedervåningen är uppmärkta på samma sätt som
entréplan med gröna, gula och röda hundzoner. Korridorerna och dagverksamhetens stora
allmänutrymme är gröna zoner. Gula zoner är alla kontor samt träningsrum och röda zoner är
tvättstuga, snickeri, personalens lunchrum, dagverksamhetens kök och de olika förråd och
fläktrum som finns.
3.3 Vilorum för terapihunden (Hundförarens kontor)
Terapihunden ska ha tillgång till ett rum där den kan vila. Rummet ska gå att stänga till och
det ska inte ha fönster ut mot korridorer. Det ska finnas tillräckligt med utrymme för hunden
att vila, äta och dricka. I vilorummet ska terapihunden alltid ha tillgång till vatten och en plats
avsedd för hunden att sova. Personal ska informeras att ej störa terapihunden då den vilar.
4. Hygienrutiner för verksamheten - Baserade på Regional Kommunal Hygien
Kommité’s rekommendationer gällande hund i särskilda boendeformer och Jordbruksverkets
bestämmelser om djur i besöksverksamhet.
Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs oberoende
av vårdform och vårdgivare. Syftet är att förhindra smitta direkt eller indirekt mellan
brukare och personal samt från personal till brukare.
Verksamhetschef en enligt §29 HSL avgör och ansvarar för beslut om att tillåta hundar i
verksamheten utifrån personer som befinner sig där och lämpliga lokaler.
Verksamheter där det finns terapihund ska ha rutiner upprättat för hygien gällande
terapihund. Hygienrutinerna för terapihund är ett komplement till hygienrutiner för särskilt
boende.
OBS! att hänsyn måste visas gentemot personer som har överkänslighet/allergier.
Allas händer ska tvättas med tvål och vatten före och efter kontakt med hunden.
Särskilda städrutiner krävs.
Under matlagning ska hunden ej vara i köket. Vid gemensamma måltider går det bra
om en boende har behov av stödet från hunden.
Hunden duschas minst en gång i veckan med schampo och balsam.
Hunden tvättas av inför varje arbetspass med våtservetter och efter varje gång den
varit utomhus.
Klorna hålls välklippta/filade.
Hundens arbetskläder och filtar tvättas regelbundet.
4.1 MRSA/ESBL/VRE eller annan infektion
Det har visat sig att även hundar kan ha/få MRSA precis som vi människor, det
finns ingen anledning till oro, men alla som arbetar där det finns hund i verksamheten ska ha
kunskap om detta.
För boende som har MRSA/ESBL eller VRE är det tillåtet att vara tillsammans med
hunden utomhus.
5. Regler från utomstående verksamheter
5.1 Jordbruksverket
Verksamheten följer Jordbruksverkets regler som gäller för hundar som sällskapsdjur då inga
särskilda regler finns kring sociala tjänstehundar.
Hunden rastas minst var sjätte timma.
Rum och andra utrymmen där hunden vistas ska vara anpassade efter hur många djur
som finns där. Alla hundar ska ha tillgång till en ren, torr och mjuk liggplats där de
kan ligga i naturlig ställning.
Hunden förvaras ej i stängd bur.
Hunden har fri tillgång till dricksvatten.
5.2 Länsstyrelsen
Verksamheten har anmält till aktuell länsstyrelse att det finns hund i verksamheten.
5.3 Livsmedelsverket
Verksamhet förhåller sig med hunden gentemot livsmedel och måltider med
Livsmedelsverket rekommendationer i åtanke.
6. Hur gör jag om jag vill jobba med hunden?
När du flyttar in får du information om att en terapihund finns i verksamheten. Du blir
erbjuden möjlighet att träffa terapihundsteamet och du får fundera på om hundterapi kan vara
något för dig och vad du vill träna på. Är du intresserad ber du din stödpedagog att skriva en
remiss. Du kan när som helst under tiden du bor här ansöka om insats från terapihunden. Du
kan också när som helst välja att avbryta din insats om du känner att det inte är något för dig.
6.1 Hur går det till sen?
När hundföraren har fått din remiss från stödpedagogen kommer teamet att göra ett inledande
besök med dig. Där utvärderas om hundterapi kan hjälpa dig med vad just du vill träna på.
När hundföraren har godkänt remissen görs en individuell träningsplan med mål och delmål.
Du får själv vara med och ta fram den ihop med hundföraren och eventuellt sjukgymnast,
sjuksköterska eller arbetsterapeut. Varje insats med hunden har ett slutdatum och efter utsatt
tid utvärderas insatsen. Du kan då ansöka om förlängd insats om du vill.
7. Sjukdom
7.1 Vid sjukdom hos terapihunden – kortare tid
Om terapihunden är sjuk ska den inte jobba. Är den sjuk en kortare tid, t.ex. vid magsjuka är
både terapihund och hundförare hemma. Hundföraren gör en vanlig sjukanmälan. Hudföraren
är skyldig att meddela alla inplanerade besök att de ställs in.
7.2 Vid sjukdom hos terapihunden – längre tid
Om terapihunden är så sjuk att den måste vara hemma en längre period, över en vecka, krävs
veterinärintyg. Vid en längre sjukskrivning för terapihunden förs en dialog mellan enhetschef
och hundförare för att bestämma vad hundföraren ska göra innan hunden är tillbaka i arbete.
Hudföraren är skyldig att meddela alla inplanerade besök att de ställs in.
7.3 Vid sjukdom hos hundföraren – kortare tid
Om hundföraren är sjuk en kortare tid görs en vanlig sjukanmälan. Terapihunden jobbar då
inte heller. Hudföraren är skyldig att meddela alla inplanerade besök att de ställs in.
7.3 Vid sjukdom hos hundföraren – längre tid
Om hundföraren är sjuk en längre tid, över en vecka, krävs läkarintyg. Terapihunden jobbar
då inte heller. Hudföraren är skyldig att meddela alla inplanerade besök att de ställs in.
7.4 Vid sjukdom hos boende som ska jobba med hunden
Om en boende blir sjuk, som har ett inplanerat möte med hunden, har personal ansvar att
hjälpa eller ge den boende stöd med att meddela hundföraren detta. Besöket ställs in.
8. Kostnader
Varje år tas beslut om hur budgeten för terapihunden ser ut. Detta baseras på verksamhetens
budget för året.
8.1 Kostnader för terapihunden
Vad
Vem betalar
Foder
Hundföraren
Godis
Verksamheten
Rekvisita
Verksamheten
Våtservetter
Verksamheten
Schampo/balsam
Hundföraren
Försäkring hemma
Hundföraren
Försäkring arbete
Verksamheten
Årligt hälsointyg från veterinär
Verksamheten
Prov för fortsatt diplomering (vartannat år)
Verksamheten
Arbetskläder med logotype
Verksamheten
Övrigt – t.ex. hundpåsar, skålar, bädd
Hundföraren
8.2 Kostnader för hundföraren
Arbetskläder med logotype
Omkostnader vid resor i arbetet
Verksamheten
Verksamheten
9. Hundens hälsa och omvårdnad
9.1 Hundföraren har ansvar
Hundföraren/ägaren har fullt ansvar för att hunden tas omhand på bästa sätt. Hunden ska äta
ett fullgott foder, alltid ha tillgång till färskt vatten samt vaccineras och avmaskas i enlighet
med veterinärens rekommendationer. Det är alltid hundförarens ansvar att ta hunden till
veterinär för hälsokontroll eller om hunden är sjuk.
Det är upp till hundföraren i samråd med veterinär att besluta om när hunden bör gå i
pension.
9.2 Årlig hälsokontroll
Arbetande hundar ska på en årlig hälsokontroll för att garantera att hunden är frisk och i form
att arbeta. Det är upp till hundföraren att se till att detta sker en gång om året.
9.3 Förnyad diplomering
Vartannat år ska hund och förare gå igenom ett nytt examensprov för att få sin diplomering
förlängd. Detta för att säkerställa att hund och förare fortfarande uppfyller de krav som gäller
för att vara ett godkänt terapihundsekipage. Hunden åldras mycket fortare än människan och
mycket kan hända med hundens psyke och fysik på kort tid, varav testen ska göras med så
kort tidsintervall som vartannat år.
10. Arbetsmiljö
Alla ska känna sig bekväma på sin arbetsplats. Det är därför viktigt att respektera varandra
och försöka förutse och lösa problem innan de uppstår.
10.1 Allergi
Verksamheten är uppdelad i hundzoner med vissa platser där hunden aldrig vistas. På så vis
finns det arbetsrum och platser som är allergivänliga. Som personal bör man dock vara
medveten om att det här är en verksamhet med hund förekommande, har man stora problem
bör man fundera över allergimedicin.
10.2 Rädsla
Är du hundrädd? Det är inget konstigt med det. Låt hundföraren veta det så att de kan göra
vad de kan för att du inte ska behöva träffa hunden. Det finns aldrig några förväntningar på att
man ska hälsa på eller tycka om hunden. Allas åsikter och känslor respekteras. Detta är dock
en arbetsplats med hund förekommande och du kan komma att möta den i t.ex. korridorer.
Hunden är aldrig ensam utan alltid under uppsikt av sin förare.
10.3 Terapihundens arbetsmiljö
Det är viktigt att göra terapihundens arbetsplats så säker som möjligt. Hundföraren ansvar att
hunden får den vila, rast och motion som den behöver. Boende och personal kan hjälpa till att
göra verksamheten till en bra arbetsplats för hunden genom att hålla den ren och säker.
Mediciner, glas och andra vassa föremål på golvet kan vara farligt för hunden. Även om
hunden är tränad och under uppsikt kan olyckor ske. Städa undan om du ser något du tror kan
vara dåligt för hunden och placera inte saker så att hunden kan nå dem.
